Intervju med Tessin om att investera i fastigheter via crowdfunding
Intervju med Jonas Björkman, grundare och VD på Tessin
Tessin är ett företag som hjälper oss småsparare att investera i fastigheter tillsammans med andra, utan att behöva de stora pengar som normalt krävs för att kunna göra den typen av investeringar. I dagens avsnitt, som är sponsrat av Tessin, intervjuar jag och Caroline en av grundarna, VD:n Jonas Björkman om både Tessin, livet och andra spännande frågor.
Jämte aktier är fastigheter ett av de tillgångsslag som väldigt många förmögna människor tenderar att placera sina pengar i. Anledningarna är många, men framförallt handlar det om att avkastningen i form av kassaflödet är extremt jämt, fastigheter är enkla att belåna och värdet varierar inte alls i närheten lika mycket som på aktier och fonder.
Det stora problemet är att fastigheterna kostar väldigt mycket pengar. Om jag bara tittar på de fastigheter som ligger ute på objektvision för Malmö just nu så kostar de mellan 10 och 20 miljoner per styck och då är de dessutom belägna i ett av områdena med störst sociala problem. Räknar man på tumregeln om 25 procent egen insats, så är det mellan 2,5 – 5 miljoner. Inte direkt summor som vi själva har att lägga i en fastighet.
Även om jag och Caroline inte har den möjligheten idag, har vi sneglat på den marknaden länge. Under åren har det även blivit en hel del artiklar på ämnet.
- Alternativa sätt att investera i fastigheter - För oss som inte har ett par miljoner till en egen stor fastighet men ändå vill ha exponering mot fastighetsmarknaden
- Investera i fastigheter: för- och nackdelar - En komplett genomgång med både historiska och genomsnittsiffror
- Viktigt att veta kring små hyreshus och fastigheter - Tips, råd, nyckeltal och saker att tänka på kring ägande, ägarformer och beskattning av små hyrehus
- Räknexempel på en hyresfastighet - Ett räkneexempel på en fastighet jag lade bud på i Svedala för ett litet tag sedan
Tanken är inte att återupprepa alla dessa räkneexempel, för- och nackdelar och olika sätt att nå exponeringen mot fastigheter, utan det är bättre att du läser de artiklarna. Även om jag har skrivit om Tessin flera gånger tidigare eftersom de har varit en av bloggens samarbetspartners länge, så har jag aldrig träffat någon av dem och när frågan ”Vad tycker du om Tessin?” kom än en gång, så tyckte jag att det var kul att träffa en representant från dem. I veckan fick jag förmånen att träffa Jonas Björkman, som är vd och dessutom en av grundarna.
Min åsikt om Tessin som investering
Så, som svar på läsarfrågan: ”Vad tycker du om Tessin?” så tänker jag följande. Jag gillar det som Jonas, Niels och Erik har åstadkommit i form av att ge oss småsparare möjlighet att få en god avkastning till en rimlig risk. Många av deras projekt löper på ca 1-2 år och genomsnittsavkastningen ligger runt 9 – 11 procent per år. Jag ser det absolut inte som en ersättning för någon av mina fondportföljer. Snarare är det ett komplement där man kan lägga en mindre del av sina pengar.
Det ställer dock rätt höga krav på den övriga delen, då minsta beloppet hos Tessin är 50 000 kr. Precis som med Trine är det bättre att investera lite i flera projekt än mycket i ett projekt, eftersom du minskar projektrisken. Fördelen är att man mer eller mindre kan se det som lån till företagen vilket innebär att man inte har svängningar i värdet som med fonder, men å andra sidan är risken att förlora hela insatsen högre. Sedan begränsas den av olika panter och säkerheter som man har i projekten.
Det är alltså viktigt att läsa på, inte lägga alla äggen i samma korg och inte investera pengar man inte har råd att förlora – precis samma regler som med alla andra typer av investeringar.
Stort mervärde med Tessin – du lär dig mycket om fastigheter via deras nyhetsbrev och kostnadsfria e-bok!
Det andra stora mervärdet som jag länge sett med Tessin fick sin förklaring i intervjun. Det handlar nämligen om att lära sig mer om fastigheter och deras ambition att lära ut vilket också är kultur som genomsyrar bolaget. Det finns inte många nyhetsbrev jag läser när de kommer, men Tessins är ett av dem. Anledningarna är flera, men den största är att medan jag upplever att de flesta nyhetsbrev har fokus på företaget och den informationen de vill ha ut (inifrån-ut-perspektiv) så tar Tessin ett motsatt, utifrån-in-perspektiv. De flesta av deras artiklar i nyhetsbrevet handlar helt enkelt inte om dem. T.ex. som dessa:
- Är ditt eget bostadsköp också ditt livs bästa investering?
- Avtalen vid köp av bostadsrätt
- Historisk crowdfunding – Andrées polarexpedition
- Varför höga hus saknas i Stockholm?
Så även om jag inte är lika snabb på att rekommendera att investera pengar hos dem, då det inte är lämpligt för alla sparare, så kan jag utan tvekan rekommendera deras nyhetsbrev. Om du väljer att registrera dig för deras nyhetsbrev så får du även i dagsläget deras digitala bok ”9 hemligheter bakom en lyckad fastighetsinvestering”.
För att vara supertydlig, om du använder nedanstående länk och registrerar dig, så får jag en liten ersättning från Tessin. Det kostar dig ingenting, du förbinder dig inte till något och vill du inte stödja bloggen så kan du gå direkt till tessins hemsida utan att använda länken nedan.
Och nej, jag säger inte ovan på grund av vårt samarbete. :-) Du kan läsa mer om min policy för annonsering och samarbeten här.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Hela intervjun transkriberad
Precis som vanligt följer intervjun i skriftlig form nedan för dig som hellre föredrar att läsa den:
Jan: Idag är det dags för avsnitt 42 och idag har vi med oss Jonas Björkman, som är VD på Tessin. Och Tessin är ju ett företag vi har samarbetat med under ganska många år, eftersom vi hjälper småsparare att investera i fastigheter. Och Jonas, du har en jättespännande bakgrund.
Du har gjort allt från att ha pluggat i Linköping till jobbat som affärscoach, managementkonsult, riskkapitalbolag och nu senast, så såg jag att du hade fått pris som en av Sveriges tre supertalanger i Veckans Affärer.
Så, varmt välkommen.
Jonas: Tack så mycket.
Jan: Är det någonting du vill tillägga i presentationen?
Jonas: Nej, det var ju ett fantastiskt intro, måste jag säga. Det är smickrande.
Jan: Ja, vad roligt. Men du, jag måste ändå säga så här, när jag Googlar dig, så var det ju en massa roliga grejer som kom upp. Och det första var så här, du har ju tydligen börjat din karriär med att sälja tuggummi.
Jonas: Ja, det stämmer, precis. Det var länge sedan. Det var när jag var mindre. Jag försökte hitta på ganska mycket saker när jag var liten, och såg möjligheter där man kunde tjäna pengar. Och det låter alltid så fånigt i efterhand, när man hör entreprenörer berätta historier om när de var små och sålde lemonad. Men det stämmer faktiskt,
jag sålde tuggummi på Skänninge marknad, där vi hade sommarstuga. Jag sålde squash, jag sålde saft något år, och det var egentligen för att tjäna ihop pengar. Ett år var det för att tjäna ihop pengar till att göra en sådan här helikopterflygning på marknaden.
Jan: Wow, alltså jag tycker ju att det där är sjukt driftigt. Är dina föräldrar också entreprenörer, eller är det bara så här att du hittade på det där själv?
Jonas: Jag hittade nog på ganska mycket själv. Jag var väldigt… Jag tror att det kom väldigt mycket från att jag gillade uppfinningar när jag var liten, så jag försökte alltid hitta på nya uppfinningar. Jag tror inte att jag kom på något speciellt revolutionerande någonsin, men jag försökte efterlikna uppfinningar och sådant i Kalle Anka, Uppfinnar-Jocke och sådana här saker. Och med det så kom det någon nyfikenhet att vad man kunde skapa i övrigt, tror jag. Och då blev det allt från saftförsäljning till tuggummiförsäljning.
Jan: Och du berättade precis här innan vi körde igång, att du har ju precis fått barn, så grattis. Är det en son eller dotter?
