229. Pris är vad du betalar, värde är vad du får och psykologin styr sambandet därmellan

Redan Benjamin Graham lär ha sagt: ”Pris är vad du betalar, värde är vad du får – oavsett om det handlar om strumpor eller aktier.”. Medan värdet ofta kan räknas fram sätts priset av marknaden och beror till stor del på psykologi. Något som jag underskattat (och missat tjäna pengar på) flera gånger de senaste åren. Det här är del tre i överkursserie: ”Vad krävs för att slå index?” utifrån Howard Marks bok ”The most important thing”.

OBS! Det här avsnittet är inte till för dig som är en ny sparare eller precis har kommit igång. Det är definitivt ett överkursavsnitt och vi rekommenderar alltid att börja med avsnitt 99 eller avsnitt 190. Det är egentligen allt man behöver veta, det här avsnittet är mer åt nörderi-hållet. De två tidigare avsnitten är; ”Effektiva marknadshypotesen och dess begränsningar” samt ”Vad krävs för att slå index? | Del 1. Second Level Thinking”.

Den första delen av avsnittet handlar om värde och tillväxt. Inom den fundamentala analysen, där man tittar på ett bolags värde, finns det två skolor. Den ena fokuserar på värdebolag och den andra på tillväxtbolag. I korthet kan man säga att värdeinvesterare köper bolag vars värde är lågt i förhållande till priset idag. Investerare som gillar tillväxtbolag köper aktier idag baserat på en framtida tillväxt. Skillnaden är självklart inte svartvit.

Har man rätt om tillväxtbolag skapar det dramatiska resultat i portföljen. Har man rätt om värdebolag skapar det ofta mer konsekventa resultat. I grunden handlar det inte om skillnaden mellan värde- och tillväxt utan snarare om värde idag eller imorgon. Tillväxtbolag är en satsning på framtiden, som kan uppstå (eller inte) medan värdebolag baseras på värdet idag. Således handlar det också snarare om att ”buying things well” snarare än ”buying good things”. Eller som man ibland säger: ”well bought is half sold.”

Den andra delen i avsnittet handlar om relationen mellan pris och värde som till stor del styrs av psykologi. En nyckel i investerande handlar om att vara på det klara med vem som gillar en investering idag och vem som inte gör det. Att investera är på många sätt som att delta i popularitetstävling. I alla fall på kort sikt.

Inom sparande borde det rationella vara att ju mer priset ökar, desto mindre populärt borde det bli. Tyvärr är det väldigt sällan så, snarare tvärtom. Ju högre priset stiger, desto större blir intresset. I skrivande stund stämmer det för t.ex. krypto, Tesla och en hel mängd andra saker. Det är samma motiv till att många investerar i fonder som gått bra på sistone, trots att forskningen (avsnitt 123) visar att det inte finns särskilt mycket samband mellan vad som gått bra och kommer gå bra.

Tyvärr är det svårt att agera rationellt och rätt då hela investeringsvärlden är riggad för att vi ska göra fel sak vid fel tillfälle. Jag har flera exempel på misstag jag har gjort på senare tid, särskilt sådana där jag underskattat marknadens pyskologi. T.ex. när jag tackade nej till en större post i Klarna, avstod från emissionerna i Flat Capital, Truecaller, Volvo m.fl. med motiveringen att priset var högre än mitt bedömda värde. Total miss i bedömningen hur populära dessa aktier skulle vara.

En annan insikt detta året är: ”Priset är högt” är långt i från synonymt med ”nästa rörelse kommer vara nedåt”. Tillgångar kan fortsätta vara överprisade länge och eller bli ännu dyrare. Det är därför jag i mångt och mycket landar i att spara i indexfonder. Genom att regelbundet och automatiskt spara i indexfonder över en lång tidsperiod kommer jag få marknadens genomsnittliga pris och marknadens genomsnittliga avkastning. Helt utan ansträngning, utan någon tid, energi, kompetens eller behov av åsikt eller svar på svåra frågor.

Genom att de flesta dessutom underpresterar mot index över tid, kommer det dessutom – över tid – ge en bättre avkastning än de flesta. Men det är en bonus. :wink:

Tack för denna veckan,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.

Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 229.

Bildspelet vi använder i avsnittet finns nedan:

Transkribering av hela avsnittet

Visa hela transkriberingen av avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 229. Detta blir en fortsättning på vår serie utifrån Howard Marks bok ”The most important thing”. Serien handlar om vad det är som krävs för att få en bättre avkastning än index.

Vi har tidigare pratat om second level thinking, effektiva marknadshypotesen. Idag kommer det handla om pris, värde och psykologi.

Caroline: Ja.

Jan: Vi hade min mamma på besök häromdagen och hon sa att vi har haft några bra avsnitt på sistone men att det avsnittet vi hade om effektiva marknaden var skittråkigt.

Caroline: Det var jättesvårt.

Jan: Jag vill understryka att är man inte super intresserad av ekonomi och nörderi så går det bra att hoppa detta avsnitt. Detta är ett fördjupnings avsnitt, lyssnar man på det så upplever jag att det ger en större förståelse för varför indexfonder och fondrobotar är så himla bra.

Man uppskattar det man har mycket mer när man förstår hur komplicerat det är. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, detta är inte finansiell rådgivning.

Om man inte vill investera passivt, långsiktigt, regelbundet i all bolag i hela världen i alla storlekar i alla branscher vad är det då för grejer man behöver ha koll på? Man kan lyssna på avsnitten frigående men del ett var avsnitt 224 och del två var avsnitt 227.

Hur slår man en schackmästare?

Jan: När man investerar brukar jag använda metaforen att spela emot en schackmästare, vill man vinna så finns det två sätt. Det ena sättet är att man tränar, läser alla böcker, skaffar sig en mentor, man tävlar, man anstränger sig i sjukt många år för att sedan i framtiden kanske bli en stor mästare själv.

Det andra sättet är att fuska, du spelar ett annat spel. Du spelar helt enkelt inte schack med mästaren utan spelar något annat istället. Översatt är det att man investerar i småbolag, använder hävstång, använder faktor tilt.

