Mina fondportföljer 2017 | Spara pengar i indexfonder på ett bra sätt
Sök:

Mina fondportföljer 2018 | Spara pengar långsiktigt i indexfonder

Tips på hur du kan bygga en passiv fondportfölj för att få en god avkastning på ett enligt forskning bevisat sätt

Att spara pengar i fonder är ett av de absolut enklaste och bästa sätten att sätta sina pengar i arbete. Våra pengar är nämligen betydligt bättre på att tjäna pengar än vad vi själva någonsin kommer att bli. Här får du förslag, tips och inspiration till tre olika modellportföljer med i indexfonder som jag använder för att spara pengar.

Om du inte redan har läst min artikel ”Tjäna pengar, spara pengar och bli rik” så rekommenderar jag det varmt. Att spara pengar i fonder är nämligen en av de tre viktigaste delarna i en privatekonomi. Något som jag upplever att man ofta missar när man lyssnar på andra människors råd och tips om investeringar, även mina, är att titta på de mål och antaganden som ligger bakom dessa råd. Sedan får man titta på hur väl dessa antaganden och mål går i linje med ens egna. Om de passar, då kan man med fördel kopiera dem, annars bör man låta bli.

Det som är viktigt för mig när jag investerar mina egna pengar är följande:

  • Sparandet är långsiktigt på minst 5 – 10 år
  • Sparandet ska vara automatiserat och inte kräva mer än max en kväll om året.
  • Strategin ska vara väl underbyggd och ha ett track-record över flera år samtidigt som jag ska förstå den
  • Fokus på riskhantering snarare än vinstmaximering
  • Jag ska inte behöva förutsäga varken marknad, bolag eller omvärlden
  • Den ska fungera med ett regelbundet månadssparande

Om du håller med om mina antaganden ovan, då kan förmodligen nedanstående strategier och portföljer vara något även för dig. Men du behöver naturligtvis anpassa det till dina förutsättningar och din situation. Notera att just långsiktigheten är väldigt viktig. Tiden är nämligen den viktigaste faktorn – både för att minska risken och ge en god årsmedelavkastning över tid.

Lyssna på den här artikeln som poddavsnitt (#38)

Du kan lyssna på hela den här artikeln via din poddspelare eller via soundcloud nedan:

En passiv, långsiktig och fungerande investeringsstrategi

Det finns två frågor, som mer än något annat, bestämmer hur man väljer att investera sina pengar.

  • Kan jag förutsäga marknadens rörelser?
  • Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar?

Dessa två frågor ger nämligen bara fyra stycken kombinationer av svar.

Kan jag förutsäga marknadens rörelser?
Ja Nej
Kan jag analysera och
hitta undervärderade
investeringar?
Ja Gurun Analytikern
Nej Marknadstradern De flesta av oss andra

Utan att gå in för mycket på dessa olika kombinationer så kan man säga att :

  • Gurun är en person som både har stenkoll på företagen och hur marknaden rör sig. Det är en person som andas börsen och har gjort det i flera decennier. Jag skulle till och med påstå att gurun är lite av ett mytologiskt väsen. Det finns några få, men det är något som de flesta av oss inte kommer uppnå både på grund av brist på intresse, talang, tid, kompetens eller någon annan resurs.
  • Analytikern är en person som ofta ägnar mycket tid åt att analysera bolag fundamentalt och försöka genom olika strategier (som andra också använder) försöka hitta bolag som är undervärderade. Här hittar vi ofta fondförvaltare och banker.
  • Marknadstradern är en person som ofta ignorerar bolagen och bara tittar på hur marknaden rör sig i form av t.ex. teknisk analys.

Jag påstår, att de flesta som läser bloggen (inkl. jag själv), inte är gurus för då behöver man inte den här bloggen. Vi har inte tid eller kompetensen att analysera bolag i detalj och dessutom kan vi inte tävla med t.ex. hedgefonder som hyr in sig på satelliter för att räkna parkerade bilar framför affärer för att på det sättet se om bolaget kommer ha en större försäljning i år än förra året. Vi har inte heller kompetensen eller intresset att följa hundratals nyckeltal, formationer och annat som visar på hur marknaden går.

Tur då att även vi i den sista kvadranten kan få en bra avkastning. Den bygger dock på att vi investerar klokt, till låga avgifter och under längre tidsperioder om minst 5 till 10 år. Det är till och med så att flera studier visar att vi i den sista kvadranten kan få en högre avkastning än de andra om vi bara har tålamodet och disciplinen att investera passivt. För att citera professorn Jeremy Siegel:

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Jag har skrivit om det här i flera andra artiklar på bloggen:

Den här bloggen och dessa portföljer är till för dig som svarar ”Nej, Nej” på de två frågorna ovan. För andra kombinationer av svar finns det många andra duktiga bloggare och twittrare som gör det jobbet mycket bättre än mig. Jag säger således inte att det inte går att slå index, men att det är extremt svårt. Lyssna gärna på följande poddavsnitt med den oberoende rådgivaren Henrik Tell:

Fyra-hinkar-strategin – ett sätt att se på sitt sparande

För några år sedan fick jag tipset att tänka i hinkar kring mitt sparande. Konceptet är egentligen designat för dem som är i pension och ska förvalta sina pensionspengar, men jag tycker ändå att man kan använda det som en inspiration. I grova drag ser det ut som följer:

Hinkar är ett förslag på sätt att tänka kring sina investeringar

Tanken med hinkarna är att man häller över mellan hinkarna när de blir fulla eller börjar tömmas. Syftet är att balansera pengarna både i risk och tid för uttag. När t.ex. den första ”Buffert”-hinken är tom så fyller man på den både från mellanriskhinken och från sitt löpande sparande. Om den är för full, då fyller man på mellanrisk-hinken, är den också för full, då häller man in mer i den passiva hinken och så vidare.

