Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Hej RT-forumet!

Första inlägget här för mig, men har länge varit ett fan av bloggen och följt diskussionerna här på forumet. I denna tråd tänkte jag dela med mig av min tankeprocess i jakten på den ”ultimata” allvädersportföljen. Hoppas kunna bidra till givande diskussion!

  • Del 1: Optimal tillgångsallokering i en allvädersportfölj? (inspirerat av Dalio)
  • Del 2: Tillägg av lång volatilitet och trend? (inspirerat av Artemis)
  • Del 3a: Min allvädersportfölj
  • Del 3b: Backtesting av min allvädersportfölj
  • Del 4: Avancerat och frivilligt – aktiv viktning av portföljen
  • Del 5: Avancerat och frivilligt – hävstång

DEL 1: Optimal tillgångsallokering i en allvädersportfölj?

Ray Dalio och hans hedgefondbolag Bridgewater var pionjärerna bakom allvädersfilosofin. Enligt dem kan börsens klimat delas in i 4 kvadranter utifrån tillväxt och inflation, se ovanstående diagram. Tanken bakom en allvädersportfölj är att uppnå likviktad risk i alla kvadranter - “riskparitet”.

Genom att uppnå riskparitet kan portföljen erhålla varje tillgångsslags riskpremie, samtidigt som volatiliten blir minimal. Detta ger hög riskjusterad avkastning. Portföljen tillåter oss även att köpa lågt/sälja högt, vilket maximerar ombalanseringspremien - börsens enda gratislunch. Se detta inlägg för exemplifiering av denna effekt.

Viktig insikt #1: Stigande/fallande tillväxt/inflation enligt diagrammet syftar inte på absoluta värden, utan förväntningar relativt vad marknaden redan prisat in. Ponera att marknaden prisar in hög inflation >5% under ett år:

  • Om inflationen istället skulle landa kring ~4% (fortfarande högt i absoluta tal, men under förväntningar), så kommer tillgångar i nedre delen av diagrammet att öka i värde.
  • Om inflationen istället skulle landa kring ~8% (över förväntningar), så kommer tillgångar i övre delen av diagrammet att öka i värde.

Vid varje tillfälle är alltså chansen 50% att förväntningar på tillväxt/inflation ska stiga/falla, så länge man tror på en effektiv marknad.

Viktig insikt #2: Guld måste vara det mest missförstådda tillgångsslaget, varför åsikterna kring det spretar så mycket. Guld trivs i följande klimat:

  • Sjunkande tillväxt (även vid deflation): Detta är logiskt, eftersom guld inte avkastar något i sig självt och inte används nämnvärt inom industrin. Guld är däremot en attraktiv värdebevarare och tillflykt, när avkastning är svår att hitta på annat håll. Historiskt finns det korrelation mellan låg realränta och stigande guldpris.
  • Stigande inflation: Notera dock att detta enbart gäller inflation av en viss sort – devaluering av valuta. Vid cost-push resp. demand-pull inflation är guld opålitligt. Se detta inlägg för förklaring. Den traditionella synen på guld som “inflationsskydd” är således en grav förenkling.

På grund av ovanstående finns guld representerat i 3/4 kvadranter i diagrammet ovan, men det är främst de vänstra kvadranterna som är pålitliga. Den övre högra kvadranten (hög tillväxt + inflation) är opålitlig för guld.

Illustrativa exempel på historisk guldavkastning:

  • Guld 1929-32 (extremt låg tillväxt + inflation): Reell avkastning +31% (guld hamstrades under depressionen, vilket medförde att USA kriminaliserade privat guldinnehav 1933).
  • Guld 2007-08 (extremt låg tillväxt + inflation): Reell avkastning +32% (guld fungerade väl som skydd när tilltron till banker och finansiella system var som lägst).
  • Guld 2009-12 (stigande tillväxt + inflation): Reell avkastning +74% (USD devaluerades pga extrema centralbanksstimulanser)
  • Guld 2021 (stigande tillväxt + inflation): Reell avkastning -11% (skenande råvarupriser medförde cost-push inflation, där guld inte fungerar som skydd)

Översikt av de mest populära allvädersportföljerna, och min analys av deras brister:

