Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Hej RT-forumet!

Första inlägget här för mig, men har länge varit ett fan av bloggen och följt diskussionerna här på forumet. I denna tråd tänkte jag dela med mig av min tankeprocess i jakten på den ”ultimata” allvädersportföljen. Hoppas kunna bidra till givande diskussion!

  • Del 1: Optimal tillgångsallokering i en allvädersportfölj? (inspirerat av Dalio)
  • Del 2: Tillägg av lång volatilitet? (inspirerat av Artemis)
  • Del 3: Min portfölj, inkl. backtesting
  • Del 4: Avancerat och frivilligt – aktiv ombalansering av portföljen
  • Del 5: Avancerat och frivilligt – hävstång

DEL 1: Optimal tillgångsallokering i en allvädersportfölj?

Enligt Dalio och Bridgewater kan börsens klimat delas in i 4 kvadranter utifrån tillväxt och inflation, se ovanstående diagram. Tanken bakom en allvädersportfölj är att uppnå likviktad risk i alla kvadranter - “risk parity”.

Viktig insikt #1: Stigande/fallande tillväxt/inflation enligt diagrammet syftar inte på absoluta värden, utan förväntningar relativt vad marknaden redan prisat in. Aktuellt exempel är att marknaden f.n. prisat in 4 räntehöjningar av Fed under 2022, pga förväntningar på fortsatt hög inflation >5% under 2022:

  • Om inflationen istället skulle landa kring ~4% (fortfarande högt i absoluta tal, men under förväntningar), så kommer tillgångar i nedre delen av diagrammet att öka i värde.
  • Om inflationen istället skulle landa kring ~8% (över förväntningar), så kommer tillgångar i övre delen av diagrammet att öka i värde.

Vid varje tillfälle är alltså chansen 50% att förväntningar på tillväxt/inflation ska stiga/falla, så länge man tror på en effektiv marknad.

Viktig insikt #2: Den traditionella synen på guld som “inflationsskydd” är något felaktig. Guld är visserligen representerat i 3/4 kvadranter i diagrammet ovan, men dess huvudsakliga funktion är en tillflyktsort vid sjunkande tillväxt (även vid deflation). Guld underpresterar vid stigande tillväxt, medan råvaror (exkl. guld) är ett “renare” inflationsskydd som presterar vid stigande tillväxt. Detta är logiskt, eftersom guld inte avkastar något i sig självt och inte används nämnvärt inom industrin, och således blir attraktivt endast som värdebevarare vid oro på börsen.

Exempel på ovanstående:

  • Guld 1929-32 (depression med deflation): Reell avkastning +30,9% (guld hamstrades under depressionen, vilket medförde att USA övergav guldstandarden 1933 och förbjöd privat guldinnehav)
  • Guld 2007-08 (depression med deflation): Reell avkastning +32,1% (likvärdigt med långa räntor)

Översikt av de mest populära allvädersportföljerna, och min analys av deras brister:

  1. Harry Browne’s Permanent Portfolio/RikaTillsammans-portföljen: 25% aktier, 25% långa räntor, 25% korta räntor, 25% guld.
  • Skapades på 80-talet, då den riskfria räntan var >10%.
  • Överviktad tillgångar (ffa nominella räntor, aktier), som underpresterar vid stigande inflation.
  • Onödigt defensiv med 25% korta räntor, då denna del aldrig kommer kunna bidra till överavkastning (jmf med den riskfria räntan).
  • Presterar bra i backtesting då vi haft ett klimat av låg inflation/sjunkande räntor sedan 80-talet.
  • Kommer sannolikt underprestera rejält om t.ex. 70-talets börsklimat med stigande inflation/låg tillväxt återupprepar sig.
  1. Golden Butterfly: 40% aktier (varav 20% small-cap value), 20% långa räntor, 20% korta räntor, 20% guld.
  • Skapades utifrån premissen att “tillväxt historiskt är vanligare”, vilket är ett feltänk enligt mitt resonemang ovan (chansen för stigande tillväxt är i varje läge 50% i en effektiv marknad).
  • “Overfitting” av historiska data vid val av tillgångar, för att skapa fina siffror i backtesting.
  • Överviktad tillgångar (ffa nominella räntor, aktier) som underpresterar vid stigande inflation.
  • Presterar bra i backtesting då vi haft ett klimat av låg inflation/sjunkande räntor sedan 80-talet.
  • Kommer sannolikt underprestera rejält om t.ex. 70-talets börsklimat med stigande inflation/låg tillväxt återupprepar sig.
  1. Ray Dalio’s All Weather: 30% aktier, 40% långa räntor, 15% intermediära räntor, 7,5% råvaror, 7,5% guld.
  • Skapades utifrån en muntlig intervju med Dalio, och är sannolikt mycket förenklad och långt ifrån hur Bridgewater själva allokerar idag.
  • Realränteobligationer (TIPS) är utelämnade sannolikt pga ovanstående, trots att Bridgewater var drivande inför dess debut 1997 och ofta förespråkar det i sina artiklar.
  • Överviktad tillgångar (ffa nominella räntor, aktier) som underpresterar vid stigande inflation.
  • Presterar bra i backtesting då vi haft ett klimat av låg inflation/sjunkande räntor sedan 80-talet.
  • Kommer sannolikt underprestera rejält om t.ex. 70-talets börsklimat med stigande inflation/låg tillväxt återupprepar sig.