Bufferthinken / Låg risk hinken
Den första hinken fungerar som en buffert och ekonomisk trygghet. Man kan diskutera storleken på den men en rimlig storlek är ett års utgifter minus mer eller mindre garanterade inkomster såsom bidrag, a-kassa, pension m.m. Eventuella uttag man behöver göra från sitt sparande görs i den här hinken. Just nu är pengar i den första hinken mer eller mindre döda då räntorna är i princip noll. Vi själva använder Nordax Sparkonto hos Avanza (annonslänk) för vår bufferthink. Andra förslag finns i den här artikeln. Det viktigaste är att det är ett konto med statlig insättningsgaranti.
Mellanriskhinken
Den andra hinken bör vara av storleken 3 – 7 årsutgifter och dess primära mål är att fylla på bufferthinken när den sinar. Den bör bestå av ränte- och obligationsfonder av hög kvalitet, eventuellt även en del stabila och kvalitativa aktiefonder. Ett rimligt förslag kan vara t.ex nybörjarportföljen enligt mitt förslag nedan, en liknande lösning hos en fondrobottjänst såsom t.ex. Lysa (annonslänk) eller RikaTillsammans-portföljen för den avancerade spararen. Tidshorisonten för investeringen bör vara ca 5 år. Målet är en avkastning på ca 3 – 5 procents avkastning per år.
Passiva hinken
Den tredje hinken har jag valt att kalla för den ”passiva hinken” då det kan vara mer eller mindre en aktieindexportfölj som förvaltas passivt genom indexfonder. Ett rimligt förslag är t.ex. den globala barnportföljen då det är en 90 procent aktieindex och 10 procent ränte- och obligationsfonder. Målet är en avkastning på ca 7 procent per år. Tidshorisonten för placeringar i den här hinken bör vara minst 10 år. Jag anser även att den absolut majoriteten av pengarna bör ligga i den här hinken över tid.
Aktiva hinken (”lekportföljen”)
Den sista hinken är till för dem som, liksom jag själv, ändå tycker att det är kul att försöka placera sina pengar själv. Man kan se det som en aktivt förvaltad hink där man kan spekulera i fonder eller lägga alternativa investeringar såsom t.ex. Tessin, Trine, Better Globe eller Coeli-fonden. I vår ekonomi är målet att förhållandet mellan den passiva och den aktiva hinken ska vara 10:1 (det är därför den pedagogiskt på bilden är mindre). Det vill säga att den passiva hinken ska vara 10 gånger så stor som den aktiva. Målet måste naturligtvis vara en högre avkastning än 7 procent per år, då det är vad som förväntas av den passiva hinken.

Jag förstår att initialt kan det här sättet att tänka vara både tråkigt och oinspirerande, då man kanske vill komma igång med sitt sparande. Därför är det viktigt att komma ihåg att det är en rekommendation, inte en naturlag. Dock är min upplevelse att många tar alldeles för hög risk i sitt sparande (många har till och med bara hink #4), så man ska inte underskatta de första hinkarna.

Läs gärna hela artikeln:

De viktigaste faktorerna att få rätt

Precis som i alla sammanhang är det ofta ett fåtal framgångsfaktorer som ger de stora resultaten i form av breda penseldrag. Sedan kan man alltid ägna mängder av tid åt att finslipa och justera detaljerna. Normalt brukar vi kalla det här för 80/20-regeln eller Pareto-principen. När det gäller sparande och investerande, påstår jag att följande faktorer är viktigaste att få rätt på:

Varför investera? / Vad är målet?
I den förra artikeln ”Tjäna pengar, spara pengar och bli rik” fördjupar jag mig i motiveringen till varför dessa frågor är viktigast. De ger nämligen både uthålligheten men också svaret på hur man bör lägga upp sin strategi.
Spara automatiserat och regelbundet
Den andra framgångsfaktorn är att spara en del av sina inkomster över tid. Jag har inspirerats mycket av boken ”Den rikaste mannen i Babylon” som jag och Caroline diskuterade i ett poddavsnitt. Där är rekommendationen mellan 10 och 20 procent av sina inkomster. Kan man inte börja på den nivån, börja där du kan. Gör sedan automatiska överföringar till ditt konto där du har din pengamaskin t.ex. Nordnet (annonslänk) eller en fondrobottjänst som Lysa (annonslänk).
Utnyttja ränta-på-ränta och låt pengarna jobba
Den absolut viktigaste faktorn är att låta pengarna jobba åt dig enligt ränta-på-ränta-principen. Pengar kan, till skillnad från dig, arbeta 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året och dessutom kan de göra det i generationer.
Tillgångsfördelningen ger 80 procent av avkastningen
När man pratar med rådgivare och andra sparintresserade så kommer man lätt in på aktier, fonder och enskilda placeringar. Det är lätt att glömma bort att det är tillgångsfördelningen som är det viktigaste. Hur du väljer att fördela dina pengar bland t.ex. aktieindexfonder och ränte-/obligationsfonder kommer ge mer än 80 procent av din avkastning. Cirka 15 procent ges av fondtypen inom tillgångsslaget och endast de sista 5 procenten ges av vilken enskild fond eller aktie du väljer. Lägg energi där den gör störst skillnad.
Avgifterna äter upp dina pengar
Eftersom du kommer att spara långsiktigt så är avgifterna din största fiende. Tyvärr är det också finansbranschens levebröd så de kommer alltid att försöka skinna dig på dessa. I och med den nya lagstiftningen MiFID II som började gälla 1 januari 2018, så har det blivit mer transparent, men det är fortfarande inte bra. Tumregeln är att du aldrig bör betala mer än 0.4 % i löpande avgift TOTALT. Du kan läsa mer om hur fondavgifterna urholkar ditt sparande. Då har vi inte ens kommit på dolda avgifter såsom valutaväxlingsavgifter och annat.
Tiden är din bästa vän (och enda fördel mot proffsen)
Jag har skrivit mycket om tiden som din största fördel lite längre ned i den här artikeln. Men i korthet handlar det om att det är tiden som minskar din risk för negativ avkastning och jämnar ut den till årssnittet om ca 7 procent.

Bara genom att vara medveten om punkterna ovan så har du en stor fördel gentemot en stor del andra sparare och investerare. Tänk på att det är som med allt annat, det är svårt när man är nybörjare och väldigt lätt när man väl har fattat.

Undvik de vanligaste och allvarligaste misstagen

Jag vill verkligen understryka att det är inte riskfritt att spara och investera sina pengar. Du kan och kommer att periodvis förlora pengar. Om man t.ex. investerar i 100 procent aktier så kommer man i princip garanterat under en 15 års period, förlora hälften av pengarna minst två gånger. Det går inte att investera utan att ta risk. Det är risken som vi får betalt för.

Genom att följa nedanstående förslag till regler kan du undvika de största fallgroparna och hålla risken hanterbar.

