Fyra hinkar modellen 2023

Målet med fyra-hinkar-modellen är att hjälpa dig att få en bättre balans i din ekonomi, att hantera några av de risker vi alla behöver förhålla oss till och ge dig ett högre ekonomiskt välmående.

Dagens avsnitt är en nyinspelning av vårt klassiska ”Fyra-hinkar-principen”-avsnitt från 2021 som finns att läsa här. Tillsammans med avsnitt #99 ”Börja spara och investera” tillhör det de två viktigaste avsnitten på RikaTillsammans. Eller snarare de två avsnitt som jag upplever gör att att man når 80 % av resultatet med 20 % av insatsen.

Fyra-hinkar-principen är en mental modell för att hjälpa en att få ett högre ekonomiskt välmående. Vi definierar det ekonomiska välmåendet som att ha en ekonomisk trygghet idag och i framtiden likväl att ha en valfrihet idag och i framtiden.

Den ska även hjälpa till att hantera några av de största riskerna som vi alla behöver förhålla oss i en privatekonomi som är:

1. Risken för oförutsedda händelser på utgifts- och inkomstsidan
2. Risken för inflation och pengarnas minskade köpkraft
3. Volatilitetsrisken som gör att vår förmögenhet varierar i värde
4. Felkalibrerad ekonomisk plan med ett för högt / lågt sparande

I denna, version 4.0, av modellen försöker vi tydliggöra de olika variationerna av fyra-hinkar-principen som ni i communityn har kommit med. Vi diskuterar både en 2-hinkar och en 3-hinkar-variant som kan vara bättre att börja med. Vi pratar även om variationer på 4-hinkar-principen som inkluderar eller exkluderar olika saker och förhoppningsvis är vi tydligare på att målet är att du ska kunna göra modellen till din egen.

Inom kort så kommer vi baserat på era kommentarer släppa ett eller flera bonusavsnitt där vi kan titta på fördelning, svara på frågor och liknande. Vi hoppas att du gillar avsnittet och glöm inte bort att du kan ställa frågor och läsa andras funderingar och kommentarer i forumet.

Hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Du som sponsrar på Patreon är varmt välkommen till vårt FikaTillsammans-tillfälle på detta tema den 2 mars kl. 20.30. Läs mer och anmäl dig via länken på Patreon.

Sammanfattning 4-hinkar-modellen på ca 10 minuter

Nedan följer en sammanfattning av modellen i en kortare video än ovan.

och en sammanställning där vi försöker knyta ihop säcken utifrån avsnitt såsom t.ex. ”Börja spara och investera” och ”Så investerar du 2023” m.m.

Jag vill än en gång påminna om att det är en modell och inte en sanning eller naturlag. Du behöver så klart anpassa det efter dina förutsättningar och din situation.

Uppdatering av ”Fyra-hinkar-principen” till version 4.0

Jan: Idag är det dags för avsnitt 288: Fyra-hinkar-principen 2023. En revision av avsnitt 99 som handlar om hur man sparar, vad forskningen säger om sparande, samt hur man organiserar och balanserar sitt sparande. 

Jag skulle säga att det är version 4 av principen. Vi gjorde den senaste uppdateringen för två år sedan och det första avsnittet var nummer 47 för typ 4-5 år sedan. 

Caroline: Jag vet ju att det är många av våra lyssnare som älskar fyra-hinkar-principen och har det som grund för sin ekonomi. Jag tror det är skönt att ha ett grepp och en total översikt över sin ekonomi på det här sättet.

Jan: Ja men exakt, jag tänker att det handlar om att knyta ihop säcken på många av de olika resonemangen och framförallt att adressera vanliga problem och risker som de flesta har i sin ekonomi. 

Adresserar vanliga problem i sparandet

Jan: Ett sådant problem är att jag ofta upplever folk ha fel risk i sitt sparande. Antingen för hög eller för låg. Exempelvis mycket investerat i enskilda aktier, krypto etc. Alternativt så har man alla pengar på sparkontot. Båda två exemplen kan vara lika fel och tricket handlar om att finna en balans i sitt sparande.

Min upplevelse är också att de som sparar, sparar för mycket. Man kommer helt enkelt ha mycket mer pengar än man behöver när man avlider. Då kan man fråga sig om man gjorde rätt val med sin livsenergi under livets gång? Borde en kanske ha jobbat mindre eller fokuserat mindre på att tjäna pengar för att ha haft tid för annat?

Sedan är det ofta så att de som inte sparar uppenbarligen sparar alldeles för lite. Jag upplever också att det är ganska många som oroar sig för sin ekonomi, och uppger det som främsta skäl för att spara när jag frågar varför. Där kan jag ofta uppleva att de som säger så oroar sig i onödan, vilket är synd. 

Jan: De två sista problemen upplever jag vara att man tittar isolerat på sin ekonomi. Man tittar på olika portföljer hos Lysa, Avanza, Opti etc enskilt istället för som en helhet. För mig var det en ögonöppnare för jag brukade ju göra det med premiepensionen (PPM).

