Nedan följer en automagisk transkribering av intervjun gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.
Visa hela transkriberingen
Välkommen till dagens avsnitt
Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.
Jan: Varmt välkomna Niklas Laninge och Jonas Hombert. Ni jobbar ju båda två på Opti. Jonas, du startade Opti för ett par år sedan och Niklas, du är ju Sveriges första sparpsykolog som nu också jobbar på Opti. Varmt välkomna.
Jan: Jag tänker att detta är ett lite så här “lära känna Opti-avsnitt” och jag vet ju varför jag och Caroline har sparat hos er sedan ni typ öppnade dörren. Men för den som inte känner till Opti, om ni skulle ta den här snabba så här: varför ska man spara hos Opti?
Varför spara hos Opti?
Jonas: Alltså den absolut snabbaste är ju att min egen väldigt personliga erfarenhet säger att när man har en lite bättre ekonomi så känner man också lite mer lugn i livet. Och vi vill hjälpa människor att bygga en bättre ekonomi. Och det gör vi genom att motivera människor att spara, investera de pengarna rätt, där vi då sköter allt så att du inte behöver tänka på det. Men också, tillbaka till saker vi har pratat om i tidigare avsnitt. Du ska ju inte bara spara in i väggen, du ska också kunna pausa ditt månadssparande och ha något roligt med de pengarna för att också leva lite. Så vi försöker väl helt enkelt ge det sunda sparandet eller det folkliga sparandet, där allting sköts åt dig.
Jan: Håller du med honom?
Niklas: Ja, jag håller verkligen med. Som någon som försöker få min omgivning att börja spara - det är framförallt det problem min omgivning har. De hindren som de alltid säger till mig är sådär, “det är jobbigt”, “hur börjar man?”, “jag kan ingenting”, “det måste jag läsa på”. Och då kan jag liksom… helt uppriktigt säga: Ladda hem appen, logga in med Bank-ID, signera avtalet och sätt det första månadssparbeloppet. Och så är du igång. Du behöver inte ångra att du inte läste ekonomi på universitetet. Det här fixar det. Du behöver inte bli intresserad av ekonomi för att ha ett bra sparande så att du kan ha ett rikt liv. Och då är Opti tjänsten du ska använda.
Hur Opti startades
Jan: Men jag brukar driva en tes som låter så här: att de flesta företag startas till följd av en svordom. Att det är liksom att man har en frustration. Jonas, vad var svordomen som ledde till Opti?
Jonas: Du har helt rätt. Jag hade ett företag innan, ett teknikbolag. Vi sålde det, det gick relativt bra. Efter vi hade sålt det så började jag tänka: jag vill inte gå in och behöva göra investeringar till mitt stora intresse. Detta låter sjukt att säga som finans VD men så här, jag tycker investeringar är teoretiskt intressant men jag vill inte hålla på och ockupera all min tid med att hela tiden behöva läsa på.
Så då började jag först gå till storbankerna. Så här, jag har prövat igenom en beskärd del, får man säga. En rejäl del i alla fall av Sveriges kapitalförvaltare. Och överallt så fick jag väl mer, eller sa mer, svordomar kan man säga.
Jag upplevde att det var själviska intressen. De jobbade för att berika sig själva, inte för att berika mig. Det fanns en medvetet höjd komplexitetsnivå för att jag skulle göra val som syftade till det första. Så där ur kom svordomen och snarare även hoppfullheten. Att om vi kan göra någonting som tar bort de dåliga incitamenten och vi kan göra det riktigt, riktigt enkelt.
Jonas: Sen allting rätt under huven, men det behöver inte du vara intresserad av. Då kan vi göra en bra spartjänst. När vi tar detta från vita medelålders män som har sålt ett bolag och lyckas ha turen att få komma in genom de dörrarna, eller oturen beroende på hur man ser det nu, över till snarare alla andra. Ett bra sparande ska kunna vara någonting som alla har tillgängligt, utan att vara intresserade. Det är liksom min…
Vem passar Opti för?
Jan: För det var också en fråga som jag och Caroline pratade om innan - vem passar Opti bäst för? Behöver man liksom, ska man ha mycket pengar, lite pengar, ska man vara ung, gammal, ha mycket erfarenhet, lite erfarenhet?
Jonas: Hur mycket pengar du har spelar absolut ingen roll. Vi har kunder som kör truck i Borås, ensamboende, tre barn, en liten lägenhet, månadsspar 200 kronor. Så nöjda, så stolta över att de byggt upp en ekonomi ett halvår senare eller tre år senare som för dem är stor. Och sen så förvaltar vi pengar åt flera av Sveriges mest förmögna familjer. Och de här har exakt samma produkt, det är en sak jag vill betona. En vän sa till mig för länge sen att så här, “Jonas, du vet de rika, de åker som en egen hiss. Mycket snabbare uppåt.” Och min enda lärdom av det nu är såhär, nej om något så åker de i en långsammare hiss jämfört med vad vi kan erbjuda.
Jan: Som är mycket dyrare.
Jonas: Nej, så Opti passar personen som bara vill ha ett bra sparande. Du vill hellre sitta och spela gitarr eller umgås med dina barn eller laga mat och inte sitta och titta på ekonomisidorna.
Niklas: Jag brukar få komplettera där, för jag är ju såklart runt och pitchar Opti jättemycket och det är en kul del av mitt jobb, även om sparpsykologin är lite roligare. Men när jag pitchar Opti för - alltså jag ska inte generalisera för mycket kring kön här men jag gör det - för mina manliga vänner, och de börjar såhär “jaha men vad säger du om hur USA går?” Alltså de börjar osa “gör det själva”-det.
Caroline: Visst…
Niklas: Först brukar jag bara ställa frågan: “Hur mycket tid, vad kul att du gillar ekonomi och makro! Hur mycket tid lägger du på det här och läser in det?” Och där har de ju inte något. De har ju vanliga jobb, så det är inte så att de sätter av en tid. “Hur mycket är du villig att lägga på det här för att det ska bli rätt?” Och då har de inte heller någonting. Och då säger jag såhär: “Men då är det nog även du som ska vara hos Opti.”
Niklas: För det är jättelätt för släktingar och vänner och där kanske det är lite mer kvinnliga vänner eller familjemedlemmar som säger rent ut: “Jag är helt ointresserad, jag tycker det är läskigt, jag tycker det är svårt.” Det är perfekt.
Niklas: Men är någon som osar lite och “gör det själva”, då tänker jag såhär: “Om du har kvar det här, då kanske det inte är tjänsten du tror att du behöver, men det är tjänsten du behöver.”
Fallgropar för “gör-det-själv”-sparare
Jan: Alltså det där är jätteroligt för att nu pratar du ändå om de där “gör det själva” som inte lägger så mycket tid. Men där finns ju de “gör det själva” som lägger ner jättemycket tid. Och sen var det också någon i forum, jag tyckte det var så fint, så hade han skrivit så här: “jag lägger fem timmar om dagen på det här” och sen har han skrivit sin avkastning. Sen hade han också gjort så här, han har räknat lite fel för han har tagit sin avkastning och delat den med antal år och vi var så här: “nej du måste räkna ränta på ränta baklänges, det här som kallas för CAGR.”
Och då konstaterade vi så här, ja han hade ju sämre avkastning trots all den här nedlagda tiden. Och det var inget liksom, jag fick så mycket empati för honom för han är liksom så här, “shit vad modigt att skriva detta i vårt forum där det första är så här, du har räknat fel”. Och sen tittar man på andra nätbanker som släpper alltid så här: “detta var ditt år.” Och så ser man så här, genomsnittliga avkastningen för våra sparare. Och jag var så här, jag har liksom varit kund i den banken också sen typ 1999 eller 2001. Så jag har ju antecknat den här genomsnittliga avkastningen varje år och jämfört den mot vad har liksom en indexfond eller vad har en fondrobot som ni gjort. Och liksom jag tror att det är såhär 14 av de senaste 18 åren har avkastningen varit sämre för snitt do-it-yourself-människorna.
Niklas: Det finns ju ett jättebra inlägg på forumet som du har skrivit, alltså när du uttrycker det i kronor. Jag minns inte exakt hur det är men det är ju hundralappar, jättemycket.
Niklas: Det är mycket som man går miste om.
Jan: Exakt.
Jan: Och det är där jag brukar säga, att även för de som är duktiga så brukar jag säga, “men vet du vad? Tävla lite mot dig själv. Ta en del av portföljen i en fondrobot så kan du i slutet av året mäta: var jag bättre?” För det var ju det som var så här, jag började investera 96, 2008 när jag förlorat mina pengar andra gången, då kom den här, alltså jag hade ju varit rikare om jag bara inte har hållit på.
Caroline: Det var en jobbig insikt väl?
Jan: Ja det var ju jättejobbigt, alltså framförallt prestige och särskilt den här kompetensgrejen.
En fråga som brukar återkomma också här: är det tryggt och säkert att spara hos Opti? Och nu, jag vill säga att, det är ju en fråga som man behöver nysta i på flera håll.
Jonas: Det är jätteenkelt. Vi omfattar oss ju av samma investeringsskydd och insättningsgaranti som bankerna. Samma bank i det här fallet skyddar ju dina uppgifter. Och i slutändan så är det ju inte vi som har pengarna. Utan dina pengar ligger ju i en fond som du äger, helt åtskilt från oss. Så det spelar ingen roll vad som händer med Opti, dina pengar är alltid där.
Jan: Precis, för det är också en sån fråga: Vad händer om Opti går konkurs? Ingenting.
Jonas: Eller jag vill säga ingenting. Du slutar få våra… Ni får det jobbigt, jag blir arbetslös. Nej, men sett i kundperspektiv så är det, genom att dina pengar redan är helt separerade från allt vi gör… Det som praktiskt kommer hända är att du kommer inte längre ha vår förvaltning och du kommer logga in för att nå dina pengar från ett annat ställe.
Jan: Vem har ni som förvaringsinstitut?
Jonas: I dag ett bolag som heter Fondab.
Jan: Fondab? Super.
Niklas: Får jag bara säga en sak till det här med “är det tryggt”? Man kan ju faktiskt vända på frågan och fundera på: är det tryggt att ha sina pengar hos någon annan aktör som tjänar sina pengar på valutaväxling och courtage? Alltså, är deras incitament i linje med att få mig att göra någonting som kommer ge mig största möjliga avkastning givet den risken? Eller är deras incitament att trigga köp- och säljbeteenden, att locka in mig på vissa marknader för valutaväxling? Och nu blir det ju väldigt tekniskt och jag tycker inte att det här ska vara sånt som folk funderar på.