Se alltid till att ha en buffert som inte är investerad
Det är min starkaste rekommendation att du har en buffert innan du börjar spara pengar i aktier och fonder. Hur stor den är beror på en mängd faktorer, men grundtipset är alltid att räkna i tid, t.ex. månadsutgifter eller nettomånadslöner, snarare än belopp. Om du inte gillar mitt resonemang om hinkarna ovan så brukar man säga att tumreglerna är: singel i bostadsrätt: 2-3 månadsutgifter, två i hushållet: 3-4 månadsutgifter, familj: 4-6 månadsutgifter och företagare bör ha större än så om man har en osäkerhet i inkomst. Bufferten ska enligt mig placeras på ett sparkonto med insättningsgaranti.
Investera inte pengar som du inte har råd att förlora
Även om det är extremt osannolikt att du skulle förlora alla pengarna om du följer strategierna nedan så finns risken. Särskilt stor är den om man börjar investera i enskilda aktier eller alternativa investeringar. Grundregeln är att inte investera pengar som du inte har råd att förlora och absolut inte lånade pengar om du inte har råd att täcka förlusterna.
Investera inte pengar som ska användas på kort sikt
Jag anser att alla pengar som ska användas inom 1-2 år är pengar på kort sikt. Börsen är extremt oförutsägbar på kort sikt och därför bör sådana pengar inte investeras, utan snarare placeras på sparkonto med insättningsgaranti. Om man ändå känner att man vill ta den högre risken, då är tumregeln att max investera 10 procent i aktierelaterade tillgångar per år man inte behöver dem. Det vill säga 2 års tidshorisont bör max ha 20 procents aktieexponering.
Oavsett vad någon säger, det finns aldrig några garantier
Oavsett vad du kommer höra eller läsa, så finns det inga helt säkra investeringar eller garantier. Tvärtom bör man dra öronen åt sig om någon börjar utlova garantier. Historisk avkastning är heller ingen garanti för framtida avkastning.
Lägg inte alla äggen i samma korg
En klassisk regel som gäller än idag är att sprida riskerna. Jag försöker följa tumreglerna att aldrig lägga mer än 20 procent i samma fond eller innehav, aldrig ha en belåning över 40 procent. När det gäller alternativa investeringar gäller max 5 – 10 procent i enskild investering och aldrig belåning.
Det är viktigare att inte förlora än att vinna
Jag vet att många inte håller med mig om den här punkten, men den bör övervägas. För det första går det i linje med världens rikaste man, Warren Buffetts två regler: ”Regel 1. Förlora aldrig pengar. Regel 2. Glöm aldrig regel 1.” och alla professionella investerare som jag känner. I sin enklaste form beror det på att en 50 procentig förlust kräver en 100 procentig uppgång för att vara tillbaka på 0.
Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du lägger 100 procent i aktier.
Min upplevelse är att de allra flesta överskattar sin risktolerans – särskilt nu 2018 när vi har haft i princip 9 års uppåtgående marknad. Min grundläggande tes är att om dina investeringar påverkar din sömn eller din vardag, då har du för hög risk. Om du har mycket aktier och fonder, tänk på hur du skulle reagera om du förlorade halva beloppet, hur skulle det kännas? Det ska nämligen statistiskt hända minst två gånger under en 15 års period.

Det är superviktigt att du förstår antagandena ovan, om du är osäker, fråga gärna i kommentarerna.

Tiden är din bästa vän

En regel som jag tycker förtjänar sin egen rubrik är att tiden är vår bästa vän. Det är i princip vår enda fördel mot alla professionella investerare där ute och det är faktorn som minskar vår risk. Nedanstående bild visar Stockholmsbörsens årsavkastning alla år mellan 1870 och 2017. Det vill säga att satte du in 100 kr i januari så hade värdet förändrats med stapelns höjd till slutet av december.

Stockholmsbörsens utveckling ett enskilt år mellan 1870 och 2017.

Den enda slutsatsen som man mer eller mindre kan dra är att det går mer upp än det går ner. Förhållandet brukar generellt anses vara att det går upp 6 60 % av tiden och ner 40 % av tiden. Jag påstår att det här är extremt svårt att investera i om man bara har ett års sparhorisont. Men om vi istället utgår från det som jag alltid tjatar om – att investera långsiktigt, helst på 10 års sikt, då ser grafen istället ut som följer:

Stockholmsbörsens utveckling med en 10-års sparhorisont 1870-2017

Grafen ser ju helt annorlunda ut. Den visar den genomsnittliga avkastningen som du har haft över den 10 års period som föregår stapeln. Värt att notera är att alla 10 års perioder från andra världskriget är positiva. Den enda nedgången var mellan 1919-1929. Sammanfattar man avkastningen per sparhorisont så ser det ut som följer:

Tidshorisonten som en av de viktigaste faktorerna för att minska risken i sitt sparande Högsta-, lägsta- och medianavkastningen per sparhorisont Stockholmsbörsen via SIXRX, 1870-2017

Det som jag tycker är väldigt tydligt är hur nedsidan minskar för de olika tidsperioderna. Det vill säga sannolikheten för att få en positiv årsmedelavkastning om ca 8 procent ökar för varje år. De tre diagrammen ovan är mina absolut bästa argument för att just spara långsiktigt. Den sista grafen illustrerar Warren Buffetts två regler: ”Förlora aldrig pengar”.

Warren Buffets första och andra regel - förlora aldrig pengar. Påverkan av en förlust på den återhämtning som behövs.

Det här är anledningen till att jag, inklusive många professionella investerare, fokuserar på risken snarare än vinstmaximeringen. Vinster kommer och går, men jobbet att hämta hem en förlust är så mycket jobbigare än att skippa några vinstprocent på toppen. Notera också att det inte är ovanligt med fall på runt 50 procent med jämna mellanrum som rutan i grafen visar. Det här är på index, äger man enskilda aktier så kan fallen många gånger bli betydligt större.

Finansbranschens påstående vs verkligheten

Sammanfattningsvis, innan vi går över på själva portföljerna så vill jag gärna slå hål på några myter. När man träffar folk från finansbranschen tenderar de nämligen påstå många saker, som låter sunt vid första anblicken, men skrapar man på ytan så anser jag att det inte riktigt håller. Poängen är egentligen:

Så länge finansbranschen tjänar olika mycket pengar beroende på vilket val du gör, kommer du aldrig att få en oberoende rådgivning.

Det är som när min coach sa till mig: ”Jan, argumentera inte med verkligheten. Det gör bara ont.” Nedan följer min syn på några olika påståenden. Lyssna gärna även på intervjun med en av Sveriges oberoende rådgivare Henrik Tell som vi gjorde i avsnitt #34.

Finansbranschens påstående Verkligheten
En lösning som bygger på samma modell för alla fungerar aldrig. En tillgångsallokering enligt någon av portföljerna, baserat på de bästa fonderna, passar i princip alla beroende på ens risknivå.
Du sätter dig i en position där du inte slår marknaden Du sätter dig i en position där du kommer att slå de flesta sparare givet din risknivå
Att investera är svårare än så här Att investera är så här enkelt
Det är en tråkig strategi Det är en tråkig strategi som fungerar. Att investera bör vara lika tråkigt som att se målarfärg torka eller gräs växa.
Våra förvaltare slår marknaden. Forskning har visat att bara ca 0.6 procent av alla förvaltare slår marknaden över tid.
Avgifterna spelar ingen roll Eftersom de flesta förvaltare inte slår marknaden över tid är avgifterna ett av de största sänkena på din avkastning.

Kontentan är alltså; det är möjligt, det är enkelt och det viktigaste är att sätta igång idag. Ibland kan man ångra sig och tänka, varför gjorde jag inte det här för 10 år sedan, men då glömmer vi ofta bort att idag, är den dagen som vi om 10 år kan komma att titta tillbaka på.

Topplista med bra fonder 2018

Varje år sammanställer jag en lista med de bästa fonderna som jag sedan använder i portföljerna nedan. Som min fru Caroline uttryckte det: bra fonder ska vara som ingredienserna i en bra garderob. Man ska kunna kombinera ihop dem för olika tillfällen och de ska matcha varandra. I nedanstående artikel hittar du både förslag på fonder och hur man kan matcha ihop dessa.