Som ni ser framträder ett mönster tydligt där de sista punkterna är gemensamma för alla populära allvädersportföljer idag. Har sett att @AllSeasonsPortfolio försökt kompensera detta genom att byta ut 15% intermediära räntor i All Weather mot 15% realränteobligationer, vilket var intressant, men i mina ögon blir det fortfarande underviktat.

DEL 2: Tillägg av lång volatilitet?

I Shahidis bok ”Balanced Asset Allocation” framhålls 3 olika sorters risker man alltid tar när man försöker överprestera den riskfria räntan (dvs alla portföljers mål), som gäller för alla tillgångsklasser:

Shahidi risker

Vi kan alltså diversifiera bort risken orsakad av börsens klimat genom att konstruera en balanserad allvädersportfölj. Enligt Shahidi är de andra 2 riskerna – oförutsedda räntehöjningar (även bara förväntningar på sådana) och minskad riskaptit (i samband med börskrascher), ej möjliga att diversifiera, och påverkar alla tillgångsslag. Detta är anledningen till att även en allvädersportfölj har nedgångar.

Jag kunde aldrig riktigt acceptera och släppa ovanstående, vilket gjorde att jag blev väldigt exalterad när jag läste Artemis Capitals rapport om sin ”Dragon Portfolio”, som diskuterats här på bloggen. Rapportens första del är överdramatiserad (”Big Debt Crises” av Dalio ger en mycket bättre överblick av ämnet), men i andra halvan presenterar de sin version av en allvädersportfölj:

Dragon Portfolio:

  • 24% Aktier
  • 18% Räntor
  • 19% Guld
  • 18% ”Commodity trend” = Aktiv derivatstrategi som baseras på råvarumarknadens momentum. Simuleringen i artikeln går lång/kort råvaruindex baserat på 50-dagars medelvärde.
  • 21% ”Lång volatilitet” = Aktiv derivatstrategi som baseras på aktiemarknadens volatilitet. Simuleringen i artikeln köper OTM optioner i marknadens riktning, efter en rörelse på +/- 5%.

Ovanstående portfölj uppvisar fantastiska siffror, med överlägsen riskjusterad avkastning jmf med klassiska portföljer. Särskilt tillägget av ”lång volatilitet” är teoretiskt mycket tilltalande, eftersom de 2 riskerna (nämnda ovan) som Shahidi menar är icke-diversifierbara, båda rör sig om oförutsedda händelser som orsakar kraftig volatilitet. Kanske går de alltså att diversifiera bort ändå!

Det fantastiska med lång volatilitet är att det uppvisar mycket låg korrelation till övriga tillgångsslag, och ger en explosiv utveckling när portföljen som mest behöver det i tider av kris (“tail-risk hedging”). Den förväntade avkastningen av volatilitetskomponenten är i sig låg/negativ, men tack vare att portföljens geometriska snitt (se detta inlägg för förklaring) ökar blir summan större än delarna och den totala portföljavkastningen ökar till lägre risk.

Finns det något praktiskt sätt att exponera sig mot ”lång volatilitet” som småsparare?
Såsom nämnt här på forumet finns sannolikt bara 2 tänkbara: Lyxor S&P 500 VIX Futures (VOOL) samt den aktivt förvaltade fonden Amundi Funds Volatility World. VOOL är inte att rekommendera för passivt sparande, då konstant contango gör att ETF:en urholkas extremt fort (-50% på 1 år trots att underliggande VIX index är väsentligen oförändrat). Amundi uppvisar mycket bättre siffror, men volatiliteten är mycket lägre än VIX index (ca 5x lägre standardavvikelse), och fonden är relativt dyr (förvaltningsavgift 1,45%). Trots detta tror jag att fonden kan uppfylla portföljens behov.

Se detta inlägg för mer detaljerad jämförelse mellan VOOL och Amundi.

Finns det något praktiskt sätt att exponera sig mot ”commodity trend” som småsparare?
På forumet har bl.a. föreslagits European Alliance RPM Evolving CTA, Lynx, SEB Asset Selection opportunity, men dessa är blandade CTA-fonder (tradingbaserade momentumfonder) som arbetar med trender inom många olika tillgångsslag, och isolerar inte exponeringen mot lång/kort råvaruindex. Jag anser därför att det inte går att förutsäga i vilka ekonomiska klimat dessa fonder kommer prestera.

Som vi ser i graferna ovan är tanken med commodity trend i Dragon Portfolio att prestera vid ffa stigande inflation (råvaruindex trendar uppåt – allokeringen går lång). Den tydligaste fördelen med att hålla commodity trend, jmf ett vanligt råvaruindex, är att man även får ett visst skydd mot recession/depression (dvs låg inflation/låg tillväxt), ex. 1929-32, 2000-01, 2007-08, när råvaruindex kraschar snabbt under kort tid (commodity trend hinner då gå kort, vilket dämpar fallet).

