Att investera som affärsängel - erfarenheter, tips och fallgropar
Sök:

Att investera som affärsängel – erfarenheter, tips och fallgropar

RikaTillsammans-podden #44 - Intervju med Filip Larsson, entreprenör och framgångsrik affärsängel

Ett givande sätt att investera på som man sällan talar om är vara en affärsängel. En affärsängel är ofta en av de första investerarna i ett nytt bolag jämte grundarna. I dagens avsnitt intervjuar vi Filip Larsson en av Sveriges bästa (och okända) affärsänglar. I dagens avsnitt delar han med sig av sina erfarenheter, fallgropar och tips – inte minst där han var en av de första investerarna i ett litet bolag som sedan blev Storytel…

Filip är en av mina närmsta vänner, samtidigt som han också länge har varit en av mina förebilder inom just pengar, sparande och investerande. Han driver flera bolag, äger fastigheter för tiotals miljoner och har vunnit pris för årets exit m.m. Redan innan han var 30 år hade han tjänat mer pengar än vad de flesta av oss andra gör på en livstid. Till skillnad om myten om att man checkar ut och lägger sig på en sandstrand med paraply-drinkar, så jobbar Filip med att hjälpa nystartade företag och entreprenörer med både kompetens och kapital – bland annat. :-)

Det här avsnittet är inte sponsrat, utan jag har länge tjatat på Filip att vara med, inte minst då hans syn på t.ex. pengar skiljer sig från de flesta andras, men också för att jag vet att en del läsare både driver egna företag, men är också intresserade av att investera i andra. Att investera som affärsängel är bland det svåraste man kan göra och det är verkligen en sådan sak som ”gör inte det här själv hemma” om du inte vet vad du gör.

Det kräver dessutom också en hel del kapital, som Filip säger i avsnittet, det kräver minst 250 000 kr per investering och man bör sikta på att över tid komma upp i i alla fall 5 – 10 företag. Särskilt då minst hälften av företagen kommer ge mindre än den insatta summan tillbaka. Å andra sidan, när det väl lyckas, så kan avkastningen räknas i antal gånger pengarna och dubbelsiffriga procentsiffror.

Guldkornen från intervjun med Filip

En timmes intervju ger många guldkorn, men om jag skulle försöka sammanfatta några av dem så är det:

Skillnaden på affärsängel och riskkapitalist
Som affärsängel investerar man sina egna pengar medan en riskkapitalist investerar andras pengar.
Affärsänglar har en genomsnittlig avkastning på ca 22 % per år
Affärsänglar som har investerat ett tag och har en portfölj på ca 10 bolag tenderar att ha en genomsnittlig avkastning på sitt kapital på ca 22 procent per år. Det innebär en fördubbling av kapitalet ungefär vart 3,5 år.
Connect är en organisation som kopplar samman änglar och investerare
Precis som Filip så har jag varit medlem i Connect från tid till annan. Det kostar någon tusenlapp per år för att få inbjudningar till affärsluncherna och där finns inte krav på att man måste investera. För mig var det extremt lärorikt. Du kan läsa mer på connectsverige.se.
Man bör inte lägga alla äggen i samma korg
Precis som i de flest andra fall bör man inte som affärsängel lägga alla äggen i samma korg. Målet bör vara att sikta på att ha minst 10 bolag på ett par års sikt i portföljen. Minsta investeringen bör vara ca 250 000 kr per företag och man bör bara investera i företag där man kan se vad problemet är och ha tankar kring hur man kan bidra till att lösa dem.
Även framgångsrika investerare har indexfonder
En kul parentes även om Filip inte tyckte att indexfonder var något kul, så hade han dessa i sin portfölj. Sedan har han även fastigheter, skog och andra typer av tillgångar.
Att vara affärsängel är att säga nej i 49 fall av 50
Precis som på Draknästet i TV så säger man nej betydligt fler gånger än vad man säger ja. Den vanligaste anledningen till att man tackar nej som affärsängel är att entreprenören har en för hög värdering på sitt bolag.

Om du tar med dig något annat guldkorn från avsnittet, kommentera gärna! Det är alltid kul att läsa hur olika saker man fastnar för.

Har du / känner du ett techbolag som söker en affärsängel?

Precis som Filip pratar om i avsnittet så investerar han gärna (även om han säger nej i 49 fall av 50) i bolag som uppfyller på flera av nedanstående kriterier:

  • Företaget ska helst omsätta lite pengar
  • Man ska hittat sin produkt och kunna sälja den
  • Gärna digitalisering av en bransch
  • Den tekniska kompetensen ska finnas i teamet
  • Det bör vara tidigt i processen
  • Behov av mer än bara pengar

Om du vill komma i kontakt med Filip angående ovan – mejla till filip[AT]tilf.se.

Lyssna på hela avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på poddavsnittet via din poddspelare eller via SoundCloud nedan.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Idag är det dags för avsnitt 44, och idag ska vi prata om, vad ska man säga, den sista outforskade investeringssorten, affärsängelskap. Och idag så har vi med oss en gäst, och du är typ okänd för 99% av alla lyssnare och tittare, men du har ju varit en förebild för mig i snart tio år och det är du, Filip Larsson. Och, alltså, jag brukar säga, inte bara förebild, men du är faktiskt en av de coolaste personerna som jag känner.

FL: Wow.

JB: Ja, men faktiskt, så här, du är yngre än mig, vi pluggade båda i Lund, men du hade modet att hoppa av utbildningen, något som jag aldrig vågade, för att slå dig in på den här entreprenörsbanan. Och sedan måste man ändå säga att det har gått fantastiskt bra, alltså du har ju ett fastighetsbolag idag med tre fastigheter.

FL: Precis, efter påsken här tillträder den tredje fastigheten. Köpte precis den tredje här nu.

JB: Och då pratar vi inte tvåfamiljshus, utan vi pratar riktiga fastigheter med, var det 20-30 lägenheter?

FL: Ja, precis, det kommer vara 8 000 kvadratmeter totalt, efter det här tillträdet.

JB: Ja, och sedan äger du ett antal hundra hektar skog, du har själv kallat dig för serieentreprenör, du har vunnit pris som årets exit, du har investerat framgångsrikt i väldigt många bolag, och det är därför vi ska prata om det här med affärsängelskapet.

Sedan är du också på god väg att bli, jag skulle säga en av Sveriges rikaste personer, på sikt.

FL: På sikt, det är på god väg. Jag är fortfarande ung så jag har gott om tid på mig.

JB: Nej, men precis. Och du är ju rolig, för många drömmer om ekonomisk frihet, och du behöver ju inte jobba en enda dag till i hela ditt liv.

FL: Nej, om jag inte vill, så behöver jag väl inte det.

JB: Och jag är så himla glad att du är här, så tack för att du är med. Vill du tillägga någonting i presentationen?

FL: Nej, men det är väl bra tycker jag.

Jag fattade inte att jag var entreprenör förrän långt senare

JB: Nice, men då tänker jag att då kör vi igång. Så här, kan inte du bara berätta om din resa? Varför blev det affärsängelskap, entreprenörskap, varför har det varit viktigt?

FL: Jag är 34 år nu, eller fyller 34 på fredag, började som 14-åring att bygga hemsidor, sälja saker online, distribuera mjukvara, sälja annonser, affiliate-annonsering, och så vidare, men jag fattade egentligen inte att jag var entreprenör förrän ganska långt senare.

JB: När någon berättade det för dig?

FL: Ja, men lite så att jag hade det i mig, men det var så mycket tryck utifrån att man ska ha en bra utbildning, så att man kan få ett bra jobb och en bra pension, och sedan ska man ha tjänstebil och tjänstepension, och det är det som är viktigt.

CB: Ja, det är inte entreprenörskap det är fokus på.

FL: Nej, man marknadsför liksom inte det. Men det var först när jag började plugga i Lund, så började jag träffa andra likasinnade genom något som heter FENA, en entreprenörskapsförening i Lund, och då fattade jag verkligen liksom att ok, jag ska ju driva företag. Och sedan så hoppade jag av.

CB: Och det var ekonomiutbildning eller?

FL: Industriell ekonomi. Civilingenjör, industriell ekonomi.

JB: Du var ju dem vi alltid retades med som inte kunde räkna under mattelektionerna.

FL: Ja, precis. Exakt.

CB: För ni hade samma matte, eller?

JB: Vi hade samma matte, precis, sedan kan man ju titta så här, hur bra går det för den genomsnittliga tekniske fysikern och industriella ekonomen? Så, jag kan ju i efterhand ångra att jag inte läste industriell ekonomi, men det säger jag bara en gång.