  1. Harry Browne’s Permanent Portfolio/RikaTillsammans-portföljen: 25% aktier, 25% långa räntor, 25% korta räntor, 25% guld.
  • Skapades på 80-talet, då den riskfria räntan var >10%.
  • Onödigt defensiv med 25% korta räntor, då denna del aldrig kommer kunna bidra till överavkastning (jmf med den riskfria räntan).
  • Låg CAGR pga ovanstående, och lämpar sig därför enbart för "stay-rich".
  1. Golden Butterfly: 40% aktier (varav 20% small-cap value), 20% långa räntor, 20% korta räntor, 20% guld.
  • Skapades utifrån premissen att “tillväxt historiskt är vanligare”, vilket är ett feltänk enligt mitt resonemang ovan (chansen för stigande tillväxt är i varje läge 50% i en effektiv marknad).
  • Onödigt defensiv med 20% korta räntor, då denna del aldrig kommer kunna bidra till överavkastning (jmf med den riskfria räntan).
  • Överviktad tillgångar (ffa nominella räntor, aktier) som underpresterar vid stigande inflation.
  • Presterar bra i backtesting då vi haft ett klimat av låg inflation/sjunkande räntor sedan 80-talet.
  • Kommer sannolikt underprestera om t.ex. 70-talets börsklimat med stigande inflation/låg tillväxt återupprepar sig.
  1. Ray Dalio’s All Weather: 30% aktier, 40% långa räntor, 15% intermediära räntor, 7,5% råvaror, 7,5% guld.
  • Skapades utifrån en muntlig intervju med Dalio, och är sannolikt mycket förenklad och långt ifrån hur Bridgewater själva allokerar idag.
  • Realränteobligationer (TIPS) är utelämnade sannolikt pga ovanstående, trots att Bridgewater var drivande inför dess debut 1997 och ofta förespråkar det i sina artiklar.
  • Kraftigt överviktad tillgångar (ffa nominella räntor, aktier) som underpresterar vid stigande inflation.
  • Presterar bra i backtesting då vi haft ett klimat av låg inflation/sjunkande räntor sedan 80-talet.
  • Kommer sannolikt underprestera rejält om t.ex. 70-talets börsklimat med stigande inflation/låg tillväxt återupprepar sig.

Som ni ser framträder likartade brister för båda de 2 sistnämnda portföljerna. Permanent Portfolio är bättre balanserad, men avkastningen är onödigt låg.

Se detta inlägg för ett backtest av ovanstående portföljer under 70-talet, som stöd för min tes.

DEL 2: Tillägg av lång volatilitet och trend?

I Shahidis bok ”Balanced Asset Allocation” framhålls 3 olika sorters risker man alltid tar när man försöker överprestera den riskfria räntan (dvs alla portföljers mål), som gäller för alla tillgångsklasser:

Shahidi risker

Vi kan alltså diversifiera bort klimatrisken genom att konstruera en balanserad allvädersportfölj. De andra två riskerna – oförutsedda räntehöjningar (även bara förväntningar på sådana) och minskad riskaptit (stigande riskpremier i samband med börskrascher), är dock ej möjliga att diversifiera, och påverkar alla tillgångsslag. Detta är anledningen till att även en allvädersportfölj har nedgångar.

Jag kunde aldrig riktigt acceptera och släppa ovanstående, vilket gjorde att jag blev väldigt exalterad när jag läste Artemis Capitals rapport om deras ”Dragon Portfolio”, som diskuterats här på bloggen. Rapportens första del är överdramatiserad (”Big Debt Crises” av Dalio ger en mycket bättre överblick av ämnet), men i andra halvan presenterar de sin version av en allvädersportfölj:

Dragon Portfolio:

  • 24% Aktier
  • 18% Räntor
  • 19% Guld
  • 18% ”Commodity trend” = Aktiv derivatstrategi som baseras på råvarumarknadens momentum. Simuleringen i artikeln går lång/kort råvaruindex baserat på 50-dagars medelvärde.
  • 21% ”Lång volatilitet” = Aktiv derivatstrategi som baseras på aktiemarknadens volatilitet. Simuleringen i artikeln köper OTM optioner i marknadens riktning, efter en rörelse på +/- 5%.

Ovanstående portfölj uppvisar fantastiska siffror, med överlägsen riskjusterad avkastning jmf med klassiska portföljer. Särskilt tilläggen av volatilitet och trend är teoretiskt mycket tilltalande, eftersom de har potential att skydda mot de två risker (nämnda ovan) som Shahidi menar är icke-diversifierbara!


Volatilitet:

Volatilitet ger en explosiv utveckling ffa vid plötsliga kriser (“tail-risks”) och uppvisar mycket låg korrelation till övriga tillgångsslag. Den förväntade avkastningen av volatilitetsdelen är i sig själv låg/negativ på lång sikt, men tack vare den låga korrelationen maximeras ombalanseringseffekten och portföljens geometriska snitt höjs (se detta inlägg för ett konkret exempel).

Finns det något praktiskt sätt att exponera sig mot volatilitet som småsparare?
Såsom nämnt här på forumet finns sannolikt bara 2 tänkbara: Lyxor S&P 500 VIX Futures (VOOL) samt den aktivt förvaltade fonden Amundi Funds Volatility World. VOOL är inte att rekommendera för passivt sparande, då konstant contango gör att ETF:en urholkas extremt fort (-50% på 1 år trots att underliggande VIX index är väsentligen oförändrat). Amundi uppvisar mycket bättre siffror, men volatiliteten är mycket lägre än VIX index (ca 5x lägre standardavvikelse), och fonden är relativt dyr (förvaltningsavgift 1,45%). Trots detta tror jag att fonden kan uppfylla portföljens behov.

Se detta inlägg för mer detaljerad jämförelse mellan VOOL och Amundi.


