Jag håller med. Samtidigt ger jag inte så mycket för den här typen av studier. Världen är väldigt annorlunda idag jämfört med 90-talet exempelvis. Vi talar modem och text-tv med fördröjning för att följa kurserna.
Idag har vi realtidsströmmar i vår smartphone, avsevärt billigare courtage, inga dyra börsposter, HFT-robotar (som Emil nämnde), billiga krediter etc etc. “This time it’s different” med andra ord. 
Håller inte med om att det är annorlunda denna gången. HFT är lite skit samma för de tidsperioder som aktivt (mänskliga förvaltare) förvaltade fonder handlar på. Courtaget är bara mycket billigare för privatpersoner, institutionella aktörer har inte alls samma priser och hade inte då heller.
Krediter är lika billiga då som nu i förhållande till ränta för instutionella aktörer, men generellt lånar de ju inte heller direkt i fonderna (några kan ha lite hävstång).
Det är möjligt men i studien gör man ett antagande att nedgången i avkastning för de aktivt förvaltade fonderna under den senare perioden beror på ökad konkurrens. Jag tror man gör det lite för lätt för sig här. Ett annat antagande man exempelvis skulle kunna göra är att resten av marknaden fick tillgång till samma informationskanaler som tjänstemännen som drev de aktivt förvaltade fonderna. Det finns egentligen hur många parametrar som helst som är annorlunda idag mot 90-talet.
Passivt förvaltade fonders popularitet är också en parameter. I FikaTillsammans med TIN fonder så sade förvaltaren så här: “Bland privatpersoner över 40 år är indexfondernas andel cirka 20 procent medan de under 40 år har cirka 90 procent av sitt sparande i indexfonder. Äldre kohorter tenderar att minska sitt sparande, medan yngre kohorter sparar mer över tiden och lär ta med sitt beteende upp i åren.”
Jag efterfrågar källan till det här men om det stämmer är det en ny parameter att ta hänsyn till.
Om saker och ting utvecklas rent tekniskt, då är det väl mer troligt (obs ren spekulation) att de med mest resurser och kompetens får större och större försprång? Alltså mer, större och bättre datorsystem. Mer stödfunktioner o.s.v. Alltså att de institutionella aktörerna springer ifrån mer och mer. Sen blir ju marknaderna mer och mer internationella så konkurrensen hårdnar ännu mer från andra institutionella aktörer?
Ju fler privatspanare som söker sig till indexfonder, desto större andel institutionella aktörer med stora resurser. Ytterligare en faktor som ökar konkurrensen.
Känns lite otroligt att privatspanarna presterar mycket bättre med den informationsutveckling som skett relativt hur mycket proffsen utvecklats. Det är ju verkligen inte brist på data som är problemet utan snarare att kunna hantera de stora mängder data som finns som är största begräsningen för en privatsparare.
@Anonym Kan du förtydliga din frågeställning avseende vad du menar med index?
Forskningen man brukar hänvisa till visar ju på att det är få aktiva fonder som slår sitt eget jämförelseindex över tid, inte att de inte kan slå “index” (typ OMXS30) över tid.
Sen nämnde du inte heller över tid så periodvis borde det rimligen vara möjligt att gruppen slår index, om du med index avser exempelvis OMXS30.
Okej,
Fråga: Kan totala andelen aktiva fonder som huserar på stockholmsbörsen som grupp slå breda indexet OMXSPI trots sina avgifter?
Bra förtydligande. Periodvis eller över tid typ 30 år?
Säg ett enstaka år för att förenkla frågeställningen.
Ett enstaka år är för kort tid för att dra några slutsatser. Småbolag brukar gå bättre än stora bolag och senaste året var extremt bra för småbolag för särskilt teknikaktier gick bra.
Detta året har dock stora bolag öppnat bättre, kanske slutar så detta året, vem vet? 
Okej nu handlade denna tråden inte om stora bolag vs småbolag men index i Sverige att jämföra med borde väl vara OMX Stockholm All-Share Cap_GI?
Om jag ska förenkla det så upplever jag det så här från de studier jag har läst:
Många fonder har färdighet (“skill”) och slår index INNAN avgifter (Barras 2021)
Färdigheten (“skill”) översätts inte till avkastning (“performance”) som kommer fondägare / småspararen till gagn (Barras 2010, Barras 2020)
Resultatet att över en LÅNG period, MINST 10 år så får småspararen som äger fonden inget värde från en aktiv fond (Barras 2010, Flam 2014)
Flam 2014 replikerade Fama och Barras studier på den svenska marknaden
Ytterligare en anledning som sänker fondernas performance är storleken på fonden (“scalability”), ju större fond desto svårare att överprestera (Barras 2021)
Ytterligare saker att ta hänsyn till:
På 1 års sikt ska ju 50 % av de aktiva fonderna slå index
Matematiskt så KAN inte den genomsnittliga aktivt förvaltade fonden slå den genomsnittliga indexfonden med lägre avgifter. Sharpe, Fama m.fl.