JB: [skratt] Ja, vad hände efter FENA då?

Började som affärsängel när jag var 24 år gammal

FL: Ja, men då i samband… Jag slutade plugga 2008, då hoppade jag av, och samma år det var då vi lärde känna varandra och jag började fundera mycket på vad jag ville i livet, vart jag var på väg.

Och då började jag också med affärsängels-investeringar, så då var jag väldigt ung, då var jag 24 år gammal.

JB: Du måste ju ha varit typ yngst i Skåne.

FL: Ja, alltså då gick jag med i Connect, och då var jag absolut yngst affärsängel någonsin att vara med där. Och det som var spännande då, det var nog lite tidigare, lite före sin…

Då var det bara gamla gubbar som satt och investerade som affärsängel och de förstod inte de nya affärerna. Alltså, digitala affärer.

Och då hade jag väl haft förmånen att kunna tjäna pengar under lång tid, så jag hade ackumulerat lite pengar, lite kapital, som jag då började investera i andra onoterade aktier.

CB: Var det ett svårt eller lätt beslut att hoppa av?

FL: Nej, jag funderade på det ganska länge, men sedan satt jag där på en föreläsning en dag och säger bara så här, varför är jag här? Detta hjälper inte alls mig mot mina mål. Och då var det liksom i pausen så kom jag inte tillbaka liksom.

CB: Det är ganska häftigt ju. Nej men man vet när det är en sådan livsomvälvande, så bara ”Nu är det slut”.

FL: Men jag tror också så att det är nog ibland svårt att fatta de där liksom… man känner i magen att det är någonting på gång, men att verkligen ta beslutet att och göra det.

JB: Men jag tror att vi kommer komma tillbaka till det, för du är ganska duktig. Du har ju den där kombinationen med liksom både hjärna och hjärta. Men om vi hoppar till det här affärsängelskapet, för jag tror att de flesta som tittar eller lyssnar, de är ganska vana vid att, ja men så här, indexfonder, det har jag tjatat om i flera år. Affärsängelskap är ju en helt annat sport, så för någon som inte… bara affärsängel, är det något bibliskt?

Skillnaden på riskkapitalist och affärsängel

FL: Ja, men precis. Vi tar först distinktionen mellan affärsängel och riskkapitalist eller venture capitalist.

Alltså, många gånger så blandas det ihop, men riskkapitalist är ju då andras pengar, det vill säga att man går in så här nu ska vi in med 500 miljoner och så kommer vi investera dem åt dig i olika företag. En affärsängel investerar sina egna pengar i olika företag, alltså i onoterade aktier som inte finns på någon lista, AktieTorget eller vad det nu är för någonting, eller de större listorna.

Och ofta gäller det mindre belopp i tidiga skeden, med outvecklade affärsidéer när man är i tillväxtfas, där det finns väldigt mycket saker som kan gå fel, men där man också har väldigt stort behov av pengar för att på något vis utveckla sin produkt vidare.

JB: Och detta är ju normalt faser där liksom banken inte är ett alternativ.

FL: Ja, precis, banken går ju inte in så tidigt.

CB: För stor risk.

FL: Ja, precis. Det gör de inte. Väldigt sällan.

JB: Det är väl den fasen man brukar kalla de här tre FFF:n, friends, fools and family.

FL: Ja, precis, jag kommer in precis efter de här tre FFF:n,

för de klassiska friends, family and fools är ju då de första man går till för att få lite pengar, för att få ihop några hundra tusen och sedan ska man ju då som affärsängel komma in efter det där, när de på något vis har verifierat att de är på något vis på väg åt rätt håll, och då kommer affärsänglarna in.

Och sedan då när man ska ha ännu mer pengar, då kommer riskkapitalisterna in, när man kanske söker 10, 20 miljoner kronor plus att ta in, då är det då riskkapitalist alternativt att man då går på börsen och [ohörbart].

Men låt oss säga att man söker upp till 5, 10 miljoner, eller kanske 2 miljoner som kanske är det vanliga liksom att börja med.

JB: Så vad tycker du är det bästa med just att investera som affärsängel? Varför gör du detta? Varför gör du inte indexfonder?

FL: Indexfonder är ju jättetråkigt, det är supertråkigt.

JB: Tack. Du vet att jag tar det som en komplimang.

FL: Ja, men precis. Det kanske är fördelen också, men först för mig så har entreprenörskapet alltid legat väldigt varmt om hjärtat. Jag älskar det, det är fantastiskt roligt att vara med att se ett bolag startas, byggas upp och frodas, se de problemen man har… Så det är ett sätt att vara i de faserna väldigt mycket, för mig att uppleva det där. Och sedan så är det så klart att tjäna pengar. Jag ser det som ett väldigt lönsamt sätt att investera.

Är det lönsamt att investera som affärsängel?

JB: För det där är ju en sådan grej som jag vet att du och jag har diskuterat en hel del. Är det lönsamt att investera som affärsängel? Och där har jag ju haft en ganska tydlig åsikt tills du igår kväll skickade ett mejl halv tolv, ”inför podd-inspelningen”, här är en artikel från Lunds universitet. Det är lönsamt. Vi tar den vetenskapliga artikeln sedan. Vad är din upplevelse liksom funkar det?

FL: Jag ska säga, för vissa fungerar det, för andra inte.

JB: Men det är ju jättespännande.

CB: Intressant varför det funkar för vissa och inte andra. Har det att göra med omdöme? Du får gärna berätta du hur du känner. Men det tycker jag är en intressant fråga.

FL: Mmm. Ja men jag tror… Men precis, varför funkar det för vissa? Nu måste jag fundera på det här.

CB: Vi kan ju låta den vila.

JB: Nej, men så här, då kastar jag in en åsikt. Min upplevelse, för jag har ju hängt med dig i Connect ett tag, och min upplevelse var ju att för det första var det, precis som du säger, väldigt många äldre, så vi sänkte ju medelåldern ganska mycket, men att när jag pratade med folk så, jag är ganska intresserad av det här med beteende, och då var det ganska många som sa så här ”Nej, men jag gör detta för pengarnas skull”, men sedan när man skrapade lite på ytan så frågade man så här

Ok, men hur mycket pengar har du tjänat?

Typ. Man kunde inte ställa frågan så rakt, man fick ju ställa så här ”Hur många företag har gjort exit?”, så var det så här, ”Nej, men inga, ännu, men jag tycker detta är roligt. Jag får vara med i styrelsen, jag får vara mentor till de här unga entreprenörerna, jag får vara med på resan”.

Att det var ganska många andra faktorer, och jag har ju träffat ganska många också som har gjort en resa i Connect och sedan bara så här nej, men jag tycker inte att det funkar så himla bra. Utan man vänder sig till andra bolag. Så du är ju typ den enda jag känner, och som många också säger inom Connect, är en av de mest framgångsrika affärsänglarna här nere i Skåne. Så vad är det du gör annorlunda, tänker du? För du gör det inte så ”Åh, jag får sitta i styrelsen och jag får vara mentor för andra entreprenörer”.

Att det är något fel med företag är en förutsättning

FL: Hmm. Jag tänker så här.

Det som jag kanske tror att vissa gör fel är att man sitter där och så hör man pitchen och så letar man efter det perfekta bolaget, att de ska ha allting rätt.

Problemet då när man får de här bolagen som har allting rätt, då är värderingen fyra, fem gånger högre, än vad den skulle vara om den har vissa problem med sig. Men det handlar om att förstå det där, vad är det de har för problem och utmaningar? Att jag måste förstå det innan jag investerar. Kan jag förstå varför jag ska investera och inte någon annan, då är det ju ultimat läge, då kan jag komma in på en låg värdering och jag vet vad jag på något vis bidra med för att hjälpa dem eller förstå hur de kan driva sin business vidare. Och det är väl då som man kan göra en bra affär.

JB: Är det lite så, för att sammanfatta, vad är det jag vet, som inte andra vet?

Ungefär, eller vad är det som är ”fel” med detta bolaget, som jag vet att jag kan bidra.

FL: Precis, exakt, exakt. Inom all investering så får man ju en avkastning kontra risk, och risk är ju bara en samlad bedömning av gruppens bedömning av vad det här är för någonting. Så, kan jag värdera någonting högre eller någon annan kan eller acceptera en risk, så kan jag få det till bättre värdering än vad någon annan kan, och på så sätt kan jag få en bättre uppsida.

Och jag tror också det är så att man, att som affärsängel så ska man också bara investera i den typ av bolag där man kan se de här grejerna, för det är en sak när man kommer in med kapital, men man ska på något vis också, i min mening, komma in med någon typ av kunskap för att bidra och då skapar man väldigt stort värde. Inte bara för sig själv, utan för samhället i stort.