Trend:

I backtestingen av Dragon Portfolio har en CTA-strategi simulerats genom lång/kort råvaruindex, vilket intuitivt förklarar varför allokeringen presterar vid t.ex. stigande inflation. Historiskt var det så denna strategi fungerade (CTA står ju för Commodity Trading Advisor), men moderna CTA-fonder (s.k. managed futures-fonder) använder dock avancerade tradingalgoritmer för att följa trender inom många olika tillgångsslag utöver råvaror.

Oavsett underliggande tillgångsslag kan man visa att trendstrategier presterar bäst vid extremer, både vad gäller tillväxt och inflation. Se detta inlägg för fördjupning. Till skillnad från volatilitet, som presterar vid plötsliga chocker, presterar trend alltså bäst vid utdragna nedgångar/uppgångar, och har liksom volatilitet mycket låg korrelation med övriga tillgångsslag, vilket maximerar ombalanseringseffekten.

Finns det något praktiskt sätt att exponera sig mot trend som småsparare?
Fonderna Lynx, European Alliance RPM Evolving CTA och SEB Asset Selection opportunity är moderna CTA-fonder som kan uppfylla detta behov. Nackdelen är dyra förvaltningsavgifter. Ett billigare sätt är att själv försöka fånga trendpremien genom att övervikta det tillgångsslag i portföljen som för närvarande uppvisar starkast momentum. Se detta inlägg för inspiration.

DEL 3a: Min allvädersportfölj

Utifrån insikterna i del 1 och 2 kan vi skapa den ”ultimata” allvädersportföljen:

Grundportföljen består av 4 huvudtillgångsslag:

  • 25% Aktier (hög tillväxt)
  • 25% Statsobligationer (låg inflation)
  • 25% Realränteobligationer (hög inflation)
  • 25% Guld (låg tillväxt)

Grundversionen liknar således en bättre balanserad version av Permanent Portfolio, där korta räntor är utbytta mot reala räntor (som inte existerade under Harry Brownes livstid).

Den avancerade portföljen finjusterar balansen (kursiverad text är sekundära attribut):


HÖG TILLVÄXT

  • 10-12,5% Aktier (momentum/kvalitet)* (hög tillväxt + låg inflation)
  • 10-12,5% Aktier (värde)* (hög tillväxt + hög inflation)

*Momentumfaktorn och värdefaktorn har historiskt varit varandras motsatser. Momentum och kvalitet trivs vid låg inflation, där nutida tillväxt/vinster extrapoleras in i framtiden. Värde presterar bättre vid hög inflation, eftersom framtida tillväxt/vinster då diskonteras hårdare. Se detta inlägg för fördjupning i detta.


LÅG INFLATION

  • 12-15% Statsobligationer (låg inflation)
  • 4-5% Företagsobligationer (låg inflation + hög tillväxt)
  • 4-5% flyttade till volatilitet (som bl.a. presterar vid låg inflation + låg tillväxt)

HÖG INFLATION

  • 12-15% Realränteobligationer/Inflationsförväntning* (hög inflation)
  • 4-5% Råvaror/Guld* (hög inflation + hög tillväxt)
  • 4-5% flyttade till volatilitet (som bl.a. presterar vid hög inflation + låg tillväxt)

*Risken för kraftiga räntehöjningar är störst i kvadrant 1. Realräntorna i denna kvadrant kan därför bytas ut mot inflationsförväntning, vid tro på aggressiv centralbank. Se nedan om räntehöjningar.

*Råvaror är ett mer pålitligt val för just kvadrant 1, enligt resonemanget i del 1. Problemet är att råvaror kraschar så hårt vid låg inflation att portföljens riskjusterade avkastning försämras. Guld kan därför ersätta råvaror.


LÅG TILLVÄXT

  • 8-10% Guld (låg tillväxt)
  • 12-15% flyttade till volatilitet (som också presterar vid låg tillväxt)

AVANCERADE TILLGÅNGAR

  • 20-25% Volatilitet (låg tillväxt, plötsliga chocker + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
  • 0-20% Trend* (extrema, utdragna miljöer + “icke diversifierbara” risker enl del 2)

*Eftersom trend kan prestera oavsett klimat är det mest korrekta att skala ned alla övriga tillgångsslag med likvärdig andel, för att få plats med trendallokeringen.


I de mindre rutorna i anslutning till varje kvadrant i portföljdiagrammet finns typexempel på historiska perioder, samt fondförslag där:

  • Grön = grundförslag
  • Orange = valutasäkrat grundförslag
  • Röd = avancerade förslag

I sin enklaste form kan alltså portföljen konstrueras med 4 fonder (se de grönmarkerade förslagen). Strategin kan därmed användas till t.ex. tjänstepension och PPM. Ju mer avancerad man önskar vara, desto fler av de röda förslagen kan gradvis plockas in, tills man till slut landar i en fullfjädrad avancerad portfölj.

Hur långa löptider ska räntefonderna ha?
För såväl de nominella som reala räntorna är det fördelaktigt att välja så långa löptider som möjligt, för att matcha volatiliteten hos aktier och guld, vilket krävs för äkta riskparitet. Det är därför de röda förslagen är långa räntefonder.