Avsnitten i denna serien handlar om hur man blir en bättre schackspelare, i alla andra avsnitt pratar vi om hur man fuskar. Jag upplever det enklare att fuska och spela ett annat spel än att lägga alla de här åren på träning.

Caroline: Vi har aldrig pratat om varför man ska fuska förrän nu.

Jan: Jag upplever att jag får mycket mer betalat för den arbetsinsatsen jag gör när jag fuskar. Fusk här är inte olagligt utan det är helt enkelt att man gör något annat där man har oddsen med sig.

Jag vill slå ett slag för vår Patreon community, det är för dig som vill ha extramaterial, vi arrangerar träffar. På Patreon skrev folk att de ville ha konkreta exempel på hur fusk ser ut och det har vi haft nu under hösten.

Värde och pris är inte samma sak

Jan: Det roliga med Howard Marks är att han är en av få investerare som har varit väldigt duktigt och respekterad, han har hållit på sedan 60-talet med investeringar, han är väldigt duktigt för han är så mån om att utbilda andra.

Den här boken ”The most important thing” är egentligen en sammanfattning av de här memos:en som Marks skriver. Han är en värde-investerare, vi kommer prata om vad det är, vi kommer prata mycket om pris, värde och psykologi.

Warren Buffett säger att pris är vad du betalar, värde är vad du får. Han säger att den bästa investeringsutbildningen i världen skulle egentligen bara ha två delar. Den ena är hur man värderar en tillgång, den andra delen är hur man kan tänka kring prisrörelser. Pris och värde är inte samma sak.

Caroline: Jag försöker översätta detta till något jag har varit med om. Vi har bara rört vid det lite väl?

Jan: Första steget är att inse att pris och värde inte är samma sak.

Caroline: Ja ja visst men i mitt fall blir det att jag behöver titta på siffrorna då. Det behöver bli konkret.

Köp billigt och sälj dyrt, vad innebär det?

Jan: Du kan läsa här från Howard Marks. Allt som vi läser på engelska är direkt citat från boken.

The oldest rule in investing is also the simplest, buy low sell high. It seems blindingly obvious, who would want to do anything else? But what does the rule actually mean?

Again obvious, on the surface it means that you should buy something at a low price and sell at a high price but what in turn does that mean? What is high and what is low?

Jan: Köp billigt och sälj dyrt men vad innebär det?

Caroline: Man får väl sätta det i relation till någonting.

Jan: En investerare har egentligen bara tre alternativ för att bedöma vad som är högt eller lågt. Det första är att göra en så kallad fundamental analys, bedöma en aktie eller tillgångs underliggande värde man köper när priset är under värdet man har kommit fram till och säljer när det är över.

Teknisk analys handlar bara om att köpa baserat på framtida förväntningar. Det tredje sättet som jag är ett stort fan av är att inte ha en åsikt om pris kontra värde överhuvudtaget. Jag köper allting och har en lång tidshorisont.

Marks syn på daytraders

Jan: Tar vi Howard marks syn på teknisk analys så skriver han såhär:

The way I see it day traders consider themselves successful if they bought a stock at 10 dollars and sold at 11, bought it back next week at 24 and sold it 25, bought it later at 39 and sold it at 40. If you can’t see the flow in this you probably should not read the rest of the book.

Så problemet är att aktiepriset hoppar? De bryr sig inte om aktiens värde. Tycker han illa om day traders?

Jan: Ja han tycker illa om day traders.

Caroline: De vill bara tjäna pengar.

Jan: Det vill ju han också, det är de hela boken handlar om. Vad va aktien värd i början?

Caroline: 10.

Jan: Vad var aktien värd i slutet?

Caroline: 40.

Jan: Hur mycket tjänade day tradern? 3 dollar på de tre affärerna. Den som köpte på 10 och höll hade tjänat 30.

Caroline: Vad trist att jag inte kom på det.

Jan: Det gjorde inte jag heller från början.

Värdeinvesterare och tillväxtinvesterare

Jan: Att investera i index är att vara genomsnittlig, de flesta är sämre än index så en genomsnittlig strategi är bättre än de flesta andra över tid.

Vad är det då han tycker att man ska göra för att få en avkastning som är bättre än index? Då säger han såhär att inom fundamental analys finns det två stycken skolor, värdeinvesterare och tillväxtinvesterare. Du kan läsa vad han skriver.

Buy stocks even those who’s intrinsic value may show little growth in the future out of conviction that the current value is high relative to the current price.

Jan: En värdeinvesterare köper för att man upplever att värdet är högt i förhållande till priset. Notera att han skriver; även de aktier vars inneboende värde kan via en viss tillväxt i framtiden. Vad skriver han om growth investors?

Growth investors buy stocks even though the current value is low relative to their current price because they believe the value will grow fast enough in the future to produce substantial appreciation.

Jan: Tillväxtbolag köper även bolag vars ”current value is low relative to the current price”. De överlappar, det handlar om att kunna se båda fördelarna.

Vill man ha dramatiska resultat eller stabilitet?

Jan: Jag tycker att han får ihop det så himla fint, han skriver såhär:

Thus it seems to be the choice isn’t really about value and growth but between value today and value tomorrow. Growth investing represents a bet on a company performance that may or may not materialize in the future while value investing is based primarily on analysis of companies current worth.

Jan: Ja, vad han säger är att gör du en fundamental analys så handlar det inte om värde eller tillväxt investerande. Skillnaden ligger i vart man lägger värdet. En värdeinvesterare tittar på vad bolaget är värt idag, får jag det med rabatt eller betalar jag en premie?

Tillväxtinvesteraren tittar på framtiden. Egentligen är skillnaden mellan värde och tillväxt en tidsskala. Tar man det resonemanget vidare kommer det vara så att är du en investerare som har rätt om tillväxt får du dramatiska resultat.

Har du rätt om värdebolag kommer du aldrig få dramatiska resultat utan det blir mycket mer konsekvent. Det hamnar på en personlighetsnivå, gillar jag det dramatiska eller inte.

Caroline: Jag är nog bägge. Jag vill ha dramatiska resultat och stabilitet.

Jan: Du gillar drama.

Caroline: Jag gillar båda sätten.

Jan: Skulle jag bara välja en utifrån min personlighet så är jag flit och systematik.