Jonas: Det är en son.
Jan: Om han står där om sju år och säljer tuggummi på marknad, vad hade du tänkt då?
Jonas: Väldigt kul om han vill det. Det är så jag tänker. Men jag tror det är viktigt att ha den här kreativiteten, att uppmuntra kreativitet, och nu är jag väldigt tidigt i min uppfostringsbana, det vill säga, en månad, så jag kan inte säga så mycket. [skratt]
Jan: [skratt]
Jonas: Men, jag tror det är viktigt att man ska stimulera det, och det har alltid mina föräldrar stöttat mig i. Vad jag än vill göra, så har de sagt ”Absolut”, sedan har inte de någon entreprenörsbakgrund, men jag tror att det kommer väldigt mycket den här att ”Men, gör vad du vill, och det är ok”.
Jan: Entreprenörskap handlar ju väldigt mycket om kreativitet och det är roligt, jag har en kompis som också är så här ”superentreprenör”, som du. Han säger så här ”Min dotter, hon kan få starta vilket företag hon vill”. [skratt]
Jonas: [skratt]
Jonas Björkman, inte tennis-spelaren…
Jan: Jag tycker det är ganska kul. För det där var den andra grejen, när jag tittade… För det första måste jag ändå säga du är ganska svår-googlings-bar. Eftersom det kommer upp en annan Jonas Björkman hela tiden.
Jonas: Ja, det har varit en utmaning, att bli hittad på nätet. En tennisspelare som är ganska framgångsrik också, så jag kommer ihåg för några år sedan när man Googlade mig, då tror jag att jag kom på tredje sidan. Om man gjorde en bild-googling så kom det en liten, liten, bild på mig, från LinkedIn. Så det har varit uppförsbacke. Men faktiskt, en gång, jag har ju… Det är många som gärna vill träffa en tennisspelare, så i vissa möten så säger de ”Jaha… det var inte tennisspelaren. Men du kanske spelar tennis ändå?”
Jan: [skratt]
Jonas: [skratt]
Caroline: Vem är den andra Jonas Björkman egentligen, som kommer upp?
Jonas: En väldigt känd tennisspelare.
Caroline: Ok. Ja, det är jag som inte har koll.
Jonas: Och har varit med i Let’s Dance, tror jag, så det har väl fortsatt den här, att bli folkkär.
Lade fyra år på en kass idé
Jan: Ja, vad spännande. Sedan måste jag ändå ta en grej till, som faktiskt kom upp. Jag vet inte om det var Break It, eller något annat ställe, där det var så här att jag la fyra år av mitt liv på en kass idé. Kan du inte berätta, vad var den storyn?
Jonas: Nej, men det var 2003-2004 så drog jag igång ett bolag som var en app-store för dåtidens smartphones och handdatorer. Det är inte så många som kommer ihåg, men det var Palm Pilots och iPacks och de här första från Ericsson till exempel, de hade ju möjligheten att installera appar. Man kallade det för program då, som man gör i datorvärlden. Så, då drog jag igång det där bolaget och försökte bygga en svensk plattform, och byggde en fantastiskt fin teknisk plattform. Men, första gången vi lanserade så tror jag att vi sålde tio till tolv tusen, alltså inte så mycket volym. Sedan fick jag tag på en väldigt duktig tekniker, alltså en teknisk utvecklare, som jag hittade på universitet.
Så tog vi ett nytag på det här och så bestämde vi oss för att nu måste vi ju förbättra det här, så då gjorde vi om hela plattformen på nytt. Stängde ner allting i sex månader och så började vi om på nytt, och det här var då Niels Bosma, som är medgrundare till Tessin idag. Så, vi är ju vänner och har haft kontakt sedan dess och alltid sagt att vi skulle vilja göra någonting. Men, så höll vi på i sex månader och utvecklade ännu bättre funktionalitet, och så lanserade vi det här, och sedan så hände i princip ingenting nytt.
Utan, det fortsatte med ungefär tio, tjugo tusen. Men det vi lärde oss där egentligen… Jag tror att jag och Niels fick en ganska ordentlig insikt, det här var ju också efter dot-com eran, så det var väldigt svårt att hitta riskkapital, och det var inte så många som… Startups var inte så hett, kan man säga. Men, det vi lärde oss var i egentligen att marknad går före teknik.
Jan: Det kändes som att ganska många företag borde ha insett det där innan år 2000.
Jonas: Ja, verkligen, och det är ju många som fortfarande kanske inte har insett det, utan man lägger väldigt mycket resurser på teknikutvecklingen.
Men det var verkligen tydligt, så att allt efter det har varit väldigt sälj-orienterat till en början, och sedan får du lappa ihop tekniken i efterhand, när du börjar hitta en…
Caroline: Men är inte det rätt vanligt ändå, att man lägger kanske mycket tid på en idé, eller flera idéer, och de flyger inte, men man lär sig ju jättemycket på dem, som man sedan tar med sig till det projektet som verkligen funkar.
Jonas: Ja, så är det verkligen. Och vi försöker även ha det i när vi utvecklar företaget nu, att vi vet ingenting i princip. Vi testar, och sedan får man lära sig från det. Man brukar tala om lean startup modellen, att du hela tiden kommer på en hypotes, men vi vet inte. Det här är bara en gissning. Lanserar det, testar det, och funkar det inte så lägger man ner det, och så hittar man på något nytt.
Jan: Det här ”fail fast”.
Jonas: Ja, exakt.
Caroline: Fail fast, ja. Man lägger inte för mycket tid på att testa, utan lagom, så att man vet att…
Jonas: Tid då och inte resurser, det är väl egentligen det. Det handlar om att du ska testa din hypotes så pass billigt och snabbt som möjligt, för att kunna se om du är någonting på spåren.
Vi ger boken ”Lean startup” till alla nya medarbetare på Tessin
Jan: Jag läste någonstans så här, är det inte så till och med att ni ger den boken, Lean Startup (annonslänk), till alla era medarbetare.
Jonas: Yes, det gör vi. Alla får en Kindle, en Amazon Kindle, och sedan får man Lean Startup, och det är ju för att man ska komma in i det här tankesättet, för det är inte helt självklart. Framför allt om man kommer från andra bolag, eller lite större bolag, så att man verkligen förstår att…
Caroline: Men vad är det för bok, Lean Startup?
Jonas: Lean Startup är skriven av Eric Ries. De har applicerat Lean-metoden på att bygga startups, så att…
Caroline: Ok, jag trodde att den hette Din Startup, men Lean Startup…
Jan: Men, berätta, så ni gjorde den här… Där ni egentligen var lite så här före er tid.
Jonas: Ja, det är om man vill vara snäll så kan man säga det.
Jan: Ja, jag är ganska snäll. Och sedan läste jag någonstans att du jobbade med finansiering av byggprojekt eller något sådant, och det var väl egentligen förgrunden eller starten till det som sedan skulle bli Tessin. Eller?
Jonas: Ja, Jag körde… Jag har ju varit inblandad i lite olika startups och delägare och så här, men jag körde också, jobbade med kapitalanskaffning på olika sätt i egen låda. Och där stötte jag väl på runt 2012, 2013, just fastighetsutvecklare och fastighetsbolag, som var i behov av finansiering av byggprojekt, men också om man skulle köpa någonting. Och då började vi titta på hur kan man göra det här. Vi satte upp en fondstruktur, satte ihop liksom finansierings-case, som man sedan distribuerade ut via traditionella mäklare och rådgivare.
Men just själva paketeringen som vi satte ihop och det var där även jag lärde känna min tredje medgrundare, Erik Nordin, som har en bakgrund som advokat. Så, det var grunden och det vi såg där var att, men det här är ganska standardiserat det vi håller på med, egentligen, men alla tänker att det är så komplicerat och man tar in advokater och så bygger man det här…
Alltså, man uppfinner hjulet på nytt, hela tiden. Anledningen till det är ju att det är många som vill ha betalt i finansbranschen, i olika delar av den här kedjan, så vi tänkte att om vi tar det här bara och lägger upp det på en digital plattform, så vore det jäkligt coolt.