Hur inverkar räntehöjningar på portföljen?
Tar man inte stor ränterisk med så stor andel långa räntor i portföljen? Det är korrekt att långa räntor är mer känsliga för räntehöjningar än korta. Räntehöjningar i sig är dock inget problem, så länge de är inprisade av marknaden. Oförutsedda räntehöjningar är dock en icke-diversifierbar risk som påverkar alla tillgångsslag negativt, men portföljen har 4 inbyggda skydd:

  1. Volatilitet, enligt resonemanget i del 2.
  2. Trend, enligt resonemanget i del 2.
  3. Möjlighet att byta ut en andel av realräntorna mot inflationsförväntning, dvs ETF:erna UINF/EUIN, som finns angivna som avancerat förslag i kvadrant 1. Se detta inlägg för fördjupning.
  4. Vad föregår alltid en oförutsedd räntehöjning? Oförutsett stigande inflation. Vad presterar vid oförutsett stigande inflation? Realräntor (och andra tillgångsslag i övre halvan av portföljdiagrammet). Innan den oförutsedda räntehöjningen sker kommer alltså detta neutralisera effekten. Se detta inlägg för exempel.

Hur ska portföljens geografiska fördelning vara?
Geografisk diversifiering är vitalt, eftersom ingen kan förutspå framtidens geopolitiska läge. Likaså styrs priset på guld av global tillgång och efterfrågan, varför portföljen inte bör begränsas till enbart en region.

I praktiken bör man alltid utgå ifrån marknadsvikt vid konstruktion av aktiedelen. Därefter bör räntedelens geografiska fördelning matcha aktierna, för att korrelationen mellan tillgångsslagen ska fungera. Exempelvis vore det ologiskt att kombinera 100% amerikanska aktier med 100% svenska obligationer.

DEL 3b: Backtesting av min allvädersportfölj

Grundportföljen vs. Permanent Portfolio (PP), Golden Butterfly (GB) och S&P500:


12,5% VTSMX, 12,5% VISVX, 25% VUSTX, 25% VIPSX, 25% guldindex

Vi ser att PP har högst Sortino Ratio, men lägst CAGR (eftersom den är för defensiv). GB har högst CAGR, men lägst Sortino (eftersom den är överviktad aktier). Min grundportfölj har nästan lika hög CAGR som GB, och nästan lika hög Sortino som PP – en bra balans.

Avancerade portföljen (utan trend) vs. “Mellanportföljen”, Grundportföljen och S&P500:


12,5% VTSMX, 12,5% VISVX, 15% VUSTX, 5% VWEHX, 15% VIPSX, 15% guldindex, 25% volatilitetsproxy

Den avancerade portföljen uppvisar en fantastisk Sortino Ratio på 2,07, hög CAGR på 7,57%, samt låg Max Drawdown på -8,21%! Längsta negativa period var 10 månader.

“Mellanportföljen” innebär att köra den avancerade portföljen utan att blanda in råvaror eller företagsobligationer. Vi ser att detta ger ännu högre Sortino på 2,11, samt förbättrad Max Drawdown på -7,99%, på bekostnad av CAGR. Absolut ett tänkbart alternativ!

Avancerade portföljen + 20% Trend vs. Dragon Portfolio och S&P500:


10% VTSMX, 10% VISVX, 12% VUSTX, 4% VWEHX, 12% VIPSX, 12% guldindex, 20% volatilitetsproxy, 20% PQTIX

Historiken är kortare, men tillägget av trend ger enastående Sortino Ratio på 3,03, mycket högre än Dragon Portfolio!

Ombalansering
För alla backtests har jag använt dynamisk ombalansering, dvs. ökning/minskning med viss relativ andel. Jag har funnit gränsen +/-17,5% vara optimal.

För grundportföljen innebär ovanstående 0-2 ombalanseringar/år. Föredrar man årlig ombalansering istället påverkas portföljen i princip inte alls.

För den avancerade portföljen innebär ovanstående 3-8 ombalanseringar/år, så för den hade en årlig ombalansering istället varit förödande. Sortino ratio sjunker med 5-10%!

Hur har jag simulerat volatilitet?
Amundis Fds Volatil Wld är det bästa alternativet har jag försökt simulera utfallet av denna fond. VIX-index har en standardavvikelse på ca 80%, medan Amundi bara har 16%, således ex. 4% VIX för att simulera 20% fondallokering. Resterande 16% läggs i cash (riskfri ränta), då fondens jämförelseindex är den riskfria räntan + 3%, och majoriteten av fondens tillgångar (förutom volatilitetsexponeringen) investeras i korta räntetillgångar.

Allmänt om backtesting
En investeringsstrategi bör aldrig baseras på enbart backtesting, då historiken är alldeles för kort och man riskerar overfitting. I ovanstående fall har vi dock endast använt backtests som ett experimentellt verktyg för att testa min hypotes - dvs att min tillgångsallokering är bättre än andra populära allvädersportföljer. Utifrån resultatet kan vi inte förkasta denna hypotes. Jag skapade min allvädersportfölj långt innan jag upptäckte portfoliovisualizer.

Notera även att backtestingen inte tar hänsyn till transaktionskostnader, och att simuleringen av volatilitet är imperfekt.