JB: Vi måste ju ta upp en sådan här framgångsrik resa du gjorde också. Du gick ju in i ett litet bolag som hette, vad hette det, bok i lur?

FL: Ja, då hette det väl, eller det hade precis bytt namn, men vi kallar det fortfarande bok i lur.

Och det där företaget gjorde ju en fantastisk resa sedan och blev börsnoterat och blev liksom Storytel senare, och som vår vän Magnus uttryckte det, det hade väl vissa positiva privatekonomiska konsekvenser.

FL: Ja, men det kan vi kalla det för.

JB: Men vad var det som att du gjorde att du gick in i ett bolag, vad var det du såg att detta kan jag bidra med? Liksom, vad kan det här värdet vara som man bidrar med som affärsängel?

Connect – nätverk för affärsänglar

FL: Jag var först väldigt imponerad av vad de hade gjort. Alltså, de hade ett bra team och de hade fått ett bra avtal med dels förlagen. På den tiden hade man heller inte datatrafik i sina mobiltelefoner, så hade de avtal med operatörer. Alltså, de var väldigt bra på att skaffa fram de här samarbetsavtalen runtomkring.

Och sedan så var jag också väldigt imponerad av att de överhuvudtaget hade några betalande kunder, för jag förstod inte hur det överhuvudtaget kunde sälja någonting, för att den världen jag kom ifrån att sälja online, så förstod jag inte hur de hade fått sina kunder överhuvudtaget. Och i och med att jag kände att jag där har jag kunskap och kompetens i att driva online försäljning…

JB: Så liksom så här, ni har lyckats få kunder, trots att ni inte vet vad ni gör?

FL: Typ så. Alltså de var väldigt duktiga på sin produkt, men jag såg också det här att det fanns ett hål där, och det var det som gjorde att jag…

CB: Men såg du att det kunde utvecklas till något stort?

FL: Ja, precis, och sedan så utvecklades det till något ännu större än vad jag tänkte att det skulle kunna göra.

JB: Fantastisk resa. Om man skulle, innan vi hoppar lite mer detalj, så här, om man är, eller om man vill bli affärsängel, hur ser stegen ut? När kan man börja och liksom hur…

FL: Alltså, det är inte så svårt att börja, det är bara att börja höll jag på att säga. Nej, men

gå med i någon sådan här affärsängelnätverk. Men rent konkret skulle jag vilja säga att det handlar först om att förstå… börja lyssna på pitchar, för att förstå, läsa av vilka av vilka typer av möjligheter som finns. För det går så, man brukar gå på presentationstillfälle och se några bolag som ser några pitchar, man får ut en affärsplan…

JB: Typ som draknästet på TV.

FL: Ja, typ som Draknästet på TV, fast en snällare version.

CB: Då måste man vara med i ett sådant nätverk.

FL: Precis, Connect är ju ett sådant.

JB: Det finns både i Stockholm, Göteborg och Malmö…

FL: Precis, man går väl in på ConnectSverige.se, så kan man gå in vara med och de har också utbildningar för att höja kompetensen.

JB: Måste man sitta där med sin hög med kontanter?

FL: Nej, man har inte det. Det är bara på TV man har det.

JB: [skratt]

FL: [skratt]

Affärsängelskap – inte för nybörjare

JB: Men det är ändå en ganska hög tröskel, alltså detta att vara affärsängel är inte till för spararen som har tio tusen på kontot.

FL: Nej, precis. Där kan jag väl också tillägga… Det var en rolig sak. När jag började så var det någon som berättade om hur det går till, eller hur man ska allokera sin portfölj och så sa de då att man ska ha skog, man ska ha fastigheter, man ska ha börsnoterade fonder, man ska ha räntepapper och så den sista då kryddan i portföljen, då ska man ha affärsängelinvestering.

Det ska vara kanske 5% i portföljen, och sedan ska man helst gå in med, för att det ska vara någonting av det, så kan man gå in med en halv miljon per bolag, och för att sprida risken inom det segmentet så ska det i alla fall vara tio bolag man går in i.

CB: [skratt]

FL: [skratt]

JB: 5 miljoner.

FL: Så man måste ha 100 miljoner för att överhuvudtaget vara affärsängel. Jag hade ju inte 100 miljoner då.

CB: Det är 5% av allt du äger liksom.

FL: Så att om då frågar the banker som är duktig på att räkna, så måste man ha 100 miljoner för att ens börja. Men det hade ju inte jag liksom när jag började och jag tror ju också när man tittar på det…

JB: Alltså, du tog ganska hög risk.

FL: Jag tog ganska hög risk, precis, och det är ingen man räknar på.

Jag följde inte normerna liksom, men man blir väl heller inte framgångsrik av att följa normerna. Går man i andras fotspår så kan man aldrig komma först.

JB: Oooh, dagens sanning.

FL: [skratt]

JB: [skratt]

FL: Precis. Vad var frågan nu?

JB: Lite hur börjar man. Så man hittar något sådant här nätverk, men låt oss ändå prata om det där, för i den här studien också så konstaterade man så här, att det går att tjäna pengar, men det är väl liksom en viss andel som går med vinst och ett antal som man inte tjänar pengar på. Vad skulle du säga idag men den erfarenhet du har, hur mycket pengar ska man ha tillgängligt för att det ska vara värt det och någorlunda riskspritt, liksom?

Riskspridningen i flera bolag är a och o

FL: Alltså jag tycker att man ska ju per bolag gå in och investera en kvarts miljon. Alltså en investering under det går ingen skillnad för bolaget du går in i och du får ingen makt eller direkt position i bolaget, så en kvarts miljon per bolag bör det vara. Och sedan kan man inte bara gå in i ett bolag, utan det måste vara flera bolag.

JB: Men låt oss titta på det, för du hade den här studien, så hur många bolag är det man ska gå in i?

FL: Man brukar prata tio bolag är det som man ska gå in i. Låt oss säga, för enkelhetens skull, 2,5 miljoner gå in. Men det betyder också att du kan ju inte… Många som är affärsänglar, de har ju då företag.

De har bolag de tjänar pengar via, så att 2,5 miljoner det är oftast inte i ett, utan det är under flera år. Jag hinner med att göra kanske två investeringar per år, så att det är utspritt över flera år.

JB: Men jag tänker ju också att vi ska prata om vilken typ av bolag du gillar, för det är också ett sätt för dig att kanske få tips från läsare och tittare. Men jag har här, hur många gånger har den investerade summan som det är exit [ohörbart] betalat tillbaka? Och då var det typ så här fyra av tio bolag ger mindre än halva beloppet tillbaka.

Var tionde bolag ger ungefär samma insats tillbaka, alltså hälften kan man säga, det är lite give or take, det är liksom insatsen är lite lägre tillbaka. Sedan hade vi 1–2,5 gånger pengarna, det var ungefär två av tio, 2,5–7 två av tio och så ungefär en av tio som var mer än sju gånger pengarna. Så detta säger ju väl någonstans att ja men tio bolag, så av de här tio bolagen, fem stycken kommer du förlora pengar på eller knappt få tillbaka.

FL: Ja, precis, de är förlorade.

JB: Men hela affären ligger i att de där fem andra bolagen, de kommer ge betydligt mer, som täcker den förlusten. För det räcker ju att du får en av de tio som ger mer än sju gånger pengarna, så har du ju betalt för alla de sju andra som har gått back.

FL: Och det är också så att tar man inte den risken som säger att vissa av de här kommer att gå i konkurs, då har man heller inte spelat spelet fullt ut, utan hälften ska inte funka. Och då har du också spänt bågen tillräckligt mycket liksom. Och det är så att du kan också gå i konken utan att ens försöka spänna bågen, men man vill ju ha de bolagen som spänner bågen och satsa. Och ibland funkar det och ibland funkar det inte, och då har du de här väldigt fina multiplarna.

Ett av tio företag ska ge mer än 10 gånger pengarna…

JB: Detta var ju studien. Stämmer det med din erfarenhet?

FL: Det stämmer med den teorin som alla pratar om, att det är en sanning och detta har de sagt att det faktiskt var så också. Och ibland kan det vara olika, men man brukar prata om att den här en av tio ska ge tio gånger pengarna, så det är väl lite mer säger man där, men de säger då mer än sju gånger pengarna. Så det kan ju stämma.

JB: Bra. Så vi har ju redan pratat så här, vad kan gå fel, ja men det kan gå i konken, och då förlorar man ju allt, helt enkelt. Men vad skulle du säga, vad ska man tänka på, som affärsängel? Vad tittar du efter?