Det finns dock ett helt annat tillgångsslag som presterar vid exakt samma miljöer, och som är mycket lättare att köpa: realränteobligationer!

Ovan är en graf tagen ur Shahidis bok, som visar amerikanska realräntors (“TIPS”) historiska överavkastning jmf den riskfria räntan. Y-axeln = rullande årsavkastning per 10-årsperiod minus riskfria räntan. Data innan 1997 är simulerade av Bridgewater. Vi ser att realräntor presterar i samma miljöer som “commodity trend”.

Man kan även hävda att realräntor har ett visst inbyggt skydd mot recession/depression, eftersom räntesänkningar (som centralbanker blivit allt snabbare med att signalera) ökar värdet på realräntor och man aldrig kan erhålla negativ inflationsjustering på sina realräntor, trots deflation (en inbyggd försäkring hos alla realränteobligationer idag). Även här tycks alltså commodity trend och TIPS vara likvärdiga.

DEL 3: Min portfölj, inkl. backtesting

Utifrån insikterna i del 1 och 2 kan vi skapa den ”ultimata” allvädersportföljen:

Grundportföljen består av 4 huvudtillgångsslag:

  • 25% Aktier (hög tillväxt)
  • 25% Statsobligationer (låg inflation)
  • 25% Realränteobligationer (hög inflation)
  • 25% Guld (låg tillväxt)

Grundversionen liknar således en bättre balanserad version av Permanent Portfolio, där korta räntor är utbytta mot reala räntor. Jag tror att Harry Browne hade designat sin portfölj såhär till att börja med, om TIPS hade existerat under hans livstid.

Den avancerade portföljen finjusterar balansen med hjälp av följande (kursiverad text är sekundära attribut):


  • 12,5% Aktier (momentum) (hög tillväxt + låg inflation)
  • 12,5% Aktier (värde) (hög tillväxt + hög inflation)

  • 15% Statsobligationer (låg inflation + låg tillväxt)
    (5% statsobligationer flyttade till volatilitet, då detta även skyddar mot låg inflation + låg tillväxt)
  • 5% Företagsobligationer (låg inflation + hög tillväxt)

  • 15% Realränteobligationer (hög inflation + låg tillväxt)
    (5% realränteobligationer flyttade till volatilitet, då detta även skyddar mot hög inflation + låg tillväxt)
  • 5% Råvaror (hög inflation + hög tillväxt)

  • 15% Guld (låg tillväxt)
    (10% guld flyttade till volatilitet, då detta även skyddar mot låg tillväxt)
  • 20% Volatilitet (låg tillväxt + tail risk)

I de mindre rutorna i anslutning till varje kvadrant i portföljdiagrammet finns typexempel på historiska perioder, samt fondförslag:

  • Grön = grundförslag
  • Orange = valutasäkrat grundförslag
  • Röd = avancerade förslag

2 faktorer var extra viktiga för mig vid konstruktionen av portföljen:

  1. Symmetri. Det var viktigt för mig att varje kvadrant skulle uppta 25% av portföljen, för att uppnå perfekt balans och undvika bias mot något ekonomiskt klimat, samt även skäl som beskrivs i del 4.

  2. Enkelhet. I sin enklaste form kan portföljen konstrueras med 4-5 fonder (se de grönmarkerade förslagen). Detta var viktigt eftersom jag ville ha möjligheten att använda strategin även till t.ex. tjänstepension och PPM. Ju mer avancerad man önskar vara, desto fler av de röda förslagen kan gradvis plockas in, tills man till slut landar i en fullfjädrad avancerad portfölj.

Observera att för räntornas del (såväl nominella som reala) är det fördelaktigt att välja så långa löptider som möjligt, för att matcha volatiliteten hos aktier och guld och öka den riskjusterade avkastningen. Det är därför de röda förslagen är långa räntefonder.

Hur inverkar räntehöjningar på portföljen?
Tar man inte stor ränterisk med så stor andel långa räntor i portföljen? Det är korrekt att långa räntor är mer känsliga för räntehöjningar än korta. Räntehöjningar i sig är dock inget problem, så länge de är inprisade av marknaden. Oförutsedda räntehöjningar påverkar däremot alla tillgångsslag negativt på kort sikt. Portföljen har dock 2 inbyggda skydd mot detta:

  1. Lång volatilitet, enligt resonemanget i del 2.
  2. Vad föregår alltid en oförutsedd räntehöjning? Oförutsett stigande inflation. Vad presterar vid oförutsett stigande inflation? Realräntor (och andra tillgångsslag i övre halvan av portföljdiagrammet). Innan den oförutsedda räntehöjningen sker kommer alltså portföljen ha gått plus så att effekten neutraliseras. Se detta inlägg för exempel.