Caroline: Vi har olika hinkar för olika behov. Jag känner mig trygg i att jag kan ha drama men också stabilitet.

Man måste ta hänsyn till framtiden

Jan: Poängen är att oavsett om man väljer att vara värdeinvesterare eller tillväxt investerare så måste en värdeinvesterare ta hänsyn till framtiden. Inte bara det utan även andras uppfattning om aktien i framtiden, det blir ett dubbelhopp.

Caroline: Det som jag känner mig orolig kring Tesla är att folk känner att det är uppblåst tillslut.

Jan: Folk tycker redan det. Tricket är att få den här värderingen rätt, har du inte värderingen rätt så måste du ha tillit till hopp. Jag hoppas på att denna går upp eller att någon annan vill köpa den här.

Om du inte har gjort en korrekt värdering är det lika sannolikt att du har betalat för mycket som för lite. Idealt vill du betala mindre än värdet för då får du det som Warren Buffett pratar om, margin of safety.

Caroline: Det är så tunga grejer att ta in, jag känner att jag inte kan ta in det ens.

Jan: Du har en aktie som är värd 100 kronor och du köper den för 80, då har du 20 kronors marginal. Du vill ha en sådan här vallgrav eller margin of safety.

Caroline: Det är mycket meningar som jag måste hänga med i men sen är vi redan på nästa mening.

Jan: Den här boken och serien sammanfattar det mesta som finns att veta om marknaden.

Man behöver ha tillit till att man har gjort rätt

Jan: Har du betalat för mycket så kan du egentligen bara bli räddad av att det sker en stor utveckling. Det andra som kan rädda dig är att det blir en stor marknadsrörelse, att hela marknaden går upp.

Du kan även räddas av den ännu större idioten som har räknat ännu mer fel än dig. Problemet med dessa är att de inte är systematiska. Det är svårt att bygga en investeringsstrategi på att man säljer till större idioter än en själv. Det kan hända att den större idioten inte finns.

Det räcker inte att jag har fått korrekt värdering, jag har min vallgrav etc. Jag måste dessutom stå ut med att hålla min investering då det nästan alltid kommer komma någon period då du är back på din investering och du kommer se ut som en idiot.

Då gäller det att ha tilliten till att man har gjort rätt när hela världen säger att du har gjort fel. Joel Greenblatt som har skrivit boken ”The magic formula” han kommenterade såhär:

I always tell my students: If you do a good job valuing a stock I guarantee the market will agree with you. I just don’t tell them when, it could be weeks or years. Graham said that the market is a weighing machine over the long term even if it’s often emotional over the short term.

In my experience with the Stockmarket 2 or 3 years is generally enough time for the market to get it right. If you reed the newspaper everyday this is often a tougher way than it sounds.

Jan: Vi hade kunnat prata ett helt avsnitt om bara detta citatet. Om du gör ett bra jobb att värdera en aktie så kommer marknaden förr eller senare att hålla med dig, det kan vara veckor eller år. Tänk att göra en analys och sen inte veta om man gör rätt förrän om 3 år.

Benjamin Graham har sagt att på kort sikt är börsen en popularitetstävling men på lång sikt så kommer det vara mer som en våg. Vågen bryr sig inte utan den väger det som den väger. Detta är extremt jobbigt.

Caroline: Att sitta lång tid med något som inte världen håller med dig om.

Jan: För professionella förvaltare är detta dessutom en karriärrisk. De flesta har inget tålamod i 2-3 år, vi har knappt tålamod för några veckor. När vi köper en aktie vill vi att den ska gå upp direkt, helst samma dag.

Om du inte köper på exakta botten vilket är nästan omöjligt så kommer du vara ner någon gång i din investering. Jag tycker att det är klurigt speciellt när man är lite offentlig, tänk om man har fel och att andra får reda på det. Därför berättar aldrig folk om sina förluster.

Caroline: Jag tycker att det är skönt när man får veta förluster.

Hur vet du när du har fel?

Jan: Detta är ett citat från Marks memo i maj 2000:

Investors with no knowledge of (or concern for) profits, dividends, valuation or the conduct of business simply cannot possess the resolve needed to do the right thing at the right time.

With everyone around them buying and making money, they can’t know when a stock is too high and therefore resist joining in. And with a market in free fall, they can’t possibly have the confidence needed to hold or buy at severely reduced prices.

Jan: Ja. En förutsättning för att kunna slå index är att man ska veta vad vinsterna, värdet, utdelningarna är, hur fungerar bolaget nu och i framtiden, hur kommer marknaden uppfatta detta bolaget i framtiden?

Man behöver titta på alla de aspekterna. När tjänar man som mest? När man köper en undervärderad tillgång, sen minskar priset och du fortsätter köpa och du klarar av att hålla sin analys.

Då kommer tvekan, det räcker inte bara att du köper den och snittar ner dig, du måste också ha rätt.

Caroline: Men om vi bara tittar på det. När man har gjort sin analys, då måste man ändå ha rätt mycket på fötterna för att tro att den är värd mer.

Jan: Är man övertygad, har ballar av stål och har rätt så absolut, det är de som kommer tjäna mest pengar.

Caroline: Man lägger in så mycket känsla och självkänsla i att ha rätt eller fel.

Jan: Hur vet du att du hade fel?

Caroline: Det vet man ju inte heller, det blir väl när det är värt noll.

Jan: Väldigt få aktier går i konkurs. Detta är jättesvårt, det är inte enkelt att slå index.

Caroline: Jag tänker så om de Tesla aktierna jag köpte för flera år sedan, då köpte jag det för att jag gillade bolaget och inte för att jag hade gjort någon analys eller så.

Jag lägger in mycket känsla, jag skulle inte sälja Tesla även om det gick ner. Jag tänker att jag nog inte hade varit någon professionell investerare.

Jan: Du är inte professionell.

Caroline: Nej men jag tänker att jag aldrig hade kunnat bli det heller. Hur mycket känsla ska man ha? Man ska nog inte ha så mycket känsla men man måste ändå bry sig om företaget för att vilja analysera det.

Ta hänsyn till hur andra agerar

Jan: Kommer du ihåg förra sommaren när jag blankade Tesla?

Caroline: Jag minns detta.

