Vilken typ av räntefond ger bäst skydd i en 60/40-portfölj?

Nu har jag under en tid svarat på många inlägg, men aldrig kommit till skott med att skriva ett inlägg själv, men nu äntligen är det dags.

Nyligen analyserade jag närmare kvantitativt på hur en 60/40-portfölj - det vill säga en portfölj med 60 % aktier och 40 % obligationer - är så obalanserad sett till hur mycket risk (volatilitet) de olika delarna bidrar med till den totala portföljvolatiliteten. Föga förvånande, kommer aktiedelen till störst del att styra åt vilket håll portföljen rör sig på daglig basis, då aktier historiskt är omkring 3 gånger så volatila som obligationer. Det är däremot inte detta jag kommer att beröra med detta inlägg, utan vill du läsa mer om detta, kan du göra det här.

Istället tänkte jag tala om en iakttagelse jag gjorde i samband med att jag skrev den texten, som jag tror kan vara intressant för många på det här forumet.

Jag har nämligen vid flera tillfällen sett den ställda frågan vilken typ av räntefond som man bör ta med i portföljen för att öka diversifieringen och minska korrelationen med aktier. Detta är vad jag ska försöka ge min syn på.

Som bakgrund, tål det nämnas att aktier, generellt sett, går bäst när tillväxten i ekonomin är positiv eller ökande, samt när inflationen är låg eller sjunkande. Motsatsvis, går aktier sämre när tillväxten dämpas eller inflationen ökar. Därför är det klokt att också investera i andra tillgångsslag som går bra under sådana tider som är negativa för aktier, i syfte att minska volatiliteten i portföljen. På så vis kan klippor och kanjoner istället bli rullande kullar och mjuka dalar.

Detta är huvudsyftet med portföljallokeringen i en 60/40-portfölj. Obligationer är nämligen ett tillgångsslag som föredrar lite andra marknadsklimat än aktier. Dessa går nämligen oftare bättre när tillväxten stannar av, eller när riskviljan och likviditeten på marknaden abrupt avtar (“flight to safety”).

Bör man investera i bara statsobligationer eller en fond med en bred korg obligationer?

Men det är skillnad på obligation och obligation, och det är mycket viktigt att hålla reda på detta när man väljer vilket obligationsfond som man tar med i portföljen för att man ska få det skydd man söker. Du vill nämligen ha en obligationsfond som har så låg korrelation med aktiemarknaden som möjligt, för att dessa alls ska kunna ge något skydd när aktier rasar, som de gjorde senast i mars 2020.

Om obligationsdelen inte väger upp för förluster i aktiedelen, det vill säga att de inte får portföljen att avkasta positivt eller nära noll när aktiedelen rasar, så har de knappast något värde i portföljen. Då utgör de snarare bara ett sänke då de minskar avkastningen från aktier, men ger inget skydd. I sådana fall kan man lika gärna bara minska aktieallokeringen och hålla resten i kontanter. På så vis skulle man ju uppnå samma resultat, men slippa betala fondavgiften för obligationsfonden.

Därför har jag tagit fram två stycken 60/40-portföljer med två olika obligationsfonder för att illustrera detta och förhoppningsvis ge lite inspiration till hur man bör resonera.

Aktiedelen, som utgör 60 % av de båda portföljerna, utgörs av ETF:en VUSD (S&P 500 UCITS ETF (USD) Distributing), som ger bred exponering mot S&P 500-indexet.

I den ena portföljen, har vi en bred obligationsfond, som innehåller många olika typer av obligationer, det vill säga statsobligationer, företagsobligationer, MBS:er (mortgage-backed securities; alltså bolån), osv. I denna portfölj utgörs denna av ETF:en SUAG (iShares US Aggregate Bond UCITS ETF). Denna ETF liknar många “vanliga” räntefonder i Sverige sett till innehåll och beteende.

I den andra portföljen, har vi istället en ETF som bara innehåller statsobligationer med långa löptider, nämligen längre än 20 år. Den mest populära ETF:en för detta är IS04 (iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF).

För att jämförelsen ska vara rättvis i denna illustration, handlas alla ETF:er i dollar och har exponering mot USA. Datan är från 1 april 2017 till 30 september 2021. (Orsaken till denna något udda period är att jag för att spara tid återanvänder data för en analys jag gjort med ETF:en 3TYL som ger exponering mot amerikanska 10-åringen med 3x hävstång, för vilken data bara finns från början av 2017).