Men på samma sätt som när jag går runt i matbutiken och ser att saker annonseras på gavlar till rea-pris. Då är jag, jag är ju så skadad av ICA-psykologi, så då är jag direkt såhär: “det här vill de att jag ska köpa för här är det bra marginaler.” Medan många kanske, “oj vilket kap på pennepasta, vi köper tre stycken.” Så det jag ville komma till är, Opti är ju verkligen en aktör som bara vill att du ska bete dig på ett sådant sätt som gör att du kan nå dina mål och spara. Och vi har inga dolda avgifter, inga hemliga incitament.
Jan: För att jag brukar ju säga ibland att det större problemet i finansbranschen är ju att finansbranschen tjänar ofta olika beroende på vilket alternativ du väljer. Går du till en storbank så kan du välja en indexfond. Men du kan också välja en vanlig klassisk fond. Om vi säger att en indexfond har 0,2 i avgift, en vanlig genomsnittsfond i Sverige har 1,5. Då är det sju gångers skillnad i intjäning på en sådan. Och där, nu pratar jag ju i er sak, men jag upplever ju så att när ni har så här, okej du kan välja i olika risknivåer, men vi har ju inte olika produkter. Ni har inget incitament att ni ska uppsälja eller nedsälja, kan man säga så?
Jonas: Det kan man säga. Det enklaste, om jag hade valt en spartjänst eller investeringstjänst på en enda grund så hade det varit, vilka incitament har den här tjänsten? Har de samma incitament som mig och enbart samma incitament som mig? Då har du i alla fall eliminerat att “de här kommer inte försöka göra något annat.” Och det där var en av de viktigaste sakerna för oss, att vi skulle ha en enda intäktskälla och det är storleken på det kapital vi förvaltar. Vad blir vårt incitament då? Det blir att växa det kapitalet för dig som kund. Och tillbaka till din poäng, den storleken på den avgiften ska vara samma alltid, överallt. Det finns ett undantag för det när den är nästan noll, ska jag säga. Men det är, ja, vi kan prata om det. Då känner vi bara mindre i alla fall.
Att ta steget till en ny aktör
Jan: Men till exempel, jag har en kompis som också sa så här att, och det är folk som ändå kanske hör talas om lite ekonomi, så blir det så här, “man ska ha en fond” eller så här. Och då fick jag invändningen så här, “ja men Jan, jag har hört dig prata nu om fondrobotar jättelänge, men… Jag känner inte till den aktören och då känns det tillitsmässigt ofta. Jag har varit kund på den här storbanken sedan jag föddes och mina föräldrar har varit kunder på den här banken. Det känns läskigt att ta steget till en aktör som funnits under tio år.” Vad skulle ni säga till en sån person?
Jonas: För det första att jag verkligen förstår personen. Det där är ju ens pengar som man har lagt mer eller mindre hårt jobb för att verkligen spara ihop. Och det är ju klart att det känns läskigt att göra något med det, att ändra sitt val. Speciellt från trygga storbanken som de flesta är medvetna om inte är bäst. Och vi växer ju där främst genom kunder som rekommenderar oss till andra kunder. Varför? För att då slipper vi det. Och den andra delen där är ju att vi har en pengarna-tillbaka-garanti. Så att om du inte är nöjd… med jobbet vi har gjort efter ett tag, ja men då får du tillbaka avgiften som du betalat till oss, det är lugnt.
Jan: Bara att understryka där - avgiften, alltså inte om marknaden faller.
Jonas: Nej nej nej, absolut, bara så att det är tydligt.
Jan: Men absolut.
Jonas: Förvaltningsavgiften till oss, så det är en full pengar-tillbaka-garanti på förvaltningsavgiften till oss. Om marknaden har gått upp eller ner, lika lite som vi skulle behålla om den har gått upp, det hade också varit nej nej nej, ingenting sånt.
Niklas: Men bara kort tillbaka till det här med trygghet och, alltså jag förstår verkligen det som många gör och som upplevs som det trygga. Men man får ju räkna med där att de stora aktörerna, de har i vissa fall kanske något århundrade försprång. Vi har varit igång i tio år, så de har lite försprång. De har större marknadsföringsbudgetar och så vidare, och därför har man ju större volym och det kan upplevas som tryggt. Men bara för att många gör behöver inte vara det rätta.
Jonas: På tio år har vi blivit rätt stora ska jag säga.
Niklas: Ja, ja men verkligen. Men det jag också skulle komma till är alltså, det är ju en väldigt reglerad bransch. Alltså, jag kan ibland fundera lite på hur man vågar göra någonting i andra branscher, alltså som inte är så, alltså var man köper barnkläder eller kanske man råkar, som väldigt många gör, importera billig teknik via någon viss app. Alltså såhär, det är ju helt oreglerade saker som man stoppar in i sina eluttag. Alltså vår bransch är ju bäst på regleringar.
Jan: Eftersom det just handlar om pengar.
Transparens kring investeringar
Caroline: Det som du sa Jonas, att man kan använda appen och man behöver inte bry sig om vad som finns under huven, men ni sköter det. Just den biten kan också kännas kanske förvisso som att “jag vet inte vad som är bakom, jag vet inte vad som finns under huven.” Men kan man få reda på det? Det är ju väldigt transparent egentligen. Men just den biten kan kännas lite otrygg kanske.
Jonas: Nej men det viktiga att veta där är att vi har väl en enda husgud egentligen och det är den finansiella forskningen.
Jonas: Så vi tillämpar ju strikt den finansiella forskningen om vi tittar tillbaka så länge det finns moderna och bra sådana. Då är vi mycket tillbaka till Nobelpriset i ekonomi 1990. Och vi tar ju det kanske ännu mer bokstavligen talat än vad vissa andra gör genom att vi har inget home bias till exempel. Vi försöker inte övervikta vår hemmamarknad på något sätt. Utan vi försöker ha en bokstavstrogen tillämpning av vad forskningen säger.
Caroline: Vad var det Nobelpriset i ekonomi 1990?
Jonas: Två stycken egentligen som lade grunden för modern portföljteori.
Jan: Var det Markowitz? Och vem var den andra? Har han fått två Nobelpriser? Nej. Markowitz och en person till. Men Sharpe. Sharpe var det, inte Fama. Fama var senare. Det är sjukt att man kan… På spåret nästa. Ja men lite så.
Avgifter och kostnader
Jan: Men jag tänker också så här. Vi ska dyka ner i det, tänker jag. Men en fråga vi fick också. Ni var inne på det. Hur tar ni betalt och vad kostar det?
Jonas: Absolut. Jätteenkelt. En enda avgift. Vi tar en halv procent i förfaltningsavgift på det kapital vi förvaltar. Så vår enda motivation är att växa pengarna som du har. Ovanpå det så är det avgifterna för fonderna. Och avgiften för en mediankund ligger på ungefär 0,7 idag.
Jan: Två frågor här, för vi har fått in frågor. En från kardemumma85 på Instagram:
“Varför ska jag välja en fondrobot framför breda indexfonder?”
Och sen Libertas i forumet också:
“Varför ska jag betala för att någon ska välja fonderna åt mig?”
Vad säger ni till dem som väljer bort det? För att man kan välja en enskild fond på en nätmäklare och spara på avgiften.
Jonas: Jättebra frågor, kardemumma. Den första delen är ju, jag tycker om att prata om index. Och det finns en viss fallacy när vi säger “köp bara en indexfond istället.” Då är det sådär, vilket index? Backar vi till forskningen så är det index vi ska äga, det är ett världsmarknadsindex. Ett världsmarknadsindex kommer att ge den högsta avkastningen för den risknivån du har. Och sen så justerar man lite innehållet i det för att sätta det på den risknivå som passar just dig. Och det finns ingen fond som ger dig ett världsmarknadsindex. Ett världsmarknadsindex är för det första inte bara aktier. Vi har också obligationer, räntor, väldigt slarvigt kallat. Vi har råvaror, vi har andra tillgångar med. Så jobbet vi gör är ju att framförallt bygga den portföljen. I dagsläget är det tolv olika fonder i portföljen för att bygga ett världsmarknadsindex.
Jan: Det låter jättebra, men sen om jag ska ta på mig liksom djävulens advokat här. Så säger han så här, “men är det inte tillräckligt bra då att välja den här enskilda globala indexfonden? Och sen så den kostar ju 0,2 versus ni sa 0,7.” Att besparingen i avgift, och så säger han så här, “och Jan, du brukar ju själv säga att det enda sambandet inom finans är hög avgift, dålig avkastning.” Vad tänker ni då?
Jonas: Åh gud, det där är inte en djävuls hatt, det där är en ängels hatt, skulle jag säga. Att avgifter är viktigt, det vet vi om. Men ett av de största missförstånden är ju hur viktigt beteende är. Om ni går in och använder i regel en ränta-på-ränta-kalkylator till exempel. Om ni ökar månadssparandet med hundra kronor och höjer avgiften med en procent. Så har personen lika mycket pengar efter tio respektive tjugo år. Min poäng är att månadsspara hundra kronor mer är viktigare än en procent i avgift, vilket är helt brutalt mycket.
Jan: För en person som månadssparar 1500 kronor. I just det fallet.
Jonas: Men det håller väldigt långt. Och den andra delen där är ju att, om vi går över till Dalbars forskning i USA. Den ena sidan av beteendet som man behöver tänka på är att spara så mycket som man kan. Att faktiskt ha pengar man sätter in som kan växa. Den andra delen som vi var på tidigare är ju att - varför ser avkastningen på nätbanken mycket lägre ut? Och här har det andra sambandet som kanske… det finns ju ett direkt samband mellan mängden aktivitet och dålig avkastning. Och jag tror de förlorar i snitt 1,6% i förlorad avkastning per år i Sverige.
Och där är det andra starka värdet jag skulle säga att vi bidrar med. Absolut, du får portföljen, vi ger dig fonder du inte kan köpa annars, vi snitt halverar din avgift, vi kan påvisa att vi höjer din avkastning för samma risk du tar med mera. Men också: håll rätt beteende för att inte förlora den där 1,6%. Så givet det så känner jag att vi har en ganska billig tjänst, så det är mycket pengar man får.
Jan: Vad tänker du Niklas?
Beteendets betydelse för avkastningen
Niklas: Ja men återigen, det här är ju inte ett jätteavancerat gör-det-själv-scenario som vi sätter upp, vara ängel och barn. Men på något sätt ligger det ju ändå något antagande att då måste man ha koll. Och man måste veta att man är skyddad ifrån att göra de här snedstegen som ligger bakom den här, vad var det, att man bara når upp till 70% av vad indexet hade gett samma år.