Jan: Jag hade en läsare som jobbar inom finans som förbarmade sig över mig och sa att detta inte var en bra idé, han hade ju rätt. Han skickade mig en analys på Tesla på 360 sidor.

Caroline: Du får det att låta som så mycket. Jag skojar.

Jan: Folk är pålästa. Min poäng när jag säger 360 sidor så vill jag säga att det är mycket jobb. Du kan komma fram till i den analysen att det inte är värt att analysera i bolaget eller så kommer du fram till att det är värt.

Den känslan som jag påstår är relevant är huruvida jag har tilliten till min egen analys och hålla det. Att blanda in känslor som att jag gillar bolaget tror jag är problematiskt. Det kommer göra att man fattar felaktiga beslut.

Caroline: Okej.

Jan: Däremot behöver man ta hänsyn till hur andra agerar. Om andra förälskar sig i bolaget då får man ta hänsyn till det när man gör sin analys.

Caroline: Ja det ingår väl i analysen.

Jan: Det handlar inte huruvida jag gillar den eller inte. Jag behöver distansera mig. Om jag är en värdeinvesterare så behöver jag kolla vad värdet är och vad priset är, är priset lägre än värdet så köper jag är priset högre än värdet så säljer jag.

Det handlar om att köpa aktien vid ett bra pris, vid ett bra tillfälle

Jan: Då kommer vi till relationen mellan pris och värde. Jag har plockat några citat från boken, ska du läsa?

Caroline: Ja.

Investment success doesn’t come from buying good things but rather from buying things well.

Jan: Detta gillar jag. Många gånger säger man att man har köpt en bra aktie, det handlar inte om att köpa en bra aktie det handlar om att köpa aktien på ett bra sätt och vid ett bra pris vid ett bra tillfälle. Om vi fortsätter.

It has been demonstrated time and time again that no asset is so good that it can become a bad investment bought at to high price. There are few assets so bad they can’t be good investments when bought cheep enough.

Jan: Det handlar om att ha en ganska agnostisk syn. Det finns ingen investering som är såpass dålig att den inte kan bli bra om man köper den billigt. Det finns ingen investering som är så bra att den är bra oavsett vilket pris jag har betalat för den.

Även Tesla kan bli en dålig investering om man köper den till för högt pris. Om man plockar ner detta till en bil så hade vi inte köpt en bil till vilket pris som helst men folk kan köpa en Tesla aktie till vilket pris som helst.

Det värsta är de som lyckas med det här en gång, sen när man försöker göra om det 5 år senare så kan man förlora allt man tidigare har tjänat. Howard Marks säger ”well bought is half sold”. Köper jag på ett bra sätt så löser det många senare problem, när ska jag sälja.

Om jag köper något billigt så kan jag sälja det till någon för dess rätta värde. Vi är så ovana vid det där för vi har inte det tankesättet.

Caroline: Det är väl inte vanligt bland småsparare tänker jag.

Jan: Det är klurigt. Under coronakraschen gick börsen ner 30%, ett år senare var vi 100% upp. Ingen garanti men det är betydligt bättre att köpa i nedgång, det är bra att försöka utnyttja det.

Köper jag detta med rabatt? Får jag min vallgrav? Har jag gjort ett bra köp? Det är ett steg på resan att kunna slå index att ställa sig de här frågorna.

Dela med dig av din kunskap eller sök ditt svar i vårt forum där inga svar är för bra och inga frågor är för dumma.Besök

Om det vore enkelt hade all gjort det

Jan: Jag gillar det Howard Marks skriver om indexfonder för då skriver han såhär.

It’s a fundamental premise of the efficient market hypothesis and it makes perfect sense that if you buy something for its fair value you can expect a return that is fair given the risk.

Jan: Han pratar om den effektiva marknadshypotesen som vi pratade om i det förra avsnittet. Om du köper någonting för dess rätta värde så kan jag förvänta mig en rättvis avkastning i förhållande till den risken jag har tagit. Han fortsätter.

But active investors aren’t in it for a fair risk adjusted returns, they want superior returns. If you will be satisfied with fair returs why not invest passively in an index-fund and save a lot of trouble?

Jan: Köper du en indexfond får du en schysst avkastning i förhållande till den risken jag tar då behöver jag inte ens fundera på alla de frågorna som dyker upp i detta avsnittet.

Detta är lite ett dåligt-stämning-avsnitt för plötsligt börjar vi kasta ljus på att det inte bara är att köpa Tesla på Avanza för att man har hört talas om det och att andra köper det. Vad vi gör är att vi ökar detaljnivån, mängden distinktioner, det är lätt att bli överväldigad. Vad tänker du?

Caroline: Jag håller med, det är lätt att bli överväldigad. Det känns som att man behöver skitlång tid att tänka på detta sen eller så får man vifta bort det och tänka jaja då tar jag index fonder då.

Jan: Jag landar ju alltid där, det är därför jag kör på indexfonder. Att få en extraordinär avkastning kräver en extra ordinär insats. Om det vore enkelt så hade alla gjort det.

Caroline: VI går vidare.

Psykologin ger förståelse för värde och pris

Jan: Då kommer vi in på det här med psykologin, Marks skriver såhär.

The discipline that is most important to master is not accounting or economics but psychology. It’s impossible to overstate how important this is whereas the key to ascertaining value is skilled financial analysis the key to understanding price or value relationship and the outlook for it lays largely in insight into other investors minds.

Investor psychology can cause a security to be priced just about anywhere in the short-run regardless of its fundamentals.

Jan: Han säger att en av de viktigaste områdena är psykologi, det är inte bokföring, finansiering eller ekonomi. Nyckeln till att kunna göra en värdering ligger inom det matematiska men att förstå hur pris och värde hänger ihop är inte en ekonomisk eller finansiell kompetens utan det är psykologi.

Marknaden kan vara irrationell längre än du har råd att delta. Jag anser att Tesla är ett typexempel på det de senaste åren, den är driven på psykologi och inte fundament.

Alla gillar en vinnare

Jan: Du kan fortsätta läsa vad han skriver:

The key is who likes the investment now and who doesn’t, future prices changes will be determent by whether it comes to be likely more people or fewer people in the future.