Man kanske tänker som så att man inte borde ta så hög risk i sin pension. Tänk om pensionen går ner?! Men ser man det i sin helhet så är ju den stora delen av pensionen inkomstpensionen om 16% av det allmänna pensionssparandet, och PPM bara 2,5%. Då kan man ta jättehög risk i PPM för det balanseras upp av inkomstpensionen.

Men tittar man på PPM isolerat är det lätt att ta fel beslut där, då man bortser från det stora ankaret i pensionen. Jag tror det misstaget görs i många fler områden.

Det är också många som funderar över om de strukturerat och organiserat sin ekonomi rätt. Många gånger är också det ett symptom på en avsaknad av en plan med sparandet. Då är fyra-hinkar-principen ett enkelt sätt att adressera detta. Det känns bra när man får struktur och man hanterar de tre stora riskerna som alla behöver hantera i sin ekonomi.

Oförutsedda händelser, inflation och volatilitet. 

Sen handlar det om att balansera det här. Vad har man för riskaptit och vilken typ av person är man? Vad har man för möjlighet och kapacitet att bära risk? Vad är ens risktolerans? 

Dagens avsnitt handlar alltså inte så mycket om hur man investerar, utan snarare hur man ser på samtliga delar i sin ekonomi från ett annat perspektiv.

Caroline: Det är roligt med alla distinktioner du har för exempelvis riskaptit, risktolerans och…

Jan: … Riskkapacitet. 

Caroline: Vad var skillnaden?

Jan: Vi kommer in på det.

Det juridiska och ansvarsbegränsning

Jan: Eftersom vi pratar om pengar och detta är ett grundavsnitt är det viktigt att säga att det inte är finansiell rådgivning eller en investeringsrekommendation, och ska inte uppfattas som sådant. 

Vi kommer dela med oss om hur vi tänker kring får fyra-hinkar-princip, hur vi resonerat i forumet och det är en provpratande utveckling av principen. Jag tror vi har över tusen kommentarer om principen i forumet!

Vi återkommer flera gånger till att det är mycket viktigt att man gör fyra-hinkar-principen till sin egen. Det kanske räcker med två hinkar för någon till exempel och vi kommer komma till det.  Det gäller att titta på sin egen situation, sin egen ekonomi, sin egen plan och anpassa den. Lite som modellera eller legoklossar. Du kan bygga både det ena och det andra.

Som vanligt bygger många vår resonemang på historisk avkastning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, utan alla antaganden om framtiden innehåller osäkerhet. En investering kan både öka och minska i värde och att man inte bör investera mer än man kan förlora. I värsta fall kan man förlora allt.

Det sista om det juridiska är att avsnittet inte är sponsrat men vi har däremot sponsrade länkar som hör till vad du kan lägga i de olika hinkarna. Vi har själva investerat i Lysa, de globala indexfonderna vi pekar ut och har konton på Avanza, Nordnet, Opti etc. Jag hoppas du som lyssnar ser det som att vi har “skin in the game”. 

Vill man veta mer om det juridiska kan man besöka https://rikatillsammans.se/om-oss/villkor/.

Ekonomiskt välmående

Jan: Målet med sitt sparande tror jag för de allra flesta är ekonomiskt välmående. Jag gillar ju tanken om att det handlar om att må bra. Både i sin ekonomi, sin hälsa och i livet som helhet. 

Jag hittade en amerikansk studie från deras motsvarighet till Konsumentverket som heter “Financial Wellbeing, the goal of financial education.” Istället för att citera direkt på engelska har jag valt att översätta på allmän begäran.

“Ekonomiskt välmående kan definieras som ett läge i livet där man kan möta de ekonomiska åtaganden man har idag och imorgon. Man kan känna sig trygg och man kan göra de val som tillåter en att njuta av livet.”

Jan: Vad tänker du om det?

Caroline: Det är fint skrivet tycker jag. Det är ju torrt på sätt och vis men samtidigt ger det utrymme för annat då det inte bara handlar om hur man ska spara. 

Jan: Eller att man ska maxa avkastningen heller för den delen. Jag gillar också att man delar upp det i att man vill ha trygghet och frihet. Att ekonomi handlar om att skapa sig trygghet och valfrihet, idag och i framtiden. 

Ekonomisk trygghet idag och i framtiden

Jan: Trygghet idag kan man ju tänka handlar om att ha kontroll över sin lön i förhållande till utgifterna. Att inkomsterna är större och man kan spara och investera lite. Att ha valfrihet idag handlar ju om att ha den ekonomiska friheten att göra val som får en att njuta av livet.

Att kunna göra den där resan. Komma hem från jobbet någon timme tidigare för att hämta barnen på dagis. Gå på den där konserten. Att ta sig tid att se soluppgången på stranden. Resa bort i tre månader etc.

Sen handlar handlar det om trygghet även i framtiden, vilket handlar mycket om förmågan att hantera en ekonomisk chock. Många fick exempelvis en chock i januari när decemberräkningen kom för elen, eller på grund av inflationen, eller att bilen plötsligt gått sönder etc.

Det är det ekonomisk trygghet i framtiden handlar om. Att kunna absorbera oförutsedda händelser. Valfrihet i framtiden handlar om att vara på spår att nå sina ekonomiska mål.