Och det tror jag är lätt att säga i stunden att “jag vet, jag har hört sparekonomer i tio års tid säga, sitt still i båten. Det här kommer inte drabba dig.” Men frågan är om man har den isen i magen när det väl är dags. Och frågan är om man också har den isen i magen att inte agera på de budskap som kommer komma från aktörer att “byt, titta på de här marknaderna, här är de aktierna som har bytt flest ägare”. “Så gör 35-åringar i din kommun.”
Jan: Det är så roligt, jag brukar ju säga till folk: “avprenumerera direkt”. Men då är vi tillbaka på incitamenten, för de tjänar ju pengar på transaktioner.
Niklas: Men om man är en liten finansbuddha som kan sitta still och bara djupandas så grattis, då kan det säkert gå jättebra. Men jag skulle tro att du är precis som de flesta av oss, du påverkas av saker som händer och det kommer få dig att göra saker som på kort sikt känns som att det är rätt men som på lång sikt visar sig vara fel.
Jonas: Och där kan man ju ge ett praktiskt exempel också. De senaste fem åren vi haft två stora fall: vi har haft Q1 2020 och vi har haft Q1 2022… Nej, Q1 2021. I båda de fallen så var ju vi direkt ute. Jag minns själv, jag satt faktiskt i övrigt och skolade in mitt egna barn. Och jag satt och skrev informationen som skulle komma ut. Alltså vi snackade timmar efter invasionen hade skett. Vi är extremt snabba på att få ut information som då hjälper människor att stödja dem i deras beslut. Och båda de två gångerna så har vi haft uttag som har legat långt, långt, långt under snittet i marknaden.
Alltså vi har knappt sett en höjning i uttag. Så vi kan genom snabb information som folk kan ta till sig få människor att agera som fullblodsproffs. Och det båda de gångerna, hur sparat vår avgift, sa jag? Jag har inte räknat på detta, men tio gånger om eller någonting.
Jan: Precis, för det är ju det jag brukar också, när jag rekommenderar er, så brukar jag ju säga så här att det är ju, den stora fördelen blir så här: det blir enkelt att göra rätt. Det blir också svårt att göra fel, för att där är inte så många alternativ. För det upplever jag också om vi ska kontrastera nätbankerna, att där är så många alternativ så att det blir dessutom så här: beslutssvårighet för att det är så mycket val.
Men sen så slipper jag ju också det där som du är inne på - hålla koll. För att det är inte så att de här andra fonderna, många av dem har ju nu ändrat inriktning, tagit ner antal innehav. Jag tror liksom en av de populära fonderna gick från liksom 1000 eller 1100 bolag ner till 700 eller 800. Så att där är ju liksom många andra sådana faktorer.
Och det som jag också gillar, nu kommer det så här personligt och jag som är lite riskavers, är att jag vet också att om man börjar spara hos er så kan ni i vissa fall säga så här, “vet du vad, detta är inte lämpligt. Du borde kanske först ha en buffert eller du borde ta lite lägre risk.” Medan jag upplever ibland att liksom samtalet där ute är så här, “du ska ha 100% aktier, ta full risk.” Men det är inte alltid lämpligt.
Och det var ju så, jag upplever också att fondrobotarna började i USA. De började, det hette ju inte fondrobot utan det hette RoboAdvice. Att detta blir ju en light-rådgivare, eller det är ju inte en light-rådgivare eftersom ni har tillstånd för det där, men att just att det blir så enkelt att checka av alla boxarna medan att jag behöver liksom inte freerida.
Jonas: Nej, där är ju, det är vi tillbaka till Dalbars studierna igen, att något av det starkaste bidrag en rådgivare faktiskt kan ge är till avkastningen med beteenderåd, och det är ju råd, och vi ger i allt högre grad de råden. Alltså rådgivningen om man till exempel svarar att man har väldigt mycket pengar i appen så kommer man in på en speciell, alltså en speciell rådgivningsbana - fortfarande samma produkter i slutändan men det är för att vi verkligen ska mappa ut den här kundens ofta mer komplicerade ekonomi. Så det är ju ett fullt råd som inte bara leder till “nej, kör så du gasar”, utan “det här är rätt för din ekonomi.” Det är ju det vi vill ha. Vi jagar ju själslig frid och lugn och tillväxt.
Jan: Ja men exakt. Och det var också många som skrev ut för forumet att jag började här och sen har jag gått över till en fondrobot och det är mycket lugnare. Jag behöver inte lägga så mycket energi. Sen vet jag också att du hade en grej till Caroline.
Caroline: Jo, men jag tänker när man laddar ner det, öppnar appen och ska starta sitt sparande, då får man ju liksom svara på vissa frågor om vilken risk man vill ta och så. Och då kan man ju välja att man har kanske 80% aktier och 20% räntor. Och sen känner man sig nöjd med den risknivån. Och sen så då har man sina pengar inne i flera år. Och då kommer det ju liksom till slut bli, om börsen går upp, att till slut har man ju mer aktier än man har räntor. Och då måste man balansera det. Men det behöver man ju ändå inte göra själv mer. Det tycker jag är ganska skönt. För jag pallar inte sitta med det, balansera om, så att jag har rätt risknivå.
Jonas: Det är verkligen mycket sånt löpande jobb som vi gör. Under… lite som om du köper en bil. Du behöver inte förstå hur motorn fungerar. Det är mycket sånt löpande som vi gör. Det är så svårt att ta analogier som faktiskt blir bra. Men den är bra. Den är faktiskt bra.
Jan: För där kommer finnas de som har ett kaklat garage med dubbla… där de har sin egen kran och fixar med motorn själva. Och importerar delar från Tyskland. Då får man ju bestämma sig. Är jag en sån som importerar egna bildelar från Tyskland? Jag är inte en sån. Jag vill bara att min bil ska funka. Och den ska funka när jag startar den. Annars vill jag inte tänka på något annat.
Jonas: Det är ju precis så det är, och här så parkerar du då istället din bil i vårt kaklade garage där vi håller på att importera bildelar från Tyskland, som vi dessutom kan köpa mycket billigare för vi handlar det åt jättemånga kunder, jättestora belopp. Vi kan ge dig delar du inte ens kunde köpa - institutionella fonder i det här fallet. Och inte nog med att vi faktiskt bygger en bättre bil, vilket jag vågar stå för, då själva portföljen, utan tillbaka till livet. Alltså för guds skull, vi är levande människor, detta och ekonomi är en del av livet.
Jan: Precis som du säger såhär att du borde ta ut din bil och köra med den lite. Vi kommer att dra den här nästan på den liksom.
Jonas: Nej, att “okej, ger du dig ut på en bilsemester, var ska du åka någonstans?” Vi gör rutt-planningen och du får autopilot i den, för det är det där, du ska, precis till din poäng Caroline, du ska “fire and forget” är ett uttryck vi använder ofta. Du ska kunna starta sparandet och sen bara glömma det. Och sen sköter vi allt annat väldigt viktigt medan internet som är på vägen.
Varför har inte alla Opti?
Jan: Men då måste jag ta den här återigen djävulens advokatmössan så här. Men om det är så bra, varför har inte alla Opti?
Jonas: Tillbaka till förtroendefrågan innan. Det är en hård förtroendefråga att människor ska lita på ett bolag som har funnits i tio år med sina pengar. Och även när vi är signifikant stora nu, så växer vi framförallt genom kund och kundrekommendationer. Och folk hör mig prata med någon, då kanske man lyssnar lite, vem vet. Men när folk hör sin kompis säga att “jag har haft Opti två år, så här mycket har jag betalat i avgifter, så här mycket pengar har jag nu som jag inte har haft innan” - det, det gör en skillnad.
Niklas: Man får ju ändå komma tillbaka till att det är ganska många som har Opti. Men om man använder förankringspunkten hur många som är på någon av de fyra storbankerna, då är det såklart att det framstår som lite. Men återigen: de har mer tid, de har byggt upp ett förtroende längre.
Jan: Vad är nackdelarna med Opti då?
Jonas: Du får ju jäkligt mycket tid över till annat.
Niklas: Nej men precis. Exakt, du kan lära dig ett språk samtidigt. Gud, jag försöker ändå rannsaka mig själv här för att…
Caroline: Det kan inte vara så att man har all den här tiden till annat. Om man då inte ska bry sig om aktier och så, då lär man sig inte heller så mycket om aktier, aktier och bolag och sådana saker. Det kanske man vill.
Jonas: Om du verkligen är intresserad så tycker jag att, även vi förvaltar pengar åt otroligt proffsiga människor som är fullblodsproffs. Men de säger ofta att “okej här lägger jag bulken och sen så tar jag en del som är min lärningskassa, min hobbykassa, min nöjeskassa. Och det investerar jag med själv.”
Vad investerar man i hos Opti?
Jan: Men jag tänker så här. Om man investerar 100 kronor i Opti, hur kommer de då fördelas? Och där brukar ju ni prata… Går man in i appen så är det så här med fem stora tillgångsslag. Och du har redan berört det på Carolines fråga. Kan du inte gå igenom de här fem stora tillgångsslagen?
Jonas: Absolut. Så pengarna kommer fördelas över framförallt fem tillgångar, fördelat över tolv fonder i dagsläget. Där vi byter och ändrar för att hela tiden göra det som vi ser kommer ge mest avkastning för den risk du tar. Hur mycket du har av varje, det beror ju på vilken risknivå som var rätt för just dig utifrån de här frågorna - om du har en mer eller mindre utsatt ekonomi, om du är tidigare på din sparresa. Men då börjar vi lite mer safe. Men sen så omvärderar vi detta hela tiden, varje år, och ser: “fasiken, bra jobbat igen nu, nu är du uppe och har ändå tryggat ganska mycket av din ekonomi. Låt oss höja risken lite.”
Och fördelningen konkret däröver är ju aktier, uppdelat på sex olika underkategorier, räntor uppdelat på tre stora kategorier kan man säga under…
**Jan:**Men kan du inte ta vilka de är? För där är ju vissa som lyssnar… Berätta nu vilka de är!
Jonas: Nej, aktier delar vi upp i utvecklade marknader, utvecklingsmarknader, och nya utvecklingsmarknader som är frontier markets, stora bolag, små bolag…
Jan: Och det missar man ju ofta i en bara… om man ska kontrastera det mot den här vanliga indexfonden så missar man ju ofta mellanstora och småbolag och man missar ofta utvecklingsmarknader.
Jonas: De billigaste eller ens halvbilliga globala indexfonderna, ska komma ner i avgift så… precis som du sa innan, man minskar antalet innehav och man slutar handla det som är dyrare att handla.