Jan: Då kan man effektivisera bort…
Jonas: Då kan man effektivisera och ha en direktväg mellan fastighetsbolagen och investerarna, och då landade vi i en crowdfunding-modell, egentligen. Så det var inte så att vi sa ”Nu ska vi göra crowdfunding för fastigheter” och så började vi jobba, utan det var … Vi såg faktiskt det här behöver och vi gjorde det innan, i en annan form.
Jan: Ja, vad spännande.
Varför blev det fastigheter?
Caroline: Men får jag bara fråga, varför blev det just fastigheter? Hade det kunnat bli något annat, om ni hade sett ett behov på samma vis?
Jonas: Svårt att säga, men det var just att bankerna började skriva utlåningen, det var egentligen det som drev alltihopa. [ohörbart]-direktivet kom 2013 och tittade man ju på bankernas totala exponering i olika sektorer, industribolag, bolån, alltså man tittade på hela exponeringen de har på… vilken riskprofil de har. Och då har man sagt i princip att du får inte ha för stor exponering mot en viss sektor, du får inte ha för stor mot en företagsgrupp, eller du får inte ha för stor exponering på ett specifikt fastighetsprojekt.
Och det gjorde ju att många som satt… Jag kommer ihåg att jag var nere i Karlstad och träffade på en fastighetsutvecklare, så sa jag som exempel att det är många som har gått från att de har fått låna 70% kanske från banken, i byggfinansieringen, men nu får låna 50%. Och då var det en… Jag har en föreläsning så var det en fastighetsutvecklare som satt där och räckte upp handen och sa så här att ”Det låter ju lite sjukt, men det är precis de här som har hänt.” Han hade haft 70-75% tidigare, och nu var det så här ”Absolut, du får låna, men det är upp till 50%”.
Jan: Min gamla mentor Claes-Erik, han sa alltid så här att
”Banker, de ger dig paraply när det är solsken ute, och så fort det börjar regna, så ska de ha tillbaka det.”
Jonas: Så är det.
Jan: [skratt]
Jonas: Nej, men verkligen, så är det, och det… Och nu kom det liksom ett regelverk som man också la på det här, som vi gjorde att, ni får inte göra det här, och det är klart att jag förstår att man gör det när du har en stat som stöttar det här. Du har insättningsgaranti och då kan man inte ta hur stora risker som helst, som banker. Men det var egentligen det här som drev det, det här behovet, och det var också därför vi satte upp de här strukturerna. Det är klart att det kunde ha varit något annat, men vi såg ju ett väldigt stort behov på grund av det här.
Tessin i ett par meningar
Jan: Men om ni skulle beskriva liksom… Vad är det ni gör, i ett par meningar? Enklast möjligt.
Jonas:
Vi är egentligen en digital plattform för att koppla ihop småsparare/investerare, både professionella och privatpersoner, som vill investera i fastighetsprojekt och fastighetsförvärv. Vi kopplar ihop dem med fastighetsbolag, som vill bygga och vill köpa någonting. Så vi ger möjligheten att investera i fastigheter, samtidigt som vi ger en ny kapitalkälla för fastighetsbolagen.
Jan: Mmm. För det som jag har gillat med er är ju så här… Eller, om jag tar det från ett annat håll, så känns det ju som så här, att fastigheter har ju alltid var en klassisk investering, på det sättet att det är en väldigt förutsägbar investering. Har du en flerfamiljsbostad så kommer i hyrorna i slutet av varje månad, och hyrorna är det som liksom familjer eller privatpersoner prioriterar mest. Så det har känts som, om jag ska överdriva lite, som att fastigheter är en liten avstjälpningsplats för pengar. Många så här, StenaLine, som tjänar massa pengar, Stena Fastigheter, många sådana här framgångsrika bolag som sedan har skaffat sig ett fastighetsbolag.
Jonas: Ja, men det stämmer ju. Och tittar man bara på de svenska institutionerna, som våra pensionspengar, så har det startats flera fastighetsbolag i egen regi. Alltså, att man har gått in direkt och köpt… Nu är det hyresbestånd framförallt då som man har köpt, Wilhelm och de här som ägs av svenska institutionerna, för att de gör det själv.
Jan: Jag tyckte jag så här, pensionsfonderna, köper egna fastigheter.
Jonas: Precis. De bildar egna fastighetsbolag, vilket också har varit… Vilket har varit lite olyckligt på marknaden, för att det som har hänt är att…
Jan: De har gratis kapital.
Jonas: Ja, och de har ju köpt väldigt mycket, så att det har ju trissat priserna. Deras avkastningskrav har varit ganska låga och så har man gjort storsatsningar, så för många mindre fastighetsbolag, framför allt hyresbestånd och så där, så har det varit… Alltså, de har gått in och konkurrerat och skapat en ganska tuff marknad.
Varför inte Castellum eller något annat fastighetsbolag?
Jan: Men om jag ska vara lite så här tuff, så finns det ju tre sätt tänker jag egentligen, med att investera i fastigheter. Det ena är ju att köpa fastigheten själv, men det är ofta… För att ha en fastighet med 10-20 lägenheter, alltså, vi pratar miljoner i kontantinsats liksom. Det andra sättet är ju att investera direkt i fastighetsbolagen, alltså som vi har på börsen. Och det tredje sättet är att göra det via er. På vilket sätt… Vad är fördelen med att göra det med er, gentemot om jag skulle bara köpa typ Castellum eller Balder eller något av liksom börsbolagen.
Jonas: Det finns ju lite skillnader. Det finns olika karaktär av fastighetsbolag, så klart, så om väljer du ett bolag så får du en viss inriktning. Har du Balder så har de en investeringsfilosofi hur de arbetar, men egentligen kan man väl dra parallellen till att du investerar i en… Ja, men antingen så investerar du i specifika aktier på börsen, eller så investerar du i en fond. Och samma sak är det ju med ett fastighetsbolag. Du investerar i ledning, som väljer och prioriterar och bygger ut ett bestånd, och då lägger man pengarna i deras händer.
Eller så bestämmer man så här att jag vill bygga upp min egen portfölj, och jag kanske tror på… Jag vill ha hyresbestånd, bostadsrätter, jag vill ha lekland som vi har finansierat… Man själv kan bygga upp sin egen exponering, så det är väl en stor skillnad.
Plus att, beroende på, så investerar du i ett börsbolag, så har du så klart en exponering mot börskursen, om du vill sälja det här.
Caroline: Men, skulle du säga att de som investerar hos er, eller på plattformen Tessin, att de är intresserade av fastigheter, eller är de intresserade bara av att… Jag vill bara investera i någonting.
Jonas: De är väldigt intresserade av fastigheter. Alltså, jag tror att man ser oss… Och det är klar, det har varit, när vi lanserades 2014, så var de första som kom in sådana som så klart är intresserade och nyfikna och vill testa, men sedan kommer det ju fler och fler och än så länge så har vi inget så att säga passivt sätt att investera på. Du måste gå in och läsa själv. Det är ju många av de här byggprojekten är ju, om vi pratar från 8-10% avkastning, så att det är väldigt viktigt att man förstår casen och man förstår riskerna, och man förstår hur det fungerar. Så därför så är det ganska mycket att sätta sig in i, och därför måste man nog vara rätt intresserad. Sedan får vi se på sikt om vi kommer att erbjuda andra alternativ som är mer…
Jan: Typ en fond.
Jonas: Fond-liknande då, eller automatinvesteringar på kanske lägre belopp då.
Jan: Precis, för det tänkte jag liksom, att vad jag förstod det, så har ni ändå valt med flit att sätta en ganska hög tröskel för en vanlig småsparare i institutionella sammanhang, som är 50’000 som ni har valt som gräns. Men det jag tänker ju att man kommer i kontakt med den som gör projektet, som genomför, för jag gjorde till exempel en intervju med Annika Backlund, och hon hade ju 400 lägenheter och då var ju ni ett sätt som hon var i kontakt med. Så här ”Ok, jag har de här fastigheterna. Jag har gjort detta innan och nu vill jag göra mer” och så är ni ju ett sätt för henne att hitta kapital. Så kan man se det, skulle man kunna säga Tessin, som liksom så här ”Ok, jag vill investera i fastigheter i framtiden och detta är ett sätt för mig att lära mig”?