Ekonomin ska vara till för en själv och inte tvärtom

Jan: För mig är fyra-hinkar-principen den här modellen att kunna hantera nutiden och framtiden. Att hantera både trygghet och valfrihet. Hur vi gör detta är genom att titta på ekonomin från olika perspektiv. Idag och imorgon. Hänger du med, Caroline?

Caroline: Ja. Men mest känner jag väl så att ekonomin då blir till för en själv och inte tvärtom. För det är så himla lätt att det blir så att man själv är till för sin ekonomi! Man stödjer inte sitt liv med den utan man ska hela tiden se till att man exempelvis sparar maximalt.

Jan: Ja det är lite som för två år sedan när jag fick jobba med ett par yngre personer som sa att ekonomin är monstret man träffar i slutet av månaden. Man ska se till att betala räkningarna och sen kan man undvika det resten av månaden.

Men ekonomin är ju penseln man målar sitt liv med! Det är ju det som styr och målar det man vill ha. Det är ju perspektivet jag gärna vill ha på ekonomi. Att det är roligt, skapar möjligheter och handlar om hushållande med resurser.

Många gillar ju dataspel och de handlar mycket ofta om just hushållning med resurser. Många gånger är de ekonomierna till och med mycket, mycket mer komplicerade än att hantera en privatekonomi i verkligheten. 

Caroline: De här yngre personerna du jobbade med i Stockholm; Jag tror de också målar sina liv med ekonomin som penseln, bara det att de inte håller kopplet till sin ekonomi utan den drar iväg och blir ett monster i slutet av månaden! Istället för att man har bestämt hur den ska se ut i slutet av månaden.

Jan: Exakt! Man har inställningen att man inte har råd, istället för att fråga sig hur man får råd? Hur kan man göra något annorlunda? 

Fyra-hinkar-principen är inte en naturlag eller sanning

Jan: Nu när vi kommer in på det här med fyra-hinkar-principen är det också viktigt att säga att det är en mental modell. Det är ingen naturlag eller sanning. Det är ingenting som är rätt utan det är ett av flera sätt att strukturera sin ekonomi på. 

Det är alltid några som inte förstår poängen med fyra-hinkar-principen. Då säger jag som så att om man inte förstår poängen och den inte gör livet eller ekonomin enklare, använd den inte! Det är okej och vi som gillar den plockar guldkornen.

Jag gillar amerikanska generalen och sedermera presidenten Dwight Eisenhower som sa att:

Planering är allt. Planer är ingenting.

Dwight Eisenhower

Eller Mike Tyson som sa:

Alla har en plan tills de får ett slag i ansiktet.

Vad jag menar med de citaten är att många gånger så är värdet i detta själva processen. Att diskutera det här med sin partner, vän, kollega, syskon föräldrar etc. Det är själva värdet i fyra-hinkar-principen. Snarare än Excel-filen eller A4-pappret det producerar.

Caroline: Detta är ju sådant som jag aldrig trodde du någonsin skulle säga för ett par år sedan! Att diskussionerna och processen är viktigare än Excel-bladet i sig.

Jan: Ja, eller tankeprocessen, men absolut. Jag gillar ofta tankeprocessen snarare än diskussionen, så jag levererar väl oftare en färdig Excel-fil till dig.

Caroline: Jaja, så får vi ta tankeprocessen i efterhand… 

Jan:  Ja, precis, och så blir jag frustrerad på att du inte fattar.

Caroline: Jag fattar. Men har inte alltid samma åsikt. 

Jan:  Nej, och du har ju då inte varit i processen, så det är ju inte schysst av mig!

Hur som helst… Ta gärna hjälp i forumet kring det här också; som sagt har vi över tusen kommentarer i det här ämnet. Det är en av de mest engagerande ämnena vi har! Trots att folk först säger att de inte gillar principen kan de komma tillbaka hundra inlägg senare och tala om att de delat upp ekonomin och att den liknar fyra-hinkar-principen!

Hinkprincipen är gammal och omdiskuterad

Jan: Jag gillar det för att principen etablerades först runt 1985.

Caroline: Det var inte tidigare än så alltså?

Jan: Nej det är i alla fall så långt bakåt man kunnat spåra den. 

Caroline: Var inte det tre-hinkar-principen då?

Jan: Nej två.

Caroline: Men angående det här att ta hjälp av forumet och att det är över tusen kommentarer på ämnet; kan inte det kännas lite överväldigande?

Jan: Nej! Man får leta guldkorn.

Caroline: Men vad ska man ta hjälp med?

Jan: Om man fastnar.

Caroline: Hur ska man hitta det som är viktigt för en när det finns tusen kommentarer?

Jan: Det är bra att du tar upp det. Avsnittet är samma, jag har läst alla tusen kommentarer, du behöver inte läsa dem. 

Men om man har fastnat. Att man har pratat med sin syster, bor, kompis och inte fattar någonting om hur man kan tänka. Då ställer man frågan i forumet och så kommer en svärm med Excel-älskande nördar som jag och berättar hur man kan tänka!

Caroline: Ja, så man får bra hjälp, men som inte är svår?

Jan: Ja. Du finner kategorin i forumet här. 