Alltså, den ena portföljen innehåller 60 % VUSD och 40 % SUAG, medan den andra innehåller 60 % VUSD och 40 % IS04.

Då vår fråga är vilken typ av obligationsfond som bidrar med bäst skydd till en 60/40-portfölj, är det lämpligt att jämföra hur stort avtryck var och en av obligationsfonderna gör i portföljen.

Enklast ser vi detta genom att jämföra hur starkt var och en av 60/40-portföljerna korrelerar med aktiedelen. Om obligationsdelen bidrar med skydd, borde den dels gå bättre under dagar som aktier går sämre (låg korrelation) samtidigt som storleken i de dagliga rörelserna för obligationsfonden måste vara stora nog att kunna neutralisera dagliga förluster i aktiedelen.

För detta har jag tagit fram en regressionsanalys där vi jämför just korrelationen mellan portföljen (y-axeln) och VUSD (x-axeln):

Fitted Line_ 60_40 Portfolio SUAG Daily versus VUSD Daily

Fitted Line_ 60_40 Portfolio IS04 Daily versus VUSD Daily

Som synes är sambandet mellan 60/40-portföljen med en bred obligationsfond och aktiemarknaden i den första grafen extremt starkt. Korrelationen är hela 0,988, vilket ger ett R-Squared på 97,6%. Översatt på svenska, betyder det att 97,6% av riktningen på de dagliga rörelserna i 60/40-portföljen ensamt bestäms av den dagliga riktningen för aktiemarknaden. Det betyder också att obligationsdelen inte bidrar med särskilt mycket i denna portfölj.

I den andra grafen däremot, det vill säga för 60/40-portföljen som bara innehålla långa statsobligationer, är motsvarande siffror betydligt lägre. Datapunkterna har något större spridning i denna graf. Korrelationen mellan 60/40-portföljen med enbart långa statsobligationer och S&P 500 är 0,839, vilket ger ett R-Squared på 70,5%. Detta är fortfarande högt (vilket jag diskuterar i min längre artikel som jag nämnde i början), men det är betydligt bättre än för portföljen med en bred obligationskorg.

Historisk utveckling

Nedan följer också en historisk jämförelse mellan portföljerna, med S&P 500 (VUSD) i blått. Pekar särskilt på att den grå linjen (med den breda obligationsfonden) dels har lägre absolut avkastning, har större fall i mars 2020 (högre “Maximum Drawdown”) och har lägre riskjusterad avkastning än den 60/40-portfölj som bara innehåller långa statsobligationer. Båda gav dock ett märkbart skydd i mars 2020 om man jämför med volatiliteten i aktiemarknaden.

Här följer också lite sammanfattande data för de enskilda ETF:erna och de två 60/40-portföljerna:
image_2021-10-31_211553

Varför breda obligationsfonder har så hög korrelation med aktiemarknaden

Följdfrågan lyder sedan: vad beror detta på? Faktum är att många av ränteprodukterna i en bred obligationsfond har samma typ av risk som aktier, och därför kommer att ha en hög korrelation med aktiemarknaden. Detta innefattar särskilt företagsobligationer och high-yield-obligationer som är värdepapper utgivna av samma bolag som dina aktier är utgivna av. Det är därför naturligt att faktorer som är dåliga för ett företags förmåga att tjäna pengar, givetvis kommer påverka både dess aktie och dess obligationer negativt. Detta är grunden till att många räntefonder stängdes för uttag under mars 2020, men i kombination till att svenska marknaden för företagsobligationer är mycket illikvid.

Men också obligationer backade av bolån och obligationer utgivna av t.ex. kommuner går sämre om tillväxten minskar. Om ekonomin utvecklas sämre, minskar nämligen återbetalningsförmågan för de boende samtidigt som skatteintäkterna för kommunerna skulle drabbas vid en stagnation.

Enda anledningen till att breda räntefonder överlag, och ETF:en SUAG i detta exempel, inte gick ned mer under mars 2020 och att de ändå till viss del har lägre korrelation med aktiemarknaden, är just för att de också innehåller statsobligationer, som är den enda typ av obligation som är “trygg”. Vid osäkra tider, vill investerare ha sina pengar parkerade i trygga och stabila tillgångar, däribland obligationer utgivna av kreditvärdiga stater (USA, Sverige, Tyskland, osv.).