Jonas: Så kan man absolut se det, och jag menar, all information om projekten finns ju tillgänglig. Du har i nästan alla fall en film som presenterar projektet. Det är väldigt detaljerat kring projektkalkyler, så man är väldigt transparent på plattformen, vad som finns. Så vill man bara lära sig hur den här typen av finansiering fungerar, så kan du ju gå in på vilket projekt som helst, och det är ju öppet för alla som är medlemmar på plattformen.
Så det kan man använda för att utbilda sig själv. Sedan har vi även väldigt mycket… Vi valde ganska tidigt att vi ville ha en approach att vi vill inte locka in någon som inte förstår hur det här funkar. Men en del i det har ju varit att utbilda, så mycket av det vi producerar, det materialet och på bloggen, och nu har vi gjort en bok som heter ”Investera på höjden”…
Alla som registrerar sig på hemsidan får boken ”Investera på höjden”
Jan: Är det den boken man får när man registrerar sin e-postadress på hemsidan (annonslänk)?
Jonas: Ja, precis, e-boksformat. Sedan har vi tryckt format också som säljs. Jag tror att den är ute nu. Och det är också ett sätt att bara så här, där har vi egentligen sammanställt det du var inne på innan, att vi är ett alternativ, men du kan också köpa en fastighet själv. Du kan vara med och bygga någonting själv. Du köper en mark och utvecklar någonting. Så att man ska få en förståelse så här var är vi i hela det här…
Jan: För det där brukar faktiskt vara en av de grejerna… För jag träffar ju många småsparare och som är… Alltså både de som har väldigt mycket pengar, vet jag, men jag vet också att det är många som är unga och vill komma in, och då har jag många gånger sagt så här att ni har er blogg, ni har ju egen skribent som jag har ett, som skriver väldigt många artiklar.
Och handen på hjärtat, jag har ju själv varit där inne och lärt mig grejer som jag inte visste, så jag brukar rekommendera till folk att gå in där, registrera din e-postadress för att få hem den här boken,
och sedan brukar jag säga att det är faktiskt två nyhetsbrev som jag följer, och det är ert och ett annat, ett amerikanskt, som heter Mauldin Economics. Men det är såhär, det är relevant. Nu ska vi inte slå andra företag, men jag kan uppleva att nyhetsbrev många gånger inte är särskilt relevanta. Utan att det är mycket ett inifrån-ut perspektiv, medans ni har verkligen det här som ni säger så här att ”Vi vill utbilda. Vill man lära sig om fastigheter så ska man kunna göra det hos oss.”. Då kan man använda länken:
Jonas: Precis, och det har vi också gjort ända sedan starten. Från att vi var tre personer, till nu sexton, så har vi nu fortfarande samma metod. Det är att vi använder ett system som heter Slack, som är ett väldigt bra sätt, där alla anställda egentligen… Så fort de läser något som är intressant, vilket alla gör hela tiden…
Jan: Särskilt om de får en Kindle.
Jonas: Ja, men precis, men det här är också artiklar. Man stöter på något på vägen till jobbet, då postar man den i vår nyhetsbrevskanal, och så kommer det här in, så att när vi gör nyhetsbrevet varje gång så tittar vi ”Ok, förutom våra egna grejer, vad har vi andra läst under veckan?”, så att det blir… Ja, men vi sourcar ju fram de här utefter vårt eget intresse, och därför brukar det passa ganska bra för de som följer.
Hur fungerar det rent praktiskt
Caroline: Men du Jonas, skulle du inte kunna berätta lite mer så praktiskt hur det går till när man vill investera i något projekt på Tessin?
Jonas: Först så registrerar man ett konto, och vill man inte registrera ett konto först så kan man gå in och titta på… i utloggat läge så kan man se avslutade projekt, och det är av regulatoriska skäl, vi får inte visa aktiva projekt…
Caroline: Och ni har väl cirka, hur många avslutade har ni? 70 eller någonting sådant?
Jonas: Runt 70, precis.
Caroline: Och där kan man ju säga att det finns… Man kan investera i vindkraftverksbyggnad och flerfamiljshus och olika typer av projekt. Lekland har det också varit va?
Jan: Fast jag måste ändå så här… Den roligaste det var ju den här flyggrejen, för att träna fallskärmshoppning.
Jonas: Ja, men den…
Caroline: Nej men vindtunneln eller vad det var.
Jonas: Precis, exakt. Den var ju fantastisk.
Caroline: Så det är inte bara hus liksom där folk kan bo, utan det kan vara lite varierande projekt och det är ju väldigt spännande.
Jonas: Ja, precis och vi vill ju ha… Vi försöker också ha… Nu har det varit väldigt mycket bostäder, för det har funnits ett enormt kapitalbehov där, de senaste åren. Men vi har alltid haft en ganska bred approach. Vi har alltid sagt att fastigheter i alla kategorier är intressant för oss. Sedan, så klart, våra investerare styr vart vi ska leta någonstans, så nu kanske man börjar se ett intresse mot samhällsfastigheter och andra typer, och då styrs ju hela tiden vad vi letar efter, utifrån deras… vad de vill ha.
Registrera ett konto på Tessin utan kostnad
Caroline: Ok, men man registrerar sig i alla fall.
Jonas: Man registrerar sig och vill man inte det så kan man kolla på avslutade projekt.
Jan: Där får jag ändå så här, för min egen skull säga, man får jättegärna använda vår länk. Vi har en sponsrad länk där vi har vårt samarbete (annonslänk). Yes, så efter länken…
Jonas: …så går man in och då kommer du åt projekten, aktiva projekt. Du går in och tittar på det. Där finns så mycket som möjligt som man kan vara publik med. Villkor, det är en standardiserad tabell, så det är alltid samma information som ska med i princip. Det kan vara lite olika beroende på om det är olika typer av projekt, då kan det vara olika mallar. Men målet är att det ska vara samma information, och finns inte informationen ska det framgå också att det finns inte i det fallet, eller vi har bygglov.
Om det är något som ska byggas, då ska du kunna se status på det bygglovet och finns det inte, så ska det framgå. Och du har villkor, en film, som vi nämnde innan, försöker vi alltid få med. Risker, i just det här, vi har dels allmänna risker och sedan särskilda risker som är just den här typen av projekt, vad finns det för risker i det? Men sedan då framförallt, projektägaren som presenterar vad är det vi ska göra? Vi ska köpa någonting eller vi ska bygga någonting, och sedan presenterar de en projektkalkyl omkring det.
Vilka är riskerna med Tessin?
Jan: Riskerna, vad är det som kan gå fel?
Jonas: Det är lite olika i olika typer av projekt. Jag menar, ska du köpa ett hyresbestånd till exempel, och du lånar ut till det här förvärvet, då är det en viss typ av risk. Vakansrisk. Då är det hur ser hyresgästerna ut? Hur har de sett ut historiskt? Om man planerar att öka, hur svårt kommer det bli? Man kan ha fel i fastigheterna så klart, på olika sätt.
Är det ett byggprojekt, då är det ju oftast byggrisken som är den stora delen, det vill säga att man tar oftast in pengar precis när man ska starta igång bygget kanske då, och då har de ofta en del från banken, en del från oss och sedan en del från sin egen balansräkning. Och då är det ju så klart hela byggfasen. Vad kan hända i byggfasen? Vad kan man stöta på för problem? Och det är ju också olika hur komplicerad konstruktionen är då. Och sedan så är det ju marknadsrisk.
Jan: För detta är ju väldigt mycket information. Om du var en småsparare, vad skulle du ha tittat på? Vad tycker du är så här, här skulle jag ha börjat?
Jonas: Men jag tror att man får… Och det försöker vi också prata om i den här boken, att först får man titta på vad man själv vill ha för riskexponering, alltså att risk och avkastning är hyfsat linjär. Och ska man få 8% så är ju det en hög riskkategori och man måste titta på sin egen portfölj.
Alltså, har man bara 50’000 och ska investera, så ska man nog inte investera via Tessin, om man inte har läst på och verkligen tror på att det här,
jag är beredd att förlora det här, men jag tror så mycket på det här att jag är beredd att investera.
Men, det här är ju ett komplement till sin övriga portfölj. Och det är väl också en av anledningarna till att vi på sikt kommer ha andra typer av lösningar där man kan investera lägre belopp, men då får man hitta en helt annan form för det, och kreditrating-modeller, och sådant där. Men att läsa på och att förstå vad som händer, vilka mekanismer är det som styr min återbetalning och min avkastning.