Samma byggstenar gäller oavsett fyra-hinkar-principen

Jan: Vi kommer även publicera ett bonusavsnitt med några olika exempel på hur man gör det här konkret. Idag kommer det handla om sättet vi använder principen på. Det är ju kanske att slå in en öppen dörr men fyra-hinkar-principen är ju inte en modell för hur man ska placera sina pengar. Det vill säga vilka fonder och aktier man ska välja. Det är redan adresserat i avsnitt 99 och 284.

Det är alltså fortfarande bankkontot, räntefonder och aktieindexfonder som gäller. Det handlar fortfarande om att man bör investera enligt forskningen. Det här avsnittet om fyra-hinkar-principen handlar mer om hur man placerar legobitarna i en kontext.

För den som är medlem på Patreon kommer vi även ha ett speciellt tillfälle med frågor och svar kring fyra-hinkar-principen. Jag måste bara passa på och säga ett stort tack till vår gemenskap på Patreon som sponsrar och gör det möjligt för oss att prata om det här.

Man får extra avsnitt om digitala träffar som exempelvis med Erik Naessén som pratade om konsten att köra bil gratis i förra avsnittet etc. 

Caroline: Sådant vill man veta!

Jan: Så det är inte bara välgörenhet och sponsring utan Patreon ger tillbaka.

Historien bakom fyra-hinkar-principen

Jan: Historien bakom fyra-hinkar-principen var att Harold Evensky skrev en artikel i Financial Journal om att man bör tänka på sin ekonomi i två delar. Den så kallade två-hinkar-metoden.

Kontexten var också för amerikanska pensionärer som inte har samma pensionssystem som Sverige. Problemet där är att när man väl går i pension får man ju inga fler inkomster och måste leva på det sparade kapitalet. Frågeställningen var då hur man fördelar det kapitalet så att det räcker resten av livet? Det är bakgrunden.

Med åren har den utvecklats till tre-hinkar-modellen som det finns massor artiklar om. En författare vid namn Michael Falk skrev i boken “Let’s all learn how to fish” att man först bör sikta på att göra sitt sparande immunt, och sedan optimera det.

Följande är min parafraserade översättning och tolkning.

Du bör göra ditt sparande immunt innan du försöker optimera det. Med att göra sparandet immunt avses att du har dina kostnader täckta av garanterade inkomster, utbetalningar, uttag och försäkringar.

Jan: Det man skulle kunna kalla för “sov gott om natten-paragrafen”. Att man exempelvis i arbetslivet har en uppsägningstid om tre månader med mer eller mindre garanterade inkomster. Skulle företaget gå i konkurs kommer staten betala ut lönerna och så har man kanske A-kassa och inkomstförsäkring ovanpå det.

När man väl är i pensionsåldern har man ju istället sin allmänna pension, tjänstepension och ett eget sparande. Så det fungerar oavsett fas och handlar om att klara de kostnader man har så att man har råd att betala elräkningen. Att sova gott om natten är mål nummer ett.

Caroline: Ja!

Att göra din portfölj immun medför även att alla ytterligare pengar i teorin kan användas för att investeras på vilket sätt du önskar,  utan att behöva ta hänsyn till volatilitetsrisken.

Jan: Ja, och volatilitet kommer vi prata om i resten av avsnittet,  vilket är risken för att dina pengar som är investerade varierar i värde. Om du investerade hundra kronor den första januari 2022 i en global aktieindexfond hade du förlorat 8 kr och hade bara 92 kr kvar vid årsskiftet 2023.

Hade du investerat i den svenska börsen över samma tidsperiod och tittade nu vid årsskiftet hade du bara 77 kr av 100 kr kvar. Det hade minskat 23 kr. Den risken kallas för volatilitet. Men det innebär ju också att värdet kan gå upp, vilket också är volatilitet. Volatilitet är bara svängningar i värde.

Då kan man ju tänka så att om sin portfölj är immun och man vet att man alltid kommer klara sina löpande utgifter, då kan man ju i teorin ta alla andra pengar och investera dem oavsett hur börsen gått föregående år. Oavsett om den gått upp eller ner spelar det ingen roll för då kan man ju fortfarande sova gott om natten.

Så fyra-hinkar-principen ger en möjligheten att inte freaka ut när börsen går ner exempelvis och hjälper en att maximera de situationer som ges. Går den ner har man möjlighet att köpa mer när det är billigt.

Genom att göra din ekonomi immun är din pensionering eller FIRE säker så länge du lever från marknadens nycker.

Jan: Då kan man ha det här ekonomiska välbefinnandet. Syftet med fyra-hinkar-principen är att uppnå det välbefinnandet. Att man skyddar sig mot oförutsedda händelser, kan betala sina utgifter, investerar på ett klokt sätt och med ekonomiskt välmående som slut. 

Michael Falk förbättrade den här modellen från två till tre hinkar och den som populariserade modellen skulle jag säga var Christine Benz, Director of Personal Finance på Morningstar. Hon har en jättestor publik och det är via henne jag hittade modellen första gången. 

Vi tar de fyra riskerna som alla på ett eller annat sätt behöver hantera i sin ekonomi.