Fondportfölj #1 – Nybörjarportföljen: den balanserade portföljen

Den första portföljen som jag rekommenderar nybörjare är den så kallade ”Nybörjarportföljen”. Nybörjarportföljen är en klassisk balanserad portfölj som består av både aktieindexfonder och räntefonder. Målet med portföljen är att den ska vara enkel att komma igång med och ge en balanserad avkastning över tid.  Den balanserade portföljen består av 60 % aktieindexfonder, så som global-, tillväxt- och Sverigefonder. Resterande 40 % placeras i korta och långa räntefonder. Dess utmärkande egenskaper är:

  • Passar på tidshorisonten 4 – 6 år
  • Risk är mellanhög, jag skulle bedöma den till 4 av 7
  • Den förväntade avkastningen är ca 5,5 procent per år
  • Passar oerhört väl för månadssparande och att komma igång med

Den här portföljen är en ”lagom” portfölj med en balans mellan risk och avkastning. Den kommer ge en högre avkastning än RikaTillsammans-portföljen men lägre än den globala barnportföljen.

Nybörjarportföljen-portföljen En klassisk balanserad 60 % aktieindex- och 40 % ränte- och obligationsportfölj. Lämpar sig väl för den som har ett sparande på mellan 5 – 10 år och inte vill ta för mycket risk i sitt sparande.

Den viktigaste artikeln med den nuvarande fondfördelningen är:

Du kan även läsa följande fördjupande artiklar om Nybörjaportföljen

Så här ser aktuell utveckling ut på Shareville för portföljen. För att se innehav och prenumerera på den, bli kund utan kostnad på Nordnet (annonslänk) och följ den därefter via Shareville-funktionen.

Läs dock gärna följande artikel om utvärderingen av portföljen, då det är fel att jämföra den med Stockholmsbörsen (OMXS30) som Shareville gör ovan:

Fondportfölj #2 – Globala barnportföljen: den aggressiva portföljen

I boken ”Gör ditt barn rikt (annonslänk)” skriver jag både om nybörjarportföljen enligt ovan men även om det som vi kom att kalla ”Globala barnporföljen”. Den globala barnportföljen är en portfölj som består till 90 % av aktieindexfonder och bara 10 % korta räntefonder. Det är en portfölj som lämpar sig för riktigt långsiktigt sparande, gärna 10 år eller mer. Det är även den fördelningen som Warren Buffet, världens rikaste man, vill att hans förmögenhet ska förvaltas enligt. Dess utmärkande drag är:

  • Passar på tidshorisonten 10+ år
  • Risk är hög, jag skulle bedöma den till 6 av 7
  • Den förväntade avkastningen är ca 8 procent per år
  • Passar oerhört väl för långsiktigt sparande till barn och pension
  • Den kommer dock att vara skakig och den lär tappa 50 % i värde minst 2 gånger under en 15 års period.

Det här är portföljen som har högst risk och därmed sannolikt, över tid, kommer att ge bäst avkastning. Men det är också den portfölj som kommer att svänga mest och det är inte orimligt med nedgångar på uppemot 50 % i den här portföljen. Det är dock motiverat med det långa tidsperspektivet.

Globala barn-portföljen En 90 % aktier och 10 % räntefonder portfölj som lämpar sig oerhört bra för riktigt långsiktigt sparande på minst 10 år, gärna 18 år. Passar även dem med högre risktolerans än nybörjarportföljen.

Den senaste artikeln med den nuvarande fondfördelningen är:

Läs mer om den globala barnportföljen:

Så här ser aktuell utveckling ut på Shareville för portföljen. För att se innehav och prenumerera på den, bli kund (gratis) på Nordnet (annonslänk) och följ den därefter via Shareville-funktionen.

Precis som med nybörjarportföljen är det fel att jämföra med Stockholmbörsen (OMXS30), läs mer i artikeln nedan:

Boken ”Gör ditt barn rikt”

Även om boken är skriven med perspektivet på barn och sparande till barn så är ju principerna för sparandet och portföljerna samma oavsett om man sparar till sig själv eller barnen. Jag kan därför med gott samvete rekommendera boken även till dig som inte har barn. Då är det bara att hoppa över de första kapitlen i boken (även om de enligt mig också är intresanta :-)). För 177 kr är det en ganska billig investering, särskilt eftersom man får det då i ett mer lättillgänglig format än här på bloggen då man kan läsa boken från pärm till pärm.

Fondportfölj #3 – Låg-risk-portföljen

På senare tid har jag fått frågor om en portfölj med låg risk. Jag har ännu inte haft möjligheten att skriva artiklar kring den, men i grunden bygger den på samma princip som ovan. Det är bara att fördelningen blir lite annorlunda.

  • 25 procent – globalfond
  • 5 procent – svenskfond
  • 30 procent – korta räntefonder
  • 30 procent – långa räntefonder
  • 10 procent – kontanter

Jag återkommer med en fördjupning på ovan vid tillfälle.

Fondportfölj #4 – RikaTillsammans-portföljen: för den avancerade spararen

Den här portföljen är en variant på den klassiska permanent-portföljen av Harry Browne. Fokus i den här portföljen är på olika tillgångsslag som alla mår bra i olika ekonomiska klimat. Den här portföljen är ganska komplex att sätta ihop och ger potentiellt lägst absolut avkastning av alla portföljerna ovan, men den har också lägst relativ risk.

  • Passar på tidshorisonter från 2 år och uppåt
  • Risk är låg, jag skulle bedöma den till 3 av 7
  • Den förväntade avkastningen är ca 4,5 procent per år
  • Passar väl för att ha en positiv avkastning oavsett vad som händer på börsen
  • En väldigt komplex portfölj att sätta upp och jag rekommenderar inte den under 200 000 kr.

Av portföljerna på den här sidan kommer den över tid ge lägst avkastning, men målet är att den inte ska backa något enskilt år.

Portföljallokering för RikaTillsammans-portföljen. Bygger på Harry Brownes teori om Permanent Portfolio där olika delar trivs i olika ekonomiska klimat. Rekommenderas inte för nybörjaren då den kan bli dyr i avgifter för mindre portföljer.

Läs mer om RikaTillsammans-portföljen och den senaste fondfördelningen:

Du kan även fördjupa dig mer i följande artiklar:

Så här ser aktuell utveckling ut på Shareville för portföljen. För att se innehav och prenumerera på den, bli kund (gratis) på Nordnet (annonslänk) och följ den därefter via Shareville-funktionen.

Precis som de två portföljerna ovan bör den här inte jämföras med Stockholmsbörsen:

Missa inte uppdateringar med mitt nyhetsbrev

För att inte missa några uppdateringar om portföljerna, så är mitt bästa tips att anmäla dig till mitt nyhetsbrev nedan. Det är gratis och kommer ut ca en gång i månaden och brukar även innehålla tips för din privatekonomi.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar och sidor

Disclaimer: Om du blir kund hos Nordnet/Shareville, vilket är gratis för dig, via någon av länkarna ovan så utgår en ersättning till mig. Läs mer om min annonspolicy här

Senaste 5 artiklarna i kategorin

Nedan finner du senaste artiklarna relaterade till mina olika portföljer

Öhman realobligationsfond

Öhman Realobligationsfond – hur ska man göra?