Är det här något som ska ut på marknaden om två år, då finns det en marknadsrisk, eller är det så att man har sålt alla, om det är bostäder och man har sålt allt på förhand, ja men då är kanske marknadsrisken så hanterad den kan vara. Så att, man får liksom dels läsa på, men också titta på sin egen riskprofil.
Hur ser historiken ut för era projekt?
Jan: Hur har det gått för er i de här 70 projekten?
Jonas: Det har gått bra. Vi har ju förmedlat 70 projekt och 850 miljoner [var god dubbelkolla summan] ungefär, så att vi har haft väldigt stort intresse. Vi har inte haft några defaults, alltså som inte har återbetalats, men det kommer så klart hända, det kommer med den här affärsmodellen. Men allting hittills har återbetalats enligt plan. Vi har haft lite förseningar än så länge, där man har… någonting har hänt i byggprocessen, man har varit tvungen att skjuta på det tre till fyra månader och sådant där.
Jan: Vad skulle du säga är den vanligaste missuppfattningen?
Jonas: Det är nog att… bra fråga. Det är klart, i början, nu tycker jag inte alls att det är så, men i början så, och det gjorde att vi satsade mycket på att man ska förstå att vi är ju en digital plattform, på samma sätt som när man går in på Avanza…
Jan: Du investerar inte i Avanza…
Jonas: Precis. Och i början var det så klart… Nu har vi varit noggranna med att förtydliga det och det är också anledningen till att vi visar upp att här är det en projektägare som presenterar sitt projekt.
Jan: Jag tyckte faktiskt att det var en ganska bra jämförelse som du gjorde nu bara så här by the way, att ni är ju mer som Avanza eller Nordnet, alltså en marknadsplats mer eller mindre, som gör den här kopplingen. Jag såg i någon intervju också att ni egentligen ville utmana bankerna, eller de här stora börsbolagen. Eller de här stora börsbolagen ska ju kunna komma till er för finansiering också. Kan du inte säga någonting, hur är tanken?
Målet är att finansiera storbolag i framtiden
Jonas: Det jobbar vi på fortfarande. Idag så kan vi resa upp mot 25 miljoner, så det är väldigt mycket pengar, men det gör att vi kommer upp till ungefär små, medelstora fastighetsbolag. De här stora är fortfarande… De har en helt annan tillgång till de övriga kapitalmarknaderna, men det vi ser är egentligen att vår finansiering kan vara väldigt bra för dem, för att de kan komma ganska långt ner i…
Om man tänker sig att, ja men Balder har ju liksom ett moderbolag och sedan har du en massa affärsområden och så längst ner så har du en fastighet som ligger i ett bolag. Så istället för att ha någon jätteobligation i toppen, som kostar pengar varje kvartal, varje månad, som du måste betala när du måste hitta nya case, så kan du gå in på en liksom långt ner, till den specifika fastigheten, och då är 25 miljoner tillräckligt, i den specifika fastigheten. Men det jobbar vi på fortfarande, men vi är inte riktigt där än.
Caroline: Jag tänker bara fråga om hur lång en investeringsrunda kan vara, från att man sätter in sina 50’000 till projektet och tills att man får avkastning själv?
Jonas: De flesta projekten ligger mellan 12 till 24 månader idag. Så det är oftast om det är någonting som ska byggas eller om det är en bryggfinansiering eller vad det nu kan vara för något, och då är det 12 till 24 månader, och det här har ju drivits på mycket av att investerarna har velat ha kortare löptider, just nu. Man kanske har varit lite osäker på hur börsen kommer att utvecklas, hur ser likviditeten ut framöver, så att vi har haft ganska korta löptider och det börjar förändras lite nu, att man börjar söka…
Som vi var inne på tidigare, att nu kanske jag vill ha en lite mer långsiktig investering i ett stort hyresbestånd, med lägre avkastning och ligga där… Vi tittar på att lansera BRF-lån, till exempel, att man lånar ut till BRF:er för renoveringar och sådant där, och då är det en helt annan typ av investering, men då kan det inte vara så att, det kan inte löpa på 12 till 24 månader, det måste vara lite längre. Annars blir det lite tufft för föreningen att amortera.
Fastigheter är mer än bara flerfamiljshus
Jan: Men där tänker jag också, för att jag såg någon intervju där du sa också att det är många som ofta missuppfattar, att man tänker att fastigheter bara är flerfamiljshus, men det kan ju vara många olika typer. Kan du inte bara gå igenom så här, ok, kommersiell fastighet, lager… och liksom så här, fördelar och nackdelar.
Jonas: Ja, bostäder kan man ju säga generellt det är antingen att det byggs någonting eller renoveras eller omvandlas till bostadsrättsform, och det är ju egentligen den vanligaste ägandeformen, så det känner de flesta till hur det funkar. Eller så är det hyresfastigheter där en fastighetsägare som äger fastigheten och hyr ut den. Och det har de flesta ganska bra koll på.
Sedan är fastighetssektorn bredare än så. Logistikfastighet där man har egentligen lager, och sedan distribuerar ut på olika sätt, och till skillnad då från bostadsmarknaden kanske bostadsrättsmarknaden som drivs av bostadspriser, vad man kan bygga, vad folk är villiga att betala, vad man har för marginaler. Sedan har du hyresfastigheter som kanske blir ännu mer värda, om bostadsrättsmarknaden blir skakigare, för då vill man ha tryggare alternativ.
Och logistik kanske drivs, det drivs av den allmänna konjunkturutvecklingen, alltså kronans kurs gentemot utlandet, hur mycket import sker, hur mycket export sker. Och då ökar det, eller till och med att en specifik hastighet… vart den ligger. Ligger den nära E4:an eller måste du köra runt en hel stad för att ta dig till den här logistik, och då finns det olika skillnader i värde på en sådan fastighet. Kontor; i Stockholm så har vi någon historisk hög kontors… historiskt låg vakansgrad om man tittar på kontor.
Vi har letat nytt kontor nu och det har varit enormt svårt och enormt dyrt, vart man än har tittat någonstans. Nu har vi hittat ett jättefint kontor som vi hyr av en fackförening och då blir det bättre. Men, så tittar du på kommersiella fastigheter, det är ett ganska brett begrepp. Du kan ha handel, som är om du går ut i vanliga butiker, och sedan samhällsfastigheter, som är alltifrån vårdboenden till HVB-hem. Det är väldigt brett också.
Jan: Hur ska man tänka där då? För att jag som inte är… Jag är ju mer företags- & aktie, eller fondnörd. Det jag känner till är som du säger där i början, BRF:er och hyresfastighet, så jag kan ju uppleva så här, med lager, är inte det så här sjukt hög risk?
Jonas: Precis, och det beror ju på mikroläget, som jag var inne på. Vad används det till? Vem är hyresgästen? Till exempel när vi finansierade fyra stycken lekland, då hade man egentligen ett fastighetsbolag som sa ”Vi vill äga det här långsiktigt”. Det finns lekland har tecknat långa hyresavtal, alltså vi ser att de planerar att vara här länge. Det finns en förutbestämd hyra, så det var väldigt attraktivt för en fastighetsägare att äga de här och sedan hyra ut dem till en stark motpart, så då sa de i princip, vi kommer att köpa de här när de står färdiga.
Så att när vi kom in var i byggfinansieringsfasen och då fanns det också en naturlig exit där, och då spelade det inte så stor roll i slutändan, utan då fanns det… När de är klara så har de en stark motpart som tillträder de här fastigheterna och då kan man lösa det här lånet. Så att man får också titta på affären, vad är det som sker? Och det skulle kunna vara en logistikfastighet. Vi har haft industri-BRF:er, det vill säga hantverkare, mindre verkstäder, bildmeck, mindre kontor, alltså där man vill äga sitt eget kontor, och så gör man det i bostadsrättsform. Så det är väldigt stor bredd i hur den här typen av affärer kan fungera.
Caroline: Och det är bara i Sverige, eller?
