I en standard global indexfond är USA-allokeringen cirka 60-70 % av det totala innehavet. USA anses vara världens mest stabila marknad (finns såklart åsikter om detta), och dollarn är världens reservvaluta. Att USA-fördelningen är så stor är ju också för att alla världens företag är listade där.
Även jag ligger tungt investerad i USA, mer i mina passiva placeringar där globala indexfonder utgör huvuddelen av investeringarna.
Nu till min fråga / farhåga - som säkert diskuterades flitigt även inför de senaste två presidentvalen.
Senast det var val stormades Kapitolium av mob med huliganer, många av dem fast övertygande om att de deltog i någon form av historisk revolt för att ta över makt, eller snarare låta makten bli kvar hos Trump. USA har sedan 2021 blivit ett ännu mer polariserat land och maktkampen inför valet 2024 ser riktigt mörk ut - det blir som det ser ut nu ytterligare ett val mellan Biden och Trump. Oavsett utgång i detta val måste väl det påstås vara rätt så höga risker att vi ser liknande tendenser till upplopp, våld och destabilisering som förra gången? Men om man drar det ytterligare ett steg, kan det till och med vara så att USA efter 2024 kommer se något som liknar ett inbördeskrig till och med? Vi talar ändå om världens mest beväpnade nation, med en stor andel mycket motiverade människor som är övertygande om sin sak.
Nu säger jag inte att det kanske är det mest troliga scenariet. Men för att tala ekonomi (som ju ändå är ett universellt språk och fokus för detta forum) - är det inte en risk som behöver på något sätt prisas in på marknaden? Lika väl som att risken för att Kina ska göra något aggressivt och anfalla Taiwan, vilket ju definitivt är med i riskpremien för fonder exponerade mot tillväxtmarknader/Asien. Vad skulle hända med börsen om det blossade upp interna stridigheter och till och med regionala krigshandlingar i USA efter valet 2024? Skulle inte det agera som ett sänke på börsen, och därmed också dra ner våra investeringar som är så tunga i USA?
Om det blir krig i USA, är väl kanske våra investeringar inte det viktigaste att prata om? Nej, jag håller med. Men tycker ändå att den rent teoretiska frågeställningen kring risk och vad som är inprisat i en marknad är intressant.
Black swans are extremely rare events, often with large negative consequences.
A black swan event cannot be predicted beforehand, but may seem obvious in hindsight.
Reliance on standard forecasting tools and investment models can both fail to predict and potentially increase vulnerability to black swans by propagating risk and offering false security.
Nej, det är väldigt svårt att visa Men jag tycker punkt 3 svarar på din fråga om varför marknaden skulle specifikt vara dålig på att att prisa in en sådan här risk.
Jag håller inte alls med. Enda sättet att komma från marknadsvikt (eller faktorvikt) är om mab börjar spekulera om vilka svarta svanar som man ska vikta på vilket sätt i relation till marknadsvikt.
Så att vikta ner en region innebär att man tror att man har mer kunskap (dessutom kunna vikta om lagom mycket i rätt riktning) än marknadssnittet om hur stora och hur allvarliga olika svarta svanrisker är.
Det blir fånigt tillslut att över huvud taget anse att marknaden har någon antydan till effektivitet men samtidigt att den inte kan vikta olika svarta svanrisker bättre än man själv som individ kan.
Så du menar att det enda rationella är att investera i precis hela marknaden. Inklusive EM, Kina, Afrika, för all risk är inprisad? Hur ser du på obligationer och råvaror, krypto? Allt är prissatt korrekt och ingår i din portfölj?
Att allt är prisatt relativt korrekt vad gäller risk betyder inte att jag vill ha marknadens genomsnittliga risk.
Jag vill ha mer risk än marknadssnittet. Därför har jag inte en perfekt marknadsportfölj (obligationer o.s.v.). Jag ligger närmare 100% aktier marknadsviktat efter aktiemarknadens marknadsvikt med hävstång i form av bolån dessutom.