- Svar på frågan hur man kan tänka och resonera nu när Öhman slog ihop fonderna

En väldigt vanlig fråga jag har fått på sistone är hur man ska tänka kring sammanslagningen av Öhman Realobligationsfond och Öhman Realräntefond A, inte minst i frågor och svar-delen här. Nedan kommer ett resonemang från den oberoende rådgivaren Henrik Tell som jag intervjuade i avsnitt #34. Henrik Tell: Eftersom jag pratade om den här fonden när jag var med i […]

Läs hela artikeln

Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj?

- RikaTillsammans-podden #45 - Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du investerar alla dina pengar i aktier...

I globala barnportföljen har jag valt 90 procent aktiefonder och 10 procent räntefond. En vanlig kommentar är; varför bara inte maxa och ta 100 procent aktiefonder eftersom tidsperioden är lång och det borde maximera avkastningen. I den här artikeln försöker jag belysa resonemanget utifrån både Warren Buffetts påstående, en vetenskaplig artikel och egna simulationer. I flera år har jag som […]

Läs hela artikeln
Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll!

Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll

- RikaTillsammans-podden #41 - De mjuka guldkornen ur boken "Gör ditt barn rikt"

De flesta föräldrar sparar eller önskar spara pengar till sina barn. Samtidigt så kan vi många gånger glömma bort att den ekonomiska kompetensen är minst lika viktig som själva sparandet, om inte viktigare. I det här avsnittet diskuterar jag och Caroline om barn och ekonomi utifrån våra egna erfarenheter. För mer än ett år sedan släppte jag och min vän […]

Läs hela artikeln
Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen

Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen 2018

- Helt nya fonder och upplägg till följd förändringar i EU-lagstiftningen

RikaTillsammans-portföljen är en portfölj som ska skydda dina pengar i alla väder. Det är en portfölj som fokuserar på att skydda ditt kapital snarare än att maximera vinsten. På grund förändringar i lagstiftningen fick jag bygga om den från början, här är den senaste ombalanseringen och upplägget. Även om den nya europeiska lagstiftningen MiFID II har varit på gång länge, […]

Läs hela artikeln
Ombalansering globala barnportfoljen 2018

Ombalansering i Globala barnportföljen 2018

- Förenkling, försäljning och inköp av fonder till globala barnportföljen inför året.

Årsskiftet är ett bra tillfälle att göra en årlig översyn av portföljerna och nu har tiden kommit till Globala barnportföljen. Varje år gör jag en ombalansering för att återställa risknivån, sälja dyrt och köpa billigt samt att försöka förenkla portföljen. När man börjar spara så bör man ha en genomtänkt strategi för hur pengarna ska jobba. Den övergripande tanken för […]

Läs hela artikeln

Alla resterande artiklar per kategori

Kommentera

61 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej,

    Tack för en jättebra blogg och bra podcasts! Jag har satt upp en långsiktigt sparande enligt den ”agressiva portföljen” där jag sparar några tusen per månad. I tillägg till det så löneväxlar jag någon tusenlapp per månad i SEB etisk global indexfond (kul att du har den med under luppen!). Men nu till mitt dilemma, jag har närmare 1 msek liggande på ett sparkonto med 0.60% ränta, och om inget extremt oväntat händer så behöver jag inte dessa pengar på minst 10+ år. Anledningen att jag inte slängt in en större del av dessa pengar på börsen är att jag är en fegis. Är det direkt idotiskt att ha så mycket pengar på ett konto med 0,60% i ränta givet omständigheterna?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Magdalena
  2. Vit pil

    Hej Jan
    Väldigt bra portföljer som du föreslår och mycket bra förklarat varför de är bra. Jag har några frågor kring möjligheterna av att använda de olika portföljerna. Jag är 42 år gammal och räknar med att gå i pension när jag är 67.

    1. Via PPM så kan jag endast välja ur PPMs fondportfölj, vilka fonder och procentsatser är bra att välja då? Från det jag har läst på rikatillsammans så verkar en PPM variant av globala barnportföljen eftersom tidshorisonten är så lång. Ni pratade i ett podd avsnitt kring detta, men det kanske kan vara en ide att ni har en egen ppm portfölj på sajten.

    2. Via tjänstepensionen så har jag 365000 kr hos SPP och ca 520 000 kr hos Nordnet. Hos bägge dessa kan jag endast välja fonder och utbudet är betydligt större hos Nordnet. Jag ser det inte som rimligt att kunna genomföra rikatillsammansportföljen eftersom det inte går att köpa rätt tillgångar. Det verkar som en variant på globala barnportföljen passar bäst. Vad anser ni?

    3. Sverige är ett handelsberoende land och om jag minns rätt så sa ni att när det börjar blåsa på börserna i USA så blir det orkan på Stockholmsbörsen. Som jag tolkar det så rör sig stockholmsbörsen mer upp och ned jämfört med USA och t.ex. en globalfond. När nästa kris uppstår och börsen har fallit med 50% eller mer vore det då en bra strategi att;
    A. äga en större andel på svenska börsen istället för i globalfonder?
    B. Köpa fonder med småbolagsaktier både globalt och i Sverige då de tenderar att röra sig mer upp och ned jämfört med aktier i stora bolag.

    4. Har ni några bra förslag på globalfonder i småbolag, sverige fonder i småbolag och gärna både vanliga fonder och ETF:er.

    5. I er podd så känns det som om ni glömmer att berätta att då man har ett större kapital och börsen kan röra sig mycket på ett par dagar så vet man vilket pris man får då man handlar i ETF:er. T.ex. så är det inte helt ovanligt att börsen rör sig 10% på två dagar och om man då säljer en fond för 1000 000 kr så blir man lite snopen ifall man endast får ut 900 000.

    6. Hur ser du på att använda sig av ombalansering av sin portfölj när det är oroligt på börsen t.ex. som det var i januari. Om man i vanliga fall gör en ombalansering i december och sedan sjunker börsen 10% så kan det ju vara gynnsamt att ombalansera. Risken är ju att om man inte håller sig till sin plan med tydliga datum för ombalansering så köper man på sig mer aktiefonder på en sjunkande börs och vid ett utdraget börsfall så blir förlusten (minskningen av ens kapital) större än om man inte hade gjort något.

    mvh Niklas

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Niklas
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer det som separata frågor i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej
    Tänkte byta fondsparande till mig och barnen så blev intresserad av att välja din barnporrfölj. Men var hittar vilka fonder jag ska välja för att bygga portföljen som din barnportfölj?
    Måste man följa den via Sharpeville för att se när man ska sälja/byta ut någon fond mot någon annan?

    hur Ökar värdet i fonderna? Är det utdelningar som återinvesteras i fonderna och när man behöver pengarna efter tio-tjugo år så säljer man av?

    Tack

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Svenne
  4. Vit pil

    Hej,
    tack för en toppenblogg!

    Jag har sparat i räntefonder, aktiefonder, pyttelite i aktier i några år. Jag har aldrig flyttat vinst eller återinvesterat pengar då de alltid sakta växer.

    Har några frågor:

    Om fonder, aktier går ner. Om man inte har bråttom att sälja. Det bästa är väl att bara låta dem vara och växa till sig igen?