Risk 1. Oförutsedda händelser

Jan: Den första handlar om risken för oförutsedda händelser, som man i sin tur kan dela upp i två delar.

De flesta tänker nog på en oförutsedd avgift i form av en bilreparation, elräkning, räntor, renoveringskostnader eller liknande. Att utgifterna ökar på ett eller annat sätt på grund av allmän inflation eller en annan händelse.

Men den andra delen av den oförutsedda händelserisken är ju en oförutsedd inkomstminskning, som kan vara minst lika allvarlig! Kanske till och med ännu mer allvarlig än exempelvis en bilreparation i och med att reparationen bara är en engångsföreteelse. Men arbetslöshet, utbrändhet, sjukskrivning, pension är ju en inkomstminskning som är mer eller mindre permanent.

Den risken behöver man också hantera! Sedan finns det indirekta risker som exempelvis skillsmässor, vilket jag hittade i någon artikel är vanligast i 35-49-årsåldern. Mer specifikt efter 12 års giftermål. 

Caroline: Är det störst risk efter 12 år?

Jan: Ja efter mer specifikt runt 11,9 år skiljer man sig i genomsnitt.

Caroline: Jag trodde man brukade kalla det 7-årskrisen? Men det kanske är nya rön.

Jan: Ja, och de som blir änkor eller änklingar blir ofta det efter 39 års äktenskap, enligt SCB.

Caroline: Det finns statistik på allt!

Jan: En del av de här riskerna behöver man hantera med sparade pengar i en buffert. Men en del av riskerna kan man hantera med försäkringar. Alltså att man inte behöver lägga undan pengar i fall huset skulle brinna ner utan man har en hemförsäkring istället. Man behöver  kanske inte heller vara jätteorolig över arbetslöshet för att man kanske har en inkomstförsäkring istället för undansparade pengar. 

Så det handlar om att skydda sig och göra sin portfölj och ekonomi immun på rätt sätt med två verktyg: Sparande och försäkringar. Försäkringar kommer också bli en del av fyra-hinkar-principen tycker jag men det är inte alla som håller med om det.

Vår kompis Filip tycker exempelvis att man ska försäkra sig så lite som möjligt, vilket han har vissa poänger med. Hans poäng är att man inte ska försäkra någonting man inte har råd att betala kontant. Det är tesen.

Risk 2. Inflationsrisken: pengar minskar i värde över tid

Men den andra risken som alla behöver hantera på ett eller annat sätt och som blivit mer konkret på sistone är ju inflationsrisken. Att pengar minskar i värde. Jag är exempelvis född 1981 och sedan dess har en svensk hundralapp minskat med 70% i värde. 

Så om man ger ett barn 100 kr i doppresent är den sannolikt bara värd 80 kr vid studenten. Det är ju inte som att pengarna har försvunnit utan saker har blivit dyrare i samhället. Det är en risk för de som inte investerar för då blir man pungslagen av inflationen.

Ett sidospår jag läste och inte vet huruvida det är sant är att uttrycket “pungslå” inte handlar om att slå någon mellan benen, utan att det kommer från ordet pengapung!

Caroline: Ja, som man hade för sina pengar förr. Det det är ändå märkligt hur det kan tolkas på samma jädriga sätt oavsett!

Jan: Är man född exempelvis 1970 eller tidigare har pengarna istället urholkats med cirka 90% av värdet. Så inflationen är en reell risk och alla behöver förhålla sig till den på ett eller annat sätt. Det är därför vi bara rekommenderar sparande på bankkonto i 0-2 års tid medan övrigt sparande inte bör vara på bankkontot just på grund av den här risken.

Det gäller även idag när man kan få 3% ränta på ett sparkonto fast inflationen är långt över 3%! Så man förlorar i alla fall. Det var risk nummer två. 

Risk 3. Volatilitetsrisken: risken för att förlora pengar

Jan: Den tredje risken är volatilitetsrisken, som alla behöver hantera. Det handlar ju om att börsen svänger och tittar vi exempelvis på Stockholmsbörsen kan man rita upp det i något som kallas för ett drawdown-diagram. Man tittar på hur mycket börsen har fallit som mest från toppen till botten historiskt. 

Man tittar inte bara på hur det sett ut enskilda år utan för en överblick över hur börsen gått nästkommande år även efter enskilda år. Så som hur stor kraschen 2001-2003 var och hur mycket det gick ner när man summerar de åren. Det kallas för drawdown.

Då ser man exempelvis på 30-talet att vi var ner nästan -60%. Under IT-bubblan år 2000 var vi ner -50%, och -25% förra året. Under coronakrisen var vi ner -30%.

Risk 4. Felkalibrerad ekonomisk plan

Jan: Den sista och fjärde risken är en felkalibrerad ekonomisk plan. Att man sparar för lite eller för mycket pengar för sina mål.

Man ser exempelvis en tendens att de som sparar ser sina förmögenheter öka genom hela livet. Då kan man frågar sig om meningen är att man bara ska bli rikare och rikare mellan 65-85 års ålder? Är det inte tanken att man ska använda sina sparade pengar under de åren? 

Det är ju vad hela principen med avsnittet om “Die with zero” handlade om.