FL: Investera i någonting man förstår. Någonting man kan bidra med på något vis.

JB: Alltså, förlåt. Jag måste ju ta en rätt rolig historia där. Jag kommer ihåg att vi satt ju på någon sådan här pitch-lunch, och så var det ju något företag som presenterade och så kommer jag ihåg att det var en kvinnlig entreprenör och så var det någon sådan här dryg gubbe i 60+ åldern som sa så här, ja men jag tror inte på den där affärsidén, jag skulle aldrig köpa den produkten och så höll han på så där och bärsade henne.

Hon blev så jävla förbannad så säger hon ”Vet du vad, brukar du köpa tamponger?”, och han bara ”Eh, nej”, ”Ja trots att du inte köper tamponger så köper ungefär 50% av västvärldens kvinnor tamponger varje månad i alla fall”. Och jag tyckte det var en ganska rolig poäng hon gjorde där, att liksom bara för att man själv inte fattar det så betyder det ju inte att bolaget inte kommer funka, utan det mer rätta är så här ”Nej, men jag fattar inte er business, jag tackar nej”, man behöver inte göra prognoser.

FL: Precis, och det kan faktiskt vara en ganska hård grej att göra, i

mitt jobb som affärsängel, är att säga nej, för jag måste säga nej till 49 bolag innan jag säger ja till ett, för att jag ska hitta det som verkligen är det bästa bolaget för mig att investera i.

Så den grejen är alltid en lite tuff grej, att för mig är det väldigt lätt att säga nej, men för de bolagen som kommer till mig och söker kapital, så många gånger är de i pressat läge, man behöver få in pengar för att de överhuvudtaget ska lyckas, men för mig är det väldigt lätt att säga nej. Jag måste säga nej.

Säger ”nej” i 49 fall av 50

CB: Är det lätt att säga nej? Blir du inte sugen på fler än ett av 50?

FL: Det är ju jobbigt att säga nej, för det är kul att träffa inspirerande entreprenörer och så kan man tänka ”Wow, vilken kul kille eller tjej det här är, fast nej, jag säger nej”.

CB: [skratt]

JB: [skratt]

CB: Men det är väl också så att ju fler företag man ser, ju fler pitchar man ser, desto lättare vet man vilket man ska tacka ja till.

JB: Och sedan är det väl den här klassiska regeln, the guy with the gold makes the rules, liksom. Lite så.

FL: Ja, precis.

JB: En annan fråga som jag har tänkt på, för jag fick ju faktiskt ett erbjudande här ganska nyligen, att gå in i ett sådant här bolag. De har ju i och för sig kommit lite längre, de hade redan riskkapitalister inne, men någonting som tar emot mig, så här känslomässigt, det är ju så här att jag får typ 0,5% av bolaget, alltså procentandelen blir ju så sjukt liten.

CB: Men vad tänker du med det, att det tar emot för det?

JB: Jag tänker att om man vill gå in i ett bolag så vill man ju ändå ha en andel, alltså en ordentlig bit av det.

CB: För att?

JB: Nej men jag tror, jag misstänker så här… och det är därför jag vill bolla det, att jag är fel ute här. Att den procentuella andelen spelar ju kanske ingen större roll. Vi gjorde till exempel en annan investering tillsammans, där vi var ett helt gäng, där jag gick in med en 116:e del, i den. Alltså, det är ju inte ens en procent, men det kändes helt okej, för där var ju målet att pengarna skulle dubblas på fyra år, så jag menar, är det rätt att tänka att den procentuella andelen spelar kanske inte så stor roll, utan det är potentialen på de pengar du har satt in? Eller hur tänker du?

CB: Beror inte det också på hur långt bolaget har gått?

FL: Ja, precis. Alltså jag är ju inne… Jag bara tänker de bolagen jag har gått in i nu senaste två åren, så äger jag allt mellan 2% och 14%.

JB: Men du har inga issues med att gå in på 2% ägande?

Antingen tror man på ett företag eller så gör man det inte

FL: Nej, men det är väl snarare så också att då det är bolag ofta som är högre värderade. Varför är de högre värderade? Då måste jag förstå varför de är högre värderade. Om de har ett bättre team, eller mer kvalificerat, kommit längre eller vad det nu är för någonting. Det spelar ju egentligen inte så mycket roll, men det som snarare är grejen… Det som jag tror många gör fel på är att man inte går in med tillräckligt mycket pengar.

JB: Säg någonting mer om det.

FL: Jo, men är det en bra affär, eller är det en dålig affär? Är det en bra affär så ska man gå in med jättemycket pengar, är det en dålig affär ska man inte säga så här, det är en vanlig grej, jag har hört det här, ”Jag tänkte först gå in med en halv miljon, men sedan jag vet inte riktigt, jag är lite osäker på teamet, så jag går bara in med 200 000.

CB: Då kan man lika gärna skita i det menar du.

FL: Skit i det.

JB: Apropå så här, inte kasta goda pengar efter dåliga liksom.

FL: Antingen går du in på riktigt liksom, och det är också en sådan sak att om man då säger att en halv miljon är det jag brukar investera, då är det också den nivån… De investeringarna bryr jag mig om, för att de ligger på rätt nivå. Om jag går in på en mindre nivå för att jag är lite mer osäker… Det kanske går bra så jag stoppar in litegrann, så kan jag säga att jag var med på resan, så går det åt helvete, ja då var det inte så mycket pengar. Bara skit i det.

JB: Bra, en annan sådan grej som jag vet att du och jag har diskuterat, är ju huruvida är risken högre eller lägre, i jämfört med att köra indexfonder? Jag har ju min åsikt, jag tycker att indexfonder är bättre.

FL: [skratt]

JB: [skratt]. Men jag gissar att du inte kommer att hålla med.

FL: Precis.

JB: Berätta.

Som affärsängel har man ett informationsövertag jämfört med börsbolag

FL: Jo, på börsen, så…. Indexfonder det är ju aktiebolag man investerar i via en fond, och du får ju knappt någon information egentligen om de här bolagen kontra onoterade bolag. Min telefon ringde här precis innan jag gick in, det är ett av mina bolag som har investerat i och sitter i styrelsen för, och då bollar vi massa idéer. Han hade lite problem och ville bara bolla med mig. Jag har direktkontakt in med Vd:n, jag kan få all information jag vill ha. Det är bara suga ut, jag kan förstå 100% vad de gör.

Medans ett börsbolag, som HM, då kan jag inte ringa Karl-Johan Persson, ”Hur tänker du kring de här grejerna?”. Han får ju inte ge ut information till mig, för där är det reglerat kring vilken information man får ut. Och jag ju också sett den här skillnaden från att ett bolag som har varit onoterat, där jag sitter och snackar med Vd:n, man får all information man kan tänka sig, tills det är noterat, och helt plötsligt blir det den här märkliga situationen med ett avbrott i kommunikation och man får ett informations-underläge helt plötsligt, som är helt hemskt egentligen.

Och när jag gjorde den resan så förstod jag också, eller knappt då förstår jag hur folk kan köpa aktier på börsen, för att man har egentligen ingen information.

Alltså, man har kvartalsrapporter, och de här pressmeddelandena som skickas ut, men det är väldigt lite information egentligen, för de här små sakerna som gör skillnad, det vill man inte gå ut och berätta, för det är det som skiljer sig från konkurrenterna. Men när jag får möjligheten att träffa de här onoterade bolagen i tidiga skeden, så är det ju, då är det det enda man pratar om, för att de ska attrahera mig som investerare.

CB: Ja, det är jätteintressant ju.

JB: Men så här, du pratar ju ändå om det att, som affärsängel, då går du ju in med både dina pengar och din tid och din kompetens och hela… Det är lite ”all in”. Alltså, en indexfond kommer ju inte ringa till mig.

FL: Nej, det gör de inte. Det är tidskrävande att investera som affärsängel och det är ju lite så att har man… Det tar ju tid på ett annat vis, så är det.

JB: Ja, och är det så att man… För nu pratar du om det ganska naturligt, så här, jag blev affärsängel, jag går in i bolaget och sätter mig i styrelsen, etc. Är det så liksom processen ser ut, eller vad är din upplevelse?

FL: Styrelse och sådant, det är inte alltid, utan det är ibland. Många gånger ser man vilka andra har investerat, och så förstår man… Jag har inget ego att jag ska sitta i styrelsen, men ibland är det det mest naturliga att göra, för att jag inser att av de som har investerat så är troligtvis jag den mest kompetenta, eller mest lämpade, eller bor närmast bolaget.

CB: Det är också en faktor.

FL: Det är också en faktor. Jag försöker ändå investera lokalt eller nära. Jag tycker om att ha mina investeringar nära mig liksom.