Slutsatsen är att om du är ute efter att ta in en obligationsfond i portföljen som ett skydd mot tider då aktiemarknaden går dåligt, så spelar det stor roll vilken fond du väljer. Målen är 1) låg korrelation med aktiemarknaden och 2) hög volatilitet för att obligationsdelen ska kunna försvara portföljvärdet när aktiemarknaden går ned. Detta uppnås endast med statsobligationer med lång löptid, t.ex. utgivna i USA eller Europa. Rika Tillsammans-portflöjen innehåller ETF:erna IS04, IBCL och DBXG, där de två sistnämnda ger exponering mot långa europeiska statsobligationer.

Kom dock ihåg att vare sig aktier eller obligationer ger skydd mot ökad inflation, så detta är också något att beakta när du investerar, då du behöver andra tillgångsslag som tillför detta skydd i portföljen. Det är en av de viktigaste anledningarna till att jag föredrar allvädersportföljstrategin. Och om du nu vill läsa mitt inlägg som jag nämnde i inledningen om varför 60/40-portföljen inte är balanserad på riktigt, oavsett om du väljer en bred obligationsfond eller en fond med långa statspapper, så kan du läsa den på allseasonsportfolio.eu.

Det blev ett långt inlägg, men hoppas att det var värt läsningen för de som lyckades traggla sig igenom det.

Allt gott!

31 gillningar

Tack! :grinning::+1:

Intressant och precis av den orsaken som jag …

Jag förstår att du föredrar allvädersportföljen före permanenta/RT portföljen

Hur sätter du ihop allvärdersportföljen med ETFer som är tillgängliga i Sverige via Nordnet/Avanzas?

3 gillningar

Tack för ett sjukt intressant inlägg! Synd att det inte finns bättre utbud på billiga räntefond som innehåller dessa långa statsobligationer. Endast etf:er och passar kanske inte de som månadssparar med lite lägre belopp.

Men väldigt intressant och inspirerande inlägg om räntor :slight_smile:

2 gillningar

Just nu ser min huvudportfölj ut enligt nedan, men då är vikterna något avvikande från målet - kommer rebalansera framåt slutet av året.

Av dessa ETF:er finns samtliga på Nordnet/Avanza förutom IGLE och DTLE. Den senare är EUR-hedgade versioner av IS04. Överväger att byta ut dessa mot 3TYL (som inte finns på Nordnet/Avanza) och eventuellt IBCL eller DBXG för mer Europa-exponering. Använder istället DEGIRO som har mycket bättre utbud av ETF:er och som man kan ha ISK hos. På Nordnet/Avanza kan man dock ha samma ETF:er som finns med i RT-portföljen; det är främst vikterna som skiljer. Det nämner ja också i artikeln som jag länkade till. :slightly_smiling_face:

För Bitcoin, får jag denna exponering genom trackern Bitcoin XBT.

EDIT: lägger också in en graf med målvikter:

My All Seasons Portfolio Allocation (1)

Se också min portfölj på eToro med mer inspiration med amerikanska ETF:er, om någon här använder den plattformen.

2 gillningar

Håller helt med dig, och därutöver är det också bedrövligt i PPM…

BORDE finnas åtminstone en indexfond som inte är en ETF och som ger exponering mot enbart långa statsobligationer (och inte en bred obligationskorg). Visst var det du @MattiasA90 om skapade inlägget om med en fondönskelista för en tid sedan? :wink:

2 gillningar

Precis och där kom det ju in önskemål om sådana fonder.

Finns ju Nordea long duration US bond men den är väldigt dyr. Särskilt om man i en 60/40 portfölj skulle ha 40% i den. Kommer göra hela portföljen väldigt dyr.

Men vi får väl hålla tummarna och hoppas att något fondbolag startar en sådan räntefond i framtiden :slight_smile:

3 gillningar

Riktigt spännande inlägg @AllSeasonsPortfolio! Stort tack.

Pingar in @Daniel_Nilsson som också har skrivit en del på ämnet. Tror vi konstaterade samma sak att typ AMF Räntefond Lång var en av de bättre “vanliga” fonderna för att uppnå riskspridningen.