• Die with zero – del 1: Samla positiva livsupplevelser snarare än pengar på kontot? 🤔
• Die with zero – del 2: Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern
• Die with zero – del 3: Pengar = trygghet? Eller kan trygghet vara något annat?

Ett resonemang som inte alla håller med om, utan vissa känner att ju mer pengar desto bättre trygghet. Eller att man vill skänka bort pengarna till sina barn.

Visst, det kan man göra, och undersökningar har ju visat att pengarna har ett större värde när man är yngre. Så man kan ju sikta på att ge bort sitt arv men att hellre ge bort det när barnen är 35 år och inte 65. För då har man inte lika mycket nytta eller glädje av pengarna.

Enkel variant med två hinkar

Jan: Om vi börjar med den enkla varianten med två hinkar så är det ganska nära Harold Evenskys modell. Detta är en modell som förespråkas av flera på forumet, exempelvis @Daniel_Nilsson, @Jonathan.S, @JayR m.fl. Det ligger också ganska likt Nassim Talebs barbell-strategi. 

Det handlar om att man har just två hinkar. En hink som heter “pengar nu” där pengar man behöver i dagsläget för att hantera löpande utgifter eller oförutsedda utgifter på kort sikt.  Sen har manen “pengar sen”-hink. Så det är väldigt enkelt. Man delar upp pengar nu och sen.

För att dra 2023 års första sportmetafor så kan man jämföra det med att spela med ett bra försvar i “pengar nu”-hinken. Spelar man ett bra försvar och man känner att man har sina försäkringar kan man sova gott om natten och spela ett aggressivt anfallsspel. Att ha en ganska hög aktiedel i den andra delen och tjäna pengarna där.

Så jag brukar tänka på det som när man är studenten som precis har fått sitt första jobb. Man börjar spara till bufferten och investerar resten långsiktigt. Det är en tydlig get rich-fas eller uppbyggnadsfas där man vill ackumulera pengar.

Så då har man sin bufferthög som får en att sova gott om natten och pengarna som ska tjäna nya pengar. Man passar på när man har ett högt månadssparande, humankapital etc. Då är det också viktigt att säga att hinkarna inte ska vara lika stora.

Caroline: Nej det är ju lätt att tro!

Jan: Det är en hel konst att bestämma storleken på hinkarna. Men den grova rekommendationen brukar vara någonstans mellan en och tre månadsutgifter i bufferthinken, beroende på var man är i livet. 

Är man ensamstående student behöver man kanske bara en tusenlapp. Är man som vi en tvåbarnsfamilj i en stor villa med en elräkning som kan tripplas mellan två olika år, då kanske man behöver mer än tre månaders utgifter eller över 100 000 kr. Så det är viktigt.

Men det här är alltså den enklaste varianten. En två-hinkars-princip. Pengar nu och pengar sen.

Enkel variant med tre hinkar

Jan:  Nästa variant är då en tre-hinkar-variant. Här har man samma princip för den första hinken som ska få en att sova gott om natten. Man har ett sparkonto och pengar för sina oförutsedda utgifter. Man har sina försäkringar. Det är ens försvar, backlinjen och målvakten.

Nästa hink blir här investeringshinken. Här vill jag att pengarna ska öka i värde eller bevaras och man sparar i linje med forskningen, också precis som två-hinkar-principen.

Men tycker man då att det är skittråkigt att investera i en aktieindexfond, fondrobot och att det är som att se målarfärg torka eller gräs växa, då vill man kanske ha en hobby och kunna läsa in sig på andra investeringar. 

Caroline: Lära sig mer kanske?

Jan: Ja precis. Man vill köpa enskilda aktier eller köpa en specifik fond det pratats mycket om. Eller exempelvis investera i vin som vi gillar och har gjort. Så vi investerar i vinflaskor, vilket jag aldrig skulle kunna rekommendera om man är orolig för pensionen! Så fungerar det ju inte riktigt…

Men då kan man lägga till den tredje hinken i form av en spekulationshink/lärhink/lekhink eller vad man nu vil kalla den. Så då består tre-hinkar-principen av en bufferthink, investeringshink och en spekulationshink.

Caroline: Roligt att du har döpt den till spekulationshink!

Jan: Ja, vi kommer till det. Jag har en poäng i det.

Caroline: Även här är hinkarna olika stora, naturligtvis?

Jan: Yes. Man kan hitta på sina egna regler här men jag skulle säga att bufferthinken måste man precis som innan anpassa till sin livssituation. Sedan hamnar resten i investeringshinken varav kanske 10% av investeringshinken kan hamna i spekulationshinken.

Exempelvis 10 000 kr i bufferthinken, 100 000 kr i investeringshinken och 10 000 kr i spekulationshinken. 

JayR i forumet introducerade och beskrev detta som att man har kärnportföljen, och runt kärnportföljen har man buffertkontot och sina satellitinvesteringar. Jag gillade det konceptet, för det är lätt att tänka sig att hinkarna ska vara lika stora när man pratar om de här hinkarna.

Caroline:  Ja, att de har samma tyngd. Men det har de ju inte. Men vi har ju pratat om humankapital lite så här långt, och det vet kanske inte alla vad det är? Det är lite svårt att förklara.

