Tack @MaxB för att loopade in mig.
Till att börja med, är det viktigt att ha med tillgångar i portföljen som ger skydd mot inflation. Som bekant är aktier och statsobligationer (komponenterna i en “balanserad” 60-40-portfölj) tillgångar som går väldigt dåligt under tider av hög inflation. 1970-talet är ett mycket bra exempel på detta.
Alla tillgångsslag har olika klimat då de går som bäst. Dessa klimat är indelade i högre och lägre tillväxt samt högre och lägre inflation. Bra sammanfattande bild om vilka tillgångsslag som trivs när biläggs härunder. Denna är lånad från Resolve Asset Management och hemsidan riskparity.ca.
Som du påpekar @Henry1, handlar det inte om att man ska välja mellan guld och råvaror. Jag tycker inte att detta var särskilt tydligt i Optis artikel, men kanske framgår i den artikel som Opti länkar till.
Det är viktigt att påminna sig om att det finns olika typer av inflation, vilket givetvis också innebär att olika tillgångsslag reagerar olika på dessa typer. I korthet kan inflation visa sig genom:
- Ökad penningmängd genom centralbankers penningtryckande
- Cost-Push Inflation, det vill säga när insatsvaror blir dyrare att producera
- Demand-Pull Inflation, det vill säga när efterfrågan ökar mer än tillgången på råvaror och varor
Samtliga dessa tre ökar priser och ger således upphov till inflation, men på olika sätt. Därför behövs olika typer av skydd i portföljen mot dessa olika sätt som inflation kan uppstå.
De främsta tillgångsslagen som skydder mot inflation är som bekant guld, råvaror och realränteobligationer. De sistnämnda är obligationer vars nominella värde är kopplat till KPI.
Så hur skyddar dessa mot de olika typerna av inflation? Alla ger visst skydd mot inflation överlag, men vissa av tillgångarna är bättre skydd mot vissa typer av inflation.
Guld, exempelvis, är bästa skyddet mot ökad penningmängd. Värdet på guld är över långa horisonter (100-1000 år) konstant mätt i köpkraft. Med ett guldmynt i Romarriket kunde du köpa de togor som de rika bar. Motsvarande mängd guld idag har ett värde på 20 000 kronor, vilket du kan köpa en kostym för från Ermenegildo Zegna.
Råvaror, å andra sidan, gangas tydligast av Cost-Push-inflation. Om insatsvaror som olja, metaller eller livsmedel blir dyrare, tjänar du direkt pengar om du har investerat i futureskontrakt med dessa råvaror som underliggande tillgång. Råvaror kan också öka i pris med ökad penningmängd, det vill säga när det finns en större mängd pengar i omlopp som ska köpa samma mängd insatsvaror. Guld, å andra sidan, har ingen direkt koppling till Cost-Push-inflation och kanske inte rör sig alls uppåt även om inflationen skulle öka.
Realränteobligationer ger tydligast skydd mot Demand-Pull-Inflation, det vill säga när priser går upp då efterfrågan på produkter är större än utbudet. Ett bra exempel på denna typ av inflation är bristen på halvledare eller bristen på containrar som båda driver upp priser på varor, utan att för den delen påverka priserna på de insatsvaror som krävs för att producera komponenterna. Därför ger råvaror och guld inte nödvändigtvis ett skydd mot denna typ av inflation. Realränteobligationer ger dock skydd, eftersom ökade priser på produkter syns i inflationsmätningar som KPI. Då realränteobligationer är direkt kopplade till KPI, ökar värdet på obligationen i takt med att KPI ökar.
Sammanfattningsvis handlar det inte om att välja en av tillgångsslagen guld, breda råvaruindex eller realränteobligationer, då de skyddar mot olika typer av inflation. Bäst skydd får du genom att konstruera en portfölj där skyddet är uppbyggt av alla dessa tillgångsslag för att säkerställa att din köpkraft består oavsett typ av inflation. Jag har tidigare skrivit om vilket råvaruindex jag anser vara det bästa att investera i men rekommenderar också ett White Paper från Resolve som heter Optimal Commodities för mer information om att investera i detta tillgångsslag från ett riskbalanserat perspektiv.
Som syntes i bilden ovan (övre halvan av cirklen), är guld och råvaror också mycket mer volatila än realränteobligationer. Detta är också något att ta hänsyn till när man konstruerar skyddet då 1 enhet realränteobligationer inte ger lika mycket skydd i portföljen som 1 enhet guld. Länken tidigare till Riskparity.ca förklarar också detta koncept.
Hoppas detta gjort någon lite klokare.