Backtesting, Grundportföljen (jämförelse med PP, All Weather och S&P500):

  • 25% Total Stock Market (VTSMX)
  • 25% Long-Term Treasuries (VUSTX)
  • 25% Treasury Inflation-Protected Bonds (VIPSX)
  • 25% Guld

För att få längsta möjliga historik har jag använt Vanguards index för alla portföljer, samt oljeindex som proxy för råvaruindex för All Weather.

Vi ser att alla dessa 3 portföljer har liknande Sortino Ratio på 1,44-1,47, men grundportföljen har högst CAGR på 7,73%. Notera alltså att grundportföljen presterar likvärdigt med PP/All Weather, trots att den inte är lika överviktad nominella räntor, som överpresterat senaste 20 åren. Grundportföljen bör alltså överträffa motståndet framöver, om inflationen och räntorna fortsätter att överraska uppåt.

Backtesting, Grundportföljen (jämförelse med Golden Butterfly och S&P500):

  • 12,5% Total Stock Market (VTSMX)
  • 12,5% Small Cap Value (VISVX)
  • 25% Long-Term Treasuries (VUSTX)
  • 25% Treasury Inflation-Protected Bonds (VIPSX)
  • 25% Guld

För att göra jämförelsen rättvis har jag alltså delat upp aktiedelen i grundportföljen med 50% small-cap värdeaktier, precis som Golden Butterfly gör.

Vi ser att denna uppgradering av grundportföljen höjer Sortino Ratio till 1,51, vilket är bättre än Golden Butterfly. Återigen sker alltså detta trots att grundportföljen inte är lika överviktad nominella räntor och aktier.

Backtesting, Avancerade portföljen (jämförelse med grundportfölj, grundportfölj + volatilitet och S&P500):


  • 12,5% Total Stock Market (VTSMX)
  • 12,5% Small Cap Value (VISVX)

  • 15% Long-Term Treasuries (VUSTX)
  • 5% High-Yield Corporate Bonds (VWEHX)

  • 15% Treasury Inflation-Protected Bonds (VIPSX)
  • 5% Råvaruindex (oljeindex som proxy)

  • 15% Guld
  • 20% Volatilitet (4% VIX index + 16% cash, se nedan)

Den avancerade portföljen uppvisar en fantastisk Sortino Ratio på 2,03, hög CAGR på 8,35%, samt låg max drawdown på -12,9%! Sämsta året var 2008 (-5,73%).

En mer defensiv “mellanvariant” är att köra grundportföljen + 20% volatilitet, utan att blanda in råvaror och företagsobligationer. Vi ser att detta ger ännu högre Sortino Ratio på 2,13, samt förbättrad max drawdown -8,79%, på bekostnad av CAGR som sjunker till 7,64%. Absolut ett tänkbart alternativ!

Ombalansering
För alla backtests har jag använt dynamisk ombalansering, dvs. ombalansering så fort ett tillgångsslag ökat/minskat med viss relativ andel. Jag har funnit gränsen +/-17,5% vara optimal.

För grundportföljen innebär ovanstående 0-2 ombalanseringar/år. Föredrar man årlig ombalansering istället påverkas portföljen i princip inte alls. Sortino ratio sjunker från 1,44 till 1,43.

För den avancerade portföljen innebär ovanstående 3-8 ombalanseringar/år, så för den hade en årlig ombalansering istället varit förödande. Sortino ratio sjunker från 2,03 till 1,90!

Hur har jag simulerat volatilitet?
Amundis Fds Volatil Wld är det bästa alternativet har jag försökt simulera utfallet av denna fond. VIX-index har en standardavvikelse på ca 80%, medan Amundi bara har 16%, således 4% VIX för att simulera 20% fondallokering. Resterande 16% läggs i cash (riskfri ränta), då fondens jämförelseindex är den riskfria räntan + 3%, och majoriteten av fondens tillgångar (förutom volatilitetsexponeringen) investeras i korta räntetillgångar.

Allmänt om backtesting
En investeringsstrategi bör aldrig baseras på enbart backtesting, då historiken är alldeles för kort och man riskerar overfitting. I ovanstående fall har vi dock endast använt backtests som ett experimentellt verktyg för att testa min hypotes - dvs att min tillgångsallokering är bättre än andra populära allvädersportföljer. Utifrån resultatet kan vi inte förkasta denna hypotes. Jag skapade min allvädersportfölj långt innan jag upptäckte portfoliovisualizer.

Notera även att backtestingen inte tar hänsyn till transaktionskostnader, och att simuleringen av volatilitet är imperfekt. Frågan är hur mycket sämre den riskjusterade avkastningen blir i praktiken. Har tyvärr inte svar på den frågan idag.

DEL 4: Avancerat och frivilligt – aktiv ombalansering av portföljen

Eftersom portföljen är helt symmetrisk och balanserad blir det enkelt att övervikta portföljen åt olika håll utifrån makroekonomisk förutsägelse, om man önskar satsa emot marknadens konsensus. Detta innebär förstås en stor risk. Såsom förklarat i del 1 räcker det inte med att tro att t.ex. inflationen kommer stiga – den måste också stiga mer än vad marknaden redan prisat in.