DEL 4: Avancerat och frivilligt – aktiv viktning av portföljen

Eftersom portföljen är helt symmetrisk och balanserad blir det enkelt att övervikta portföljen åt olika håll utifrån makroekonomisk förutsägelse, om man önskar satsa emot marknadens konsensus. Detta innebär förstås en stor risk. Såsom förklarat i del 1 räcker det inte med att tro att t.ex. inflationen kommer stiga – den måste också stiga mer än vad marknaden redan prisat in.

Om man trots ovanstående vill ta en aktiv position kan man lätt göra det med hjälp av följande verktyg som jag tagit fram. Verktyget har 4 inputs: totalt kapital, marknadstro (anges i grader enligt enhetscirkeln), övertygelse (0-100%), samt önskad trendallokering (0-20%). Marknadstron avgör riktningen på portföljens viktning, och övertygelsen avgör storleken på viktningen. Har programmerat ett makro som ritar en pil, som illustrerar marknadstron och övertygelsen.


Exempel: Övertygelse 0% med trendallokering 20%. Detta är basviktningen av den avancerade portföljen, såsom beskrivet i del 3a.


Exempel: Marknadstro 135 grader (hög inflation, låg tillväxt), övertygelse 50%, trendallokering 20%. Verktyget beräknar lämplig portföljviktning utifrån denna marknadstro.

DEL 5: Avancerat och frivilligt – hävstång

Eftersom den riskjusterade avkastningen är bättre med allvädersportföljen än 100% aktier, men den absoluta avkastningen sämre, är nästa logiska steg att applicera hävstång på portföljen, för att förhoppningsvis uppnå högre avkastning till lägre risk.

Det finns 2 sätt att göra detta på:

  1. Fonder med hävstång. Det finns ett stort utbud av framförallt ETF:er med inbyggd hävstång. En vanlig invändning är att daglig hävstång (som används i dessa typer av produkter) urholkar värdet i längden, men enligt denna artikel tycks den optimala hävstången ligga kring 2x. Det största problemet är det bristfälliga utbudet på Avanza/Nordnet. Degiro är ett bättre alternativ.

  2. Portföljbelåning. Så länge portföljens CAGR > låneräntan är detta förmånligt. Problemet är förstås att man riskerar tvångsförsäljning av värdepapper om värdet på portföljen skulle sjunka kraftigt, och krediten överstiger tillåten belåningsgrad. Detta vill man undvika till varje pris, eftersom det innebär att sälja på botten. Avanza och Nordnet erbjuder båda portföljbelåning till förmånlig ränta, Nordnet är dock det bättre alternativet då de även inkluderar ETF:er i sin ränterabatt.

Återstående analys i denna del kommer handla om alternativ 2. Analysen bygger till stor del på diskussion i denna tråd.


NORDNET

  • Alla fonder på Nordnet har en belåningsgrad, som anger hur mycket kredit just den fonden är värd.
  • Alla fonder kan belönas med utökad belåningsgrad, om man diversifierar portföljen väl. Detta ersätter den ursprungliga belåningsgraden. Kravet är att innehavet i varje fond upptar max 30% av portföljen (10% om det är ett enskilt värdepapper).
  • Vissa fonder på Nordnet ger ränterabatt, vilket betyder att du får låna krediten till förmånlig ränta. Kravet är att den ursprungliga belåningsgraden är minst 70%.
  • Ytterligare ett krav för ränterabatt är att maximal kredit uppgår till max 40% av belåningsgraden (för räntenivå 1) resp. 60% av belåningsgraden (för räntenivå 2). Därefter gäller ordinarie ränta.
Exempeluträkning

Du köper LF Global (85% belåningsgrad) för 100 kr. Du kan då låna 85 kr. Du köper ytterligare LF Global för dessa. Du kan då låna ytterligare 85% * 85 = 72,25 kr. Du köper ytterligare LF Global för dessa, och så vidare.

Maxar du krediten kommer du då till slut äga LF Global för: eget kapital / (1 - belåningsgrad). Ovanstående exempel ger 100 / (1 - 0,85) = 667 kr = 6,67x hävstång.

Här är ett förslag på en avancerad allvädersportfölj med enbart fonder godkända för ränterabatt, och som uppfyller kraven för utökad belåningsgrad:

Fond Andel Belåningsgrad (utökad)
Aktier (momentum/kvalitet) 10%
Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM) 4% 90%
iShares Edge USA Qual Fctr (QDVB) 2% 85%
iShares Edge EU Qual Fctr (CEMQ) 2% 85%
Fidelity Em Mkts Quality Income (FYEM) 2% 85%
Aktier (värde) 10%
JPM Global Equity Multi-Factor (JPGL) 4% 85%
SPDR MSCI USA Small Cap Value Weighted (ZPRV) 2% 85%
SPDR MSCI Europe Small Cap Value Weighted (ZPRX) 2% 85%
Franklin LibertyQ Emerging Markets (FLXE) 2% 85%
Nominella statsobligationer 12%
AMF Räntefond Mix 6% 90%
iShares $ Treasury Bond 20+ (IS04) 2% 90%
Xtrackers II Eurozone Gov Bond 25+ 1C (DBXG) 2% 85%
VanEck J.P.M. EM Local Curr Bond (EM1C) 2% 85%
Företagsobligationer 4%
JPM Gbl HY Corpo Bd Multi-Fctr (JGHY) 4% 85%
Realränteobligationer 12%
Danske Invest Globala Realräntor SEK h 6% 85%
UBS LFS Bloomberg TIPS 10+ (UIMB) 2% 85%
UBS LFS Bloomberg Eur InflLnk10+ (FRC4) 2% 85%
SPDR Bloomberg EM Infl Linked Local Bond (SYBI) 2% 85%
Råvaror 4%
WisdomTree Enhanced Commodity (WTIC) 4% 85%
Guld 8%
WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR) 8% 85%
Volatilitet 20%
Amundi Fds Volatil Wld A2 20% 85%
Trend 20%
Lynx Dynamic 20% 85%
Totalt 100%
Viktad snittbelåningsgrad 85,9%

Ovanstående portfölj ger följande maximala hävstång:

Räntesats Tillåten kredit (andel av snittbelåningsgrad) Maximal portföljbelåningsgrad (tillåten kredit * snittbelåningsgrad) Maximal hävstång (återinvestering i samma portfölj*)
Räntenivå 1 40% 34,4% 1,52x
Räntenivå 2 60% 51,5% 2,06x
Ord. ränta 100% 85,9% 7,09x

*Se exempeluträkningen ovan.

Ponera nu att vi lägger oss precis under 1,52x hävstång till räntenivå 1. Vi kan acceptera att gå över denna gräns (till räntenivå 2) under korta perioder. Vi kan dock inte acceptera att gå över nästa gräns (till ordinarie ränta).

Hur stor nedgång hos portföljen (“max drawdown”) kan ske innan vi går från räntenivå 1 till ordinarie ränta? Svar: -33,6%. Marginalen är alltså god, med tanke på att max drawdown i del 3b var -8,21% för den avancerade portföljen.

Uträkning av ovanstående nedgångsmarginal

Utgå från eget kapital på 100 kr:
100 kr eget kapital / (1 - 34,4% portföljbelåningsgrad) = 152 kr totalt innehav = 52 kr kredit.

När motsvarar 52 kr en portföljbelåningsgrad på 51,5%?
52 kr kredit / 51,5% = 101 kr kvarvarande totalt innehav.

Nedgång i totalt innehav: 1 - 101/152 = -33,6%

Sammanfattat:Nordnet tycks en portföljbelåningsgrad för den avancerade portföljen på strax under 34,4% (1,52x hävstång), vilket är precis under gränsen för räntenivå 1, vara optimal och relativt säker.


AVANZA

  • Alla fonder på Avanza har ett belåningsvärde, som avgör hur hög din maximala kredit är. Till skillnad från Nordnet har detta ingenting att göra med ränterabatten.
  • Vissa fonder på Avanza ger ränterabatt, vilket betyder att du får låna krediten till förmånlig ränta. Detta är angivet som en separat variabel för varje fond. Endast 8 ETF:er är godkända.
  • Ytterligare ett krav för ränterabatt är att maximal kredit uppgår till max 10% av de godkända fondernas värde (räntenivå 1), resp. 25% av värdet (räntenivå 2), resp. 50% av värdet (räntenivå 3). Därefter gäller ordinarie ränta. Observera att detta inte har någonting att göra med belåningsvärdet!

Här är ett förslag på en “mellanportfölj” med enbart fonder godkända för ränterabatt (inspiration från detta inlägg):

Fond Andel Belåningsvärde
Aktier 20%
Storebrand Global All Countries 8% 80%
AuAg Precious Green (totalt 20% i denna fond) 12% 70%
Nominella statsobligationer 16%
AMF Räntefond Mix 16% 80%
Realränteobligationer 16%
Danske Invest Globala Realräntor SEK h 16% 0%
Guld 8%
AuAg Precious Green (totalt 20% i denna fond) 8% 70%
Volatilitet 20%
Amundi Fds Volatil Wld A 20% 40%
Trend 20%
Lynx Dynamic 20% 60%
Totalt 100%
Viktat snittbelåningsvärde 50,8%

Eftersom gränsen för räntenivå 3 går vid 50% av fondernas värde behöver vi inte oroa oss för ovanstående belåningsvärde, vi vill ändå alltid hålla oss under 50%.

Ovanstående portfölj ger följande maximala hävstång:

Räntesats Maximal portföljbelåningsgrad (andel av fondernas värde) Maximal hävstång (återinvestering i samma portfölj*)
Räntenivå 1 10% 1,11x
Räntenivå 2 25% 1,33x
Räntenivå 3 50% 2x
Ord. ränta 50,8% 2,03x

*Se exempeluträkningen under Nordnet.

Ponera nu att vi lägger oss precis under 1,33x hävstång till räntenivå 2. Vi kan acceptera att gå över denna gräns (till räntenivå 3) under korta perioder. Vi kan dock inte acceptera att gå över nästa gräns (till ordinarie ränta).