Vad tittar du på som affärsängel?

JB: Men kan du inte gå igenom det? Vad tittar du på som affärsängel? Och detta är ju inte regeln för alla affärsänglar, utan detta är för dig.

FL: Så här tänker jag.

Det ska vara en tydligt skalbar modell, alltså det vill säga, hur ska de kunna omsätta en miljard kronor? Jag måste förstå hur de ska kunna bli riktigt stora och gärna internationellt gångbara.

Sen kan man ju diskutera vad som är skalbart eller inte, men det ska vara skalbart. Det ska vara rätt team som har kompetensen som är… Det nitty gritty ska vara i teamet från början. Det ska inte vara ett techbolag som ska ta fram en applikation som anlitar externa konsulter för att göra det.

Det kommer inte funka liksom och jag vill också gärna ha att det ska vara någon typ av teknik eller teknologi, eller någonting som gör dem unika, och då måste de också ha den kompetensen in-house. Jag vill inte investera i ett säljbolag, alltså säljbolag, det är flyktigt, det kan gå snabbt upp, men det går också snabbt ner. Har man inte någon typ av teknologi eller någonting som gör dem unika, så tror jag inte heller på någon långsiktig lönsamhet i vad de gör. Och, vad är det mer? Det är nog det enklaste.

JB: Det som sticker ut för mig, som du inte säger, som när jag tittar på den typen av bolag, det är ju sälj. Alltså, vi gjorde en intervju här för någon vecka sedan tillsammans med Jonas Björkman från Tessin, som har startat den här crowdfunding i fastigheter, och hans stora insikt var ju också att de byggde en fantastisk teknisk lösning, men han sa så här, att vi fattade ju inte sälj, och sälj och marknadsföring kom sist, medans till exempel nu när vi kör Tessin, så är det att allt fokus är på sälj och marknadsföring. Och det tekniska får man liksom lösa efter hand. Och jag kan också uppleva, särskilt i Sverige, så är det inte i alla länder, men att i Sverige är vi generellt sätt duktigare på teknik och produkt, än vad vi är på marknadsföring/sälj. Vad tänker du?

FL: Väldigt spännande. För till exempel den här undersökningen som vi hade där, där stod det också att en av de viktiga sakerna är att bolaget har säljkompetens, att det är en sak man värderar väldigt högt, men det är väl snarare så här att för mig är det…

Den tekniska biten är mycket viktigare, för att det är väldigt svårt att rekrytera duktig teknisk personal. Säljare är mycket lättare att få in i efterhand,

och dessutom så kan, jag kan mycket lättare hjälpa dem med alltså, jag ställer mig inte och ringer och bokar möten, men att det är mycket lättare att komplettera med sälj än att komplettera med teknisk kompetens.

CB: Det var det du sa med Storytell, att du inte förstod hur de hade fått in kunder från början.

FL: Nej, precis. Och då var de duktiga på att skaffa avtal och sådana grejer, så att där var det absolut.

Som affärsängel skapar du din egen nisch och process

JB: Jag tycker att det är himla spännande att man har så olika syn, och sedan tror jag också att det är det som är så himla klurigt och häftigt också, att det här kan man helt och hållet utgå ifrån sig själv. Medans vi utgår från att liksom indexfonder, det är så här, köp och glöm. Alltså verkligen, det har ingenting att göra med din kompetens eller din tid eller någonting att göra, så här får man liksom också… Man kan egentligen skapa sin niche helt enkelt.

FL: Absolut, och det är väl det man måste göra. Att man måste förstå vad är det jag ska bidra med. Samma sak det här, de sakerna jag pratar om det gäller för mig, det är inte generellt för alla, och där måste man… Söker man kapital så gäller det att hitta rätt typ av affärsängel. Jag kanske är rätt för de, eller så är jag inte det, så är det någon annan som är det. Det är olika liksom.

JB: Ja, precis. Alltså, i den här undersökningen så fick man också ranka 17 olika faktorer, som var viktigast, på en skala 1-7. Och då var det så här, någon i teamet mycket duktig på att sälja, bevisa ett marknadsintresse, förstå tekniken som affärsidén bygger på, magkänsla. Magkänsla, det är ju ett ganska udda…

CB: I sammanhanget.

FL: Jag har ett par exempel. Med tiden bygger man ju upp magkänsla, alltså det finns ju, man har ju forskat på det att hur bygger man upp magkänsla, oberoende av vad man gör, om man gör någonting tillräckligt mycket så bygger man upp en magkänsla. Man kan inte riktigt förstå vad som är skillnaden, men det fungerar liksom.

Senaste bolaget jag investerade i, då hade jag, så hade de gjort en massa material och så sa de

Vad vill du ha? Vill du ha budgeten?”, ”Nej, men det spelar inte så stor roll. Skit i det, det är bara en massa siffror, det är inte det som jag kommer att titta på,

och sedan sitter vi då sedan vid signing-tillfället, eller vi träffas då alla ägare som har eller är på väg att investera, så kommer den här budgetfrågan upp.

Och då sitter en annan som är väldigt så här professionell investerare, men som då inte investerar sina egna pengar, och då är det mycket mer kopplat till checklistor och sådana grejer. Och då kommer budgetfrågan och jag ser ut som ett fån, som inte hade tittat på budgeten.

Jag visste inte vart bolaget var på väg, eller jag visste var de var på väg, för att det är liksom inte, budget är något som alltid förändras, det är väldigt lätt att ändra, och det funkar ändå. Utan, att veta värdet eller nyttan man är beredd att skapa och om man har rätt kompetens att göra det, det är snarare den typen av saker som jag tittar på, inte om man har satt en budget som hur mycket pengar man ska lägga på resor och utveckling.

CB: Det är ju om det skulle vara något jättekonstigt i budgeten. Men vad sa du, för det blev en konstig situation för dig?

FL: Det roliga var ju att man togs nästan inte på allvar, för att jag inte hade tittat på budgeten. Det måste man ju göra, tyckte de.

CB: Ja, det finns lite sådana regler inom affärsängelskap också.

Den obligatoriska hockey-klubban…

JB: Det är ju sådana grejer kan jag uppleva i alla branscher eller alla sammanhang, att man ska göra. Man ska bete sig… Jag tror inte att vi har varit på en connect-pitch utan att man ska visa upp en hockeyklubba.

FL: [skratt]

CB: Kan ni inte förklara det där med hockeyklubba? Det inte är alla som hänger med.

JB: Nej, men det är liksom tillväxt.

FL: Ja, man visar en graf som först är platt i början och sedan så sticker den rakt upp liksom.

JB: Ja, så den ser ut som en liggande hockeyklubba.

CB: Och det som sticker upp är försäljning eller något annat som är fantastiskt.

FL: Precis.

JB: Och det är väldigt sällan det följer en sådan mall, på det sättet.

FL: Men det lustiga med det här med magkänsla, alltså jag kan ju ta ett investeringsbeslut på en miljon kronor kan jag ta på några timmar, men jag kan ibland fundera på sådana här konstiga saker, när jag är på ICA och ska handla, så kan jag fundera så här, vilket ris ska jag ta, det här kostar två kronor mer än den här. [skratt]

JB: Du vet det där kallas för cykelställskonversation.

CB: Det är skönt, du är ju bara människa. Men det är väldigt roligt Filip att höra, för du verkar ändå ganska säker i din roll som affärsängel, att du vet vad du vill titta efter. Och sedan hör man liksom, lite så historia här nu från dig, att folk ville kolla på budgeten, och sådana saker. Men vad jag ville fråga var nu, det finns ju andra affärsänglar i Sverige, det finns många olika, men finns det någon som du ser upp till själv? Som du tycker att den personen har gjort en härlig och spännande resa, eller är duktig eller…

FL: Jag har inga sådana direkt namn. Jag känner till vissa, både här i regionen då som jag tycker är väldigt professionella och duktiga, men de flesta riktigt professionella affärsänglarna hittar man nog inte i Sverige, utan det är snarare London, eller då Storbritannien, eller då i USA. I USA finns det ju väldigt många, väldigt duktiga, väldigt professionella.

CB: Är det någonting som du känner så att, jag skulle nog vilja se hur de jobbar?

FL: Ja, absolut, jag är nyfiken på hur de gör. Och det är nog lite så att de skriver inte böcker liksom hur de gör, eller vad de gör.

CB: Nej, de jobbar ju med sitt. De har inte tid kanske att skriva böcker.

FL: [skratt]

CB: Nej, men jag tänkte för att vi har pratat om det tidigare att du vill bli en riktigt duktig affärsängel, och så… Hur mycket vill du lära dig av andra, och hur mycket vill du lära dig av dig själv, är nog frågan från mig.