Om man trots ovanstående vill ta en aktiv position kan man lätt göra det med hjälp av följande verktyg som jag tagit fram. Verktyget har 3 inputs: totalt kapital, marknadstro (anges i grader enligt enhetscirkeln), samt övertygelse (anges i procent 0-100%). Marknadstron avgör riktningen på portföljens viktning, och övertygelsen avgör storleken på viktningen. Har programmerat ett makro som ritar en röd pil, som illustrerar marknadstron och övertygelsen.


Exempel: Övertygelse 0%. Detta är basviktningen av den avancerade portföljen, såsom beskrivet i del 3.


Exempel: Marknadstro 135 grader (stigande inflation, minskande tillväxt), 75% övertygelse. Verktyget beräknar lämplig portföljviktning utifrån denna förutsägelse.

DEL 5: Avancerat och frivilligt – hävstång

Eftersom den riskjusterade avkastningen är bättre med allvädersportföljen än 100% aktier, men den absoluta avkastningen sämre, är nästa logiska steg att applicera hävstång på portföljen, för att förhoppningsvis uppnå högre avkastning till lägre risk.

Det finns 2 sätt att göra detta på:

  1. Fonder med hävstång. Det finns ett stort utbud av framförallt ETF:er med inbyggd hävstång. Denna artikel ger exempel på hur man kan använda sådana till Ray Dalio’s All Weather. En vanlig invändning är att daglig hävstång (som används i dessa typer av produkter) urholkar värdet i längden, men enligt denna artikel tycks den optimala hävstången ligga kring 2x. Enligt mig är det största problemet det bristfälliga utbudet på Avanza/Nordnet. Degiro är ett bättre alternativ.
  2. Portföljbelåning. Så länge portföljens CAGR > låneräntan är detta förmånligt. Problemet är förstås att man riskerar tvångsförsäljning av värdepapper om värdet på portföljen skulle sjunka kraftigt, och krediten överstiger tillåten belåningsgrad. Detta vill man undvika till varje pris, eftersom det innebär att sälja på botten. Avanza och Nordnet erbjuder båda portföljbelåning till förmånlig ränta, Nordnet är dock det bättre alternativet då de även inkluderar ETF:er i sin ränterabatt.

Återstående analys i denna del kommer handla om alternativ 2. Analysen bygger till stor del på diskussion i denna tråd. Stort tack till @Aether, @Marknadstajmarn, och @1havde för alla insikter.


NORDNET

  • Alla fonder på Nordnet har en belåningsgrad, som anger hur mycket kredit just den fonden är värd.
  • Alla fonder kan belönas med utökad belåningsgrad, om man diversifierar portföljen väl. Detta ersätter den ursprungliga belåningsgraden.
  • Vissa fonder på Nordnet ger ränterabatt, vilket betyder att du får låna krediten till förmånlig ränta. Kravet är att den ursprungliga belåningsgraden är minst 70%.
  • Ytterligare ett krav för ränterabatt är att maximal kredit uppgår till max 40% av belåningsgraden (för 1,08% ränta) resp. 60% av belåningsgraden (för 2,15% ränta).
  • Exempel: LF Global ger dig 90 kr i kredit vid utökad belåningsgrad. Du får låna 40% * 90 = 36 kr till 1,08% ränta. Du får låna 60% * 90 = 54 kr till 2,15% ränta. Du får låna 90 kr till ordinarie ränta.
Avancerat tillägg till ovanstående

Ovanstående exempel är inte helt korrekt eftersom du får låna ännu mer, ju fler fondandelar du köper för din kredit.
Exempel: Du köper LF Global (85% belåningsgrad) för 100 kr. Därefter kan du låna 85 kr för att köpa ytterligare LF Global. Därefter kan du låna 85% * 85 = 72,25 kr för att köpa ytterligare LF Global, och så vidare.

Maxar du krediten kommer du därför till slut äga fonder för: eget kapital / (1 - belåningsgrad)
Exempel: Ovanstående exempel ger till slut: 100 / (1 - 0,85) = 667 kr. Du kommer alltså äga LF Global för totalt 667 kronor = 6,67x hävstång.

För att kunna erhålla maximal kredit till lägsta möjliga ränta måste vi alltså:

  • Enbart välja fonder med minst 70% belåningsgrad.
  • Begränsa storleken för varje fond till max 30% av portföljen (10% om det är ett enskilt värdepapper).