Jan: Vi har ett avsnitt med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm som introducerade konceptet för oss. Vissa tycker att det är ett helt värdelöst resonemang, medan jag tycker det är ganska värdefullt. 

Den formella definitionen av humankapital är summan av alla dina framtida livsinkomster. Men man kan översätta det till hur lätt det är för dig att få ett nytt jobb om du exempelvis flyttar någonstans. Då tenderar det att vara lättare som ung än om man är gammal exempelvis. 

Man försöker kvantifiera ens förmåga. Driver man eget? Har man separata inkomstkällor? Att man har ett extrajobb där, ett företag vid sidan av där etc. Då påstår jag att man har mycket högre resiliens än någon som jobbar åtta timmar i ett eget företag med en enda kund. Det är väldigt låg resiliens. Så det är en hel skala.

Så det jag menar är att man måste anpassa hinkarna efter sin livssituation. 

Så för att repetera: Tre-hinkar-principen är att man spelar försvar i bufferthinken, anfall i investeirngshinken, och tränar i spekulationshinken eller gör en Michael Jordan. Man är bäst på basket och får för sig att spela baseball.

Caroline: Man testar lite annat.

Jan: Ja man vill lära sig och siktar naturligtvis på att slå avkastningen i investeringshinken, till exempel. Det är tre-hinkar-principen. 

Vår variant med fyra hinkar

Jan: Vår variant som vi började med för ett par år sedan består av fyra hinkar. 

Då är det samma som med tre-hinkar-principen att vi spelar försvar med en bufferthink som ska få oss att sova gott om natten och skydda mot oförutsedda händelser. Pengarna ska vara lätt tillgängliga och vara ballasten som kompenserar för när börsen svänger. 

Man ska kunna tänka att trots att man kanske förlorar -25% år 2022 eller 1 miljon kr så spelar det inte en stor roll för man har fortfarande bufferten och den består av lika mycket pengar som förut. 

Caroline: När började du lägga dig till med sådana här sjötermer ? Ballaster och att det svänger?

Jan: Det är forumet! De är grymma och gemenskapen gör oss bättre hela tiden. Det här avsnittet är lika mycket gemenskapens förtjänst som den är vår.

Mellanriskhinken

Jan: Nästa hink i fyra-hinkar-principen då om bufferthinken var backlinjen och målvakten, då är mellanriskhinken mittfältet. Här är målet att bevara värdet mot inflation, att pengarna minskar i värde. 

För bufferthinken skyddar inte mot inflation. Har du pengarna på ett bankkonto förlorar du alltid mot inflationen. Så i mellanriskhinken vill jag främst hantera inflationen och skydda den till viss del mot svängningarna på börsen.  Jag vill kunna ha torrt krut och utnyttja lägen på börsen. 

Det är mittfältets roll. Den är varken bäst på anfall eller försvar utan det är kittet som håller ihop försvar och anfall. Är du med?

Caroline: Jag tror att jag är med.

Passiva hinken (”högriskhinken”)

Jan: Sen har vi den passiva hinken. Här vill vi få tillväxt och skydda oss mot att pengarna tar slut. Här har vi den här 12-12-12-regeln som vi pratade om för något avsnitt sedan. Att investerar man 1 200 kr i månaden i 12 år kan man därefter plocka ut 1 200 kr resten av livet. 

Det här är motorn. Det är här man investerar och det är här pengarna växer.

Caroline: Man kan nästan tro att mellanriskhinken och passiva hinken är typ samma?

Jan: Nej, men vi kommer till det. 

Caroline: Jag antar att innehållet skiljer sig?

Jan: Ja, precis. Det kommer fortfarande vara samma byggstenar. Men om bufferthinken är ett sparkonto, är mellanriskhinken en mix mellan räntor och aktier, och passiva hinken är i princip bara aktier. Tillgångsslaget alltså, i form av en fondrobot, aktieindexfond etc.

Bostaden i mellanriskhinken?

Jan: Så det är fördelningen lite grovt. Man kan säga ungefär 50/50 i mellanriskhinken mellan räntor och aktier. Sen beror det på vilket perspektiv man har. Det har vi haft många diskussioner om i forumet huruvida man ska ta med sin bostad någonstans? I så fall var? 

Jag gillar helhetssynen så jag är en av få som plockar in hela vår ekonomi i de fyra hinkarna. Då placerar vi bostaden i mellanriskhinken. Tittar man på de senaste 30 årens utveckling hade man ju kunnat placera den i den passiva hinken. Men om man tittar på hur fastigheter ska förändras i värde så ska de förändras efter disponibla, reala inkomster (efter inflation). 

Så enligt resonemanget hamnar bostaden i mellanriskhinken som skydd mot inflation.

Caroline: Ja, det är logiskt.

Jan: Men vill man inte ha med sitt boende i fyra-hinkar-principen kanske man skippar mellanriskhinken helt och hållet. Det är den vanligaste diskussionen på ämnet i forumet. Mellanriskhinkens varande eller icke varande. Gillar man den inte går man tillbaka till tre-hinkar-principen. 

