Har hört det uttalats flertalet gånger att aktiva fonder som grupp ej kan slå index på grund av deras avgifter, med är påståendet verkligen sant? Eftersom totala ägandet på Stockholmsbörsen bara utgörs av ca 35% fonder, borde det väl vara teoretiskt fullt möjligt att dom faktiskt visst kan göra det? Eller tänker jag fel?
Tror ingen påstår att aktiva fonder aldrig kan slå index, utan snarare att när man gjort studier så har man sett att det är väldigt få som lyckas prestera över index långsiktigt.
3 gillningar
Påståendet har två grunder:
- Den teoretiska: Ifall marknaden är effektiv så är aktierna redan korrekt prissatta och det finns ingen edge att tjäna pengar på.
- Den praktiska: Det finns studier som visar att aktiva fonder tenderar att underprestera sitt index.
4 gillningar
Enligt den logiken kommer inga instrument att gå upp. Inte ens indexfonder eftersom en sådan fond innehåller redan korrekt prissatta tillgångar. 
Det stämmer inte, eftersom bolagen är produktiva och genererar vinst inom bolagen. Vanligtvis blandas återinvestering och utdelning.
2 gillningar
Det var ju inget svar på min fråga? 
Påståendet som jag hört flera gånger är att dom som grupp inte kan slå index, och inget annat?
Nej då, så enkelt är det inte. Förutsättningarna ändras ju precis hela tiden. Pengar har dessutom ett tidsberoende värde. Pengar nu är värda mer än samma pengar i framtiden. Så den totala kalkylen ändras hela tiden. Passiva fonder äger en stor del av marknaden (hela sitt index) och hänger därför med marknadens genomsnittliga tillväxt. Det finns bara inte mycket bevis för att aktiva fondförvaltare kan prestera bättre än så eftersom de inte hänger med. Alla de “lätta” prisrörelserna finns det ju HFT-robotar som tjänar pengar på så att spreaden stängs direkt.
2 gillningar
Det hade varit intressant med lite uppdaterad statistik kring det här. Hur många svenska fonder har slagit index de senaste 10 åren? …och hur många har inte gjort det?
1 gillning
Relativt deras respektive jämförelseindex? Antagligen många, tar man inte hänsyn till de som lagts ner utan bara tittar på de som finns idag. Förmodligen en majoritet. Men och det är ett par stora men:
Nästan konstant bullish marknad under dessa 10 år.
10 år är för kort tidsperiod för att kunna dra några slutser.
3 gillningar
Håller med om att det vore intressant. För att spekulera skulle jag inte vara förvånad om ett mycket större antal fonder har slagit index de senaste 10 åren än tidigare iom den uppåtstigande marknad vi haft.
1 gillning
Kommer ju snart ett avsnitt av Rikatillsammans-podden med kanadensaren Laurent Barras som var med att visa att fondförvaltare i praktiken inte överpresterar pga “skill”. Det är bara ren slump vilka som går bättre eller sämre. Det var på den amerikanska marknaden och han har tydligen justerat modellen nyligen. Den ursprungliga studien har vad jag förstår replikerats på svenska fonder och visat sig stämma här också. Ska bli spännande att höra avsnittet!
Känner du till vilken studie som replikerat det i Sverige?
Svarar min egen fråga:
Ändå lite intressanta slutsatser med svensk kontext:
The equally‐weighted average absolute net return– without risk adjustment – of actively managed funds was 21.75 per cent in 1993 – 2001 and 9.13 per cent in 2002 – 2013. Since the average TER was 1.3 per cent, see Table 2, this means that the gross absolute return was higher than the stock market average including reinvested dividends (SIXPRX) by 3.2 per cent in 1993 – 2001, but about the same as the stock market average in 2002‐2013 .
Nu vill man ju läsa hur det gått mellan 2014-2020.
1 gillning
Genomsnitts-omsättningshastigheten för svenska fonders kapital är ungefär ett år, medan omsättningshastigheten för svenska börsen i sin helhet är ungefär 2 år. Trots att fonderna endast äger ungefär en tredjedel av aktierna står de alltså för majoriteten av handeln och sätter därmed själva priserna på tillgångarna som de också ska slå utvecklingen på. Redan där känns det som någon form av paradox.
Lägg därpå till avgifterna för aktiva fonder, och i alla fall jag känner mig övertygad om att det för de aktiva fonderna som grupp är omöjligt att slå de passiva.
Kompletterar med någon form av källor:
1 gillning
Jag kan riktigt se framför mig hur en lite trött finansnisse sitter på Roburs kontor, rattandes en stor Sverigefond. Direkt efter en stort köp av aktier, som nån lika trött SEB fond sålde.
PLING
Sms från “Sunken, handels”:
“Slasken, så skönt att jag har dig som vän. Du köper alltid min skit. Såväl sprit som aktier.”
3 gillningar
Intressant att även kolla hur många enskilda kalenderår av de tio som en svensk fond slagit index. Är det alla tio ökar sannolikheten att det beror på förvaltaren.
Eller att jämförelseindexet är felaktigt valt av fondbolaget, förekommer rätt tveksamma val av jämförelseindex.
1 gillning
Den här länken tar jag med mig till diskussionen med. Jag tycker faktiskt inte man kan göra några större slutsatser angående aktivt vs passivt förvaltade fonder i Sverige baserat på den studien.
Perioden 2002-2013 är för kort för att vara relevant och perioden 1993-2001 var ju när dinosaurierna fortfarande vandrade på planeten. Kanske kommer det en period 2014-2024 som visar någonting helt annat. Vem vet?
Själv investerar jag varken i aktivt eller passivt förvaltade fonder men tycker diskussionen är intressant:
Man kan ju själv välja index att jämföra mot. Varför låsa sig till det som någon annan valt?
1 gillning
Det är ju oerhört korta perioder i sammanhanget. Man behöver helst ha hela perioden 1993 till 2024 till att börja med?