Jan: Och varför är det kasst att minska antalet innehav? Alltså… Eller om jag vänder på frågan… Varför är det bättre med fler bolag?
Jonas: Välbevisat i forskningen att ju bredare… vi som människor kan inte förutspå vad som ska gå bra, ej heller vad som ska gå dåligt. Ju bredare nät vi slänger, desto mer fångar vi upp. Även om vi får en mindre andel av det som går raketbra. Så kunde du ha en möjlighet att i en bred indexfond fånga upp Google 2003, vilket du inte hade gjort om du investerade i de 30 största bolagen i USA. Eller något annat. Så mycket kort.
Jan: Ja, absolut. Och där kan man väl egentligen också säga, detta är ett citat från dig för många år sedan som jag har fastnat för: Att alla avvikelser från det här indexet och att äga allt introducerar ofta en risk som man inte får betalt för. Men folk tror ofta att det betyder att det går dåligt. Nej, det behöver det inte betyda. Det betyder bara att du får ett större antal utfall. Det kan gå mycket bättre men det kan också gå mycket sämre. Men du får inte betalt för risken du tar. Ska vi ta de andra? Så aktier, sen var det råvaror?
Jonas: Precis, sen har vi råvaror, en bred råvarukorg. Jag tror den innehåller 23 olika råvaror nu. Alltså över ädelmetaller, guld silver, kobolt och liknande också. Över till energiråvaror, både förnybara och inte. Vete.
Jan: Och då argumenterar vissa återigen, gud vad jag känner mig så här djävulens advokat här… Men då är det ju vissa som säger till exempel så här, “jo men råvaror har ingen naturlig avkastning. Att därför borde de inte vara…” De har ingen utdelning, de har ingen ränta som en räntefond. Hur resonerar ni kring det?
Jonas: Det är en jättebra fråga, så hatten av till dem som ställer den. Vi backar tillbaka och tittar väldigt mycket på tre siffror när vi bygger en portfölj. Du vill ju alltid ha en förväntad avkastning som är god. Men den måste ju stå i relation till vilken risk du tar. Så alla tänker avkastning. Och sen tänker vissa risk också, alltså volatilitetssvängningar. Men den tredje variabeln här är helt bortglömd och det är korrelation. Korrelation är alltså samvariation - att saker inte går upp och ner samtidigt, utan en sak går ner så går en annan sak upp.
Och det fina som bevisades i Nobelpriset 1990 var ju att om vi tar någonting som inte samvarierar så kan vi sänka risken i portföljen. Och råvaror är fantastiskt på så sätt att det har en relativt hög förväntad avkastning. Det har faktiskt en relativt hög risk. Då tänker man att det måste vara dåligt. Nej, för samvariationen är låg. Så det är en av de få saker som kan motverka aktiers ganska höga risk.
Jan: Så att genom att lägga två… Vi ska inte gå in på det i detta avsnitt men genom att lägga till två saker som har hög risk men risken inträffar vid olika tillfällen så kan man faktiskt sänka den totala risken. Totalt ointuitivt men det är så här: “math, it works.”
Caroline: Men hur kan det inte samvariera?
Jan: För att… Jag behöver inte svara.
Jonas: Väldigt väldigt väldigt förenklat så kan man nästan dela upp världen i en två gånger två gånger två-matris. Finansvärlden är otroligt förenklat. Vi kan ha perioder med hög och låg tillväxt. Vi kan ha perioder med hög och låga reala räntor, alltså inflation också. Och sen den tredje är inflation. Och i olika sådana ekonomiska klimat kan man säga, så går olika saker bra. Och råvaror har en ganska unik ställning i att det är en av de ytterst få sakerna - till viss mån vid sidan av reala räntor - som går bra när det gäller inflationsöverraskningar. Och då går aktier dåligt.
Jan: Det är det som funkar. Så att ofta när aktier går bra går råvaror dåligt. När råvaror går bra så går aktier dåligt. Det är den samvariationen man vill ha.
Niklas: Om man vill få en månatlig pedagogisk bild av det här så är det här ju ett innehåll i månadsbrevet varje månad då. Där man ju ser, ja men hur går det för de olika tillgångsslagen? Jag tror också att du har skrivit en text där du också tittar lite historiskt, bästa och sämsta. Och där ser man väldigt snabbt hur det kan skilja sig, för den som inte vill dubbelklicka men bara förstå hur det kan se ut.
Jan: Och ni har också ett white paper. Sen tror jag att vi ska ha ett separat avsnitt för detta, för det är jättekul, men för 99 av 100 så är det lite illa…
Caroline: Jag förstår fortfarande inte varför de inte kan samvariera. Jag tänker så här med de olika råvarorna. För att om jag bara tänker ytligt på det så tänker jag så här, “ja men metaller som behövs i mobiltelefoner, samvarierar inte de med varann?” Är du med? Och sen så då kanske kaffe också.
Jan: Nej men ofta är det så, när ekonomin är i olika lägen. Alltså om till exempel företag drar ner, då köper de mindre råvaror. Då blir råvarorna billigare eftersom efterfrågan på råvarorna minskar. Sen har de minskat till en så pass grad att för vissa bolag börjar de plötsligt bli lönsamma igen. Och då börjar de köpa upp dem igen och då ökar priserna, och senare kommer aktierna öka senare. Men det är så att de liksom ligger i olika faser i ekonomin. Så därför, ofta ser man ju till exempel nedgångarna, ser du ofta i råvaror tidigare än du ser dem i andra aktieslag. Kan man säga så?
Caroline: Ja, det är spännande detta.
Niklas: Jag vet ju att det finns väldigt många där som är otroligt intresserade av just råvaror.
Jan: Men då det ju också så här, då måste vi också ta den uppenbara frågan så här, “men varför köper man bara inte råvaror innan de börjar gå bra och sen säljer man dem när aktier…” Alltså förstår ni? Ni är ju ändå en robot. Man tajmar det lite.
Jonas: På vår lista har vi saker som bevisats. Marknadstajming funkar inte.
Jan: Och då är tricket så här, genom att vi äger allting så får vi en så bra… vi ger oss själva så bra odds som möjligt.
Jonas: Det går liksom inte att se ett tydligt exempel. Jag var bokstavenligt talat uppe på scenen 2017 pratande om vår portfölj. Jag ska inte säga utskrattad men hårt ifrågasatt. “Varför har ni råvaror? De senaste 15 åren har råvarors avkastning varit miserabel. 15 år, Jonas!” Och jag var så här, “15 år, that’s cute, men se till historiken. Inflation kommer. Inflation kommer alltid. Det kommer alltid som en överraskning. Och när den överraskningen kommer, det är oansvarigt av oss som förvaltare att säga att en sån överraskning inte kommer ske. Och när den kommer så kommer råvaror gå väldigt bra.” Och sen, det var inte någonting vi såg komma, men sen kom 2022 och inflationen gick upp raketartat som alla vet om och råvaror presterade fantastiskt bra.
Jan: Och lyfte avkastningen. Jag läste någonstans nu att under 2000-talet sen 2000 har guld gått bättre än S&P 500.
Jonas: Det går att bli superportföljnördig, men det övergripande svaret, det är nästan också svaret på “varför köper du inte bara en egen indexfond?” Därför att det inte är riktigt så enkelt. Om du till slut söker, inte bara en lägre risk, för det är enklare att göra med diversifiering, utan att faktiskt kunna höja avkastningen också, så behöver du… versifiera.
Jan: Vi ska ta de sista - räntorna också. Det har vi inte sagt någonting om.
Jonas: Oh, räntor!
Jan: Nu får du vara lika tuff mot honom som du var mot mig här om veckan. Precis det jag tänkte.
Niklas: För att lägga till, i avsnittet… för folk som vill lyssna på det avsnittet…
Jan: Var såhär: “Ni har fel.”
Caroline: Jag förstår inte poängen med räntor riktigt.
Niklas: Det var bra lyssning ska jag säga. Jag hoppas att ni…
Jan: Tack. Så för Caroline som säger såhär: “Jag förstår inte poängen med räntor.”
Olika typer av räntefonder
Jonas: Räntor är för det första ett väldigt missförstått tillgångsslag. Det är för det första inte ett tillgångsslag. Det enda de har gemensamt är räntemekanismen att du får någon betalning. Va? Det blev för tekniskt. Backa, backa, backa. Vi delar grovt upp räntor i tre delar. Det ena är nominella statsobligationer. Det är typ pengar du lånar ut till en stat.
Caroline: Ja.
Jonas: Andra är reala obligationer. De är oftast emitterade av stat också. Men de har en väldigt stor skillnad i att värdet på dem justeras utifrån inflationen, eller proxymåttet för inflationen.
Jan: Så går inflationen upp så får du mer betalt.
Jonas: Ja, mycket kort. Och det tredje är krediter. Och krediter är typiskt företagsobligationer. Men det är mycket bredare än så. Kommunobligationer. Alltså man lånar ut pengar till företag och kommuner.
Och när det pratas om räntor så är Sverige ett aktieland. Tittar jag på vår närmsta peers har de 60% svenska räntor. Vilket jag…
Jan: Vilket land då?
Jonas: Nej, vilken peer? Jaha, du menar så. Närmsta…
Caroline: Närmsta vadå?
Jan: Nej men Lysa.
Jonas: Det är inte för att hänga ut dem, men vi hade inte gjort så. Vi väljer globala räntor över alla de här. Då får du en bra mycket högre förväntad avkastning. För korta räntor mot svenska staten kan du tänka dig betalar klart sämre än vad mexikanska kommunobligationer betalar.
Jonas: Är risken högre där? Hundra procent. Men tillbaka till de tidigare tre metrikerna. Det gör inte så mycket. För vi får upp den förväntade avkastningen. Vi kan fortfarande få en klart lägre risk än vad vi har till exempel i aktier. Och vi kan ha en låg korrelation. Så för portföljen som en helhet…
Caroline: Men ska man ha dem ens? Jag sa det till Jan i det avsnittet som vi pratade om innan. Jag kan tänka mig att ha räntor när jag kanske är så här 60 och ska börja trappa ner min risk i min portfölj. Men innan dess vill jag inte ha det. Jag vill bara vara med på börsen ordentligt.
Jonas: Och om du då blandar in en liten andel råvaror eller räntor i en portfölj så får du ner risken tack vare korrelationen. Och då kan du som vi har gjort till exempel öka upp andelen aktier i utvecklingsmarknader.
Caroline: Ja det låter logiskt.
Jonas: Som ger dig… och om du bara har aktier och sen ökar upp andelen aktier i utvecklingsmarknader, då höjer du en risk ganska radikalt. Men genom att du redan har sänkt risken med att blanda in räntor och råvaror så kan du höja den andelen, öka din förväntade avkastning utan att behöva höja din risk.