Här är ett förslag på en avancerad allvädersportfölj utifrån ovanstående krav:

Fond Andel Belåningsgrad (utökad)
Aktier (momentum) 12,5%
Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM) 5% 90%
Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 2,5% 85%
PLUS Allabolag Sverige Index 2,5% 85%
Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A 2,5% 85%
Aktier (värde) 12,5%
JPM Global Equity Multi-Factor (JPGL) 5% 85%
SPDR MSCI USA Small Cap Value Weighted (ZPRV) 2,5% 85%
SPDR MSCI Europe Small Cap Value Weighted (ZPRX) 2,5% 85%
Franklin LibertyQ Emerging Markets (FLXE) 2,5% 85%
Nominella statsobligationer 15%
AMF Räntefond Mix 7,5% 90%
iShares $ Treasury Bond 20+ (IS04) 2,5% 90%
Xtrackers II Eurozone Gov Bond 25+ 1C (DBXG) 2,5% 85%
UBS J.P.Morgan CNY China Gov 1-10Y Bond (JC11) 2,5% 85%
Företagsobligationer 5%
JPM Gbl HY Corpo Bd Multi-Fctr (JGHY) 5% 85%
Realränteobligationer 15%
Danske Invest Globala Realräntor SEK h 7,5% 85%
UBS LFS Bloomberg TIPS 10+ (UIMB) 2,5% 85%
UBS LFS Bloomberg Eur InflLnk10+ (FRC4) 2,5% 85%
SPDR Bloomberg EM Infl Linked Local Bond (SYBI) 2,5% 85%
Råvaror 5%
WisdomTree Enhanced Commodity (WTIC) 5% 85%
Guld 15%
WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR) 7,5% 85%
Invesco Physical Gold ETC (8PSG) 7,5% 85%
Volatilitet 20%
Amundi Fds Volatil Wld A 20% 85%
Totalt 100%
Snittbelåningsgrad 85,9%

Ovanstående portfölj ger följande maximala portföljbelåningsgrad och hävstång:

Räntesats Tillåten kredit (andel av snittbelåningsgrad) Maximal portföljbelåningsgrad (tillåten kredit * snittbelåningsgrad) Maximal hävstång (återinvestering i samma portfölj*)
1,08% 40% 34,4% 1,52x
2,15% 60% 51,5% 2,06x
6,53% 100% 85,9% 7,09x

*Se den avancerade uträkningen ovan

Ponera nu att vi lägger oss precis under 1,52x hävstång till 1,08% ränta. Vi kan acceptera att gå över denna gräns (till 2,15% ränta) under korta perioder. Vi kan dock inte acceptera att gå över nästa gräns (till 6,53% ränta).

Hur stor nedgång hos underliggande fonder (“max drawdown”) kan ske innan vi går från 1,08% ränta till 6,53% ränta? Svar: -28,9%. Med tanke på att max drawdown i mitt backtest i del 3 var -12,9% ter sig marginalen vara god.

Uträkning av ovanstående nedgångsmarginal

Antag eget kapital på 100 kr.
100 kr eget kapital / (1 - 34,4% portföljbelåningsgrad) = 152 kr totalt innehav = 52 kr kredit.
52 kr kredit / (1 - 51,5% portföljbelåningsgrad) = 108 kr kvarvarande totalt innehav.
Nedgång i totalt innehav: 1 - 108/152 = -28,9%
Kvarvarande eget kapital: 108 - 52 = 56 kr
Nedgång i eget kapital: 1 - 56/100 = -44% (samma som -28,9% * 1,52x hävstång)

Backtest med hävstång (1,52x till 1,08% ränta):


Vi ser att portföljen uppnår CAGR på 11,7%, med Sortino ratio 1,98. Observera att angivet max drawdown på -19,7% syftar på nedgång i eget kapital (där marginalen till 6,53% ränta var -44%).

Beakta följande brister med backtestet:

  • Simuleringen använder sig av konstant hävstång, medan vår hävstång är variabel. Vår hävstång ökar vid nedgång (eftersom belåningsgraden ökar) och minskar vid uppgång (innan man hunnit köpa mer fonder). Variabiliteten är en positiv egenskap, vi vill ju ta extra risk efter nedgång.
  • Nuvarande räntor är rekordlåga, historiskt har portföljbelåning kostat mer. Detta kompenseras dock av att den förväntade avkastningen på obligationerna ökar med stigande ränta. Överavkastningen (jmf med riskfri ränta) är därmed konstant.
  • Dagliga prisrörelser fluktuerar mer än månatliga snitt (som används i backtestet).

Sammanfattat: På Nordnet tycks en portföljbelåningsgrad på ca 33% (1,5x hävstång), vilket är precis under gränsen för 1,08% ränta för exempelportföljen, vara optimal och relativt säker.


AVANZA

  • Alla fonder på Avanza har ett belåningsvärde, som avgör hur hög din maximala kredit är. Till skillnad från Nordnet har detta ingenting att göra med ränterabatten.
  • Vissa fonder på Avanza ger ränterabatt, vilket betyder att du får låna krediten till förmånlig ränta. Detta är angivet som en separat variabel för varje fond. Inga ETF:er är godkända.
  • Ytterligare ett krav för ränterabatt är att maximal kredit uppgår till max 10% av fondens värde (0% ränta), resp. 25% av fondens värde (1,19% ränta), resp. 50% av fondens värde (2,17% ränta). Observera att detta har ingenting att göra med belåningsvärdet, utan fondens värde!
  • Exempel: Du har köpt LF Global för 100 kr. Du får låna 10% * 100 = 10 kr till 0% ränta. Du får låna 25% * 100 = 25 kr till 1,19% ränta. Du får låna 50% * 100 = 50 kr till 2,17% ränta. Du får låna 80 kr till ordinarie ränta.
Avancerat tillägg till ovanstående

Ovanstående exempel är inte helt korrekt eftersom du får låna ännu mer, ju fler fondandelar du köper för din kredit. Se exempel under Nordnet-delen.