Investing is a popularity contest and the most dangerous thing is to buy something at the peak of popularity.

Jan: Han säger att nyckeln är att förstå vem gillar denna aktien idag och vem gillar den inte. De framtida prisförändringarna kommer bestämmas av huruvida fler människor kommer gilla den aktien eller färre kommer gilla den aktien.

Det är de som är mitt stora misstag med Tesla och många andra aktier. Jag missuppfattar hur många som kommer gilla den här aktien i framtiden, i min värld så är det helt bisarrt att det är fler människor som gillar det när det går upp i pris.

I min värld så borde det vara så att ju högre priset är ju färre borde gilla den, då betalar man ju mer än det underliggande värdet. Man gör en sämre och sämre affär.

Caroline: Har du aldrig dragits till en vinnare?

Jan: Jag är ju gift med dig.

Caroline: Om vi bortser från det. Har du aldrig dragits till en vinnare? Alla gillar en vinnare.

Jan: Detta har kostat mig och oss as mycket pengar. Jag är kass.

Caroline: Det handlar inte bara om psykologi, du vill ju lägga dina pengar i något vettigt och så känns det inte vettigt för dig. Jan det är okej man behöver inte göra sådana saker som inte är vettiga för sig själv, man förlorar lite av sin själ då.

Jan: Där jag kommer level:a i mitt investerande är här i detta området.

Caroline: Vad ska du tänka nästa gång när du ser en sådan här raket som alla älskar?

Jan: Jag måste tänka på att det är en popularitetstävling på kort sikt. Tricket här är att jag kan göra min värdering men för att förstå skillnaden mellan priset och värdet kan du inte kolla i excel.

Krasst hittar du den mer på finans-twitter eller i forum eller på reddit.

Att ta kontroll över sitt ego

Jan: Jag tror att han fortsätter skriva om detta.

The human side of investing is the critical side it’s certainly an area in which superior investors must excel since financial analysis won’t guarantee superior performance if your reactions to developments are skewed by psychology just like those of others. Thus my third key related to control over emotion and ego.

Jan: Där fail:ar jag.

Caroline: Att ta kontroll över ditt ego?

Jan: Som han säger, ”Since financial analysis won’t guarantee superior performance […] It’s certainly an area in which superior investors must excel”. Jag har väl inte något fantastiskt track record i det området. Ska du läsa?

Accomplishing this is quite difficult since everything in the investment world conspires to make investors do the wrong thing at the wrong time. We are only humans and the challenge is to perform better than other investors even though we start with the same wiring”.

Jan: Det är inte bara jag som trillar dit här men åtminstone vet jag att jag gör det.

Ett korn av sanning

Jan: Om vi tittar på bubblor så skriver han att alla bubblor på börsen startar med ett korn av sanning. Att internet skulle förändra världen var tesen -99 när börsen gick upp 70%.

Har internet förändrat världen? Absolut men det blev överdrivet i slutet av 2000.

Caroline: Man trodde att det skulle gå snabbare än det gjorde.

Jan: Tulpanbubblan på 60-talet i Holland började också med ett korn av sanning, tulpaner är vackra och sällsynta. Bostadsmarknaden utvecklas i takt med inflationen och alla behöver någonstans att bo, också ett korn av sanning.

Problemet är att ju mer priserna ökar desto enklare blir det att tjäna pengar. I en Facebookgrupp kring Teslabilar så kom det ett inlägg häromveckan som löd ”Om Tesla gör en splitt kommer du köpa fler aktier?”

Min första kommentar är att en splitt inte påverkar värdet varför skulle en splitt vara anledningen till att köpa fler aktier?

Caroline: Jag blev också så, vad menas med detta? Hur ska jag förhålla mig till detta?

JB; Återigen skakar jag på huvudet men personen är fucking brilliant för det är det som kommer hända. Folk kommer köpa mer för att det har skett en splitt, det hände förra gången. Jag kan skratta åt det men så är det jag som är idioten i rummet.

Caroline: Men Jan du vill ju vara lite speciell, du vill inte göra det alla andra gör.

Jan: Jo så är det.

Caroline: Då är det egot. Du får lägga ner det enligt Marks, inte enligt mig.

Hela marknaden är riggad för att du ska misslyckas

Jan: Marks håller med mig, läs här.

Caroline: Ja okej.

People should like something less when its price rises but in investing they often like it more this is uncanny but often true. People are attracted to those investments that have performed well lately.

They are also attracted to professional managers who have performed well lately though there is usually not much correlation with the managers future performance.

Jan: Detta pratar vi om i avsnitt 123 om morningstar-stjärnor, när en fond får 5 morningstar-stjärnor så vinner den tävlingar och då får den mycket mer kapital.

Det är mer sannolikt att den kommer förlora sina stjärnor än att den kommer behålla dem så det är statistiskt bättre att köpa en fond med färre stjärnor än en fond med många stjärnor.

Caroline: Nu när vi lär oss att alla håller på en vinnare, jag minns i skolan när vi lärde oss detta. Vi hade en mobbing situation i vår klass och då blev det så tydligt vilka alla ville vara med och vilka ingen ville vara med. Har man inte varit i en situation där man lär sig det så kanske det inte är så självklart. Vad tänker du?

Jan: Jag vet inte, men det får mig att tänka på det här: ”The investing world conspires to make investors to do the wrong thing at the wrong time”

Hela marknaden är till för att du ska fucka upp. Jag börjar mer och mer tro på även om jag inte har belägg för detta att tricket kring framgång för investeringar handlar mer om att inte trilla dit än att vara brilliant.

Marknaden vill hela tiden att du ska göra dumma saker vid dumma tillfällen, om jag bara kan hålla mig ifrån att göra det så kommer jag få en överavkastning.

Caroline: Kanske det är halva sanningen åtminstone.

Jan: Detta kommer med erfarenhet. Jag upplever att jag gör färre misstag idag än vad jag gjorde för 20 år sedan men jag gör fortfarande misstag.

Caroline: Jag tycker det är intressant att egot kan spela sådana spratt att man tror att man har räknat ut saker eller att man tänker att man inte ska göra som alla andra för de gör fel. Så fort man börjar tänka så så kanske man ska sakta ner vad man håller på med.