Även på 5 års sikt kan du inte utesluta bar tur (Barras, Sodini)
Fonder överpresterar mot institutioner, institutioner överpresterar mot småsparare - ofta på grund av informationsövertag, kontakter och snabbare hantering av informationen.
Performance chasing, försök till tajming och beteendemisstag är vanligaste anledningarna till underprestation för småsparare
När småsparare investerar i indexfonder krymper det tillgängliga alphat som de de som sitter kvar vid bordet tävlar om (Swedroe). Jämför när den sämsta pokerspelaren lämnar bordet.
Eftersom småsparare och alla andra deltagare vid bordet blir bättre och bättre så ökar slumpens påverkan på resultatet (Mouboussin 2020, Paradox of skill)
Småspararen 2020 är betydlig bättre (högre skill) än småspararen 1990 - men får inte betalt för det eftersom alla andra också är bättre.
Så nej, jag upplever det inte som myt.
Är man som småsparare villig att ta chansen för att kanske få högre avkastning , d.v.s. satsa ens pengar som man bytt till sig sin tid för.
Tiden får jag aldrig tillbaks, därför vill jag ha maximalt med chans med mina pengar jag bytt till mig för min tid.
Nu är börsen ingen garanti, både pågrundav djup och grund risk. Men det är där, i en bred global indexportfölj som man kan få en tillväxt som minst matchar inflationen.
För den vanliga småspararen som inte hänger här, så kommer detta vara en högre garant för ens framtida välfärd än att försöka jaga tidigare avkastning. Absolut, är du intresserad, så kanske du slår index med någon procent över lång tid. Men om man värderar sin tid (se ovan). Är det alltid rätt ställe att lägga den på?
Menar jag då att all tid lagt på att läsa på om sådant vi sysslar med här är onödigt spenderad tid? Absolut inte.
Finans innehåller inte bara siffror, utan är så mycket bredare. Ekonomi flätar in i hela våra liv och att vara intresserad är en bra förutsättning för ens framtida välfärd. Jag tycker Jan och Caroline visar detta mycket bra i sina poddavsnitt och artiklar.
Jag tror inte heller att dom faktiskt som grupp gör det.
Det är det här påståendet jag fastnar på. Varför skulle det vara matematiskt omöjligt? Gruppen fonder som helhet äger ju bara 35% av marknaden? Det borde väl då vara teoretiskt möjligt för gruppen aktiva fonder som helhet att slå index?
Just det! Det här är ett akademiskt sätt att säga att alla andra tjänar pengar på hur dåliga småspararna är på investeringar. Den enes vinst är den andres förlust. När småspararna slutar göra dåliga investeringar så är försvinner möjligheten för skarpare investerare att mjölka dem.
Tror det följer av den effektiva marknadshypotesen. Om aktiva fonder i snitt överpresterar indexfonder så kan man tjäna pengar på att skaffa alla aktiva fonder. Därmed går kapital över från passiv till aktiv förvaltning och den marknaden kommer justera priserna därefter tills att edgen försvunnit och aktiva fonder går som snittet. Den passiva fond-i-fond som billigast investerar i alla aktiva fonder kommer gå ut som vinnare efter avgifter. Typ. Detta är bara ett exempel på hur marknaden kan balansera ut det dynamiska spelet mellan passiv och aktiv förvaltning.
Tror Paolo Sodini nämnde nåt liknande resonemanget med aktivas avgifter i Jans intervju med honom.
Det är mitt favoritavsnitt!
Hur skulle det se ut med en sparhorisont på under 10 år?
Pär Ståhl Placera/Avanza har gjort en sammanställning över de fonder som presterat bättre än ett globalt index (i absolut avkastning) över de senaste 5 åren 24.2
Globala index gjorde +200%, 35 i artikeln namngivna fonder gjorde lika eller bättre. Tre gick över 400%
Där har vi troligtvis svaret att det inte är något myt! Minns nu när du säger det att Sodini pratade om det också.
Om man förutsätter att marknaden är effektiv (vilket den är?) så kan dom som grupp ej prestera som index på grund av avgifterna.
Tack!
Okej, men det har tyvärr inget att göra med ämnet i tråden?
Det här tycker jag blir ett lite underligt resonemang. Särskilt när det finns perioder där de aktiva förvaltarna slår index justerat för avgifter. Exempelvis den tidigare perioden som Flam och Vestman tar upp i studien. Jag har svårt att se att förklaringen är att marknaden inte var effektiv. Istället kanske det handlade om att de hade en annan viktning än index (något mer Ericsson och Nokia till exempel)?