Jonas: Det är bara i Sverige, än så länge. Vi planerar att lansera i Finland till hösten och det är också väldigt intressant, för vi har ju… Alltså, bostadsmarknaden har ju varit väldigt stark de senaste åren och vi har ju utvecklat produkter som har passat väldigt bra för bostadsutvecklare. Och i Finland så ser man att samma sak håller på att hända där. De ligger några år efter om man tänker i uppgång. Det finns stort behov av byggande där, konjunkturen har repat sig efter en lång period… En lång deppig period. Så där kommer vi kunna applicera det i Finland, är förhoppningen.
Tre tips till en nyfiken sparare
Jan: Men så, vad skulle dina tre… Jag hatar ju sådana frågor själv, så därför så hämnas jag varje gång jag har någon gäst här. Så här, tips. Du vet, det är någon som tänker så här ”Detta verkar ändå spännande. Detta är ändå… Jag vill testa på”, vad är bästa tipsen?
Jonas: Men först skulle jag gå in och registrera ett konto. Följa nyhetsbreven, läsa bloggen, titta på boken som vi har och faktiskt förstå hur funkar det här, det vi gör. Och sedan titta på projekten som kommer ut och hur det fungerade i det specifika fallet. Och så gör de flesta, alltså att man… Det är få som bara hoppar på direkt och säger ”Jag ska in i det här projektet”. Man tittar först och läser på, tills man hittar något som träffar ens egen profil. Och sedan skulle jag också titta på den övriga portföljen, hur ser det ut? Alltså, vad har jag för överexponering, om man nu ser på fonder eller börsen, hur mycket är jag villig att riskera för att få den här typen av avkastning?
Sedan skulle jag titta på investeringshorisonten, för att vi… Om du köper en aktie på börsen, i alla fall något på de stora listorna, så har du förhoppningsvis likviditet i den, så att du kan sälja den, och i det här fallet har du oftast en bestämd löptid, och då är det så att du investerar på 4, 5 års sikt, så har du ingen möjlighet att sälja den. I alla fall inte vad vi erbjuder än så länge, alltså att du har andrahandsmarknad och så där, så då får man också titta på hur länge kan jag låsa in de här pengarna.
Jan: Där, en sådan här detalj, hur fungerar det rent praktiskt? För det är ju inte er, återigen som Avanza eller Nordnet metaforen, utan då går jag in i den fastighetsägarens bolag, eller är det en preferensaktie, eller hur funkar det?
Jonas: Ja, vi har ju.. Vi kör framför allt lån i dagsläget. Förut så körde vi mycket preferensaktier. Vi har skiftat nästat till uteslutande lån, och anledningen till det är att vi har börjat jobba med större fastighetsbolag och då blir banken inte lika… Då är det en högre andel som är inlånat kapital. Medans, precis i början, när vi hade projekt på två och en halv miljon totalt, vi finansierade en miljon, men då var det viktigt för banken så här ja visst, vi lånar ut 50%, men resten måste komma in som ett eget kapital. Så, vi kör lån…
Har jag någon säkerhet som investerare hos Tessin?
Jan: Har jag någon säkerhet då?
Jonas: Ja, det skiljer sig alltid och det står på de olika projekten vad man kan erbjuda för säkerheter. Men egentligen det som händer att du går in, reserverar en andel, när du har gjort det och vi har fått upp tillräckligt många intresseanmälningar, så skickar vi ut skarpa avtal, och det avtalet är ett låneavtal, som egentligen alla investerare får, och det slås samman till så att säga ett skuldebrev, som bolaget tecknar. Men egentligen så är det så att om jag investerar eller lånar ut, så går det direkt till fastighetsbolaget.
Mitt lån är direkt till det. Sedan har vi en agent kopplat till det här, [ohörbart] Trust. Det är väl de som är de största om man tittar på obligationer, så är de ofta en agent, som företräder alla långivare. Som då också håller panter, eventuella panter om man har det. Och då kan det vara fastighetspant, i de flesta fallen har vi fastighetspant, och den kan variera. Om man får en full fastighetspant eller om man har efterställt banken, så det får man titta på, hur säkerheten ser ut och vad man har för värdering så klart, på den. Aktiepant, det vill säga att agenten kan ta kontroll över aktierna i det bolag som äger marken eller fastigheten. Personlig borgen och så här. Det finns lite olika varianter, men det skiljer sig mellan de olika casen, så det är också viktigt att man tittar på just i det här fallet, vad får man för säkerheter.
Caroline: Hur stor kan avkastningen vara då?
Jonas: Den varierar mellan 8% upp till 11% skulle jag säga, just nu. Tidigare har vi haft lite högre, 12% i något case.
Caroline: Och det är innan man skattar på sin vinst också?
Jonas: Ja, precis.
Jan: Bra. Jag tänkte, jag har lite andra frågor. För man måste ändå säga så här att ni har ju, ni är ett av de, om inte det största crowdfunding företaget i norden.
Jonas: Det är vi.
Har vägen till framgång varit spikrak?
Jan: Så då måste man… och precis som vi sa innan, att du har ju fått den här utmärkelsen som supertalang, så då är det liksom ganska rimligt att säga att du är ganska framgångsrik och den resa ni har gjort är… På den nivån ni är nu har ju gått bra. Hur skulle det liksom… för att min upplevelse är ofta att när man pratar om framgång, att man säger så här att han blev eller hon blev stjärna över natt. Och har man varit med ett tag så vet man att den där vägen är inte ofta så himla spikrak. Hur är din upplevelse? Har det varit många, du vet, käkat havregryn och salt, eller hur har din entreprenörsresa varit?
Jonas: Nej, men det är ju väldigt svårt att bygga bolag. Det är ju enormt mycket jobb och det är väldigt mentalt utmanande att hela tiden… För du lever i konstant problem. Det är egentligen vad entreprenörslivet handlar om, att du har nya problem att lösa hela tiden. Och det är ju också det som är kul och det måste man triggas av om man ska bygga bolag. Men även om det går bra och det har gått bra, så finns det väldigt mycket kvar att göra och det är inte så att vi går runt och känner oss nöjda, utan vi ser ju hela tiden vart problemen finns och vad vi måste lösa och vi måste nå upp till det här, och när vi gör det så kommer det vara bra… Och jag tror inte ens de som då… Kanske nu ser jag mig inte som så framgångsrik, men om vi ser på de där superentreprenörerna som säljer bolag för hundratals miljarder, det är ju samma sak där.
Det är alltid nya utmaningar och jag har väl fått inse att… Eller min filosofi numera är att jag tror att så är livet och att det finns inget som är, där ”bara det här händer, så är vi klara, och då kommer allt vara skönt och härligt”, utan det handlar mer om att försöka leva i det kaoset som är och njuta av det och se till att försöka trivas i det. Och trivs man inte i det, då får man göra något annat, men jag tror inte att man ska tro att bara vi gör det här så kommer man kunna koppla av och då kommer alla vara nöjda, utan vi kommer ha… Det kommer finnas mycket att göra tekniskt på våran plattform till exempel. Vi kommer ha projekt som är problematiska, investerare som kommer vara arga, så varannan dag är de jätteglada och varannan dag är de jättearga, då måste man balansera det här.
Caroline: Men Jonas, hur gör du för att slappna av då, i kaoset?
Jonas: Nu har det inte blivit så mycket sådant den senaste månaden eftersom att jag precis fick barn, men träning har varit väldigt viktigt. Jag har försökt verkligen trycka in att jag måste träna minst två gånger i veckan, för annars så pallar man inte stressen.
Caroline: Vad blir det för träning då?
Jonas: Bara gymma och jag sprang mycket förut, men jag har… börjar bli gammal.
Caroline: Nej, men det är ju bra tid för sig själv, det kvittar ju vad det är för träning. Jag bara tänkte om det var något sådant där…
Jonas: Nej, men jag har börjat få massa krämpor och löpar-knä och så där, men jag gymmar numera, för att jag inte kan springa så mycket. Var med och startade ett löplopp här för några år sedan, som var Stockholms brantaste, så då höll jag på mycket med det. Man springer i Hammarbybacken, uppför, så att vi ska dit med bolaget och springa, eller gå i backen i alla fall.
Att vara entreprenör är att leva i konstant otillräcklighet
Jan: Spännande. Nej, men jag tänker på din reflektion där också.