Anpassade sparlösningar för olika behov
Niklas: Men det kommer ju också tillbaka lite, tänker jag… du pratar om att du sparar till pensionen, det blir någon guldkantad pension. Jag tänker att eftersom vi är en helhetslösning, att folk ska ha olika portföljer hos oss. Alltså sparar man till, till exempel - sorry mamma nu, jag hänger ut det - men som är liksom 70 och som har en tjänstepension som tickar ut på en tidsbestämd horisont och har vissa krav…
Alltså det är ju inte som att jag säger, “lägg dig upp till 100% aktier” eller “lägg dig upp till 90%”. Hon får säga att “om 5 år då kommer jag börja ta av det här kapitalet från en bostadsrättsförsäljning.” Och då är det ju läge att ligga i en annan, i någon av våra andra portföljer. Och samma sak som mig, alltså jag har ju ett sparande som handlar om det här liksom drömhuset jag vill ha. Och det är ju på radarn nu. Och då att ligga i en superrisk och ha alltid samma bulksparande, det vore ju dumt. För det kommer ju svänga. Och jag kan ju inte ta svängar nu. Det handlar väl lite om vad man sparar.
Jan: Men min tes i avsnittet var ju också så att många överskattar sin risktolerans och sin riskkapacitet. Men det är ju jättesvårt att övertyga någon om. Och jag tänker också att jag fattar ju också, vi pratade om det liksom så här. Men vårt beteende, vi har våra formativa år. Och där finns också någon studie som visar så här: Hur vi upplevde början på vår sparkarriär påverkar oss oproportionerligt mycket.
Och jag började min sparkarriär med kraschen 2001 och 2008. Så att jag är så här: “Den kommer igen.” Och jag vet hur kasst jag mådde. Då säger Caroline sådana sjukt bra saker som är såhär, “Jan, du behöver inte sälja bara för att det går ner.” Och jag är såhär, jag fattar det. Men jag är ändå liksom såhär, jag kan mycket väl tänka mig att Caroline kommer klara det för att du är såhär, du kommer inte ens veta att det har pågått. Medan jag vet ju liksom att majoriteten som säger det där…
Caroline: Du är för intresserad Jan.
Jonas: Ja, men majoriteten tror jag överskattar sin risk. Jag skulle föreslå att 1,7… 1,6% av avkastningen varje år går in på Carolins konto som en sund rådgivare här som uppverkar dina beslut.
Jan: Visst! Hade vi följt Carolins råd i vår familj hade vi varit mycket rikare än vad vi är när vi har följt mina råd.
Jonas: Allt vi pratar om nu, det är teoretiskt intressant, men det enda viktiga för en kund att veta är ett, det är inte så jäkla enkelt som att bara… förhoppningsvis lyckas vi förklara varför man inte bara köper en global aktiefond. Om det var det bästa, då hade vi gjort det. Och för det andra, du behöver inte bry dig, vi löser det. Och för det tredje, det är just vilken risknivå du har. Det är en matchningssituation i livet. Beteende kopplat till det. Det är det som kommer spela roll. Inte om du tweakar avgiften 0,1% för att du väljer något billigare här eller där, eller för att du… Det är liksom, åh, vi fokuserar på fel saker. Det är verkligen rätt risknivå som får dig att fatta sunda beslut och beteende som får dig att spara. Allt annat på den nivån vi jobbar nu är avrundningsfel.
Om begreppet “fondrobot”
Jan: En lite annan fråga, det är ju att ni får ju ofta epitetet fondrobot. Och jag vet ju att de flesta som får epitetet fondrobot har inte valt det själva. Så vad är er reflektion på fondrobot och vad är det robotiga i fondrobot? Är ni med?
Jan: Ja, du skrattar åt mig.
Jonas: Jag ska inte svara som en ingenjör. Det robotiga i fondrobot är att allt det där som på storbankerna har stora mängder pappersvändare, Excel-tryckare, spakdragare och allt vad jobbet nu kan heta, allt det är ju automatiserat. Så det vi pratade om innan med rebalansering, att hämta hem vinster och investera dem i det som är billigare för tillfället, att placera ditt senaste månadsspar, allt det är automatiserat. Det gör att vi kan vara betydligt färre personer och genom det sänka våra avgifter och ha låga avgifter för betydligt många fler människor.
Jan: Ja men bra. Jag tänker såhär, kan ni säga någonting också om riskerna? Alla såhär disclaimers slår såhär, “historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, värdet på ditt sparande kommer att öka och minska i värde, i värsta fall kan du förlora hela beloppet.” Det där är ju standardfraserna som alla ska ha med. Kan ni säga någonting om det med risk? Och sen har jag en följdfråga.
Jonas: Nej men praktiskt exempel. Vi pratade innan om att det är skett två större kriser eller fall - kriser ska jag inte säga - de senaste åren. Om vi just tar 2020 mars som ett exempel, så dök ju globala börser, mätt som MSCI World, jag tror 32% i… disclaimer supply, men idag i den här raden… Opti 9 som är vår portfölj med närmast eller i praktiken en del lägre risk, men närmast aktier i förväntad avkastning…
Jonas: Gick vid samma tillfälle ner lite drygt 20%. Så det var ju som någon form av, man ska inte säga worst case scenario men ett väldigt realistiskt scenario där ett fall på 32% är… vi är någonstans runt 1% av alla fall, så det är väldigt ovanligt att det blir så stort.
Jan: Och sen den här, för att när jag pratar med en jurist så måste man skriva såhär: “i värsta fall kan du förlora hela ditt sattebelopp.” Men jag är såhär, alltså tittar man på en dag… nu förenklar jag och så säger jag att det är som en global aktieindexfond och hur många bolag äger jag om jag äger, om jag kör liksom 100% högst risk? Det måste vara flera tusen. Och då tänker jag, okej så rent teoretiskt då måste ju alla de här 10 000 bolagen gå konkurs och det räcker ju inte att de bara går konkurs, de måste göra det samtidigt. För går bara ett bolag i konkurs så bara ersätts det med ett annat. Och då kan man ju vara såhär, men det är ju inte ens en risk. Eller vad säger ni?
Niklas: Jag förstår verkligen alla som tycker att det här med ekonomi och pengar är jobbigt. Och just tanken på, “nu ger jag en aktör bulken av min förmögenhet, bulken av mitt sparkapital”, och tanken på att det försvinner. Man måste säga det. Man måste säga att man är beredd att hela kapitalet kan försvinna. Och att den risken även om den är så osannolik… Men vi människor guidas ju tyvärr inte av vad som är det sannolika. Utan typ vad vi kan vinna. Sen kan jag ju fundera på hur många är det som har ett direkt minne av att ett innehav har försvunnit? Alltså att det har gått ner till noll? Men det kanske bara räcker med att man får ett anekdotiskt bevis av någon som låg 100% i Ericsson 1999. Och allt försvann. Och sen så sitter det kvar.
Jan: Nej för jag tänker ju såhär. Såhär landar jag. Helt oväntat. Och FI hade väl inte accepterat det här. Men jag tänker såhär. Okej det kan hända. Men händer det, alltså då är ju börsen vårt minsta problem. Alltså då är det så här
Jan: Alltså då är det så här, då har vi inte mat på Ica. Vi har inte el i el-uttaget. Och då är det så här, alltså jag tror inte ens jag kommer tänka så här: “fan alltså, jag förlorade pengarna där”. Utan det är så här, “hur överlever vi till imorgon?”
Jonas: Alltså grejen är, det som är väldigt bra och vad jag tackar Finansinspektionen för är att vi har ju pratat med en bred flora av finansiella instrument och vissa aktörer gärna vill att du handlar i de som är mycket riskfulla. Där du kan förlora allt eller snudd på allt. Och de här disclaimers som finns är ju gjorda att passa alla typer av finansiella produkter. Och då kan ju jag såklart tycka att det är orättvist att vår betydligt mer i sammanhanget säkra produkt, alltså superdiversifiering som inte skulle drabbas av det, måste använda samma disclaimer.
Men i all härlighet, jag tar hellre det. För att samma disclaimer ska funka för alla de andra produkterna också. Det är lugnt. Finans är hårt reglerat. Det har en god anledning. Det är människors pengar. Det är bara att deala med det som en aktör och se det positivt.
Fakta om Opti som företag
Jan: Men jag tänker att vi tar några snabba frågor om företaget. När startade ni?
Jonas: Vi startade 2014. Vi började komma igång 2015.
Jan: Hur många är ni?
Jonas: 20 anställda.
Jan: Hur många kunder har ni?
Jonas: Vi är lika stora som ungefär en stor svensk sparbank.
Jan: Ja, och hur stor är den?
Jonas: Tänk runt… 100 000 kunder.
Jan: Hur ser den vanliga kunden ut?
Jonas: Den vanliga kunden, här är jag lite stolt. Det är ett typiskt tvärsnitt av Sverige. Om du liksom tar vår typ, eller vår typ kund… vi har inte en typ kund. Om du tittar på hela bredden av kunder så har du… du är nästan helt jämfördelad över olika socioekonomiska nivåer. Olika sparbeteenden. Men enda skillnaden är att vi är överrepresenterade bland de som har kommit in med väldigt lite sparande.
Jonas: Vilket är positivt för vi kan också visa att de stannar. Vi är över alla åldrar.
Jan: Vad är snittåldern? 43?
Jonas: Någonstans där, de klokare åren lite under. Men snitt… det är så mycket finans… snitt spelar ingen roll.
Jan: Ja jag vet. Snitt spelar ingen roll. Jag blir en statistisk förenkling.
Jan: Men bra, så här, hur mycket pengar har snitt eller mediankunden?
Jonas: Snittkunden har runt 400.000, mediankunden lite under 100.000.
Jan: Men det är ganska likt med de andra nätbankerna och sånt. Det är liknande.
Jonas: Vi ligger lite lägre där av den enkla anledningen att vi hjälper ju många att komma igång. Folk som inte har känt sig hemma på nätbankerna, folk som inte vill ha mer finansiella produkter. De hittar oss, de ser att det är enkelt och de fortsätter. Och det drar ju ner vårt snitt rätt mycket men det drar upp min stolthetsnivå ganska mycket.
Jan: Nu ställer jag en fråga jag vet svaret på. Har ni företagskunder?
Jonas: Absolut, många. Många företagskunder.
Jan: Och så här, hur mycket pengar har typ den största kunden?
Jonas: Jag kan säga att det är under en procent av vårt totalt förvaltade kapital. Så det är väldigt förmögna människor. Men vi bygger inte, vår affär är inte byggd på att serva någon eller ett fåtal enskilt stora kunder.
