Läste en intressant artikel som går emot det mesta som rekommenderas här på RT. Arturo Arques privatekonom på Swedbank menar att basen av ditt sparande ska bestå av en billig bred Sverigefond som kompletteras med en globalfond eller regionalfond.
Han varnar för globalfonder som i praktiken är USA fonder dominerade av Tech. Det är inte bred riskspridning som många tror.
Valutarisken, globalfonder går bra när kronan är svag, men i år har nästan all uppgång i globalfonder utraderats av valutan.
På RT har jag fått lära mig att globalfonder är bred riskspridning och att det inte finns någon valutarisk i globalfonder. Min egna bedömning är att jag inte köper det helt och hållet, Viktar därför ner globalfonderna något, har det mesta hos Lysa .
Allt beror på vilket tidsperspektiv och om man är okej med att tajma marknaden. Att det som tjänar mest pengar och har högst värdering har störst plats är en feature med indexfonder inte en bugg.
Förr var det järnväg, IT-företag, oljebolag etc. Allt går i cykler. Så är man orolig på kort sikt 0-5 år, då är kanske problemet riskexponeringen och kanske inte så mycket det enskilda valet.
Att avvika från en marknadsportfölj introducerar ju en risk du inte får betalt för + att den introducerar en beteenderisk för att allt som inte är index är svårare att hålla och förknippat med tvivel, tex när är det då rätt att gå tillbaka.
Är vi just nu i ett läge som motsvarar 1996 med 3 års brutal uppgång kvar, där 1999 slutade på +70% eller är vi 1999 och vi har passerat toppen?
Om man nu tror att börsen är övervärderad, och den amerikanska börsen ska falla, då kommer den svenska att dras med, varför då inte köpa räntor?
Så att byta KAN vara rätt, det vet vi inte, men det kan också vara fel. Tittar man då i forskningen så är avvikelse från index generellt fel att göra.
Det bästa jag har kommit fram till är en fråga som jag har stulit någonstans där jag tyvärr inte minns källan:
Om börsen skulle gå upp med 50%, är jag nöjd med min portfölj?
Om börsen skulle backa med 50%, är jag nöjd med min portfölj?
Om man kan svara ja på båda frågorna med sin portfölj, då är det bra. Annars är det en möjlighet att göra en förändring.
Marknaden är ju i grunden irrationell, så det kan vara smart att minska antalet variabler som kan avvika. En Sverigefond kanske inte maximerar den maximala potentialen, men det är ju få saker som gör det. Är jag OK med en indexfond som ökar 7% i värde på ett år med mindre möjliga differentialer, eller vill jag öka antalet differentialer och kanske få 9%? Med antalet differentialer så ökar ju också risken.
Ett problem med en “vanlig globalfond” är ju att den ofta följer MSCI World. 23 länder på den utvecklade marknaden. Namnet globalfond är ju missvisande och här kan ju USA delen utgöra 75%. Så jag tycker inte att jag har marknadsvikt med bara en vanlig globalfond, jag avviker från marknadsvikten.
Jag tror Sverker Olofsson i PLUS hade slängt den i soptunnan!
Jag låter Arturo Arques svara själv med citat från artikeln:
“En bra grundregel är att man ska ha huvuddelen av sina tillgångar i samma valuta som man lever och har sina utgifter i”, skriver han.
För de flesta svenskar betyder det att den trygga basen bör vara en prisvärd svensk indexfond – som sedan kan kompletteras med en mindre andel global- eller regionfonder.
(Jag delar inte hans råd men tycker det är en intressant åsikt).
Det går rätt enkelt att se hur stor del av bolagen som är listade på börsen i USA, ja. Runt 75% av marknadsvikten. De gör inte enbart affärer i USA, hur ser den globala spridningen ut med det i åtanke?
Sant, men borde inte indexet vara bredare för att få kallas globalfond? Tillväxtmarknader och småbolag. Kanske även frontier. Baltikum, Rumänien, många länder i Afrika och Sydamerika (Argentina?!) är ju inte med.
Han tycks göra det klassiska tankefelet att tro att en aktie som brukat köpas och säljas med en viss valuta på något sätt skulle vara bunden till den valutan. Men det är ju en andel av ett bolag man köpt, och inte något valutaderivat.
Inget som hindrar dig att köpa fler fonder med fler inriktningar. Lägg till lite Europa, Lite EM. Plus lite fler regioner.
Samtidigt kan du försöka fundera på vilken risk du tar. Hur vet du att vissa av länderna i Afrika eller i Asien inte går 100% diktator läge och stänger ner sina börser som hände med Ryssland?
Själv äger jag IXUS som följer MSCI ACWI ex USA IMI som “globalt index”. Enligt deras datablad:
The index covers approximately 99% of the global equity opportunity set outside the US.
Och ja, då äger man alla möjliga skumma marknader, men det är ju det som är riskspridning. Någon kanske stänger ned sina börser, men totalt sett så är det ju en väldigt liten del av marknaden.
Detta gäller även om man äger svensk indexfond. Om kronans reala värde stärks gentemot indexets reala värde (givet att det oförändrat och marknaden effektiv) kommer marknaden kräva färre SEK när den handlar med aktien och din investering kommer falla i mätt SEK på ditt konto.
Artikeln är därmed totalt missvisande och författaren verkar direkt inkompetent.
Starkare krona minskar värdet på alla reala tillgångar uttryckta i SEK.
Huruvida det ökar den totala risken eller ej är väl svårt att säga, men det sprider ju risken. Att avgöra om det är mer eller mindre riskabelt att bara äga US Tech jämfört med att äga hela världen blir ju väldigt beroende på enstaka faktorer, men tesen är ju att det är bättre att vara så diversifierad som möjligt. När västvärldens ekonomi kraschar så kanske det är bra att äga lite Rosneft eller China Motor Corp…
I praktiken så är det väldigt liten skillnad mellan MSCI World och MSCI ACWI IMI (8 procentenheter över 10 år), de extra marknaderna är ju en så liten del av totalen.
Differentialer är variabler där det inte finns något samband mellan inputs och outputs. En kran är en variabel; öppnar man kranmynningen ökar mängden vatten som kommer ut. En differential är en kran där det inte kan sägas hur mycket eller lite vatten som kommer ut baserat på kranmynningen. Ta ett företag som SAAB, som ökar sitt utbud och ökar sin försäljning, men som ser sitt aktievärde minska. I ett annat företag som ökar sitt utbud och ökar sin försäljning så ökar aktievärdet. Det finns inget samband mellan inputs och outputs. Värdet bestäms av förväntan, vilket är irrationellt. Multiplicera det till alla företag i ett index, och du har en matris som i grunden är irrationell. Det är mera kaosteori än ett ordnat, förutsägbart system. Vilket är skälet varför marknaden inte kan tajmas.
Fast man blir inte mer diversifierad på grund av att man lägger till mer, man måste lägga till mer av rätt sak. Att äga två globalfonder ger ju tex inte mer diversifiering. Dvs att diversifiera men i det frångå marknadsvikt förbättrar inte riskspridningen, det höjer risken.