Jag brukar många gånger säga att det är så här, leva i konstant otillräcklighet. Att liksom man vet hela tiden att man kunde ha gjort mer,
och jag tycker det där är spännande som du säger, för jag har ju träffat många människor som är väldigt, väldigt förmögna, och sedan har jag också träffat många människor som anstränger sig och kämpar. Och det är det ju många gånger man tänker så här ”Om jag bara hade X, så skulle allting gå bra”, men då säger alla så här att jag önskar att du hade X, för att se att det inte är X som är lösningen.
Jonas: Ja, precis, så kan det ju vara. Men jag tycker nu att vi har ju fått många som har hört av sig till oss och även framgångsrika entreprenörer som kanske har sålt sitt bolag eller man försöker hitta något nytt, och så börjar de titta om det finns något spännande bolag och så hör man av sig till oss och så vill man träffas… Så där har man också sett att så fort någon har tagit klivet bort från ett bolag eller sålt det, så börjar man leta efter något nytt. Det kliar i fingrarna. De kanske åker till Spanien i en månad, men sedan vill de gärna hjälpa till på något sätt, ”Finns det något jag kan göra?”.
Jan: Ja, jag gjorde mig ju ovän… Jag var med ett [ohörbart]-nätverk och vid ett tillfälle så frågade jag de här äldre, oftast är det ju tyvärr bara äldre herrar, så här så varför gör ni det här? Varför är ni med i det här [ohörbart]-nätverket? Och de är så här ”Vi är med för att vi ska tjäna pengar”, och sedan efter ett tag när jag hade varit med i något år, så frågade jag så här, ”Men vänta här nu, jag har fortfarande inte hört om någon som har gjort en exit eller som har tjänat några pengar?” och då bara konstaterade jag att de var med för att det handlar om tillhörighet. Man får hjälpa till, man får träffa nya spännande bolag, man får vara med… Många pratar ju om den här entreprenörsresan, att få göra det här på nytt. Så att, jag lyssnar ju på Rune Andersson på Nordnet live, och han var så här ”Alltså, jag har aldrig riktigt förstått det här med att sälja ett bolag. Det tar ju så lång tid att lära känna ett och bygga upp ett, varför skulle jag vilja sälja det?”
Caroline: Jo, men de här nätverken Jan, är det inte också för att man ska känna stöttning i sin resa? Precis som Jonas säger så kan det vara kaotiskt och man är alltid otillräcklig. Att man har ändå människor runt omkring sig som gör samma grej och känna att jag är inte ensam i detta.
Jan: Ja, men så är det ju.
Jonas: Så är det, och det är klart att, det söker man ju på många olika håll. Jag läser väldigt mycket böcker, lyssnar på väldigt mycket poddar, ljudböcker. Och det är ju för att man hela tiden… Alltså, även om man inte har allt runt omkring sig, så söker man det från annat håll. Det är ju väldigt inspirerande att läsa, framför allt bolag… Bok om Twitter till exempel, man ser liksom, vad har hänt? När det väl har kommit så pass långt att man kan börja prata om det, så ser man faktiskt vilka turer fram och tillbaka och vilken press man har varit under, men det är ju också väldigt skönt ibland, för ibland så kanske man tror att det där var bara en problemfri resa.
Vilka poddar lyssnar du på och följer?
Caroline: Ja, man har liksom noll insikt i deras… Men vad lyssnar du på för poddar och vad läser du för böcker? Har du någon favorit?
Jonas: Jag lyssnar på den här podden, bara. Nej, men jag är lite podd-knarkare, så jag river väl av de flesta. Alltså, börspodden och Fill or Kill och framgångspodden och så där. Med intressanta gäster och det blir ju naturligt att man lyssnar mycket på entreprenörer bara för att lära sig och hitta inspiration. Ljudböcker, jag lyssnar på mycket biografier, från entreprenörer. Det behöver inte bara vara bolagsbyggare, men på något sätt byggare på olika sätt, alltså att man har varit med och byggt upp något. Kan vara politiker, men…
Jan: Så här, på en skala 1-10, hur konstig är du?
Jonas: Ja, det får nog andra bedöma tror jag, men jag tror att det konstigaste är att jag är en sådan otroligt liksom, alltså jag är väldigt nyfiken och har ett enormt informationsbehov. Alltså, jag vill läsa på, jag vill hela tiden… Och det försvårar att slappna av, ibland, men att jag vill gärna, om jag pratar med någon om någonting, som jag tycker verkar intressant, så vill jag gärna sitta och Googla det. Och då kan jag fastna i det ganska länge, vilket tar mycket tid.
Caroline: Ja, det är jättekonstigt. [skratt]
Jonas: Jag vill alltid förstå bakgrunden, alltså om som med Nordkorea-konflikten, jag vill gå till botten med vad har hänt, hur ser det ut just nu.
Caroline: Hjälper det dig på något vis, i ditt jobb?
Jonas: Ja, för jag får ganska bred förståelse. Alltså, jag är ju en generalist, så att jag har nog lätt att förstå hur saker och ting hänger ihop, vilket är, framförallt om man ska bygga bolag, så måste man hela tiden…
Bloggen ”waitbutwhy.com”
Jan: Men känner du till, då ska jag tipsa om en blogg, som du kanske känner till, Wait, but why?
Jonas: Nej, den känner jag inte till.
Jan: Sorry, då har jag sabbat dina kommande veckor. Detta är verkligen… Om jag ska rekommendera en blogg till någon, så är det denna jag rekommenderar. Det är en kille, vad heter han Carro, Tim Urban va?
Caroline: Ja.
Jan: Han hatar att inte fatta grejer, så att han skriver kanske två blogg inlägg om året, och då går han på djupet. Det är så här typ Fermi Paradoxen, man vet inte ens vad det är när man börjar läsa, och sedan när man är färdig, så är man så här ”Shit, alltså jag kan föra ett intelligent samtal om Fermi Paradoxen och dess olika sidor.
Alltså verkligen, det är så här 75 A4 sidor. Hans blogginlägg ser ut som e-böcker liksom. Men, vid ett tillfälle så var det så här att i Elon Musk ringde då till honom, för att han ville bli så här, jag vill bli intervjuad av dig, för alla andra medier och sådant, det blir så ytligt och det går aldrig på djupet, så jag vill bli intervjuad. Så är det en rätt rolig så här, för att han så här comic strips i början, och då visar han då när han blir uppringd av Elon Musks assistent. Och så frågor hon honom, ja men när har du tid för en intervju med Elon? Och han där, jag har tid mellan nu och resten av mitt liv. (här är länken till artikeln)
Jonas: [skratt]
Jan: [skratt]
Caroline: [skratt]
Jonas: Jag trodde att det skulle vara tvärtom, och säga så här ”Nja, om ett halvår…”
Jan: Och det är så många saker som jag har lärt mig, allt från AI till fysik, till en massa sådana här saker.
Jonas: Ja, den måste jag kolla in, eller så gör jag inte det.
Hur gör du själv i din privatekonomi?
Caroline: Men du Jonas, får jag bara fråga här nu, pratar du med din partner om sparande och investeringar och så?
Jonas: Ja, det gör jag, fast det blir ju på ett annat perspektiv. Det blir mer ur familjeperspektivet och hur man ser på framtiden. Nu har hon jobbat i finansbranschen, så att, men det blir mer ur ett… Jag är också väldigt intresserad av att investera allmänt och hur ekonomi fungerar och sådant där, och där får jag väl också hjälp att slappna av, av min fru, som kan säga så här, ”Det där är inte så intressant, vi behöver inte prata om det nu, det finns mycket annat vi kan prata om.” Men, det gör vi. Inte jättemycket, men vi gör det och har liksom en… Man får ju titta på privatekonomin och hur ser den ut och hur…
Jan: Vad är planen, vad är målet, liksom, för er, eller för dig?
Jonas: Målet tror jag… Jag tror att vi har enats ganska mycket om att det är viktigt att vi har kul längs med vägen, förutom att bara familjelivet, så att jobba eller hålla på med någonting som man tycker är spännande och man trivs med. Det pratar vi väldigt mycket om. Drivkrafter och sådant. Sedan, nu bor ju vi i lägenhet. Det vore fantastiskt att kunna köpa ett hus på sikt. Det fungerar jättebra just nu, men vårat mål är att köpa ett hus, så att vi har några sådana här storslagna familjemål, utan jag prioriterar väldigt mycket att umgås med familjen. Alltså, både vår, vi som liten familj, men även våra… Mycket med föräldrar och syskon och sådant där.