    Vad är nästa steg för mig? För att investera mer och att pengarna ska växa mer. Min strategi har alltid varit att köpa fler och olika slags fonder.

    Tack!

    Sofia R

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Sofia Roosberg
    1. Vit pil

      Ja, jag brukar låta mina pengar vara i fred. Ska man försöka tajma marknaden så måste man ha rätt två gånger – både när man köper och när man säljer.

      Det lönar sig inte alltid att köpa fler och fler olika slags fonder, det man vill göra är att sätta ihop portföljer med olika mål/tidsperiod.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej Jan.

    Har du någon ETA på den nya RikaTillsammans-portföljen? Ser att allt utom Ålandsbanken Cash Manager har sålts av i skrivande stund och det ska bli spännande att se hur den nya portföljen kommer se ut. Eller är den skrotad på obestämd tid?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jonathan
  6. Vit pil

    Hej Jan och tack för en trevlig och lärorik blogg/pod
    Jag har pysslat med aktiehandel i många år, men börjar inse att det man vinner ena dagen, går förlorat nästa. Precis som du propagerar så börjar även jag tro att man i stället skall försöka riskeliminera, och nöja sig med låg, men kontinuerlig tillväxt.

    Målet med mitt sparande är en årlig, men konstant värdeökning på 5% (låg risk).

    Jag har tittar bland dina portföljförslag, men jag skulle även kunna köpa Skandia liv med en garanterad ränta på 1.25% plus en dynamisk del om ca 5,5% (snitt på 10 år)
    Skandia liv tar visserligen ut en avgift, om kapitalet återtas innan det förräntat sig, men detta är ett långsiktigt sparande.

    Vad är din syn på Skandia liv som investeringsalternativ kontra dina portföljförslag?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Lars Ahlgren
    1. Vit pil

      Jag har tyvärr ingen egen erfarenhet av Skandia och de här garanti-produkterna, men jag vet ju att det är väldigt populära utomlands, t.ex. i USA. Däremot resonerar jag som du, att för hela ens sparande så är det en dålig idé, men för att ta den korta delen i portföljen så kan det absolut vara en tanke.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Tack för ditt svar. Precis att parkera pengar på 2-6mån sikt. Hade långa räntefonder funkat för lite längre sikt än 6mån. Lite större risk kanske?
    Hälsningar
    Berth

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Berth Bjernetun
    1. Vit pil

      Nej, jag skulle inte rekommendera att spara i långa räntefonder på kort sikt. Dessa påverkas mycket av eventuella räntejusteringar.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Tack för en intressant blogg. Jag handlar med aktier, men är aldrig fullinvesterad. Kassadelen varierar allt efter bedömd risk, men en del kommer troligen alltid att ligga där. För att behålla köpkraften (Inflation o skatt =3%) på kassan tänkte jag använda någon av dina portföljer för kassadelen. Skulle det vara rimligt och i så fall vilken portfölj? Belopp 6-siffriga tal.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Berth Bjernetun
    1. Vit pil

      Jag hänger inte riktigt med på hur du menar. Om du ska parkera pengar till kassadelen, då rekommenderar jag: Spiltan Räntefond Sverige alternativt IKC Avkastningsfond eller Öhman Realobligationsfond.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Hej Jan.
    Tack för en bra blogg. Det har öppnat mina ögon för sparande och jag kör enl. alla dina portföljer sedan 2014/15.
    Har dock för mig att jag läste att avkastningen på ”rika tillsammans portf” uppskattades till 7-8%. Kanske minns fel eller har du omvärderat förväntad avkastning?
    Helt andra siffror nu i så fall, eller?
    Mvh Joakim

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Joakim Tenglin
    1. Vit pil

      Njae, det är snarare globala barnportföljen som legat på de siffrorna. Sedan är det också lite olika vad som är förväntat och vad som är utfall. Den har legat däromkring i utfall, men jag förväntar mig inte så mycket i längden.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej Jan! Jag har tre frågor:
    1) Du skrev ”Jag försöker följa tumreglerna att aldrig lägga mer än 20 procent i samma fond eller innehav”. Betyder det att du i den Globala barnportföljen försöker att ha minst tre globalfonder då för att nå 60% men sprida risken och innehavet?

    2) Är det dumt att ha 70% av sitt innehav i enbart en indexnära globalfond som ex Länsförsäkringar eller SPP?

    3) Jag har precis flyttat över två tjänstepensioner till Nordnet från fd arbetsgivare. Hur förvaltar jag den befintliga potten(ca 100´), är det någon portfölj som passar bättre/sämre? De ska ju stå i ca 35 år till och mer pengar kommer det inte att komma.

    Tacksam för svar!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Mia
    1. Vit pil

      1. Ja, det är ju dock ett undantagsfall. Just en global indexfond kan sträcka sig över dessa 20 procent som generell tumregel.

      2. Nej, inte så länge det är den typen av fond.

      3. Då skulle jag ta globala barnportföljen.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    När jag tittar på din nybörjarportfölj på Shareville så verkar du ha 27% i saldo, medel som bara står på kontot utan att förränta sig. Kan du förklara dig.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Conny Axelsson
  12. Vit pil

    Hej!

    Tack för en mycket intressant blogg. Vid årsskiftet satte jag ihop en portfölj åt min son som föddes i december 2016.

    Mitt mål över tid är en genomsnittlig avkastning på mellan 8 – 10 % och jag är beredd att lägga ner cirka 5 timmar i månaden för att se mina innehav. Just nu har jag är klar övervikt mot Asien, speciellt Japan och Indien.

    Grundförutsättningarna i min portfölj är därmed inte jämförbara med dina portföljer men om någon vill följa ”min” resa (den är ju min sons ekonomiska resa om man ska vara helt korrekt) så finns en direktlänk till Shareville här:

    https://www.shareville.se/medlemmar/sazina/portfolios/216271/yield

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Christian Dingwell
  13. Vit pil

    Hej,

    Eftersom jag inte kan bli kund på Shareville eller Nordnet så kan jag inte följa din portfölj. (Jag är inte bosat i Sverige) finns det något annat sätt att följa din portfölj på?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Mattias Rejman
    1. Vit pil

      Jag skriver här på bloggen och i nyhetsbrevet varje gång jag gör en förändring. Så om du prenumererar på det så bör du inte missa något. :-)

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för alla kloka tips och en mycket bra blogg.

    Jag följer din rikatillsammans portfölj men undrar om du har det i ISK eller KF i med dit utländsk innehav?

    // Larsson

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hampus
    1. Vit pil

      Det är bättre att ha utländska innehav i en KF, men ibland kan man inte göra något åt det. Jag har vissa i min ISK även om det inte är mest optimalt alltid.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Hej Jan, tack för en fantastisk blogg! Dina artiklar har gett mig nya möjligheter!

    Till min fråga
    Jag försöker förstå de stora dragen kring värdeökningar på marknader som helhet och i rika tillsammans- portföljen tycks du, enligt mig, fånga upp en hyfsad representation av de fyra huvudsakliga marknaderna för investeringar (jag ser guld och silver som en representation av reala tillgångar).