För att kunna erhålla maximal kredit till lägsta möjliga ränta måste vi alltså:

  • Enbart välja fonder som är godkända för ränterabatt. Vi behöver knappt bry oss om belåningsvärden, så länge vi håller oss under den sammanlagda gränsen.

Jag har försökt knåpa ihop en allvädersportfölj enligt ovanstående krav, men misslyckats då fysiskt guld är omöjligt att få in i portföljen, eftersom detta endast finns som ETC:er.

Sammanfattat: På Avanza kan man tyvärr inte bygga en allvädersportfölj med optimal portföljbelåningsgrad, eftersom guld inte är godkänt för ränterabatt.


Tack för att du tagit dig igenom hela inlägget! Jag vill gärna höra era tankar och feedback.

68 gillningar

Tack!

Kan inte säga att jag förstår och hänger med hela vägen men imponerande arbete!

En fråga, i din backtesting av Grundportföljen /enkla varianten, hur ofta har du räknat med en ombalansering?
Finns det kriterier för ombalansering eller är det x ggr per år eller liknande?

Tack så mycket!

För grundportföljen använde jag samma inställning, dvs ombalansering vid relativ avvikelse på 17,5%, men för grundportföljen har detta bara inneburit 0-2 tillfällen per år.

2 gillningar

Har du en färdig allokering för Grundportföljen (med de gröna valen) som du kan klistra in?
När jag tittar igenom tabellerna verkar man tappa råvaror (förutom guld) i den portföljen.
Rätt uppfattat?

Kanske det bästa inlägget i forumet hittills. Det skulle Jan kunna göra en hel avsittsserie i 4 delar om.
Extra guldsjärna om golden butterfly togs med i backtestningen. Jag ska läsa inlägget noga när jag inte jobbar.

6 gillningar

Mycket intressant och imponerande första inlägg!

Nu är frågan om man kan hitta någon lämplig handelsplats där man kan ha allting på samma ställe.

Hade även varit intressant att se hur de olika fördelningarna hade sett ut relaterat till sin komplexitet och vilka värdepapper som ingått i vilka.

Tack så mycket allihop. Det är lite svårt att föreslå en färdig allokering, tanken är ju att portföljen ska vara flexibel i komplexitet så länge man håller sig till totalt 25% per tillgångsslag. Själv kör jag en full version av den avancerade portföljen på Avanza.

Förslag på grundportfölj utifrån gröna val:


  • 20% Länsförsäkringar Global Indexnära
  • 5% PLUS Allabolag Sverige Index

  • 25% Danske Invest Globala Realräntor SEK h (orange förslag = valutasäkrad)

Tycker att det är värt att betala lite extra för valutahedge just för denna del, eftersom stigande inflation per definition innebär att man riskerar negativ valutaeffekt på globala realränteobligationer. Dessutom är jag väldigt negativ beträffande USD (subjektiv åsikt) och vill minimera exponeringen så mycket som möjligt.


  • 25% iShares Global Govt Bond USD (EUN3) alt. valutasäkrad mot EUR (DBZB)

  • 25% Xetra Gold (4GLD)

Man får passa på så länge Avanza betalar avgiften för denna, såsom diskuterats i en annan tråd.


Ovanstående är förstås bara ett förslag. Det första jag hade uppgraderat till röda alternativ är statsobligationerna och realränteobligationerna, där man egentligen vill ha så lång duration som möjligt för att matcha volatiliteten hos aktier/guld.

3 gillningar

Så snällt skrivet, tack! Här är en jämförelse mellan grundportföljen och Golden Butterfly (50/50 split mellan globalt aktieindex/small cap value för båda portföljerna för rättvisans skull). Hade gärna haft med det i mitt första inlägg, men man kan bara testa 3 portföljer åt gången.

Grundportföljen har i princip samma CAGR, bättre Sortino Ratio, och mindre Max Drawdown.

3 gillningar

Ska man tolka graferna som att man investerat och inte rört under 21 år och tabellerna ovan att man ombalanserat vid givna kriterier?

Nej, graferna och tabellerna är inräknade ombalansering.

Du har lagt ned stor möda och en hel del energi på din jakt efter den ultimata portföljen. Själv undrar jag om du inte är inne åt det håller som många här fnyser lite åt, nämligen att försöka tolka och anpassa sig utefter omständigheterna för stunden.

  • Är det din tanke att anpassa portföljens innehav i respektive kvadrant om 25% med hjälp av den beräkning du gör via marknadstro och övertygelse?
  • Hur skulle din portfölj se ut om du inte skulle göra mer än ombalansering mellan bestämda tillgånger inom varje kvadrant?
  • Hur stor påverkan har det att du gjort baktest med hjälp av olja och inte ett helt råvaruindex?