FL: Alltså ni har nu hört att man måste hitta sin grej, och jag har lärt mig det också att det är en sak att det är intressant att bli inspirerad av andra, men jag kan inte lära mig av andra. Utan jag är som jag är för att jag är som jag är, och då måste jag hitta något som funkar för mig. Som är rätt beroende på de kvaliteter eller kompetens som jag har, så man ska bli inspirerad av andra…

CB: Och kunna ta med sig till framtiden.

FL: Ibland kan det finnas så här tekniska grejer, olika sätt som de gör, som man kan inspireras av. Men jag måste ändå hitta det som funkar för mig, som ligger nära i hur jag vill investera och vad jag letar efter när jag investerar. Och sedan köra på det.

Genomsnittlig avkastning på 22 procent per år…

JB: Jag tänkte vi skulle hoppa till sista delen i den här studien. För de var så här, sammanfattningsvis kan man säga att de hade fyra poäng. Och då säger de så här, över lag går det bra för affärsänglarna och en investering ger i genomsnitt en avkastning på 22% per år.

CB: Och detta var i Skåne va?

JB: I Skåne ja.

FL: 22%. Ska vi jämföra det med en indexfond? [skratt]

JB: [skratt]

CB: [skratt]

JB: Nu känner jag att ni bashar mig här. Har du indexfonder Filip?

FL: Jo, jag har faktiskt några, men det är inte…

JB: Det är inte huvudsaken i portföljen. Men där ska man ju med handen på hjärtat också säga så här att, om man har 8%, som jag brukar räkna på en indexfond, så är det ju pengarna dubblas vart nionde år, har du 22% avkastning, då dubblas ju pengarna vart fjärde år.

Det blir en enorm skillnad i pengar, och jag tror att de räknade ut, 170%, alltså 1,7 gånger pengarna på en femårsperiod. Men, då får man ju också säga så här, du behöver mer kapital, du behöver gå in med tid, du behöver gå in med kompetens, du kommer ha vissa… Du behöver mentalt klara av att förlora alla pengarna. Så att, det är lite att jämföra äpplen och päron. Jag tycker själv att det är inte antingen eller, faktiskt.

FL: Alla ska inte investera som affärsänglar, det kan man väl säga, men alla kan investera i indexfonder. Det är ju jätteenkelt.

JB: Ja, och jag tror, för jag vet ju att det är många som ändå lyssnar på det här, som tittar på den här, alltså gå in i [skratt], alltså det ger ju en oerhörd tillfredsställelse att få vara med på en sådan resa. Och det är också det här att, det står också, affärsänglarnas huvudsakliga drivkraft är finansiella vinster, även om andra drivkrafter också finns med där. Och, de säger så här, klart vanligaste anledningen är att affärsänglar avstår att investera för att de anser att värderingen är för hög. Har du varit med om några sådana? Att värderingen är helt crazy?

Vanligaste anledningen till att man ej investerar är en för hög värdering

FL: Absolut. Det är jättevanligt. Det är den absolut vanligaste anledningen.

JB: Att entreprenören tycker att jag har lagt ner fem år på det här detta är värt supermycket pengar, och man själv är bara så här, ”Eh, va?”.

FL: Ja.

JB: Alltså, jag fattar det. Värdering av företag är ju bland det svåraste som finns, men hur tänker du när du värderar bolag? Är det så här, fem gånger vinsten?

FL: Man har en sådan teknik, man… [skratt]

JB: [skratt]

CB: [skratt]

JB: Tack Filip.

CB: Lika bra som vilka siffror som helst.

FL: Nej, men det är ju en… De som har försökt att göra en vetenskap av det och det går inte. Det man måste på något vis göra det är att man kan inte bara säga så här, fem gånger årsvinsten, nej det är det inte, för de tjänar inga pengar. Har de ingen omsättning ens? De omsatte 100’000 förra året och gick en halv miljon i back, eller två miljoner i back. Vad gör man med den typen av bolag? På något vis är det ju att man måste se framåt. Hur ser det ut om tio år? Vad skulle det kunna vara värt då? Och hur ska då nuvärdet beräknas på det? Vad skulle det kunna vara värt, och vad är risken att de når tid, eller risken att de inte når dit?

JB: Men vad är ditt mål? Du vill att de ska minst kunna tiodubbla pengarna, eller hur tänker du?

FL: Det roliga är att jag tänker inte så, jag tänker aldrig så här att det här ska göra tio gånger pengarna på sju år. Jag tänker aldrig så, utan jag är… För det så mycket som kan gå fel ändå på vägen, så det blir bara att är teamet rätt? Är produkten rätt? Kan timing vara rätt? Vad kan jag bidra med? Kan de omsätta en miljard? Jag tror inte att jag tog med det i kraven innan, men på något vis, jag vill investera i bolag som ska kunna omsätta en miljard. För att då finns det tillräckligt mycket… Då kanske de bara omsätter 200’000 i slutändan, men då är det fortfarande ett bolag som…

JB: Vilka bolag investerar du inte i?

FL: Alltså, Medtech och mediciner och rädda cancer, eller cure cancer.

CB: Det är så otroligt riskfyllt.

FL: Ja, och framför allt för att jag kan inte det. Jag fattar inte det.

CB: Jag har ändå varit inom life science på universitet och sett olika forskare som startar sådana bolag, eller som har det sedan flera år tillbaka, och det är så otroligt riskfyllt för att man vet aldrig liksom hur ett biologiskt system funkar, egentligen, utan man måste göra så många tester och det tar lång tid och det kan ändå vara så att efter femton år, nej det funkar inte på människor. Tidigt, tidigt har jag tänkt att det är ingenting som jag någonsin ska lägga mina pengar på

FL: Det finns ju de i den här regionen som är väldigt framgångsrika, som bara investerar i det där. Men det handlar om att då bygger de upp en portfölj, så säger man så här, ok, jag tror på… Och då har de ofta någon typ av kunskap eller förståelse inom området, att jag vill in i det här området, så investerar man i fem bolag som gör ungefär snarlika grejer, sedan är det ett av de som lyckas, och då betalar… För när de väl lyckas så är det exceptionella… Men jag kan inte det, jag förstår inte det, och det är lätt att ryckas med när man står där och någon berättar om hur de ska bota cancer liksom. Det är klart man vill vara där och hjälpa dem till framgång, för att även om jag inte, skit samma om man tjänar pengar, för lyckas det här så är det bra för samhället, och det är ju häftigt att kunna göra den typ av investeringar. Men, jag förstår inte det.

CB: Nej, rätt Filip.

Typen av företag som Filip letar efter

JB: Jag tänker att du ska få göra lite reklam, kort för dig själv. Om det är någon som lyssnar på det här, eller de känner någon som söker kapital, om du skulle kort kunna sammanfatta, när kan man mejla dig? När är det värt att mejla dig?

FL: Ja, precis.

De ska helst omsätta lite pengar, så de ska ha hittat sin produkt och kunna visa att de kan sälja den. För att, lättaste sättet att verifiera en produkt är ju att någon annan idiot vill betala för den. Då är det rätt. Och sedan ska det vara på något vis, jag tycker om att digitalisera någon typ av bransch, och det är i princip inom det området som jag investerar. Och då är det bara att mejla mig på filip[AT]tilf.se.

JB: Jag sätter ut mejladressen i både podden och YouTube.

FL: Precis, och det man ska komma ihåg också är att mitt jobb är att säga nej. Och var inte ledsna för att jag säger nej, utan skicka hellre ett… Är ni osäkra då, så skicka ett mejl, och sedan så troligtvis blir det nej, men det kan bli ett ja liksom.

CB: Brukar du motivera dina nej?

FL: Nej, och det låter hemskt också, men ibland är det bara nej, och inte mer än så. Och man ska inte bli ledsen över det, och det är väl lite så att de som söker kapital de måste skicka ut så många olika trådar som möjligt.

JB: Ja, men precis, för som du säger så här ”Jag investerar inte bio-tech”, men det finns andra som gör det.

CB: Nej, det finns kanske någon annan affärsängel som är rätt för den, som hör av sig ja.

JB: En annan grej som vi också pratade om, det var ju att… Alltså, på börsen säger man alltid så här, köp billigt, sälj dyrt. Men det var en undersökning som visade tvärtom, att man köper dyrt och så säljer man billigt. Och där vet jag också att du och jag pratade om att det undviker man, som affärsängel.

FL: Automatiskt. För man kan inte sälja aktierna.

JB: Men är det inte en ganska stor nackdel, att ha du då lagt den här 250’000 eller miljonen, ja, då sitter den fast i bolaget.