Jan: Det blir sjukt svårt att differentiera kring om jag har rätt eller fel eller har andra rätt eller fel. Ofta börjar man då leta i vart man har rätt istället för att leta efter vart jag har fel.

Caroline: Ja visst.

Wave and smile Jan

Caroline: Detta är Marks tankar.

Unfortunately the greater rule theory works only until it doesn’t.

Jan: Det är en strategi som funkar fram till att den inte funkar längre. Tesla kan fortsätta upp men sen kommer det en dag när någon inte är villig att betala mer, ingen vet när det är.

Caroline: Elon Musk måste typ dö eller någonting för att jag ska släppa mina, visionen måste dö för att jag ska släppa mina. Du säger att någon gång kommer det en vändning där folk inte för villiga att betala det priset som Tesla aktien ligger på, absolut.

Jan: Då kommer priset falla.

Caroline: Du får det att låta som en engångshändelse. Jag tänker att ja då kommer det vara ett halvår det går ner och sen kommer det gå upp igen. Jag kommer väl vara den sista greater fool.

Jan: Ja men det du säger nu är att du älskar Tesla och kan betala för det till vilket pris som helst.

Caroline: Nej det gör jag ju inte men jag sitter här och väntar på att det ska vända.

Jan: Du är ju inte ute efter att tjäna en överavkastning.

Caroline: Nej det är jag inte.

Jan: Du baserar ditt ägande helt känslomässigt.

Caroline: Jag tror att det är många där ute som håller med oavsett vilken aktie man har. De flesta av oss är inte där.

Jan: Det är därför jag säger att det är en hobby och inte för att tjäna pengar. Folk håller på med hästsport, det kostar pengar men folk älskar det. Håll på med aktier, det kommer kosta dig pengar och du kan älska det.

Det kladdiga blir när det är de som pågår och sen säger man ”ska du göra en bra affär? Köp Teslaaktier”.

Caroline: Det är exakt det som pågår Jan.

Jan: Det är skitkladdigt.

Caroline: Du måste nog vara okej med att det är det där ute på marknaden.

Jan: Jag fattar. Mitt problem där mitt ego slår bakut är när de börjar påpeka för mig att det är jag som har fel om Tesla.

Caroline: Wave and smile Jan.

På sikt kommer saker komma till sitt rätta värde

Jan: Ska du läsa?

The positives behind a stock can be genuine and still produce losses if you overpay for them.

Jan: Du kan va rätt om Tesla men du kan fortfarande förlora pengar på den om du betalar för mycket. Köper du till ett högre pris än värdet så är det en dålig affär.

These positives and the massive profits that seemingly everyone else is enjoying can eventually cause those who have resisted in participating to capitulate and buy.

Jan: Ja det är ofta den sista fasen. Om du hade ”rub it in” med dina Teslaaktier varje vecka nu i flera år så hade jag känt att jag inte hade pallat vara dum längre, då kanske jag också hoppat in tillslut.

A top in the stock or market occurs when the last holdout who will become a buyer does so, the timing is often unrelated to fundamental development.

Jan: Toppen kommer när den sista som har motstått köper.

”Prices are too high” is far from synonymous with the next move will be downward.

Jan: Att priset är högt är inte synonymt med att nästa rörelse kommer vara nedåt. Benjamin Graham säger att ”Eventually valuation has to matter”. På lång sikt kommer saker komma till sitt rätta värde. Man har ofta inte upplevt de här svängarna.

Strategier för överavkastning

Jan: Om man då sammanfattar det så finns det olika vägar till den här överavkastningen, att slå index. Köper man något för att man tror att det underliggande värdet kommer öka är problemet att framtida potential ofta är in-prisat i aktien.

Det är svårt att göra en bättre analys än andra. Om man inte har en icke konsensussyn på är det svårt att tjäna pengar på det.

Det andra sättet att få en överavkastning är att fuska, använda lånade pengar, använda hävstång, problemet med att använda lånade pengar är att det inte gör en investering bättre.

Hävstången ökar heller inte sannolikheten för att bolaget kommer gå bättre. En annan strategi för överavkastning är att sälja det för mer än det är värt. Den är också klurig för har jag fel så kommer det kanske ingen och köper när jag vill sälja.

Det steget som Marks landar i är att köpa något under sitt värde, man köper hundralappen för 80 kronor. Marknaden kommer agera som en magnet, den drar saker till sitt rätta värde men det kan ta tid.

Detta avsnittet har vi pratat både om pris, värde och psykologi.

Det har blivit mycket diskussion kring de tidigare avsnitten i forumet som man kan kolla in på rikatillsammans.se/forum. Där kan man diskutera avsnitt 227 eller avsnitt 224, vi har ofta en diskussion per avsnitt.

Det är kul om du vill hänga med oss i vårt Patreon community på patreon.com/rikatillsammans. Vad tar du med dig?

Caroline: Det blev lite av ett Tesla avsnitt vilket det inte skulle bli men det var ett sådant bra exempel.

Jan: En annan aktie som har börjat röra på sig är Storskogen. Om Tesla är super populär så har Storskogen varit ganska impopulär.

Caroline: Tror du att det kommer vända vid något tillfälle?

Jan: Jag lyssnar på Joel Greenbratt här så det tar väl 2-3 år. När vi är på avsnitt 370 så får vi göra en repris för då har det gått tre år så får vi se om vår analys på Storskogen var mer korrekt och marknaden har ”magnetat” till sig sin värdering.

Snyggt, stort tack för att du hänger med oss. Nästa vecka blir det något annat, inte såhär komplext. Snart är det jul och då kommer våra vanliga avsnitt som handlar om vad som har hänt under året, hur har det gått med portföljerna och lite bästa fonderna.

Nästa vecka tror jag att det kommer handla om delningsekonomi och GoMore, att man kan tjäna pengar på att hyra ut sin bil. Tack så mycket för idag.

Caroline: Tack.

6 gillningar

Bra avsnitt. Det jag i första hand tar med mig är att det inte räcker med att analysera ett bolag och dess aktie. Jag måste också beakta “investerarkollektivet” och hur detta kan tänkas ändra sin uppfattning i framtiden.