Jan: Vad är förvaltat kapital?
Jonas: Runt 10 miljarder.
Vanliga misstag och beteenden hos sparare
Jan: Brukar ni se några misstag som kunderna gör? Alltså om man lyssnar.
Niklas: Oh, gud! Jag har inte grottat ner tillräckligt mycket i användardatan. Du har säkert en gärna. Vi har gjort en annan podd där jag berättar om det här. Men ett misstag som vi har sett när folk tar ut är ju misstaget att man ber om ursäkt för att man tar ut. Och det tycker jag är så här…
Jag vill ju bara sträva efter att folk ska må så bra som möjligt när de tänker på sina pengar. Och när folk tar ut sina pengar och säger “tack för den här tiden, men nu tar vi ut, vi är inte missnöjda utan vi ska köpa ett hus”, då bara så här… Alltså, man vet att man ska applådera! Jag var så nöjd med det själv. Det kanske inte är representativt för alla men jag har sett några sådana och till dem vill jag bara säga: du gör ett misstag att du inte är stolt över dig själv. Du gjorde rätt. Och tack för att vi fick hjälpa till med det.
Jan: Ni har ju också så här hållbart, etiskt socialt sparande. Hur är fördelningen ungefär? Vad väljer folk? Väljer folk det hållbara eller det breda alternativet?
Jonas: Så även där så ger vi ju folk rådgivning på vad som passar dem. Så det är ju inte bara, “här får du välja” utan vi ställer ett antal frågor för att förstå vad som är viktigt för dig. Och ungefär en fjärdedel vänder in.
Jan: Det där är spännande. Bra. Är ni lönsamma?
Jonas: Kan bli.
Jan: Behöver man oroa sig att ni inte är lönsamma?
Jonas: Absolut inte. Vi har 160 miljoner på banken ungefär idag. Vi är 20 anställda. Och vi kan ställa om till lönsamhet när som helst. Men givet att vi har en så god ekonomi så vill jag fokusera på att bygga en bättre produkt.
Jan: Vilka är stora ägare?
Jonas: Största ägarna är grundarna och de anställda. De äger mer än 50%. Och sen så har vi vissa väldigt namnkunniga investerare som är främst individer som har byggt företag själva. Som vet vad resan är. Vi har medvetet inte tagit in någon riskkapitalfond.
Jan: Kan man komma och hälsa på er på kontoret?
Jonas: Absolut! Gör det!
Niklas: Vi har en divan.
Caroline: Och ni har kaffe.
Niklas: Vi har kaffe. Och många… inte lika roliga muggar som den här. Men kanske tills dess att någon knackar på så kan du väl ha skaffat en enhörningsmugg?
Jan: Ja men precis.
Jonas: Du kan nästan ringa, du känner igen samma namn och röster i supporten hela tiden. Det är liksom ingen personalomsättning.
Vad Opti önskar att fler visste
Jan: Vad önskar ni att fler visste om Opti?
Jonas: Att, dels att det är så enkelt som… jag kommer tillbaka till det här med intresse. Vi pratade om det innan. Jag upplever att folk tror att de behöver ha ett intresse för att börja använda en tjänst som oss. Men det svaret är ju exakt det motsatta, att man visste att vi löste det enkelt åt dem även om de inte har ett intresse, för de behöver inte göra någonting.
Niklas: Jag önskar nog två saker. Dels önskar jag att alla vi som är sparintresserade, vi som lyssnar på det här och till och med får vara med, att flera av oss visste att det här är tjänsten som man kan rekommendera till den ointresserade nära och kära. Det är ett tryggt enkelt val som de behöver… de behöver inte bli som oss utan de behöver bara ha ett månadssparande hos Opti.
Sen en sak jag funderar på, och det här kommer vi nog grotta lite mer i, Jonas, under våran långa resa tillsammans, men man går ju igenom ett väldigt trevligt frågebatteri där vi lär känna dig och vi får veta din syn på risk och du får sätta dig in i: “hur skulle du känna om det liksom gick såhär med dina pengar eller gick såhär med dina pengar?” Jag kan liksom inte svara för alla kunder, det är ju många. Men jag önskar nog att folk, jag hoppas att folk verkligen tar sig tid att tänka till och känna och förstå att de här frågorna är till för att det ska bli ett så bra sparande utifrån den risk du vill ta. Och många går ju att ge, såklart att folk gör det. Men jag undrar om folk verkligen förstår hur viktig den här frågan är.
Alltså psykologiskt, man har ju gjort väldigt många sådana här första möten med klienter där man frågar om bakgrund och inlärningshistorik och sådär. Och det vet jag, det är första möten. Folk kanske inte är helt transparenta och man kanske skäms för vissa saker. Men de diagnostiska frågorna är väldigt viktiga för… resten av behandlingen. Och jag vill att alla ska förstå att de första fem minuterna på appen, det är också jätteviktiga. Sen hugger vi inget i sten.
Jan: Sen tycker jag att de är ganska fint designade. Jag gjorde faktiskt det, som vi gick och bläddrade igenom.
Caroline: Men gör man dem bara en gång?
Jonas: Nej. Vi följer upp sen. Det är en del av den här löpande delen. Din ekonomi förändras ju. Du kanske byter jobb, tjänar mer, får ett arv. Så minst varje år följer vi upp på dem. Och då tittar, “okej du har det här. Är fortfarande det som är rätt? Nej nu kan vi skruva upp din risk lite. Eller nej, nu borde vi ta ner den lite, för du har kommit in i småbarnsåren och vi vet om att det finns oförutsedda risker här.”
Niklas: Vi har ju inte som någon som helst ambition att du ska bo i Opti-appen, att den ska ligga på hemskärmen och sådär. Men som någon som också gillar digitala tjänster, alltså det är… men gå in och testa själv. Det är otroligt trevligt designad upplevelse. Fantastiskt.
Jan: Det har jag ju sagt från början. Den designen är ju fantastisk.
Jan: Man kan ju döpa sina portföljer. Vad brukar folk döpa dem till?
Jonas: Barnspar är ju vanligt. Och namn på barnen. Annars väldigt… där man kan ju ha ett fint collage om… Det är olika sätt att uttrycka en hoppfullhet om framtiden. Och att man jobbar för att den ska bli bättre. Inte “jag har det dåligt nu, rädda mig”, utan snarare “för en bättre framtid”.
Speciella funktioner och features
Jan: Ja, det var roligt. Har ni någon feature? Vi önskar fler visste om denna. Eller denna används inte så ofta, men jag gillar den. Jag har nämligen en sån av er.
Jonas: Och kan inte du berätta?
Jan: Nej, ni får berätta. Eller jag kan börja. Ni har en app man kan dela med mindreåriga. Så att man kan ha en portfölj i sitt eget namn. Så vi har ju en portfölj där vi då sparar till vår trettonåring och hon kan nå den via sin egen telefon och sitt eget Bank-ID. Så att hon går liksom, jag vet att hon ibland går in och kollar. Hon kan bara titta. Och det är också så roligt för hon fick ju vara med och döpa. Detta är en parodi på sig självt. Men det är så här, “Harvard-sparandet”.
Caroline: Det är också som hoppfullt om framtiden.
Jan: Ja men precis. Också väldigt fint. Den featuren gillar ju jag som brinner för barnen. För det är inte alla bank… eller så här, typ ingen av era kollegor i branschen erbjuder det där. Alltså att ha ett konkret från mindreårig. Och jag är så här… Hur ska barnen annars lära sig om de inte får logga in, om de inte vet att apparna finns, om de inte är vana vid dem. Så för mig är det såhär… för mig är det såhär förmodligen en feature ni inte hade lyft fram.
Niklas: Vad kul, och jag kan säga för alla som vill göra samma för sina trettonåringar, då får man ju också ta del av de fina månadsbreven och alla sparsykologiska texter och tips som vi verkligen försöker skriva. Och jag tycker vi lyckas med tonaliteten. Alltså det är tillgängligt. Är man tretton och vill se hur det går för sin portfölj då kommer man också kunna läsa våra texter.
Jonas: Det var en av våra, okej det spelar ingen roll att det var en av våra väldigt förmögna kunder, men just det här fallet var det. De hörde av sig nyligen och sa att han hade verkligen jobbat på att få in sina barn hos oss. I all ärlighet så var det inte förvaltningen som lyftes först då, även om man är stor kund, utan att de liksom skulle över många år skolas i hur sjutton sparar man, hur investerar man.
Jan: Och sen gillar jag också att ni har den här grafen som visar utfallsrymden. Den är ni också ganska ensamma om, så att det visar såhär, “okej du borde hamna någonstans i detta intervallet över de kommande 10-20 åren, just nu går det såhär.”
Caroline: Det har jag faktiskt inte sett.
Jan: Jag kan visa dig sen.
Niklas: Att dela en portfölj, återigen tillbaka till vad folk döper… alltså barn, det är ju många som har barnspar och jag är inklusive och har testat massa olika leverantörer. Och även om det kanske är just min del, det är barnbidraget som kommer in på mitt lönekonto som automatiskt sätter in, att min fru också kan se det i sin Opti-app och vi kan följa. Det är… ja men det är verkligen en funktion som jag vill att alla som har barnspar ska visa för sin respektive hur det går.
Jan: Är det någonting ni så här, nu tog jag ju över där. Du hade så bra svar. Jag tänkte att om man nu är…
Caroline: Skild så kan man ändå spara till barnen gemensamt på det viset. För det är ju vissa som tycker att det är svårt och på andra sätt att spara tillsammans.
Niklas: Men Jonas, har du någon? Jag blev lite nyfiken som kollega här.
Jonas: Jag har nog ingen enskild. Jag gillar också utfallsrymden, spannat väldigt mycket. Som vi var inne på innan med risknivåer och liknande. Jag vill ju att människor ska ha realistiska förutsättningar. Är det någonting som inte präglar finansbranschen så är det realistiska förutsättningar. Många vill sälja in otroliga sådana för att få in kunder. Och ja, det kan ju regelbundet leda… spann för mig att använda ganska avancerad matematik för att ta ut: det här kan det vara. Och någonstans ge tryggheten att så länge du är innanför det här spannet…
Jonas: Så är det ungefär som förväntat. Och även om du ligger i den undersidan av spannet nu på grund av att du kom in precis när någonting hände till exempel, så vet de att det här, du kan gott lägga dig över det här spannet senare, det är lugnt.
