Är fondrobotarnas mellanriskportföljer verkligen så balanserade som de låter?

Spara och investera Fonder, fondrobotar och indexfonder
1

När man väljer t.ex. Lysa 50/50, Avanza Auto 3–4, Nordnet One Balanserad eller Opti 5 får man ofta höra att det är en “bra kompromiss” – inte för offensivt, inte för defensivt. Men hur balanserade är de egentligen sett till faktisk risk?

• Om aktier står för ~90 % av portföljens volatilitet, trots att de bara är 50 % av kapitalvikten – hur mycket “mellanrisk” är det egentligen?
• Och om räntedelen mest består av korta räntefonder med låg rörelse – bidrar den till portföljen, eller är den bara där för att se trygg ut?

Det här är frågor som blir extra intressanta i ljuset av t.ex. @Zino tråd om allvädersportföljer där riskbalansering, korrelation och rebalanseringspremie diskuteras mer på djupet.

Varför ser fondrobotarna ut som de gör?
Kanske för att det fungerar för de flesta. Men det kan också bero på att:
• Det är billigare att använda passiva indexfonder utan komplexa tillgångar
• Kapitalviktade portföljer är enklare att förklara än riskviktade
• Enkla portföljer ger färre klagomål och fungerar “okej” i alla miljöer

Men det betyder också att de inte är optimerade för riskjusterad avkastning.

Finns det bättre alternativ – utan att offra enkelhet?
Ett exempel är att själv sätta ihop en enkel och mer riskbalanserad portfölj med låg underhållsnivå och bara fem fonder.

Om man har portföljen på Avanza kan man dessutom använda deras funktion för automatisk rebalansering, vilket innebär att du t.ex. varje kvartal kan återställa ursprungliga vikter genom ett par klick.
Kvartalsvis rebalansering bidrar inte bara till struktur – det kan ge en rebalanseringspremie, särskilt i portföljer med lågkorrelerade tillgångar. Det innebär att du systematiskt säljer det som gått upp och köper det som gått ner, vilket kan öka avkastningen utan att öka risken.

Exempel på enkel och balanserad mellanriskportfölj (5 fonder):
25 % DNB Global Indeks
10 % PLUS Allabolag
15 % AMF Räntefond Lång (eller Captor Iris)
25 % Danske Invest Global Realränta SEK
25 % Lynx Dynamic

Hur står den sig mot Lysa 50/50?
Den egna portföljen har en förväntad nominell avkastning på cirka 5,5–6 % per år, med en realavkastning runt 3,5–4 % efter inflation.

Lysa 50/50 ligger snarare kring 4–4,5 % nominellt (alltså cirka 2–2,5 % realt), beroende på exakta antaganden.

Max drawdown är ungefär densamma eller något lägre i den egna portföljen (–12 till –15 %), men med bättre riskspridning, inflationsskydd och potential till högre avkastning.

Du får alltså betydligt bättre förväntad avkastning – utan högre förlustrisk.

Vad tycker ni?
Finns det plats för en “Lysa Plus”? En produkt som behåller enkelheten men bygger in mer riskbalans och verklig diversifiering?

Eller är dagens robotlösningar tillräckligt bra – givet vad de försöker lösa?

5 gillningar
2

Tycker att det låter som att du har en poäng. Men när jag undersöker Lysa mot nätmäklare så har jag perioden 10 februari - 11 mars en nedgång på -5,1% hos Lysa och -6,34% på Avanza. Avanza saknar Sverigedelen dock. Så tror likväl att mellanriskerna fungerar hyggligt.

3

Precis, dom kommer sannolikt prestera hyggligt och fungera för dom flesta, men är sällan skräddarsydda för individens mål.
Min poäng var att man med relativt enkla medel kan få ca 1,5% högre förväntad CAGR till i princip samma eller lägre drawdown risk.
Frågan är om folk på forumet tycker det kan vara värt mödan, eller om fondrobotarnas lösning kan duga som dom är?

4

Skulle tro att vinsten är för liten för att dessa investerare ska bry sig. Enkelheten vinner helt enkelt den matchen.

1 gillning
5

Skillnaden i avkastning kan nog vara större än många tror. Exempel:

Med ett startkapital på 1 miljon kronor och en sparhorisont på 30 år blir skillnaden tydlig:
• Exempelportföljen (5,75 % årlig avkastning): ca 5,35 miljoner kr
• Lysa 50/50 (4,25 % årlig avkastning): ca 3,49 miljoner kr
• Skillnad: ca 1,87 miljoner kr mer i slutvärde

Till samma eller lägre förväntad risk dessutom…

6

Om vanligt folk har svårt att förstå hur en normal räntefond fungerar är det rejäl pedagogisk uppförsbacke att sälja in dessa två.
Särskilt om man talar om vilken avgift Lynx har.