FL: Ja det är väl jättebra, så att man inte råkar sälja för tidigt.

CB: Vissa tycker att det är en nackdel, och vissa tycker det är en fördel, men berätta lite mer om hur du tänker.

Som affärsängel säljer man sällan för tidigt…

FL: På börsen så säger man, så kan man då köpa en aktie, så dubbleras den i värde, så säger man ”Wow, vad bra, nu har den dubblerats” och så säljer man. Men det ju alldeles för tidigt, när det har dubblerats i värde det är ju bara första steget. Om det ska upp till tiofaldigande eller tjugofaldigande, så måste man hålla kvar vid aktierna för att få den fina tillväxtresan.

Det finns en story från en Stockholmsinvesterare som är väldigt framgångsrik. De har ett schackbräde på sitt kontor och så fick de frågan, ”Varför har ni ett schackbräde här? Vad är grejen?”, då sa de ”Det värsta man kan göra som investerare det är att söka nytt… Alltså, att många gånger är det bara att man ska ligga kvar, man ska inte försöka göra så många affärer, utan bara ligga kvar med det som bra, och då måste man göra någonting annat än att sitta och försöka göra affärer hela dagarna.”

CB: Så då spelar de schack.

FL: Då spelar de schack.

JB: Jag trodde att det var så här riskornet, du vet så här, dubbla varje gång.

FL: Nej, det var att man inte… Och är allting noterat, så är det ju jättelätt att gå in, nu ska ni gå in och ändra portföljen lite, och så gör man felaktiga beslut, vilket många undersökningar visar.

JB: Ska vi känna oss klara med affärsängelskapet?

FL: Det tycker jag.

JB: Ja, men var roligt. Så här Filip, på en skala från 1-10, hur konstig är du?

FL: Jag är ganska kon… Jag är ganska konstig alltså.

CB: [skratt]. Berätta.

FL: Nej, men jag var iväg nu på en konferensresa med Young [ohörbart] Sweden i Chamonix i förra veckan, och trots att man då sitter med andra väldigt duktiga entreprenörer, som också många gånger är det. Man är oftast lite konstig som entreprenör, så kan jag många gånger känna, alltså alla de här konstiga, men jag är ännu konstigare liksom. Absolut alltså.

JB: Och vad är det du ser att du skiljer dig åt?

En väldigt annorlunda syn på pengar

FL: Jag har väldigt annorlunda syn på pengar.

JB: Ja, men berätta. Det är ju superspännande.

CB: Ja.

FL: Jo, men pengar är något… Ni har säker hört den här ”Pengar är roten till allt ont”, och det finns många olika, men för mig är pengar bara någonting som är på låtsas, men det är ändå den ultimata valutan att jobba efter. Alltså, vad jag än gör så kan jag alltid jobba vidare med kapitalet och få mer pengar. Och sedan så, det var så roligt för att jag hade en ganska djup diskussion nu om det här på konferensen, så var det någon som sa ”Vad gör du när du har fått alla de här pengarna liksom, vad är nästa grej då liksom?” frågar de.

Då ska man vara lite så här zen, vara någon buddhist, men min syn på det är snarare att människans drivkraft har alltid varit att sträva emot någonting, och det som är fint med pengar det är att det finns inget slut på det och det finns alltid någonting man kan jobba på vidare, så jag kommer aldrig vara färdig, utan det är ett ständigt arbete.

JB: Det där är ju en spännande fråga, för som vi sa i början av intervjun, du behöver ju inte jobba en enda dag till i hela ditt liv, och inte din fru heller. Så, vad ser du som den här drivkraften?

FL: Det är ett… Jag försöker ibland se det som att knäcka systemet och förstå att man förstår någonting och så knäcker man systemet, metoden för att…

JB: Se matrix, liksom.

FL: Lite matrix, precis. Det var en bra…

JB: Men förlåt, jag får göra en reflektion på det här med matrix. Vi har ju en barnvakt som är 17\. Nej, hon har fyllt 18 nu. De har inte sett, den generationen har inte sett Matrix. Matrix kom innan de föddes.

CB: Men du hade väl också en Matrix-kväll på…

JB: Alltså, vi hade det på kontoret. Vi hade femton anställda, och så hade vi handuppräckning och det var typ bara vi 80-talister och tidigare som hade sett Matrix, så vi fick arrangera en sådan här Matrix-kväll på betald arbetstid, för så här, ni måste se den.

CB: Varför ska man se den? Jo, men det handlar om att se igenom ett system och lära sig att använda det. Och det tycker jag var spännande det du sa, att pengar är lite på låtsas.

FL: Ja, precis, men trots det så är det den ultimata valutan som alla använder och många känner att de är frustrerade över pengar.

CB: Det är allvarligt.

FL: Och de känner sig oroliga över pengar, men det är ju på låtsas och det är påhittat och…

CB: Och det ger väl en frihet samtidigt.

FL: Absolut. Och för mig är det bara ett spel och det handlar om att vinna spelet. Sedan kan man aldrig vinna det heller, för det kommer alltid vara någon som har mer pengar. Och det kommer alltid…

JB: Jag tycker att du siktar lite lågt där Filip.

FL: [skratt]

JB: Jag kommer ihåg vid ett tillfälle när du sa till mig så här, ”Men Jan, vad tror du? Alltså, hade du gjort allt det du har åstadkommit när du var 20 då hade jag varit imponerad. Men nu när du ju för fan över 30.”

FL: [skratt]

CB: Hur framgångsrik är du, var väl frågan.

JB: Så jag kände väl, vad fan, du ska väl inte vara bland de rikaste i Sverige. Sikta högre.

FL: Ja, men det borde jag göra. Men alltså, man blir ju aldrig färdig. Det är väl det som är grejen, att oberoende på vad du väljer i livet. Väljer du att skapa musik, så är det ju en strävan i det. Väljer du att skapa vackra byggnader och vara arkitekt så är det ju det spelet du spelar. Eller så väljer du pengaspelet. Jag har valt pengaspelet.

JB: Och du vill bemästra det.

FL: Jag vill bemästra det. Jag tycker att det är väldigt roligt och det är spännande och det är ju inte bara…

CB: Och du känner att det finns en nöt att knäcka i det.

FL: Ja, absolut. Det finns jättemånga nötter att knäcka.

Vad håller nästan ingen annan med dig om?

CB: Men vi pratade om hur konstig Filip är.

FL: [skratt]. Gå mer på djupet nu.

CB: Jo, men det var jätteroligt, för första gången jag träffade dig, då tror jag också att du kunde prata baklänges.

FL: Ja, det kan jag göra och det är också väldigt konstigt.

CB: Och det var också så, ”Ja, det är inte många som kan göra så”.

JB: Kan du säga ”RikaTillsammans-podden” baklänges?

FL: Neddosnammasllitakira…

JB: Nej, det är jättekonstigt…

FL: [skratt]

CB: [skratt]

JB: Det ska jag nästan spela framlänges bara för att testa.

FL: Du får göra det.

JB: Men det är roligt, jag hade en annan fråga här, så här liksom, berätta något som är sant för dig som nästan ingen annan håller med dig om. Men är det det med pengarna, eller har du något annat som du tänker är sant, som ingen annan håller med om?

FL: Ja, men det är någonting det här med pengar. Jag vet inte riktigt hur man ska formulera det bara liksom.

JB: Precis, det kan jag ju verkligen skriva under. Du ser ju på pengar helt annorlunda. Alltså, jag vet inte om du kanske känner igen dig i, Richard Branson sa vid ett tillfälle att pengar är bara ett verktyg att hålla räkningen på hur det går för en i sitt spel.

FL: Ja, men precis, lite så är det. Och sedan är det så mycket annat runtomkring, men pengarna är valutan man jobbar efter.

JB: Mätbarheten.

FL: Mätbarheten i det liksom. Går jag in i mina fastigheter så är det inte så att jag bara tänker på pengarna, utan då fokuserar jag på värdet och nyttan och utvecklingen av det, och i slutändan så råkar man tjäna pengar på det och då ser man ”Wow, det jag… min känsla och mitt värdeskapande blir faktiskt bra i det här spelet som vi spelar”.

Förbereda sig för framgång

JB: Bra. Jag har två sista frågor. Det enda är, jag vet ju att du älskar ju life hacks. Vilket är ditt bästa life hack?

FL: Det hade jag nästan behövt förbereda mig på, innan här. Ja, men ok, då skulle jag nog säga att för mig… Jag är ganska glömsk, eller väldigt glömsk, så mitt bästa life hack det är att försöka se framåt och lägga saker och planera saker så att de är på rätt ställe när jag behöver dem utan att jag tänker på det.