Jag menar att det enda rationella i en värld utan avgifter är att vikta efter kända riskfaktorer och matcha den individuellt valda risknivå man vill ha. I en verklig värld får man även göra avvägningen med avgifter/kostnader. Vilket leder hyfsat till att utesluta de minsta bolagen som ändå får så låg vikt att det inte har en större påverkan än de kostnader/avgifter förknippade med dem.
Det handlar om att vara relativt nära den effektiva fronten på kapitalmarknaden. Det gör man rätt enkelt med antingen en balans av obligationer/aktier (lägre risk och avkastning relativt 100% aktiemarknad) alternativt 100% aktiemarknadsvikt eller ännu högre risk med att överexponera riskfaktorer på aktiemarknaden.
Då förstår jag inte vad du har för invändning till någon som vill ta mindre risk än aktiemarknadens genomsnittliga risk och undervikta olika typer av riskkoncentrationer som land, enskilda sektorer eller företag.
Självklart riskerar man (åtminstone kortsiktigt) att få mindre avkastning om man underviktar hypade bolag som Novo nordisk eller Nvidia, sektorer som “AI” eller då som sagt underviktar USA. Att det skulle vara “fånigt” eller irrationellt håller jag inte med om.
Därför att det är inte riskfaktorer. Det är ren enskild spekulation.
Du blandar ihop bra risk med dålig risk.
Du tar inte nödvändigtvis mindre risk genom att undervikta regioner relativt marknaden. Förmodligen tar du högre risk tom. Men en så kallad idosynkratisk risk som inte är korrelererad med högre avkastning.
Nej det är absolut inte varken rimligt eller troligt. Det är ren spekulation.
Riskfaktorer är rätt väl studerade akademiskt och de faktormodeller med mest stöd är väl fortfarande 5 faktor (eller 6 faktorer) efter French och Fama.
Jag tror du får förklara lite bättre. Jag förstår inte på vilket vis ditt val att inte köpa en marknadsviktad position i krypto är bättre/mer rationellt än mitt val att undervikta Novo nordisk? På vilket vis tar jag mer risk? Vilken typ av risk är det jag tar?
Krypto är valutor. Valutaspekulation är ett negativ summespel. Sysslar jag inte med. Obligationer/räntepapper är avtal om någons annans framtida kassaflöde. Bolag är löfte om ett specifikt bolags framtida kassflöde.
Idosynkratisk risk är specifika risker som inte ger högre avkastning. T.ex. att lägga 100% i ett enskilt bolag ger dig samma väntevärde på avkastning som hela marknaden. Men det ger ett väldigt mycket bredare utfallsdistribution. Det är en idosynkratisk risk. Diversifierar man och lägger i 2 bolag istället är väntevärdet fortfarande detsamma, med utfallsdistributionen är nu mycket smalare. Mindre risk men samma avkastning.
Riskfaktorer är koefficienter som har identifierats mellan vissa grupper av bolag att de har både högre risk och högre avkastning. Bolagsstorlek är en sådan. Den koefficienten är negativ, så stora bolag har lägre väntevärde men mindre bredd i deras utfallsdistribution. Småbolag har relativt det omvända.
Jag vill undvika att placera mina pengar alltför koncentrerat. Så jag vill frångå ren marknadsvikt för att undvika att vara alltför exponerad mot enskilda bolag eller länder.
edit
Det kan mycket väl vara så att du har rätt och att jag bara har svårt att följa ditt resonemang, jag är inte ute efter någon evighetsdiskussion. Tack för att du tagit dig tid och förklarat hur du tänker!
Tycker nog också att det är lite lustigt att nästan alla högt värderade bolag är amerikanska, hur kan det ha blivit så?
Kan det ha att göra med efterkrigstiden när hela Europa och stora delar av Asien var sönderbombat så var USA helt orört? Förstår faktiskt inte varför det nästan inte finns högt värderade bolag utanför USA.
Men jag tycker punkt 3 svarar på din fråga om varför marknaden skulle specifikt vara dålig på att att prisa in en sådan här risk.