Målgruppen är smal.

7

Ja givetvis, därav följande analys:

Mitt mål är inte att ”sälja in” någon produkt egentligen, bara skapa en diskussion och öka medvetenheten hos forumets medlemmar.

Tänker att det kanske att det finns en och annan FIRE medlem här med flera miljoner parkerade i en mellanriskfondrobot som eventuellt ”går miste” om en potentiellt bättre lösning för deras mål.

8

Jag tror inte du kan säga att dessa antaganden som ligger till grund för så exakta siffror på förväntad avkastning håller generellt framöver.

Det låter väldigt exakt för något som har stor osäkerhet. I någon mening p-hacking.

1 gillning
9

Precis, man ska absolut inte stirra sig blind på exakta siffror, framtiden är ju alltid osäker. ingen vet om global index kommer ge 6 eller 7 eller 8% tex…

Men tanken med avkastningsantagandena var inte att ge en exakt prognos, utan att illustrera skillnaden i struktur. En portfölj med bättre riskbalans, låg korrelation och rebalanseringspotential bör ha högre riskjusterad avkastning än en fondrobot som bara viktar efter kapital.

Så även om vi inte vet om det blir 5,5 eller 6 %, så är poängen att konstruktionen ger bättre förutsättningar, och att även små skillnader gör stor skillnad över tid. Det är inte p-hacking, det är bara portföljdesign med lite mer tanke bakom.

10

Det håller jag inte med om att det är en slutsats som kan dras.

Det måste ligga antaganden bakom din beräkning som påverkar den relativa förvöntade avkastning. Dessa antaganden tror jag inte kan göras så exakt att du kan anta att det finns en relativ skillnad i förvöntad avkastning ens.

Att bara titta på volatilitet fungerar bara om du kan ta hänsyn till korrelationen också. Jag påstår då att korrelationen i framtiden är såpass okänd att det inte går att dra slutsatsen du drar.

Precis det jag menar du inte kan konstatera. Där det blir en form av p-hacking.

1 gillning
11

Nä jag fattar hur du menar, helt rimligt att va skeptisk mot för exakta siffror. Jag försöker inte säga att jag vet utfallet, bara att vissa typer av portföljer är bättre riggade rent strukturellt med tex mer diversifiering med fler tillgångslag, lägre historisk korrelation, rebalanseringsmöjligheter osv. Det är ingen garanti såklart, men känns mer som medveten portföljkonstruktion än p-hacking om du frågar mig.

12

Alla dessa menar jag fortfarande att du inte kan dra slutsatsen håller bättre i framtiden för den portföljen du föreslår i relation en 60/40 eller 50/50.

Jag menar att det finns inte exakt data nog att kunna värdera detta. Därför jag kallar det typ p-hacking".

Det kanske känns så, men jag tror inte det betyder nåt. Korrelation, volatilitet o.s.v. är för svaga mått (de är linjära) för att kunna modellera ekonomin exakt nog.

1 gillning
13

Återkommer med fullständigt svar när jag kommit hem från jobbet :slight_smile:
Finns en hel del studier kring riskparitet vs marknadsviktade som är värda att ta i beaktande.

14

Jag tror att det är en kombination av, i fallande ordning

  • aktiemarknaden har gått väldigt bra de senaste 15 åren
  • aktiemarknaden har gått väldigt bra de senaste 15 åren
  • att det är enklare att förklara aktier och relativt stabila räntor
  • lägre avgift
  • riskjusterad avkastning är svårt att förklara/förstå då risk är olika saker för olika personer
  • en riskparitetsportfölj kan med viss hävstång troligtvis slå en aktieportfölj med god marginal till lägre risk, men hävstång innebär högre avgift (ibland både synlig och dold), se punkt 4.

Sammantaget är det en betydligt svårare/“långsammare” produkt att sälja, vilket rimmar illa med startup-tjänster såsom Lysa och Opti där det handlar om att växa kundbasen fort genom att erbjuda det som har varit bäst de senaste 10-15 åren.

Storbankerna vill troligtvis inte heller erbjuda det då de redan idag lurar på kunderna enkla aktiefonder som kostar 1.5% i avgift men som borde kosta max 0.5%. Med en fond som verkligen kostar 1.5% att förvalta så måste dom då ta 2.5% i avgift för att få samma vinst, så dom saknar incitament.

2 gillningar
15

Nu så…

Jag fattar helt hur du tänker, och håller med om att varken historisk korrelation eller volatilitet fångar hela verkligheten. Men att säga att man inte kan dra nån slutsats alls om portföljstruktur bara för att verktygen inte är perfekta känns lite väl ”binärt” i min värld. Det blir lite som att kasta ut alla verktygen bara för att dom inte ger en exakt bild av framtiden. Vi vet att dom är förenklade, men de är fortfarande användbara.