Alltså, till exempel om jag vet att jag ska flyga tidigt imorgon bitti. På kvällen innan så preparerar jag min jacka, så att passet ligger på rätt ställe och mössan ena fickan, handskarna i andra, nycklarna… För att jag vet att när jag vaknar på morgonen, bortsett från att jag är glömsk, så är jag dessutom yrvaken, och att allt är på plats så att jag bara kan ta det och gå. Men det ju ett exempel. Men att förbereda mig för framgång på olika sätt och vis, genom att placera saker och ting på rätt ställe, så att de är där när jag behöver dem.

CB: Jag älskar det där. ”Förbereda sig för framgång”. Jag gör lite samma sak också. När jag är klar i huvudet så ser jag till att jag kan fixa och dona med grejer, så att jag bara kan ta dem när jag inte är klar i huvudet.

JB: Sedan vet jag också att du precis som jag älskar tekniska prylar. Vi brukar ju skoja så här, att går det inte att koppla till telefonen, så är det inte värt att ha. Så vad är bästa prylen?

FL: Vad är det ja, det är en svår fråga, det är ju så många.

JB: Precis, det är så många. Medans du funderar, du hade ju världens coolaste skidglasögon. Vi pratade om att du i Chamonix. Du hade skidglasögon med headsup-display.

FL: Ja, med hastighet och tid och altitude, och det är ganska smidigt faktiskt. Nu har ju teknologin kommit så långt att det är så enkelt att koppla ihop sitt hem. Smarta lampor, [ohörbart] och sådana grejer. Det skulle jag nog säga, det som är det bästa.

CB: Och det är ju bara början.

FL: Det är bara början, men det är på något vis nu, å andra sidan nu har det redan kommit. Alltså, redan då för mer än tio år sedan så programmerade jag ihop mina egna smarta hem som tändes när solen gick ner och sådana grejer. Men nu är det ju out of the box fungerar det, och det är nog det jag är fascinerad av. Nu funkar det så som det skulle ha funkat, och det funkar egentligen för gemene man också.

Kärlekens fem språk

JB: Ja, coolt. Sista frågan. Om du skulle rekommendera en bok. Om du ska ge bort en bok till någon, vilken bok skulle du ge bort?

FL: Den boken som, om man säger vi då, jag och min fru har gett bort flest gånger, är 5 Love Languages.

CB: Den har ju inte så mycket med pengar att göra.

FL: Nej, men den har att göra med relationer. Och pengar och företag är ju faktiskt en relation ändå.

CB: Ja, det är det ju. Men att förstå andra människor och att kunna prata på deras språk, då kan man ha större ekonomisk framgång.

JB: Nu har vi inte haft tillfälle att prata om det… Vi behöver göra en ny podd-inspelning här, vid tillfälle.

FL: [skratt]

JB: Nej, men för jag vet att du har ju gjort jättemycket arbete med dig själv. Med personlig utveckling och hela den resan, så jag gillar ju verkligen den sidan som du har också. Precis som du säger, pengar är en bit, men som du säger, pengar i sig har inget värde, utan det handlar om relation och det handlar om att förstå sig själv. Framförallt att förstå sig själv. Också nyckeln till att förstå många andra handlar om att förstå sig själv. Och sedan så tänker jag att det är en annan grej som jag tänker för ett annat podd-avsnitt och det handlar om att prata om fastigheter, vilket jag vet är ett hjärteintresse för dig också.

Så att jag vill bara säga såhär, fantastiskt stort tack Filip, för att du har varit med. Är det så att du har eller du känner någon som har ett litet startup-bolag i den här affärsängel-fasen, så kan du ju mejla och där hade vi de där kriterierna, som du pratade om annars. Och annars så bara hoppas jag att du vill komma tillbaka vid ett annat tillfälle också.

FL: Mmm, tack så mycket. Det var kul att vara med.

CB: Tack.

Kommentera

13 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Intressant.

    Har själv varit affärsängel i ca 10 år och tycker ni gjorde en mycket bra intervju.

    Några kommentarer:
    – Ganska missvisande att prata om ”22% per år”, eftersom detta handlar om ett snitt under en lång tid. På 100 investeringar och 20 år så kanske snittet blir 22%, men det blir ändå missvisande att prata om ”per år” och ”dubblering på 3,5 år”. Normalt tar det kanske 7-10 år innan det blir en exit, och som sagt, flera av dem kommer inte nå dit…

    – En sak jag tycker ni missade är allokering vid investering. Går man in tidigt i ett bolag är det sannolikt att det krävs 3-5 ytterligare investeringar innan det är moget för att ”bäras” av en VC eller notering, kanske krävs ett par investeringar ytterligare även efter det. Det betyder att om jag investerar 500k initialt så behöver jag allokera 500k*5=2,5M under en tioårsperiod för detta bolag. Går du in med 500k och sen inte investerar mer så lär kommande investerare surna till och göra en ”wash out”, dvs extrem låg värdering som späder ner dig till nära 0.

    – Räkna alltså inte med att kasta in 500k i första bästa startup och se det dubbleras vart 3,5 år. För varje investering har du kanske lyssnat/sett 100 pitchar och haft långa diskussioner med 10 av dem. Det är ganska mycket jobb i sig, och många Nej.

    – Ni säger ”kontakta connecta och dyk upp på deras pitchar”. De närverk jag är med i dyker du inte bara upp. De är ganska anonyma och de vill veta att du är seriös. Som ni beskrev så bör man inte lägga mer än 5% av sin förmögenhet på dessa investeringar, och man bör planera att investera 5-10M under en 10 årsperiod. Men som Filip beskriver blir det inte 10M dag 1 utan kanske max 2 bolag per år, som man sen tilläggsinvesterar i under kommande åren.

    – 5% av totala förmögenheten kan man nog ta med en nypa salt. Tror den är tagen i sammanhanget att man blir affärsängel som pensionär. Då är det bra att använda max 5% för att inte riskera att sitta där utan pension. Har man som Filip fastigheter och skog som genererar cash flow han kan leva på så kan han ju gå betydligt högre än 5%. Men gör en cash flow forecast för kommande fem åren hela tiden för att hela tiden veta att du inte behöver ta dumma beslut. Du vill inte sälja fastigheterna i panik för att inte riskera wash out i ett bolag.

    – ”SItta i styrelsen”. Om sitta i styrelse är ett mål så är man troligtvis fel person för det. Say no more…

    – ”Hur konstig är du?” Älskar den frågan. Har tänkt många gånger när jag är på någon träff. Det är knappast vi som hänger på Stureplan och är coola killen med snygga bilen och märkeskläder. Istället är vi anonyma och syns inte mycket. Hade vi gått i skola idag hade de flesta av oss haft nån bokstavskombination och fått piller för att bli normala… Kanske i sig en funderare om hur framtiden kommer se ut när kreativitet medicineras bort…

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Olle
  2. Vit pil

    Bra poäng det med att avbryta och att gästerna aldrig får löpa linan ut. Detsamma gällde kvinnan som var fastighetsinvesterare. Så snart hon var på väg att komma till något intressant så avbröts hon av meningslösa inspel.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mark
  3. Vit pil

    Tack för ett intressant avsnitt. Men tycker det är synd att ni avbryter Filip och inte låter honom tala klart vid flertalet tillfällen. Känns som han har mer intressant att säga som tyvärr inte fick komma fram. Förstår att ni kan bli ivriga att inflika, men blev lite väl mycket här kan jag tycka.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  4. Vit pil

    Hej!
    Gillar er podcast och lyssnar på varje avsnitt. Gillar det mycket, har nu även börjat kika lite på youtube-versionen. Kul att ni även har utvecklat detta!
    Jag har reflekterat över några mönster i samtalstekniken. Jag uppfattar att det ofta blir så att gästen i önödan avbryts.

    Exempel i detta avsnitt:
    1) Jans utvikning vid 51.10 (youtube-feeden)- om vilka generationer som inte sett Matrixfilmerna. Gästen är där på väg med ett intressant resonemang.
    2) Caroline lägger gärna ord i mun på gästen, vilket också avbryter gästen, t.ex vid 14.25, 49.23

    Om ni tänker på ovanstående, skulle det ytterliggare kunna ge mer värde till pod/youtube-casten :)

    Varma hälsningar och ser som vanligt fram mot söndagspodcasten
    Pär

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    PH
    1. Vit pil

      Tack Pär, både för feedback och konkreta exempel. Vi har pratat om feedbacken och kommer verkligen försöka ta hänsyn till den framgent. Det är så extremt många saker att hålla koll på och det här har vi helt enkelt missat.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.