Detta tillämpar jag ibland genom att köpa aktier som investerarkollektivet uppenbarligen inte gillar, men där jag tror att en mer possitiv bild kan bli verklighet i framtiden. Om jag har fel, så var det åtminstone inbakat i priset. Ett villkor för mig är att den negativa uppfattningen inte beror på ett företagsspecifikt problem, utan orsaken bör snarare vara att bolaget har marknaden emot sig. Om någon påpekar att sina Tesla-aktier minsann har gått bättre än mina, så citerar jag gärna Warren Buffet: " It’s only when the tide goes out that you learn who has been swimming naked".

En annan reflektion är att man inte behöver välja investeringsstrategi. Det går alldeles utmärkt att ha indexfonder och några aktier vid sidan av. Kanske Carro inte är så omdömeslös ändå? Varför har ni annars en “lekhink”? :wink:

1 gillning

Ja, det är min stora insikt också. Det har varit väldigt “in my face” det här året. Började med att jag tackade nej till en relativt stor post i Klarna i början av året. Sedan hoppade jag över Flat Capital och Volvo-introduktionerna för några veckor sedan. Sedan ska vi inte prata om Tesla, EQT m.fl… :man_facepalming:

1 gillning

Gäller nog att hitta en balansgång här med. Inte det lättaste heller.

Om ett bolag är undervärderat enligt en konservativ gedigen analys är det inte så ofta som bolaget är uppskattat av investerarkollektivet.
Vice versa: om ett bolag är uppskattat är det sällan man hittar en Margin of Safety.
Tyvärr är ju marknaden inte helt dum :see_no_evil:

Generellt när man värderar ett bolag så är inte marknadens tilltro eller sentiment till bolaget en faktor. Det är definitivt ett verktyg, men jag skulle säga att det är en annan verktygslåda, eller till och med en annan hantverkare. I alla fall om vi pratar klassiska Fundamentala Investerare som Peter Lynch, Warren Buffett, John Templeton, Phil Fisher etc.

Förresten, vallgrav och Margin of Safety är investeringstermer man generellt skiljer på inom värdeinvestering där:

Vallgrav är en bestående konkurrensfördel hos bolaget i fråga

Margin of Safety är så som du förklarade, en inbyggd marginal ifall du har fel i din analys :slight_smile:

Riktigt bra avsnitt! Mest intressanta tyckte jag var diskussionen kring värde vs tillväxt, och hur diffus den skalan kan bli. I många senare studier har forskarna valt att döpa om Growth till “Glamour” när man tittar på värdefaktorn, just för att påvisa att det handlar om prissättningen, inte att bolagen just växer. Gillade även diskussionen kring vilket stil man dras till. “The siren-song of Growth” brukar en del värdeinvesterare prata om, just för att strategin är sjukt inkonsekvent, men det är ofta bland dem där dyraste bolagen man hittar sjuka kursraketer.

3 gillningar

Dunning-Kruger-effekten. När man tror sig vara smartare än alla andra men verkligen inte är det. Snarare tvärtom.

1 gillning

Spontant efter att lyssnat på dagens avsnitt (som jag för övrigt tyckte var väldigt bra) så tänker jag att Jans inställning ibland kan bli en självuppfyllande profetia om man är rädd för att göra fel eller haka på “skönhetstävlingen” utan att man själv ser det uppkomna värdet genom egen analys av just den aktien/fonden vid tidpunkten (då det lägger ett enormt ansvar på den individuella spararen) och därför aktar sig för att investera då man själv är rädd för att köpa till “övervärde” medans den bittra realiteten är att få själva som lekmän kan göra fullständiga analyser (och att det alltid finns de som kan göra dem bättre/mera ingående/etc) och att man då i förlängningen blir något handlingsförlamad i jämförelse med den stora massan som inte kräver lika ingående analyser?

Såklart också psykologi. Men tänker att man riskerar att göra sig själv en otjänst om man ställer mycket högre krav på sig själv medans marknaden i sig agerar efter andra premisser? :slight_smile:

1 gillning

Det är just därför man investerar i indexfonder och får en bättre utveckling en de flesta lekmän som köper enskilda aktier utan att göra en fullgod analys.

2 gillningar

Ett par kommentarer, kommer säkert ha fler när jag sett klart…

The way I see it day traders consider themselves successful if they bought a stock at 10 dollars and sold at 11, bought it back next week at 24 and sold it 25, bought it later at 39 and sold it at 40. If you can’t see the flaw in this you probably should not read the rest of the book.

Jag såg givetvis direkt vad författaren ville få det till, givet att han inte gillade daytrading. Det tog några millisekunder. Faktum är att jag kanske hade slutat läsa där men inte alls av det skälet författaren är ute efter utan för att han lägger fram en halmdocka.

En typisk daytrader gör inte 3 affärer mellan att en kurs går från 10 dollar till 40 utan man mjölkar aktien löpande via många affärer på små rörelser. Och gör man inte det via just den aktien så kan det göras via andra aktier. Det intressanta är alltså vilken total värdeökning daytradern har fått under samma tidsperiod som en icke-daytrader fick via en uppgång mellan 10 och 40 dollar.

Och angående:

De som har ballar av stål kommer att tjäna pengar

Säg att någon gjort “rätt” analys, har “ballar av stål” och efter 3 år har aktien vänt upp och kan ge vinst. Det kallas då “De som har ballar av stål kommer att tjäna pengar”.

Jag ser det precis tvärtom. Det kapitalet man gick in med har inte gjort någon nytta alls under 3 år, hade det legat i ett bättre innehav hade det kunnat öka mycket mer!

Jag tänker inte alls i termer av GAV eller vad skillnaden mellan köp och säljkurs innebär för vinst, man måste även ta med tidsaspekten och vad man får för utväxling av sitt kapital. Jag tänker därför enbart i termer av värdetillväxt:

  1. Vilka innehav har jag idag, vilken värdetillväxt förväntar jag mig närmaste veckorna och månaderna
  2. Kan jag byta till andra innehav som under motsvarande tidsperiod ger mig bättre värdetilväxt? → Byt, helt oavsett om jag går med vinst eller förlust i det gamla innehavet. Gör man en förlust måste man inte ta igen den via samma innehav utan det bör göras i det innehav som har störst förutsättningar att öka värdet från det nya, sämre, läget.