Dessutom finns det en hel del forskning som visat att portföljer med bättre riskbalans som riskparitet har har gett bland annat:
Lägre drawdowns, jämnare avkastning i olika marknadsklimat, och ofta bättre risk justerad avkastning än klassiska 60/40 eller marknadsviktade portföljer.

Exempel på studier:
Asness, Frazzini & Pedersen (2012) – “Leverage Aversion and Risk Parity” visade att riskparitet slog 60/40 i riskjusterad avkastning över flera decennier, även efter kostnader.

Ilmanen & Kizer (2012) – “The Death of Diversification Has Been Greatly Exaggerated” visade att riskbalanserade portföljer gav bättre diversifiering än kapitalviktade i praktiken.

Bai, Koijen & Schotman (2016) – visade att den globala marknadsportföljen inte är mean-variance optimal om man antar rimlig framtida osäkerhet.

Så jag försöker inte säga att man kan modellera framtiden exakt, men man kan bygga på strukturella egenskaper som hållit rätt bra över tid. Tex att olika tillgångar reagerar olika i olika regimer (tillväxt, inflation, recession osv).

Och CAPM är ju elegant i teorin, absolut. Men det bygger på rätt hårda antaganden, som tex:
Attt alla investerare är lika.
Att alla har tillgång till samma information.
Att alla investerar i samma tillgångar.
Att framtida riskpremier är konstanta och förutsägbara.

Det håller liksom inte i verkligheten. Och det är just därför riskparitet är mer teoretiskt rimligt. Det bygger på att man inte vet exakt hur framtiden ser ut, och försöker fördela risken jämnt mellan olika typer av ekonomiska miljöer. Det är inte bara en praktisk lösning, det är ett mer generellt och robust sätt att tänka portföljkonstruktion, även i teorin.

16

Ja du har säkert rätt, förutom att den jag gav exempel på kostar ca 0,5%, men känns som det inte är kommersiellt gångbart att ha en sådan produkt ändå, för liten målgrupp helt enkelt. Är nog främst ”gör-det-själv” alternativt hos någon av nätmäklarna för inbitna RT-själar som är alternativet vi får leva med i några år framöver :wink:

17

Jag tänkte på en aningen mer avancerad variant, ev. även med hävstång. Dock får jag ditt exempel till ca 1% (med Captor)?

1 gillning
18

Jag säger inte att det är binärt. Jag säger att skillnaden mellan dessa portföljdstrukturer är för liten för att metoden och datan är för knapphändig för att kunna förkasta nollhypotesen (att portföljerna saknar skillnad i riskjusterad avkastning vid samma absoluta avkastningsnivå).

Att det håller historiskt statistiskt signifikant säger jag inte är felaktigt. Men just antagandet att denna skillnad kommer kvarstå framöver (i statistisk mening) signifikant är det kluriga.

Skillnaden är helt enkelt för liten. Vi pratar om rätt små skillnader i alla fall i närheten av den effektiva fronten.

Marknadsvikt är optimalt även för FF3, CAPM är inte nödvändigt kriterie för att marknadsvikt ska ligga på effektiva fronten.

1 gillning
19

Ok förstår, räknade bara förvaltningavgifterna, blev ca 0,65%. Så visst ca 1% inkl allt.

20

Absolut, och jag gillar att du nyanserar det hela, inget måste vara svart eller vitt.

Jag håller med om att vi rör oss i marginalerna här, och det handlar inte om att den ena portföljen är 2x bättre än den andra.
Men för en del investerare (särskilt med mellanriskaptit och begränsad horisont) kan just de där små skillnaderna i riskprofil och drawdown spela roll i praktiken, även om det inte är signifikant i strikt akademisk mening.

Sen angående marknadsvikt vs FF3, så är det helt sant att man inte behöver CAPM för att få marknadsviktning på effektiva fronten. Men det förutsätter ändå att man accepterar dom implicita riskpremierna i marknadens prisbild, och att den framtida korrelationen mellan t.ex. aktier, räntor och alternativa strategier gör det rationellt att låta aktier bära 90 % av risken i en balanserad portfölj. Det är där jag blir rätt (om inte väldigt) tveksam.

Jag tycker snarare att riskbalanserade portföljer ger ett mer robust utgångsläge, inte för att dom garanterat slår marknaden, utan för att de bygger på en mer generaliserbar logik under osäkerhet.

Så för mig handlar det inte om att förkasta marknadsvikt som ineffektivt, utan om att andra konstruktioner kan vara bättre anpassade till verkliga mål, även om skillnaden är liten i teorin.