    Jag börjar då undra var värdet kommer ifrån när vi investerar i allihop. Låt oss se varje marknad som ett kanna med lite saft i. Saften får representera värdet och det hälls över mellan de olika kannorna allt eftersom en marknad blir mera attraktiv än en annan. Kapitalet flödar alltså fram och tillbaka mellan marknaderna över tid. Det är även så att centralbankerna hela tiden späder ut saften för att nå sina inflationsmål, så den totala mängden saft ökar hela tiden, och smakar samtidigt mindre och mindre.

    Låt säga att jag investerar i de olika marknaderna enligt rika tillsammans-portföljen. Jag skaffar globala indexfonder (andrahandsvärderade tårtbitar från stora företag över hela världen), guld (reala tillgångar), obligationer (långa-lånemarknaden), räntefonder (korta lånemarknaden – typ cash).

    Om vi säger att vi nu med detta har fångat upp de olika behållarna som värde kan rinna emellan. Vad gör att jag då faktiskt blir rikare? Jag har ju satsat på alla lagen så att säga. Inflation är förstås ett exempel, men det gjorde ju bara att värdet blev mer utspätt, det ger inte den realvärdeökning som förstås är det man egentligen strävar efter.

    Än så länge ger mitt resonemang bara förståelsen för en värdebevarande effekt hos portföljen. Var skapas det nya värdet? Och hur kan värdeökningen förväntas ske år efter år?

    Har du ett svar, eller början till ett svar på detta vore det fantastiskt!

    //Hannes

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hannes
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att det beror på att det kommer in mer saft i kannorna (externt kapital, i Sverige t.ex. pensionsavsättningar på lönen) och att sedan saften förökar sig själv i form av att företagen betalar ut en del av sin vinst i form av vinstutdelning samt att ränte- och obligationsfonderna ger ränta som också återinvesteras. Sedan har du även själv nämnt inflation, men det gör en inte rikare i realiteten, det gör bara att siffrorna blir större – typ som att ändra från deciliter till liter på kannans volymmarkeringar. Det är ju fortfarande samma mängd, men tillsynes blir det mer om vi ersätter dl-markeringen med en l-markering.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Hej
    Bra sida. Jag undrar dock varför du i graferna väljer att jämföra dig mot omx30? Är det inte en orättvis jämförelse att jämföra din fondavkastning med ett index som ej har inkluderad utdelning. Finns det en anledning till det valet?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Jo, jämförelsen med index är ett problem och det har jag skrivit om i halvårs- och årsuppdateringarna. Problemet är inte så mycket utdelningar som att man jämför äpplen med päron. Om vi tar t.ex. min nybörjarportfölj som exempel. Den består av 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder, vilket betyder att den över tid måste underprestera mot ett index bestående av 100 procent aktier. Man skulle således vilja jämföra mot ett index som har samma tillgångsallokering. Utmaningen är att Nordnet tillåter inte jämförelse mot något annat index när man infogar utvecklingen som jag har gjort ovan, än mindre mot något eget index.

      I mina portföljuppdateringar kommer jag däremot försöka jämföra mot mer korrekta index.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    1. Vit pil

      Ja, men det är inget som riktigt tilltalar mig, särskilt eftersom det är en ganska liten exponering (=få bolag) och bara ett tillgångsslag (aktier). Eller var det något annat som du tänkte på?

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Hej!

    Har tittat på ditt klipp om Avanzas portföljgenerator. Varför tycker du inte att Avanzas avkastningsportfölj är bra? Bör man byta till en annan?
    Mvh
    J

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Johanna
  18. Vit pil

    Gick väl inget vidare. Har sedan ett år tillbaka (juli 16) speglat Rika Tillsammansportföljen genom att ha fem olika portföljer på Avanza. Betyder att det är svårt att ha EXAKT samma tillgångsslag som Nordnet. Under det senaste året har OMX 30 gått upp 20%, DJ World Index 16% och mina 5 portföljer mellan 0,5 – 2%. Ingen höjdare direkt. Hade inte förväntat mig att skugga index, det är ju inte syftet, men kanske att ha fått uppemot hälften kanske.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    LarsG
  19. Vit pil

    Hej Jan,
    Otroligt stort tack för den tid du lägger ned i att utbilda gemene man gällande investeringar och sparande. Något jag tycker borde vara en obligatorisk kurs på gymnasiet. Hur som, jag ska hålla mig relativt kortfattad i min fråga här:
    Låt säga att du har ungefär 100.000kr som är tänkt för långsiktigt investerande och sparande. Jag är nyfiken på den procentuella uppdelningen som du gör gällande dessa olika portföljer, då jag antar att du är verksam i samtliga portföljer i nuläget?

    P.S Summan var endast ett exempel, och denna fråga är inte länkat till personlig rådgivning!

    Tack på förhand och ha en härlig semester!

    /Max

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Max
  20. Vit pil

    Hej,

    En nybörjarfråga:

    När du säger att du balanserar om 1-2 ggr om året. Säljer du allt och köper in dig igen på samma gång eller hur menar du?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jögga
    1. Vit pil

      Nej, jag har en Excel som jag fyller i som berättar hur mycket pengar som ska föras över från det ena tillgångsslaget till det andra. Det är det som egentligen är det viktigaste och påverkar avkastningen mest.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  21. Vit pil

    Hej Jan! Tack för en mycket bra blogg.
    Jag läste Aktiespararen nr 5, s66-68 ang indexfonder och undrar vad du tycker om det som står där?
    De skriver bl.a. (lagt till lite egen text)
    att fler o fler går över till index m tanke på avgifterna.
    Detta leder till att stora inflöden av pengar driver upp börskurser och index. Uppgångarna gör in sin tur att mer pengar kommer in.
    Det sker ej analyser av något slag utan köp sker på marknadsvärde mm i ex Länförsäkringar Global Index.
    Ex Apple, Amazon får allt högre värderingar i spåren av stora inflöden.
    De menar att det kan bli stora fall på indexfonder vid nästa börsnedgång.

    Förstår om du ej har tid att läsa artikeln, men vore mycket tacksam att få höra din åsikt på ovanstående.

    Tack // Peter

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Peter Skånsjö
  22. Vit pil

    Hej!

    Jag har tänkt börja månadsspara i fonder, och efter en tid av efterforskande och mycket läsande så har jag kommit fram till en modell på en portfölj som enligt mig borde fungera bra, men som jag gärna bollar med dig!

    Portföljen skulle bestå av:

    Globalfonder (50%, två st fonder, varav en kan vara en indexfond)
    Blandfonder (20%, två st fonder, varav en kan vara en indexfond)
    Sverigefonder (10%, en fond)
    Tillväxtfonder (10%, en fond)
    Branschfond (10%, en fond).