Jan: Är inte det där ganska intressant också, att många av de saker man egentligen värderar mest, är gratis? Det är någon slags ironi, att man strävar så mycket och man ska bygga bolag och man vill göra en exit, eller man vill ha sitt sparkonto, och sedan när man kommer tillbaka till det så inser man, nej, det är ändå så här tiden med familjen, tiden med vännerna…
Jonas: Ja, så är det. Det är ju egentligen bara det som räknas, och det i kombination med att man känner sig stimulerad och man är behövd.
Caroline: Precis.
Jan: Och att man får vara ett bidrag, tror jag också. Att man får vara ett bidrag i världen. Att man blir… Alltså, det låter alltid så fel när jag säger att man blir utnyttjad, men att man är till värde för andra.
Jonas: Nyttjad kan man säga, så blir det bättre.
Jan: Ja, nyttjad, tack. Jättebra. För jag har ju träffat många så här äldre framgångsrika entreprenörer och de säger så här, alltså det är aldrig att man önskar, fan jag skulle ha gjort en [ohörbart] till, eller att jag skulle ha gjort en till affär till, utan ofta är det väl snarare det andra.
Jonas: Nej, då är väl affären för att man har tyckt att det var en spännande affär. Alltså, det är det som triggar.
Vilken bok ger du helst bort?
Jan: Precis. Jag har två sista frågor och du har ju varit inne mycket på det här med böcker och att ni ger bort en Kindle, för att det är en av mina favoritfrågor. Om du skulle ge bort en bok, vilken bok ger du bort helst? Och nu får du inte svara den där Lean Startup, som ni ger bort.
Jonas: Det är en oerhört svår fråga. Det finns en bok som jag har rekommenderat förut, det är en bok som heter King of Oil, om Mark Rich, som byggde egentligen Glencore. Sedan kan man tycka vad man vill om olja och mineraler och handel kring det, men den har varit… Alltså, det är otroligt inspirerande att läsa om någon som har… Hur en person kan driva på så pass mycket, för det han gjorde egentligen var… Jag tror han blev portad från USA, sedan…
Jan: Det låter som en spännande historia.
Jonas: Det är en väldigt spännande historia, med inblick kring oljehandel och politik och hur han byggde medan Israel och Iran bråkade som mest, så insåg de att man måste ha olja ändå, så de byggde en hemlig pipeline via några märkligt ägda bolag, för att, trots att de bråkade öppet, så var det tvungna att ha oljehandel mellan varandra, och det löste han.
Han åkte till Kuba och när det var oljeembargo mot Kuba, så åkte han till Kuba och fick billig olja från Ryssland, eftersom det var… De levererade till en annan kommuniststat, Sovjet var det väl då kanske, och då gjorde en deal med Kuba, för de behövde kontanter. Så gjorde han en deal med dem och sa jag köper den här oljan av dig, och smugglar den utanför, och på så sätt så gjorde han egentligen att han var den första som slog sönder hela det här oljemonopolet och började öppna upp för en separat marknad.
Sedan är det ju en massa oetiska saker, jag skulle aldrig ha gjort så själv, men att läsa det och bara säga så här, alltså vad du kan… Alltså, bara med en person, som är kanske galen, men, vad man kan… Alltså bolaget finns ju kvar och är en av de största aktörerna på mineralmarknaden. Glencore. Men, just vad man kan göra. En person som bara drivs av att göra business på olika sätt. Jag blev ganska blown away av den boken just.
Jan: Ja, men det låter nästan så här, inte spionroman, men att… Jag kan ju uppleva så här, att verkligheten många gånger överträffar dikten.
Jonas: Ja, men faktiskt.
Caroline: Verkligen.
Jonas: Och hur mycket som pågår, som är… Det kan man ju se nu vad som händer i politiken med Trump och Ryssland, och nu i dagarna har det varit de här Cambridge Analytica, som har tagit data från Facebook. Det sker väldigt mycket som man inte pratar om eller ser, utan det sker bakom, och jag tror att det kan vara bra att bli påmind om att allting inte är vad det ser ut som, alltid.
Caroline: Så läser man om det till slut, om femton år i någon politikers självbiografi.
Jonas: Exakt.
Caroline: Men du Jan, du hade ju en fråga kvar, kan inte jag bara få flika in med en, så kan du få avsluta med din?
Jan: Ja, det är klart. Shoot.
Vad gör du med 20 miljoner i handen?
Carolinas: Jonas, vi säger så här… Du får 20 miljoner i handen och vad vill du göra med dem då? Du behöver inte investera dem, men du kan göra det ifall du vill.
Jonas: Först skulle jag nog sätta av en liten del till att kunna köpa ett hus, det skulle jag göra. Jag skulle titta på den övriga delen. Jag skulle göra bara en… Ok, vi säger att vi sätter av 5 miljoner till ett hus, då har vi 15 miljoner kvar. Då skulle jag titta på, sätta upp, ok, långsiktigt, vad behöver man? Jag skulle vilja sätta upp att se att du har en passiv inkomst, så att du sätter upp en struktur som gör att du kan, vad som än händer, så har du en hyfsad inkomst som kommer in till hushållet. Den behöver inte vara jättestor, men en bastrygghet.
Och sedan skulle jag sätta av då. Den långsiktiga ska vara trygg och lite kortsiktigt sätta av en del som man kanske delar upp lite olika. En del som du kan förlora helt, som du investerar i lite startup-projekt och så där, som du ska vara beredd att förlora allt på, för att det kul. Sedan skulle jag, nej men jag skulle nog drivas ganska mycket av, vad som är, och det gör jag idag också… Att man har en tråk-portfölj, som det inte händer så mycket i, och sedan så har jag…
Jan: Tack för att du säger det, för det där är min så här… Att investera en del av sin… Det ska vara så tråkigt som att se målarfärg torka eller se gräs växa.
Jonas: Så är det verkligen. Och se till att det finns en pensionstanke där, långt fram, när man inte är lika pigg och kry och kan jobba lika mycket.
Jan: Gud, jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Tycker det låter helt fantastiskt. Du, sista frågan, är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt?
Jonas: Inte vad jag kan komma på.
Jan: Kommer du på så får du hojta till.
Caroline: Så kör vi en separat inspelning.
Jan: Nej, men jag hoppas att du vill gärna komma tillbaka i framtiden. Det låter som att vi har mycket spännande kvar att prata om.
Jonas: Absolut.
Jan: Inte minst skulle det vara roligt att prata om liksom hela startup-branschen och liksom att driva den typen av bolag, som är väldigt, väldigt speciellt. Men det kan bli ett annat avsnitt.
Jonas: Ja, jag kommer gärna tillbaka.
Jan: Tack för att du kom Jonas.
Jonas: Tack så mycket.
Tessins kostnadsfria nyhetsbrev och e-bok
Tack för att du har läst ända hit! Som jag pratar om i poddavsnittet så får du väldigt gärna anmäla dig till deras nyhetsbrev, få deras e-bok om fastighetsinvesteringar utan kostnad och samtidigt stödja oss att fortsätta jobba med RikaTillsammans:
Tack för den här gången och på återseende nästa söndag då det kommer att handla om boken ”Rikaste mannen i Babylon”.
Relaterade artiklar
Om du gillade den här artikeln så kan du även uppskatta:
- Kom igång och börja investera i fastigheter och hyreshus - Intervju med Annika Backlund från AB Hem.
- Investering i crowdfundad vindsvåning vid Hornstull - Tips om Tessin som hjälper mindre investerare att tillsammans investera i mindre fastighetsprojekt...
- Tessin - ett tips för dig som är intresserad av fastigheter och fastighetsinvesteringar och vill lära dig mer - Sponsrat inlägg av Tessin - en sajt om crowdfundinginvesteringar i fastigheter
- Alternativa sätt att investera i fastigheter - För oss som inte har ett par miljoner till en egen stor fastighet men ändå vill ha exponering mot fastighetsmarknaden
- Investera i fastigheter: för- och nackdelar - En komplett genomgång med både historiska och genomsnittsiffror
I intervjun pratar jag även om:
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