En fråga bara. Varför just globala indexfonder?

Det är alltid globala indexfonder hit och globala indexfonder dit.

Varför inte satsa på mer nischade fonder med låg avgift? Jag tänker på ny teknik-fonder, emerging market och så vidare.

Edit:
Så att alla ska förstå vad jag menar.

Varför hålla på Everton (globala indexfonder) när du kan hålla på Liverpool (ny teknik, emerging markets)?

Everton är ett stabilt lag, har vunnit några få trofeer, alltid i högsta i serien.
Liverpool är överlägset bäst, vunnit ofantligt med trofeer, men också varit lite kassa, om än fortfarande i högsta serien.
Men faktum kvarstår, du får inte se ditt lag vinna Champions League om du håller på Everton.

Funkar också med andra lag.
Juventus vs Torino
Barcelona vs Espanyol
AIK vs Bajen

För att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning… :sweat_smile:

Om man ska vara fyrkantig så finns det ännu inga bevis för att just tekniksektorn skulle erbjuda en högre riskpremie än globalt index på sikt. Det är bara att jämföra TIN Ny Teknik YTD mot OMXSPI för att se det.

Däremot finns det absolut stöd för att man kan/bör krydda med indexfonder för bland annat småbolag, värdebolag och tillväxtmarknader.

Problemet med t.e.x teknikbolag är just priset som avhandlats i avsnittet. Det är ju rätt okontroversiellt att tekniksektorn kommer växa framöver och bli en större del av våra liv. Men kommer de leverera ett tillräckligt högt värde kontra förväntningarna (priset)?

För att de har visat sig ge bäst riskjusterad avkastning över långa tidsperioder.

Därför den historiska datan över lång tid har visat att det ger sämre riskjusterad avkastning.

För att analogin här håller inte. Det är lägre sannolikhet att du får se ditt lag vinna om du håller på motsvarande Liverpool.
För alla lag som kan bli nästa Liverpool presterar i genomsnitt sämre avkastning, det är en kraftig minoritet av alla bolag som blir de stora vinnarna. Där det också visat sig vara nästan omöjligt i praktiken att veta innan vilket av bolagen som blir de stora vinnarna. Därmed förlorar man i genomsnitt på att satsa på det som man tror blir nästa stora vinnare. Att slå index är mycket svårare än det verkar rent statistiskt.

Funderat på detta med ”investerarkollektivet”. Hur ser det egentligen ut, på en global nivå och är humanpsykologi rätt verktyg att använda? Är det inte mer av flockmentalitet och primal rädsla som styr börsrörelserna kring enskilda aktier? :thinking:

1 gillning

Fast en fond med emerging market består ju inte i evinnerlig tid av samma bolag. När den växande marknaden etablerat sig är den inte längre än växande marknad.

På samma sätt som att en som investerar i tillväxtaktier inte fortsätter att köpa ett bolag som avstannat på grund av det fyllt upp kostymen.

1 gillning

Ingen som påstår heller. Men det är fortfarande sämre riskjusterad avkastning över lång tid av koncentrera sig mot dessa grupper hela tiden.

Det är ingen som påstår det heller. Gruppen tillväxtaktier (som hela tiden förändras) presterar över lång tid sämre riskjusterad avkastning är globalt index (som inkluderar en liten del tillväxtaktier).

Nu är det här bara ett exempel. Men Spiltan småbolagsfond jämfört med OMSX30 och DJ world index.

Jag har kollat upp flera fonder. Till och med Robur Rysslandsfond har gått bättre än globalt index.

Men det är en garanti att globalt index över tid kommer ge bättre avkastning än en portfölj med fonder som inriktar sig på ny teknik, emerging markets, småbolag och tillväxtbolag.

Intressant

Det är just att det bara är ett exempel som är problemet. Över lång tid så stämmer det inte, perioden är för kort och du har ett selektionsbias till det som (relativt) nyligen gått bäst.

Forskningen är relativt glasklar. Det finns ingen positiv tillväxtpremie. Det finns en svagt positiv värdepremie (negativ tillväxtpremie).

Sen är småbolag något annat. Det finns en småbolagspremie som också innebär en ökad risk. Samma effekt kan du få med en liten belåning på globalt index och få en större diversifiering (och därmed lägre risk för samma avkastning). Lite förenklat.

OMXS30 är ett smalt och relativt irrelevant index att jämföra med dessutom, jag skulle tro du även använder PI indexet och inte GI (inklusive utdelning). Medans fonden är återinvesterande.

Det finns en uppsjö avsnitt på bloggen om varför marknadsviktat index är det som ger bäst riskjusterad avkastning (ev. med faktortilt, men det är inte så relevant i den övergripande diskussionen).

Ja, det var PI och inte GI. Men även DJ world index var med där. Inte för att det gör jättestor skillnad.

Det talas ju ofta i podden om att vi vanliga småsparare inte kan mäta oss med de stora instituten eftersom de har så oerhört stor insyn.

Men vi kan ju köpa fonder som de stora jättarna och insatta spelarna har satt ihop. Så varför inte göra det?
Varför möta schackspelaren i curling när du kan betta på en annan schackspelare?

Dessutom så anser jag inte riskjusterad avkastning vara viktig förrän man uppnåt FI eller närmar sig densamma. Beroende på hur risktagande man önskar vara.

Även DJ world index är rätt dåligt index att jämföra sig med:

Därför forskningen är glasklar på den fronten. Du betalar mer i ökad avgift för en sådan portfölj än vad den överpresterar index.

Det är en fin tanke, tyvärr stämmer den inte med den datan som är tillgänglig.

Därför att du får betala mer i avgift för att betta på en annan schackspelaren än den schackspelaren du bettar på tjänar åt dig i genomsnitt.

Riskjusterad avkastning är det som ger dig resultat bättre än trisslotter… det är helt okej att köpa trisslotter. Men det är gambling, inte investerande. Det har också negativt väntevärde (i snitt förlorar du mer än du vinner). Precis som koncentrerad aktiv förvaltning.

Du kan gå in med ett par hundra procent belåning om du inte bryr dig om risk. Varför inte liksom?