Något jag tänkte på, tror du att korrelationen fortfarande kommer vara så hög om vi hade tittat på en längre period?

1 gillning

Hur står sig AMF räntefond mix i sammanhanget? Den har ju högre andel statsobligationer än AMF Lång samt lite mer global spridning. Dock längsta duration max 10 år?

1 gillning

Tusen tack, Nicholas, för en grym artikel! Bra jobbat, uppskattar verkligen. En fin analys and some absolutely high-class English, too!

Har också nerdat lite grann runt temat från en lite annan vinkel men har inte haft tid att skriva än. Kan inte analysera saker och ting så djupt som du men har funderat på delvis samma grej (60/40 vs riskparitet).

2 gillningar

Japp, jag har länge förordat precis samma sak, nämligen att kontanter + långa stabila utländska räntor (speciellt US) är de enda räntefonderna man bör äga i kombination med aktier. Långa räntor har högre avkastning och bättre korrelation mot aktier så de ökar både avkastningen och jämnheten i kurvan. Detta blir speciellt tydligt vid krascher då FED oftast sänker räntan som svar.

Att äga företagsobligationer i kombination med aktier ser jag som rent förkastligt eftersom de har en väldigt stark korrelation, skulle personligen då hellre äga mera aktier+långa räntor. Ibland kan det vara bättre att kolla på korrelation mellan tillgångsslag istället för att eftersträva maximal diversifiering om korrelationen mellan tillgångarna är alltför hög.

Eftersom jag nu börjat ge mig in i fastigheter med direktinvesteringar börjar det dock i mitt fall bli en ganska stor risk med höjd ränta och i det fallet så kommer ju fastigheter och långa räntor få problem samtidigt så jag kommer troligen fasa ut långa räntor helt i framtiden, men jag funderar fortfarande. Svenska räntan och amerikanska räntan är inte helt korrelerade.

5 gillningar

Intressant inlägg!

Några saker man kan fråga sig:

  • Varför bygger inte någon av fondrobotarna sin räntedel på liknande sett?

  • Hur ska man orka stå ut och köpa mer aktier långa räntor om det blir ett decennium med stigande räntor nu?

  • Vad jag förstått är en global indexfond bland det bästa skyddet man kan ha mot inflation?

  • Investerar själv i en 90/10 portfölj med 5% IS04 och 5% guld. Kombinerat med lite större buffert på sparkonto. Borde jag ändra nått?

2 gillningar

Ja, långa räntor är enligt min uppfattning ett av de absolut svåraste tillgångsslagen att investera i. Har man inte minst 1M och har varit med ett tag så avråder jag från dem då risken är att man tappar tilltron till dem under en björnmarknad och säljer av dem precis när man behöver dem.

Tänk även på att till exempel i USA så ligger räntan betydligt högre än i Sverige. 1.93% för 30 year US är fortfarande lågt men i alla fall betydligt högre än i Sverige. Har svårt att se en motivering till 40% av ett tillgångsslag med en förväntad avkastning på under 2% dock om man inte är i “stay rich” fasen.

1 gillning

Tack för mycket bra och informativt inlägg. Har du haft möjlighet att analysera Lysas räntedel? Tror många i detta forum använder Lysa och undrar hur du ställer till urvalen av deras fonder?

1 gillning

Tack @janbolmeson, @JayR, @Alec, @MagnusP för återkopplingen!

Några svar på ett par frågor nedan:

Skulle säga att Betterwealth är en av fondrobotarna som gör detta bäst där räntedelen främst består av statsobligationer snarare än företagsobligationer.

I tråden nedan diskuteras investeringar i obligationer. Långt ifrån självklart att vi kommer att se decennium med stigande räntor, men även om så vore fallet, är det inte självklart i vilken utsträckning de längre löptiderna på yieldkurvan kommer att påverkas relativt till korta delen.

Läs också på om “Parrondo’s paradox” som betyder att två lågt eller negativt korrelerade tillgångar som båda var för sig har negativ avkastning, tillsammans i en portfölj kan ge positiv portföljavkastning tack vare rebalanering. Detta skulle innebära att om både aktier och långa statsobligationer skulle ha negativ avkastning nästa 10 åren, skulle en portfölj med en kombination av dessa som rebalanseras regelbundet fortfarande kunna få positiv avkastning, givet att de fortsatt har låg till negativ korrelation och att de fortsätter vara volatila på vägen ned. För bättre effekt, behövs också andra tillgångsslag i portföljen som har låg korrelation med bägge dessa.