Jan: Det här är faktiskt en grej till som jag gillar också. Jag älskar ju er tonalitet i appen för den är inte “finansig” liksom, så att det är också en massa så här, de här förklarande texterna gillar jag. Men det är också så här, jag är pedagog men…
Niklas: Också en feedback som vi får - folk som, och det är så himla kul att de stannar efter det här, men att de just säger: “jag kunde ingenting, jag var inte intresserad, men månadsbreven, sättet ni skriver har gjort mig intresserad.” Men att de då inte har klättrat upp på “mans stupidity” och tänker “tack så mycket, nu går jag över till den nätmäklaren med låga courtage, för nu ska jag liksom köra loss”, utan man är kvar. Men den här tonaliteten och de här pedagogiska exemplen har gjort folk intresserade.
Jonas: Okej, jag hade mitt svar. Det är inte en feature men det är när det verkligen är viktigt för ditt beteende, så ser vi till att du vet om det du behöver veta. Och det finns på massa små subtila delar i tjänsten som, det går inte att säga att det bara är där eller bara där, utan just du kan få ett visst budskap när du öppnar för att ta ut pengar.
Caroline: För…
Jonas: Att just det bedömer vi är rätt för dig nu, utav rätt anledning.
Caroline: Men jag fattar inte det, hur bedömer ni att just jag ska få någonting?
Jonas: Det är väldigt mycket teknik här bakom, är det korta svaret. Vi försöker ju… Vi försöker ge människor… Historiskt så har ju råd getts genom att du kommer och sätter dig ner med en oftast gubbe i kostym som säger vad du ska ha för någonting. Vi vill ju flytta råd till att du får dem när du behöver dem, bara om du behöver dem. Alltså det korrekta beslutsstödet just då. Vi vill inte skrämma upp någon med att “nu rör sig börserna” om du är så jäkla duktig och redan har ett sådant avstånd till det där. Och glatt sitter ner på smällsen.
Jan: Nu borde du veta att VIX-indexet… Har slagit nya rekord.
Caroline: Jag tänker om man är en person som håller på mycket med sina pengar. Kan det vara då som det är läge att man kan få det?
Jan: Det kan absolut vara en indikator. “Nu har du bytt portfölj för femte gången på fem dagar. För helvete.”
Jonas: Nej men det finns sånt. En del är automatiskt. En del är triggat utifrån. Men målet hela tiden är just att ge människor det stöd de behöver för att bygga upp sitt kapital.
Förväntad avkastning och avslutande frågor
Jan: Två frågor också. Den ena frågan är såhär. Förväntad avkastning. Vad är den på portföljen? För ni har ju, och nu kommer jag visa min okunskap här. Jag vet att det är upp till ett till nio. Och sen är det väl 100% aktier. Så det är väl tio alternativ. Vad liksom säger på den i mitten och på den med högst risk. Vad är förväntad avkastning? Med alla caveats.
Jonas: Alla disclaimers du sa innan… Lägg in här igen och vi kan repetera dem i slutet igen. Den långsiktigt väntade avkastningen, ska vi säga. Och jag tänker att jag kan lyfta nummer tre, vilket är en rätt låg risk. Nummer nio som är vår högsta risk, men fortfarande någon sådär ja, bra att vara…
Jan: Precis, men även där så är en risk som är lägre än globala aktier.
Jonas: Börjar sägas. Också en hundra procent aktier. Så en Opti trea kan du, efter avgifter ungefär sex procent vänta långsiktigt.
Jan: Ja, då är det ju en hel del fortfarande obligationer där?
Jonas: Det är ju mer högavkastande.
Jan: Och det är nominellt eller realt?
Jonas: Båda och, alla…
Jan: Eller…
Jonas: Avkastningen. Ja, jag tror du menar typen av obligationer. Det är nominellt. Så sex procent på trean, och sen på nian. Nian, ungefär åtta. Hundra procent aktier ungefär nio.
Jan: En fråga från communityn också, man kommer bli hängd om jag inte ställer er,
Det finns ju två aktörer, det är ni och Lysa, Lysa pratar alltid gott om er - vad är… om ni skulle göra kontrasten som politiker så här, vad är skillnaden mellan Lysa och Opti?
Jonas: Så jag får inte säga att det är två jättebra spartjänster?
Jan: Jo det får du säga, det är klart att du får säga.
Jonas: Nej men det är två jättebra spartjänster. Väljer man någon av de här för att spara så kommer det vara bättre än majoriteten. De stora skillnaderna skulle jag säga att jag tror vi kan se det sättet vilka kunder vi lockar och också behåller, att Opti är en ännu enklare tjänst, ännu enklare att stanna med och känna sig trygg med. För detta är mindre finansiellt… många finansiella produkter görs av människor som kommer från finans, det har inte Opti gjorts av. Och det syns och känns, skulle jag säga.
Jonas: Ska man gå strikt i förvaltning så är det en stor skillnad i home bias. Lysa lägger 20% i svenska aktier och 60% av sitt obligations ben i svenska räntor. Jag kan säga att det hade inte vi gjort.
Jan: Ja, men det är liksom filosofisk skillnad. Lysa tycker att vi lägger inte i råvaror för vi har så…
Jonas: Och nästan längre… för mig går det emot forskningen. Som sagt vi har en enda husgud och det är forskningen. Att då lägga upp till 60% home bias på en räntesida. Det är något som… jag objektivt skulle säga går emot forskningen.
Jan: Får jag testa en grej? Återigen verkligen med sagt att oavsett vad man har valt så är det jättebra. Absolut. Och sen älskar jag ju inom finans. Det var någon professor som sa såhär, inom finans förvånansvärt ofta funkar liksom den här 50-50-regeln. Man behöver inte välja. Man kan göra både och. Men jag tänker, vi hoppar liksom till några frågor också från communityn. Ska du ta den första med USA-frågan, Caroline?
Caroline: Ja.
USA står för mer än hälften av innehavet. Är inte det dumt?
Jonas: Ja, vad är dumt? Får jag luta mig på forskningen igen? Så här är det ju, bygg ett, den är väldigt tydlig, bygg ett världsmarknadsindex så kommer du få så hög avkastning som du tar. Och USA är en stor del av världens marknader.
Jan: “It’s a feature, it’s not a bug.” Ofta så kommer också såhär jämförelser. “Ja, men om jag hade ägt denna fonden under denna perioden så har det gått bättre.” En Opti där man implicit säger att du var lite dum som valde en fondrobot. Du skulle ha ägt den här fonden X. Vad tänker ni och vad säger ni då?
Jan: Oh poor you.
Niklas: Nej men att vara människa, va? Det är inte lätt.
Niklas: Nej men det där är väl ett go-to sätt att analysera. Det är så vi tänker tyvärr, men det är inte det man borde agera på.
Caroline: Är det inte så att man säger det när någonting har skett i efterhand? Du skulle ha haft den här aktien eller den portföljen, men man kan bara säga det i efterhand.
Jonas: Det finns ju alltid någonting som har gått upp mer.
Jonas: Om det inte var det exemplet du ser så var det något annat. Alltid, alltid. Där tillbaka litet ord här, men forskningen är så himla tydlig med att fonden som gick upp mest föregående år är statistiskt överrepresenterad att gå ner mycket mer nästa år. Eller faktiskt läggas ner. Det är en tydlig statistisk överrepresentation också. Och när du investerar… den klassiska fabeln om haren och sköldpaddan någonstans. Haren är mycket snabbare men förlorar loppet för att den lägger sig ner och sover. Just det fallet. Att investera indexnära är sköldpaddan. Det är det väldigt stabila som till slut vinner.
Jan: Kort fråga också från någon här, Mattias.
Kommer ni att erbjuda portföljbelåning?
Jonas: Det korta svaret är: om det är bra för kunden. Det längre svaret är att de flesta aktörer som erbjuder portföljbelåning gör det som ytterligare en intäktskälla. Dessvärre en ganska lönsam sån. Om vi någonsin gör det kommer det bara vara för att vi kan förbättra portföljen. Och vi kommer aldrig ta någonting mer betalt för.
Jan: Mm, det är väl bra. Jag tänker att vi ska runda av. Är det någonting som ni tänker att vi borde ha tagit upp om Opti, om sparandet? Något ni är stolta över?
Jonas: Jag kollade mediankunden här om dagen. Ja, jag pratar mediankunden. Jag blev så nyfiken på vad, som jag sa innan, jag gillar inte att titta på snitt därför att snitt skivar. Jag gillar att titta på bredd hela tiden. Men jag blir tvungen att titta på vad är en mediankund på Opti.
Jonas: En mediankund på Opti har varit kund i ungefär två år. Den kunden har betalat ungefär 20 kronor i avgifter per månad. Lite under i praktiken, ungefär 400 kronor totalt. Och den kunden har 40 000 mer som de inte hade haft annars. Det är en typisk mediankund. Det är då en kombination av beteende och avkastning.
Niklas: Jag bara funderar på om man ska verkligen få fram det här att folk, många är ju första gångs sparare. Alltså de kommer verkligen igång. Och de sparar mer över tid. Och de i regel sparar mer. Tar inte ut. Alltså det är verkligen, det är väldigt coolt att se.
Jonas: Så duktiga.
Niklas: Det gillar jag verkligen. Alltså det är folk som inte skenar loss och kör vilse i den här. Utan det är verkligen, allting går enligt planen. De kommer igång och blir så himla duktiga sparare.
Jonas: Kul. Noll ekonomisk utbildning. Noll liksom, alltså förmodligen inte ens sparat eller investerat tidigare om man typ inte räknar storbanksfond.
Jonas: Ändå kommer de in och agerar som jäkla fullblodsproffs med lite stöd för att göra det. Det är så imponerande.
Avslutning och boktips
Jan: Coolt! Om det är någon som liksom har lyssnat eller tittat och fortfarande liksom inte laddat ner appen eller liksom så här, hur kommer man igång? Och hur kommer man i kontakt med er?
Jonas: Superenkelt. Gå på App Store. Ladda ner appen. Svara på frågorna som verkligen rör dig och din ekonomi. Det är jätteenkelt. Ja, och… Där behöver du inte göra någonting sen. Vi säger, “och det borde du investera i”, fire and forget. Starta ett månadssparande. Vi sköter allt.
Niklas: Och bör man lägga till, jag vet inte hur det är i appvärlden, men eller Google Play. Det är både iOS och Android. Eller på hemsidan.
Jonas: Du kan också, om du är mobil nekare, gå in på hemsidan och använda det. Det funkar jättebra också.
Niklas: Men gör… alltså jag vet inte, alltså jag undrar: är det någon som har en stationär dator nu för tiden? Alltså jag förstår att de har en väldigt komplicerad ekonomi och vill ha jättestora grafer och dra runt sådär, men alltså de flesta gör väl allting på sina telefoner oavsett om de är 18 eller 80?