    I detta upplägg så skulle basen då vara globalfonderna, som ger en bredd och reglerad risk där. Blandfonderna skulle ju bestå av ca. 10% räntemedel samt 10% spridda aktier exempelvis i Sverige, vilket även det ger en trygghet och bra grund. Sverigefonden står för den lite högre risken, men ändå med en trygg bas i Sverige. De två övriga, tillväxtmarknadens och branschfonderna, står för den högsta risken och är därav också portföljens ”wild-cards”, som kan agera väldigt volatilt medan den övriga basen fortlöper relativt stadigt.

    Vad tycker du om upplägget, hade du ändrat något?

    Tacksam för svar!

    // Emil

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Emil Torpman
  23. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag läser din blogg med ojämna mellanrum och stort intresse. Och jag tror faktiskt det var du som slutligen tippade över mig fullt ut mot övertygelsen att långsiktigt sparande i fonder skall vara, om inte direkt tråkigt så i alla fall ordentligt händelselöst. Samt Investmentbolagens fördelar…varför inte bara ta rygg på Wallenberg, Lundberg, Stenbeck, Schörling och de andra i den flocken? De tycks ju onekligen veta vad de håller på med.
    Jag har således sedan en tid tillbaka mina pengar investerade i två Spiltan-fonder (jag gillar skarpt Per H Börjessons person och filosofi) Spiltan investmentbolag och Spiltan Småland. Kanske borde jag diversifiera mer, men för ögonblicket passar mig detta upplägg bra.
    Min första målsättning är att ge mig själv en hyfsat ekonomisk trygg pension om 5-7 år. Det ser jag faktiskt ut att kunna uppnå om inget oförutsett inträffar.
    Min andra målsättning är att ge mina mina tre barn en miljon var, med varm rekommendation om att de använder sig av samma sparande-upplägg som det jag själv praktiserat.
    Min tredje målsättning är att få ihop så mycket, att jag kan passa vidare en nätt förmögenhet till släktens kommande generationer. Väl där får de sedan bestämma vad de vill göra med pengarna. Den ene kanske vill bekosta en Harwardutbildning, den andre kanske vill åka skateboard några år, den tredje fotografera pingviner, den fjärde skänka varenda krona till behjärtansvärda ändamål…det skulle kännas fantastiskt för mig att ha varit den som bidragit till att ge dem dessa möjligheter – om de vill må de träffas nån gång om året och skåla för gubben ;)

    Leve livet!

    Johan

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Johan Lagerman
  24. Vit pil

    Hej!

    Jag är intresserad av att sätta upp RikaTillsammans portföljen för ett sparande på 5-10 år men även Globala barnportföljen som en långsiktig portfölj på 20+ år. Du har skrivit att RikaTillsammansportföljen tar lite längre tid att sätta upp. Hur lång tid skulle du säga att dessa 2 portföljer ta att sätta upp var för sig?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Emelie
  25. Vit pil

    Är ganska dåligt insatt i fondsparande men har fattat att utvecklingen gått ganska raskt uppåt det senaste åren??? Isf är det en dålig ide att investera en stor summa pengar i typ Globala barnportföljen just nu eller kan det vara läge att vänta på en nergång för att dra igång ett sådant långsiktigt sparande (ca 17-20år)för ett barn på 1 år. Har fattat att jag ska månadsspara men frågan gäller just en större summa pengar som just nu ligger på vanligt sparkonto.

    Tack för en fantastisk blogg!
    /Novisen

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Tack. Problemet är att du då spekulerar kring framtiden och det är svårt. Jag rekommenderar alltid ett månadssparande in i portföljerna, i princip oavsett vad som händer i omvärlden. Det går inte att förutse framtiden nämligen. För ett barn på 1 år skulle jag börja idag med månadssparandet. : )

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  26. Vit pil

    Hej! vilken av dina portföljer på nordnet är vilken? Ser inget namn och det går inte att klicka sig vidare via länkarna ovan även om jag är inloggad på shareville.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    sofia
  27. Vit pil

    Jag har ett IPS på 110 000 kr nu, hur ska jag placera dessa pengar?
    Tidshorisonten är lång då jag vill spara så jag kan ta och leva av avkastningen sedan. Bör jag köra på en portfölj likt global barnportföljen eller ska jag köra på varianten av nybörjarportföljen, eller kanske rikatillsammans portföljen?
    Jag har alla tre varianter på olika ISK där jag fördelar 10% av inkomsten.
    Vore jättesnällt om du ville hjälpa mig med mina funderingar. Tack på förhand och intressant blogg förövrigt!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Sofia
  28. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag är en 22 årig tjej som vill investera 100 000 av mina 200 000 kr i en pengamaskin, med ett månadssparande om cirka 2000 kr i genomsnitt, eller så mycket jag kan (för närvarande mer).

    Tidshorisonten är lång då jag vill spara till pensionen så jag kan ta och leva av avkastningen sedan. Bör jag köra på en portfölj likt barnportföljen, med tanke på tidshorisonten, eller ska jag köra på 78/22 varianten av nybörjarportföljen, eller kanske rikatillsammans portföljen? Dvs om det inte lönar sig att dela upp sparandet rakt av med tex 50 000 kr i en portfölj och 50 000 kr i en annan och då även dela upp månadsparandet med tex 1500 kr i vardera portfölj?

    Vore jättegulligt om du ville hjälpa mig med mina funderingar. Tack på förhand och intressant blogg förövrigt!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Emma
  29. Vit pil

    Hej och tack för en bra blogg!

    Jag har 130 000 kr som jag tänkte placera (långsiktigt, mer än 10 år) såhär:

    Globalfonder (70 %)
    Länsförsäkringar Global indexnära 0,20 %
    SPP Aktiefond Global 0,30 %

    Sverigefonder (20 %)
    Spiltan Aktiefond investmentbolag 0,23 %
    SPP Aktiefond Sverige 0,21 %

    Europafonder (5 %)
    Handelsbanken Europafond index 0,4 %

    Tillväxtfonder (5 %)
    Länsförsäkringar Tillväxtmarknad indexnära 0,4 %

    Har jag för få fonder eller kan man köra på detta till att börja med?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    E
  30. Vit pil

    Hej,

    Hur ställer du dig till sigmastocks som placeringsalternativ kontra dina egna ”nybörjarportfölj” eller barnportfölj.

    Högre risk naturligtvis med färre enskilda aktieinnehav -jämfört med den breda exponering som indexfonderna kan erbjuda
    Dock kan jag personligen se att man kan acceptera detta genom att istället justera med längre tidshorisont samt att man i stort sätt ‘nollar’ sina förvaltningskosrnader..
    Ialla fall tas det inte ut ett %-avdrag som urholkar sparandet på längre sikt i takt med att sparandet växer..

    Tankar, idéer om frågeställningen mottages varmt..

    Stort tack på förhand,
    Aron

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Aron Schill
  31. Vit pil

    Hej,

    Tack för en mycket intressant webbsida.

    På Shareville visas en fjärde portfölj, den som innehåller Berkshire Hathaway. Jag har inte kunnat hitta information om den portföljen på rikatillsammans.se. Hur förhåller sig placeringar i den portföljen till strategierna rikatillsammans eller nybörjarportföljen?

    Hej,
    Johan R

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Johan R