Ja och nej. Aktier generellt går dåligt när inflationen stiger. Däremot, går globala index bättre än utvecklade markander vid ökande inflation, då emerging markets oftast ger högre exponering mot företag som gynnas av ökande inflation. De företag som gynnas är just råvarubolag (olja, metaller) som går bra när tillgångspriserna ökar. Bättre skydd uppnås genom råvaror, guld och realränteobligationer. Se mitt inlägg nedan för mer info om detta:

Guld eller råvaruindex - vad är skillnaden? - Spara och investera / Guld och silver - RikaTillsammans Forumet

Utan att ge finansiell rådgivning, är min åsikt att detta inte är en balanserad portfölj, utan du har väldigt hög exponering mot aktiemarknaden och IS04 gör inte särskilt mycket väsen av sig i den kontexten. Jag håller annars 7,5 % guld, men har då också andra inflationshedgar (7,5 % råvaror och 15 % realränteobligationer).

Lägger in nedan Lysas fördelning bland räntefonder som jag hittade idag. Verkar som att det inte finns några långa statsobligationer, och bland de största innehaven är både Öhman Obligationsfond och Vanguard Glb Bd Idx Inst Eur Hdg Acc mer lika SUAG än IS04. Vanguard-fonden, exempelvis, innehåller 52 % statsobligationer av olika löptider (alltså långt ifrån bara långa), medan Öhman-fonden bara innehåller bara 18 % statspapper. Kommer inte gå igenom alla delar av Lysas innehav i detalj, men hoppas att detta ändå hjälper.

2 gillningar

Känns som portföljteori och finansiell rådgivning är en stor djungel.
Lyssnar jag på exempelvis Småspararguiden (som jag stor respekt för) så avråder dom från i princip allt annat än Sparkonto + 100/0 Global indexfond, och tycker allt annat är contrarian :slight_smile: .

Har försökt fördjupa mig i snart ett års tid i hur en bör lägga upp sin ekonomi och blir mer och mer förvirrad desto längre ner i kaninhålet jag kommer.
Har lyssnat en hel del på intervjuer med Morgan Housel och börjar mer och mer förstå varför @janbolmeson förespråkar fondrobotar i allmänhet och Lysa i synnerhet. Om man ska hålla en portfölj väldigt långsiktigt kan det nog vara en fördel att ta så få egna beslut som möjligt, främst för att slippa tvivla på sin egen förmåga att välja ut dom underliggande tillgångarna och bara låta det vara som det är.

5 gillningar

Det finns en mycket markant tröskel som man måste komma över för att kunna fatta välinformerade beslut och hålla fast vid dem över tillräckligt lång tid. En stor risk är annars att man följer en strategi under korta tider och byter mot andra strategier när den första går sämre i ett race mot botten, istället för att identifiera och hålla fast vid en fungerande strategi. Oftast är buy-and-hold bäst.

Finns en anledning till att Dunnig Kruger-effekten ofta kommer på tal i portföljkonstruktionssammanhang:

För egen del, och säkert för många andra också, finns det också ett hinder att lämna över förvaltningen till en robotrådgivare, även om dessa sannolikt ofta gör bra jobb. Detta beror på att jag vill förstå dels vilka tillgångar som finns i portföljen och dels vilka regler som bestämmer allokeringen mellan dem från tid till annan.

Vad jag är obekväm med, är att sätta in mina pengar i en svart låda som genom en för mig okänd förvaltningsmodell ska generera avkastning. Jag kan inte veta om jag får den riskexponering jag söker, t.ex. om avkastningen (riskpremien) fås från enbart ett kluster av risk (typ aktie-relaterad risk), eller från ett större antal okorrelerade investeringar (enskilda råvaror, valutor, index, strategier, etc.). Senaste tiden har aktiemarknaden ensamt gett god riskjusterad avkastning då volatiliteten varit historiskt låg (förutom Q3’2020) men det är ingen garant för framtiden.