Hur stor nedgång hos underliggande tillgångar (“max drawdown”) kan ske innan vi går från räntenivå 2 till ordinarie ränta? Svar: -50,4%. Marginalen är alltså extremt god, med tanke på att max drawdown i del 3b var -8,21% för den avancerade portföljen.

Uträkning av ovanstående nedgångsmarginal

Utgå från eget kapital på 100 kr:
100 kr eget kapital / (1 - 25% portföljbelåningsgrad) = 133 kr totalt innehav = 33 kr kredit.

När motsvarar 33 kr en portföljbelåningsgrad på 50%?
33 kr kredit / 50% = 66 kr kvarvarande totalt innehav.

Nedgång i totalt innehav: 1 - 66/133 = -50,4%

Sammanfattat:Avanza tycks en portföljbelåningsgrad för “mellanportföljen” på strax under 25% (1,33x hävstång), vilket är precis under gränsen för räntenivå 2, vara optimal och extremt säker.


Tack för att du tagit dig igenom hela inlägget! Jag vill gärna höra era tankar och feedback.

81 gillningar

Tack!

Kan inte säga att jag förstår och hänger med hela vägen men imponerande arbete!

En fråga, i din backtesting av Grundportföljen /enkla varianten, hur ofta har du räknat med en ombalansering?
Finns det kriterier för ombalansering eller är det x ggr per år eller liknande?

Tack så mycket!

För grundportföljen använde jag samma inställning, dvs ombalansering vid relativ avvikelse på 17,5%, men för grundportföljen har detta bara inneburit 0-2 tillfällen per år.

3 gillningar

Har du en färdig allokering för Grundportföljen (med de gröna valen) som du kan klistra in?
När jag tittar igenom tabellerna verkar man tappa råvaror (förutom guld) i den portföljen.
Rätt uppfattat?

1 gillning

Kanske det bästa inlägget i forumet hittills. Det skulle Jan kunna göra en hel avsittsserie i 4 delar om.
Extra guldsjärna om golden butterfly togs med i backtestningen. Jag ska läsa inlägget noga när jag inte jobbar.

8 gillningar

Mycket intressant och imponerande första inlägg!

Nu är frågan om man kan hitta någon lämplig handelsplats där man kan ha allting på samma ställe.

Hade även varit intressant att se hur de olika fördelningarna hade sett ut relaterat till sin komplexitet och vilka värdepapper som ingått i vilka.

1 gillning

Uppdatering: Se istället detta inlägg för förslag på grundportfölj.

Tack så mycket allihop. Det är lite svårt att föreslå en färdig allokering, tanken är ju att portföljen ska vara flexibel i komplexitet så länge man håller sig till totalt 25% per tillgångsslag. Själv kör jag en full version av den avancerade portföljen på Avanza.

Förslag på grundportfölj utifrån gröna val:


  • 20% Länsförsäkringar Global Indexnära
  • 5% PLUS Allabolag Sverige Index

  • 25% Danske Invest Globala Realräntor SEK h (orange förslag = valutasäkrad)

Tycker att det är värt att betala lite extra för valutahedge just för denna del, eftersom stigande inflation per definition innebär att man riskerar negativ valutaeffekt på globala realränteobligationer. Dessutom är jag väldigt negativ beträffande USD (subjektiv åsikt) och vill minimera exponeringen så mycket som möjligt.


  • 25% iShares Global Govt Bond USD (EUN3) alt. valutasäkrad mot EUR (DBZB)

  • 25% Xetra Gold (4GLD)

Man får passa på så länge Avanza betalar avgiften för denna, såsom diskuterats i en annan tråd.


Ovanstående är förstås bara ett förslag. Det första jag hade uppgraderat till röda alternativ är statsobligationerna och realränteobligationerna, där man egentligen vill ha så lång duration som möjligt för att matcha volatiliteten hos aktier/guld.

5 gillningar

Så snällt skrivet, tack! Här är en jämförelse mellan grundportföljen och Golden Butterfly (50/50 split mellan globalt aktieindex/small cap value för båda portföljerna för rättvisans skull). Hade gärna haft med det i mitt första inlägg, men man kan bara testa 3 portföljer åt gången.

Grundportföljen har i princip samma CAGR, bättre Sortino Ratio, och mindre Max Drawdown.

3 gillningar

Ska man tolka graferna som att man investerat och inte rört under 21 år och tabellerna ovan att man ombalanserat vid givna kriterier?

Nej, graferna och tabellerna är inräknade ombalansering.

Du har lagt ned stor möda och en hel del energi på din jakt efter den ultimata portföljen. Själv undrar jag om du inte är inne åt det håller som många här fnyser lite åt, nämligen att försöka tolka och anpassa sig utefter omständigheterna för stunden.

  • Är det din tanke att anpassa portföljens innehav i respektive kvadrant om 25% med hjälp av den beräkning du gör via marknadstro och övertygelse?
  • Hur skulle din portfölj se ut om du inte skulle göra mer än ombalansering mellan bestämda tillgånger inom varje kvadrant?
  • Hur stor påverkan har det att du gjort baktest med hjälp av olja och inte ett helt råvaruindex?