I övrigt är det kul att detta ämne poppar upp med jämna mellanrum :slight_smile: .

1 gillning

Extremt imponerad av din avancerade variant.
Har själv lekt runt och testat massa olika portföljer på sistone men inte alls på den nivån.

En väldigt enkel portfölj som får liknande utfall som din grundportfölj är 13% guld, 33 % US small cap value och 54% long term treasuries. Testat mellan 78-2022 och några kortare intervall. Något sämre om small cap value byts ut till hela US stockmarket, men ändå likt.

Förstår såklart att riskspridningen är sämre. Men, eftersom guld eller developed equities verkar funka i någon av alla kvadranter samt long term treasuries aldrig blir riktigt voltilt så tolkar jag det som att man uppnår samma resultat. Samtidigt har men en portfölj som består till 54% räntor vilket ofta ses som extremt defensivt.

Jag förstår nog helt enkelt inte varför 4 likaviktade delar är eftersträvansvärt.

Tillägg: använder nog ett enklare verktyg för att simulera. Vilket använder du?

Jag ägnade mig mycket mer åt sånt förr, men under åren blir man ödmjuk av börsen. Så nej, jag är i grunden marknadsagnostisk, och håller min portfölj kring grundviktningen (dvs 25% per kvadrant), men jag uppskattar att symmetrin finns.

Tyvärr finns bara historik från 2006 och framåt när man testar med råvaruindex, varför jag valde att använda oljeindex som proxy, skillnaden blir liten. Här är siffrorna:

Avancerad portfölj (med råvaruindex) 2006-2021: CAGR 10,37%, Max Drawdown -8,54%, Sortino Ratio 2,39.
Avancerad portfölj (med oljeindex) 2006-2021: CAGR 10,65%, Max Drawdown -9,89%, Sortino Ratio 2,39.

Dalio’s All Weather blir lite bättre av råvaruindex istället för oljeindex (Sortino Ratio 1,50 vs 1,47), medan min grundportfölj har Sortino Ratio 1,53 för samma tidsperiod.

2 gillningar

Tack! Egentligen skulle man behöva backtesta en portfölj över minst en 100-årsperiod för att få en helhetsbild, för att kunna täcka in alla tänkbara börsklimat, då den långa räntecykeln tar så lång tid på sig. Din föreslagna portfölj hade sannolikt underpresterat (notera att underprestera = avkasta mindre än den riskfria räntan) rejält mellan 1964-78 (hög inflation, låg tillväxt). Det är anledningen till att man behöver 4 likaviktade delar för att uppnå äkta risk-paritet.

2 gillningar

Tack för ditt resonemang! Använder samma hemsida :slight_smile:

Ja, verkar som att jag inte tagit i beaktning riktigt hög inflation under mer än 10 år. Men det borde bli samma problem för din grundportfölj?Lyckas bara testa min portfölj tillbaka till 72 (men får byta till 10 årig ränta).

En montecarlo simulering med en snittinflation på 7 procent med 7 procent volatilitet (70-talet i USA hade visst nästan 7 procent i snitt och toppade på 14 procent) ger -1,44% realavkastning per år för grundportföljen och +0,38% för min portfölj i 10percentilen. Ska fortsätta läsa på, är ju riktigt kul att lära sig om alla samband mellan tillgångar!

Intressant, lekte själv runt lite med Monte Carlo-simuleringen nu. Tror tyvärr inte att den går att lita på. En portfölj med 100% realräntor presterar sämre än 100% långa räntor, vid 7% inflation med 7% volatilitet, vilket är direkt ologiskt om vi försöker simulera 70-talets börsklimat.

Tror problemet är det jag poängterar i del 1 - det är inte inflationen i absoluta tal som spelar roll, utan inflationens utfall jämfört med marknadens förväntningar. Någon sådan parameter anger vi inte vid simuleringen, varför den baseras på befintlig data, dvs 20+ år av stabil, låg inflation.

2 gillningar

Tack för delning. jag har också läst Artemis portföljsförslag men trevat i implementeringen.

Min enda invändning förutom de som du tar upp, transaktionskostnader och vix som proxy är valuta exponeringen. Allt detta blir ju en ren usd exponering och skall man säkra så kommer det kosta pga ränteskillnad.

Hur menar du? Jag är själv mycket negativ till USD-exponering, och har därför ansträngt mig till det yttersta för att minimera det i portföljen. De orangea förslagen i diagrammet är alla valutasäkrade alternativ, finns sådana i varje kvadrant (förutom aktier). Dessutom försöker portföljen diversifiera globalt så mycket som möjligt.

3 gillningar

Hej, jag missade att det var i sek. Fast då finns ju em risk att terminskostmader äter lite avkastningen. Oavsett, riktigt snyggt jobbat!

1 gillning

Väldigt intressant! Själv lägger jag mycket vikt vid ”max drawdown” och ”worst year” för min PP/RT-portfölj. Det är kul att det ökar i värde, men för mig är det viktigaste att minimera risken till förlust och inte förlora jämfört med inflationen, fast ändå inte köra bankkonto… :pleading_face:

2 gillningar