Utmaningen ligger i att dessa fondrobotar ogärna vill dela med sig av sin secret sauce. Om de öppet gick igenom hela deras strategi, skulle vem som helst kunna replikera den utan fondrobotens förvaltningsavgifter. Balansen mellan delande av information och hemlighållande är svår. Dels måste robotrådgivarna få investerarnas förtroende att man gör saker rätt för att kunna locka dem att investera, men också behålla sin edge genom att inte ge bort sin strategi gratis.

De allra flesta kan dock vara bekväma - och har fog för att vara bekväma - med robotrådgivarnas förvaltningsmodeller då det är mycket sannolikt att dessa robotrådgivare har en mycket bättre portföljmodell än vad den enskilda småspararen har. Och precis som du säger, så undviks risken med att man petar för mycket och på så vis riskerar att sänka avkastningen på grund av transaktionsavgifter och att man köper och säljer i fel tid.

För egen del, har jag dock stark conviction i min strategi och de många tillgångsslag jag har i portföljen så fortsätter köra för egen maskin. :slightly_smiling_face: Har till och med så stort förtroende att jag investerar helt öppet så att vem som helst kan se vad jag gör där innehaven visas på eToro och min blogg, och jag delar med mig av ramarna för min strategi där. Detta grundas i en djup agnosticism om att vad som helst kan hända på marknaderna, och att det är omöjligt att förutspå vad som ska hända, så det är bättre att alltid vara brett diversifierad mellan flera tillgångsslag. Huvudsakliga strategin är den samma som när jag började för två år sedan, även om jag gjort vissa små praktiska justeringar på vägen.

8 gillningar

Jag förstår, önskar jag kunde vara lika övertygad om att mina egna portföljer är så pass bra. Ska ärligt säga att jag blir påverkad väldigt mycket av yttre faktorer. Speciellt när inte ens den samlade expertisen är överens om hur en optimal portfölj bör vara uppbyggd. Är ju bara att jämföra fondrobotarnas olika uppbygnad för att inse att det inte råder något koncensus. Det dock dom flesta verkar överens om är om en kan klara att hålla en hög marknadsviktad andel aktier i portföljen över långa tidsperioder, så kommer du sannolikt att få en god real avkastning.

Därför tänker i alla fall jag (lite inspirerat från Housel) att om jag:

  1. Har en fet buffert i kontanter (ca 1 års utgifter), så jag klarar en kris
  2. Kan hålla en 90/10 (eller lägre) Lysa portfölj utan att “fucka ur” vid en krasch
  3. Kan fortsätta investera i långa björnmarknader

Så kommer jag efter tid med mycket stor sannolikhet få en bättre avkastning än den absoluta majoriteten av befolkningen, och kan leva det liv jag vill leva. Och då spelar det mindre roll om Lysas portfölj innehåller företag eller statsobligationer, eller för den delen guld, råvaror, krypto, fastigheter eller vad än det må vara. Men kan ju så klart ha fel i mitt resonemang, men inte ens den samla expertisen verkar ju vara ense ändå vad en optimal portfölj ska innehålla förutom just aktier :joy:

5 gillningar

Just detta upplever jag att Opti nyligen gjorde i sitt senaste blogginlägg. De delar med sig av tre dokument där de går igenom hur de investerar, varför de gör så, vilka kriterier de har på sina valda fonder med mera, med mera.

Länk till blogginägget:

Jag har läst igenom och tycker att det var väldigt transparant och tydligt hur de resonerar :slight_smile:

1 gillning

Det var väldigt nyligen om Opti publicerade detta i lördags. :wink: Ska kika igenom detta i lugn och ro. Enda jag reagerade på vid första snabb anblick var deras rädsla för hävstång för att nå rätt volatilitet för vissa tillgångar. Futures-kontrakt är ett accepterat sätt att uppnå detta och det är skillnad ur ett riskperspektiv att applicera hävstång på enskilda tillgångar i en portfölj än att ha hög hävstång på ett tillgångsslag. Men som sagt, ska fortsätta läsa igenom dokumenten. Uppskattat starkt att de öppnar portarna för allmänheten att få bättre förståelse för processen, I synnerhet rörande räntedelen.

1 gillning

Hej, sorry, men jag måste sätta stopp för denna missuppfattning kring Dunning-Kruger-effekten, som även @janbolmeson pratar mycket om i ett nyligt poddavsnitt. Det finns inget Mount Stupid, osv.

Se länken för en bra och enkel genomgång:

5 gillningar