I övrigt är det kul att detta ämne poppar upp med jämna mellanrum :slight_smile: .

2 gillningar

Extremt imponerad av din avancerade variant.
Har själv lekt runt och testat massa olika portföljer på sistone men inte alls på den nivån.

En väldigt enkel portfölj som får liknande utfall som din grundportfölj är 13% guld, 33 % US small cap value och 54% long term treasuries. Testat mellan 78-2022 och några kortare intervall. Något sämre om small cap value byts ut till hela US stockmarket, men ändå likt.

Förstår såklart att riskspridningen är sämre. Men, eftersom guld eller developed equities verkar funka i någon av alla kvadranter samt long term treasuries aldrig blir riktigt voltilt så tolkar jag det som att man uppnår samma resultat. Samtidigt har men en portfölj som består till 54% räntor vilket ofta ses som extremt defensivt.

Jag förstår nog helt enkelt inte varför 4 likaviktade delar är eftersträvansvärt.

Tillägg: använder nog ett enklare verktyg för att simulera. Vilket använder du?

1 gillning

Jag ägnade mig mycket mer åt sånt förr, men under åren blir man ödmjuk av börsen. Så nej, jag är i grunden marknadsagnostisk, och håller min portfölj kring grundviktningen (dvs 25% per kvadrant), men jag uppskattar att symmetrin finns.

Tyvärr finns bara historik från 2006 och framåt när man testar med råvaruindex, varför jag valde att använda oljeindex som proxy, skillnaden blir liten. Här är siffrorna:

Avancerad portfölj (med råvaruindex) 2006-2021: CAGR 10,37%, Max Drawdown -8,54%, Sortino Ratio 2,39.
Avancerad portfölj (med oljeindex) 2006-2021: CAGR 10,65%, Max Drawdown -9,89%, Sortino Ratio 2,39.

Dalio’s All Weather blir lite bättre av råvaruindex istället för oljeindex (Sortino Ratio 1,50 vs 1,47), medan min grundportfölj har Sortino Ratio 1,53 för samma tidsperiod.

3 gillningar

Tack! Egentligen skulle man behöva backtesta en portfölj över minst en 100-årsperiod för att få en helhetsbild, för att kunna täcka in alla tänkbara börsklimat, då den långa räntecykeln tar så lång tid på sig. Din föreslagna portfölj hade sannolikt underpresterat (notera att underprestera = avkasta mindre än den riskfria räntan) rejält mellan 1964-78 (hög inflation, låg tillväxt). Det är anledningen till att man behöver 4 likaviktade delar för att uppnå äkta risk-paritet.

3 gillningar

Tack för ditt resonemang! Använder samma hemsida :slight_smile:

Ja, verkar som att jag inte tagit i beaktning riktigt hög inflation under mer än 10 år. Men det borde bli samma problem för din grundportfölj?Lyckas bara testa min portfölj tillbaka till 72 (men får byta till 10 årig ränta).

En montecarlo simulering med en snittinflation på 7 procent med 7 procent volatilitet (70-talet i USA hade visst nästan 7 procent i snitt och toppade på 14 procent) ger -1,44% realavkastning per år för grundportföljen och +0,38% för min portfölj i 10percentilen. Ska fortsätta läsa på, är ju riktigt kul att lära sig om alla samband mellan tillgångar!

1 gillning

Intressant, lekte själv runt lite med Monte Carlo-simuleringen nu. Tror tyvärr inte att den går att lita på. En portfölj med 100% realräntor presterar sämre än 100% långa räntor, vid 7% inflation med 7% volatilitet, vilket är direkt ologiskt om vi försöker simulera 70-talets börsklimat.

Tror problemet är det jag poängterar i del 1 - det är inte inflationen i absoluta tal som spelar roll, utan inflationens utfall jämfört med marknadens förväntningar. Någon sådan parameter anger vi inte vid simuleringen, varför den baseras på befintlig data, dvs 20+ år av stabil, låg inflation.

3 gillningar

Tack för delning. jag har också läst Artemis portföljsförslag men trevat i implementeringen.

Min enda invändning förutom de som du tar upp, transaktionskostnader och vix som proxy är valuta exponeringen. Allt detta blir ju en ren usd exponering och skall man säkra så kommer det kosta pga ränteskillnad.

Hur menar du? Jag är själv mycket negativ till USD-exponering, och har därför ansträngt mig till det yttersta för att minimera det i portföljen. De orangea förslagen i diagrammet är alla valutasäkrade alternativ, finns sådana i varje kvadrant (förutom aktier). Dessutom försöker portföljen diversifiera globalt så mycket som möjligt.

3 gillningar

Hej, jag missade att det var i sek. Fast då finns ju em risk att terminskostmader äter lite avkastningen. Oavsett, riktigt snyggt jobbat!

1 gillning

Väldigt intressant! Själv lägger jag mycket vikt vid ”max drawdown” och ”worst year” för min PP/RT-portfölj. Det är kul att det ökar i värde, men för mig är det viktigaste att minimera risken till förlust och inte förlora jämfört med inflationen, fast ändå inte köra bankkonto… :pleading_face:

2 gillningar