Jan: De flesta, ja…
Niklas: Så alltså, ja, ni kan gå in på hemsidan…
Jan: Ja men alltså det där var ju min stora insikt. Jag höll föreläste nu, var det ett par år sedan, och så sa jag såhär, “ja men ta fram opti”, och du vet, alla gick till App Store. Men jag var såhär: “vänta, går ni inte till Google?” Och det var sån sjuk insikt att det beteendet är så annorlunda från när vi var yngre.
Jan: Bra, jag tänkte att ni ska få ge varsitt boktips och om ni har ett så
Jag fortsätter med transkriberingen:
Jan: Bra, jag tänkte att ni ska få ge varsitt boktips och om ni har ett sånt här sämsta, sämsta rådet i finans. Sist gav du mig tipset, kom du ihåg, för många år sedan… 3 Body Problem och det är nog det bästa boktipset jag har fått någonsin.
Niklas: Oh gud vad glad Jonas blir nu.
Jan: Och sen blev den ju precis nu är det så att vissa gånger man börjar säga: “och det var innan det blev coolt.”
Niklas: Precis, innan Netflix-serien.
Jan: Vad har du nu Jonas? Vilken sätter du tänderna i?
Jonas: Jag kommer nog kasta ur mig en obskyr novell av en fantastisk kvinnlig författare. Den heter “The World For World is Forest.”
Jonas: Den är en… det är en helt otrolig skildring av en typ av, det är en sci-fi-bok som skildrar en potentiell framtida kolonialism nästan. Men egentligen så är det en väldigt skarp spegel på hur vi behandlar vår egen planet.
Jan: Vem har skrivit den? Håller du ihåg?
Jonas: Nej jag kommer inte ihåg. Men det finns bara en bok med det namnet kan jag säga, rakt av. Det finns på Kindle om man inte kan beställa.
Jan: Och vad var titeln?
Jonas: “The Word for World is Forest”.
Jan: Ja, coolt.
Niklas: Alltså bok, det här är ju… jag älskar ju… Åh, jag skulle kunna göra en sån lång… Jag tror att jag kanske kommer skapa en liten boktipstråd på forumet.
Niklas: Ja, gör det! Men, alltså det som dök upp… det var faktiskt ganska länge sedan jag läste… Alltså en bok, jag ryser när jag tänker på den: “Americanah” av Chimamanda Ngozi Adichie, en nigeriansk jättekänd romanförfattare. Och det här är inte en ekonomibok men det är nog en av de böckerna som verkligen mest har fått mig att sätta mig in i ett helt annat människoöde. Alltså det är en nigeriansk student som börjar läsa på Princeton och hon, alltså jag skulle inte säga att jag var hon, men otrolig bok där man bara såhär, “ja jag hade ingen aning om hur det är att leva det här livet” och jag tror att jag har lite, lite, lite bättre koll tack vare den här romanen.
Jan: Ja, coolt.
Niklas: Ja, den är otrolig.
Jan: Hade du ett boktips till här?
Jonas: Nej men jag kollade upp författaren, Ursula Le Guin.
Caroline: Ja, en gammal… En gammal gigant inom sci-fi.
Jan: Men gud härför är det så sjukt. Det ska jag köra också. Men så bara, “oh, den gamla giganten”.
Caroline: Jag tror det ska vi ha böcker från henne hemma. Jag tror hon har fått alla möjliga sådana priser, sci-fi-priser. Hon lever ju inte längre.
Jan: Caroline står ju för det kulturella i vårt förhållande.
Caroline: Jag har inte läst så mycket faktiskt.
Jonas: Men om man inte vill läsa sci-fi och man har barn som är barn eller blivande tonår, då är ju “The Anxious Generation” av Jonathan Haidt den föregående års skarpaste släpp.
Jan: Jag säger också, Caroline, du brukar inte få säga boktips. Du får säga boktips idag.
Caroline: Jag har inget bra boktips faktiskt.
Jan: Kom igen, du läser ju så tre böcker…
Caroline: Ja men jag kommer typ inte ihåg vad jag har läst. Kanske något…
Jonas: Från den gamla giganten Ursula.
Caroline: “Övärlden” tror jag det heter, det som jag läste om henne.
Caroline: Jo men jag har läst någon novell av Octavia Butler som var så helt mindblowing. Jag kommer inte ihåg vad den heter riktigt. Det är en novellsamling, kanske hennes enda. Men där är det också sådana, man bara, “vad är detta för någonting?” Men jag tror också att hon fick det här MacArthur-priset innan hon dog. Och det är ju det som man kallar genipriset.
Jonas: Den vill jag titta på. Jag får ju ta sen.
Jan: Har ni något sämsta råd inom finans?
Niklas: Vill du börja Jonas?
Jonas: Ja alltså det sämsta jag någonsin fått är anledningen till att vi sitter här. Och det var riktigt dåligt. Nej men det var det. Kostat… finansman själv. Ett mycket välkänt namn inom kapitalförvaltning. Jag tänker inte säga vilket för att det inte är ett nytt bolag och annat. Men ett mycket välkänt namn där. De rekommenderade mig att inte ha en ISK. Det var innan Opti men en sak som ledde till att vi startade Opti. De rekommenderade mig att inte ha ISK för då skulle jag inte kunna få vissa av deras hedgefonder intryckt i portföljen för de gick inte att ha på en ISK.
Effekten blev att jag gick flera år utan en ISK. Första misstaget. Det andra med deras hedgefonder - överprisade, hemsk avkastning.
Jonas: Jag, under en tid där då de enkla, de breda aktieprodukterna i portföljen steg.
Jonas: Jag betalade otroligt mycket skatt på den avkastning jag fick.
Jan: Låt mig gissa att det var mellan 2008 och 2013-14 ish?
Jonas: Ja.Det var dyrt.
Jan: Nej men detta är så roligt för att har man varit med ett tag så vet man precis vilka perioder hedge, men hedgefonder var ju asstort efter 2008-2009. För att aktier hade ju misslyckats och då skulle man, och då var det vissa hedgefonder som hade gjort bra resultat. Men sen gjorde de ju aldrig bra resultat igen. Det var till tail-end av det och lite efter.
Jonas: Men samtidigt alltså till dem, bless you! Till de som gjorde det. För det är ju därför vi gjorde vad vi gör nu och hjälper hundratusen personer att spara. Fasiken, det var en dyr läxa men tack.
Jan: Har du något Niklas?
Niklas: Ja men jag får ju återigen hänga ut min lilla mamma här. Men för några år sedan så och det var ju, det blev ju anledningen till att vi tog tag i hennes ekonomi. Men hon har sålt en bostadsrätt, alltså en femtotalist… jag menar alla förstår ni vilken resa hon har gjort. Och när hon då får bli inbjuden till sin rådgivare på banken och så hör hon av sig till mig, “ja men nu, han föreslår de här två fonderna” och jag bara dubbelklickar direkt och tittar på liksom avgifter på 1,86. Vad är det, vad innehåller det?
Och det kanske är ett väldigt vanligt råd, men jag blev ändå chockad, “gör ni fortfarande det här?” Alltså ni har varit igång hur länge som helst och liksom förklarat hur det ligger till. Det finns hur många som helst som säger “din rådgivare är liksom en säljare.” Och sen så bara liksom nu på 20-talet så händer det igen.
Jan: Jag har ju en sån här grej. Detta så här hemlighet. Men jag tänker att sen när vi är klara med podden någon gång så ska jag ha en så här unplugged-avsnitt. Du vet när man har så här “I have no more fucks to give”. Och då är det ju vissa som bara, “ja du får vara med”. Alltså så här, jag tror det är… och det är lite så här roligt för jag har en sån här rådgivning där jag var liksom undercover. Gick på en rådgivning med en stor svensk bank. Och det är alltså…
Grejen var att när jag gjorde det så tänkte jag “detta blir bra content”, och sen var det så här “alltså jag kan inte göra detta. Detta är inte schysst varken mot rådgivaren eller banken.” Så att ja, det händer. Men det som jag… handlar i så här… de tror ju på det själva. För vissa är så här, de vet bättre och sen luras de. Men jag är så här, nej, it goes beyond. De vet inte bättre på riktigt.
Jonas: Och där får jag säga, jag ser faktiskt, om jag lite får se emot det… är en ja men när vi pratar om att duktiga människor på supporten med kundkontakt… så intervjuar jag ganska många människor som jobbar på storbankerna. Jag upplever absolut att det finns en grupp av speciellt yngre kvinnor, ska jag säga, som inte köper in i det längre. Jag har intervjuat folk som har jobbat på storbanker flera senaste tiden som uttalat är så här: “Vi blir forcefeedade att sälja saker som inte är bra. Jag får skit för att jag ändå föreslår att det ska finnas lite indexfonder i en kundportfölj.”
Så jag hoppas med hela mitt hjärta att det sker.
Jan: En av mina favoritrådar från 2024 var såhär: “Hej, jag är nyanställd på bank. Jag är 22 år gammal, precis också tjej. Hur gör jag för att i mina rådgivningsmöten kunna prata om indexfonder?”
Niklas: Är det någon som ska skicka CV?
Jan: Ja, exakt!
Caroline: Men varför just kvinnor?
Jan: För att de är lite smarta.
Caroline: Trots att de är unga? För att jag var inte smart när jag var ung.
Jonas: Lite smartare, eller lite mer på den positiva sidan av altruism. Tänka lite mer kundorienterat, lite mindre fokuserade på sig själva. Lite mindre fokuserade på sitt eget interna rykte och därmed faktiskt våga föreslå indexfonder trots att de vet att det blir väsande.
Jan: Ja precis. Vet ni vad? Jag vill bara säga ett fantastiskt stort tack. Tack för att ni gör det ni gör med Opti. Tack för att ni har en fantastisk spartjänst som vi själva använder. Tack för att ni kom hit. Tack för ett så här superspännande avsnitt. Och vi har ju också, kan vi säga, ett kompisavsnitt till detta där vi pratar mycket mer med sparbeteende och beteendemisstag och beslutsfällor och liknande.
Jonas: Och innan vi är klara har du… ömsesidigt tack till, gud det höll på att bli en sån här konstig…
Jonas: Klipp inte bort det. Klipp inte bort det.
Jan: Nej vi får inte klippa bort det. Vi tar varandra i hand och klappar varandra på axlarna.
Jonas: Nej, jag tänkte bara ge tillbaka den. Alltså om inte det är tydligt för det här laget, så är vi på ett mission att hjälpa folk spara. Det finns inte alltför många bolag som försöker göra det på ett sunt sätt. Eller bolag, människor är viktigare. Men det är slut.