Lekhinken eller spekulationshinken

Mellanriskhinken var alltså vårt mittfält, passiva hinken anfallet, och lekhinken för att leka, lära sig och göra satellitinvesteringar. Gillar man exempelvis att investera i vin som vi gör så lägger man dem i lekhinken. 

Ett sidospår om det… Ibland får jag feedback om att jag är negativ till spekulation. Men det är jag inte. Man måste bara skilja på olika sätt att spara. För spara handlar ju egentligen om att lägga på hög.

Det kommer från bondesamhället där man sparade en del av skörden för utsäde till nästa år. Då har man ingen förväntning om att det finns mer när man kollar nästa år. Mer än vad man satte in. Utan tvärtom kommer det antagligen vara lite mindre.

Precis så är det med ett bankkonto. Man har ingen förväntning om att det kommer växa utan förmodligen förlorar man mot inflationen. Investerar man däremot accepterar man marknadens förväntade avkastning och gör sannolikhetsberäkningar för att ta risken att få den förväntade avkastningen. 

Spekulation är då för mig när man tar aktiva beslut för en förväntning om ännu högre avkastning än vad aktiemarknaden ger i genomsnitt. Jag är ganska värderingsfri kring investeringar kontra spekulation.

Spekulationer har sina poänger. Men man behöver vara medveten om att man då tar en högre risk än om man bara investerat, och forskningen säger att man har oddsen emot sig och tar en risk man sannolikt inte får betalt för. Men det är en helt annat konversation. 

Därför kallar jag det för lekhinken och andra kallar den för hobbyhinken eller spekulationshinken.

Caroline: Men den passiva hinken kallar vi passiv för att den är långsiktig?

Jan: För flera år sedan var den passiv för att det var där vi investerade passivt. Man köpte aktieindexfonder och lät dem vara. 

Åsikterna går isär om antal hinkar och namngivnng

Jan: Nu när jag gjorde research inför det här avsnittet var det roliga att i forumet kan vi inte komma överens om antalet hinkar och ännu mindre vad de ska heta! Så jag har gjort en tabell för vad folk kallar respektive hink för.

Min poäng är helt enkelt att göra det till sitt eget. Gillar du vår terminologi så använd den. Det mest logiska är väl kanske lågriskhink, mellanriskhink, högriskhink och extremriskhink eller spekulationshink. Whatever makes you sing!

Hinkarna ska inte vara lika stora

Jan: Återigen; hinkarna ska inte vara lika stora. Eftersom vi fortfarande är i en uppbyggnadsfas har vi en bufferthink och mellanriskhink där mellarniskhinken är ungefär tre gånger så stor som bufferthinken. Sen är resten i den passiva investeringshinken. 

Sen ska lekhinken vara liten, tycker vi. 

Caroline: Ja det tycker vi! Men den har ändå fått mycket uppmärksamhet under året.

Jan: Ja den har ju varit väldigt volatil, vår lekhink! Ett tag var den ju nästan lika stor som investeringshinken och så krympte den ihop igen… 

Caroline: Ja för att värdet gick upp så mycket till en början.

Jan: Man kanske skulle kallat den för känslohinken där ett tag.

Caroline: Lägg inte till fler namn nu. Jag blir alldeles yr av alla olika namn! Men jag gillar det här med lågrisk och uppåt.

Jan: Lågrisk, mellanrisk, högrisk och extremrisk?

Caroline: Den terminologin hade jag tyckt om att ha. 

Jan: Ja men då döper vi dem så. Det är fine!

Hinkarnas flöden i get rich-fasen

Jan: Det jag också gillar med hink-metaforen är att man kan se flödet mellan hinkarna. Varför kallas de för hinkar? Jo för att när den ena hinken blir full svämmar den över och rinner till nästa hink.

Om vi börjar med månadssparandet, eller överskottet efter utgifter i en uppbyggnadsfas, så börjar man med bufferthinken så man kan sova gott om natten. När den sedan svämmar över sin målfördelning så rinner den över till mellanriskhinken, som i sin tur svämmar över till passiva hinken. Har man ingen mellanriskhink då rinner det ju rakt ner i högriskhinken.

Hinkarnas flöden i get rich-fasen

Jan: Men sen när man är i en “stay rich”-fas, d.v.s man har gått i pension eller vunnit det ekonomiska spelet, då vill man ha ett annorlunda flöde. Då är flödet från högriskhinken som fyller på mellanriskhinken, som i sin tur fyller på bufferthinken. Bufferthinken använder man sedan för att betala sina utgifter.

Caroline: Det känns inte logiskt tycker jag… Jag vill ju ha samma struktur när jag är pensionär.

Jan: Då gör du en så kallad “min mamma”. Hon har inte skiftat mellan de här utan hon ackumulerar fortfarande. Medan här pratar jag om att gå från en uppbygnadsfas toll en avvecklingsfas. Det är jättesvårt. Väldigt många klarar inte det. För man har ju vanan att spara.

Caroline:  Jo men det är väl rädslodrivet antar jag.

Jan: Ja!

Caroline: Att man är van vid en rutin man hade kontroll på och så tog den slut.

Jan: Ja och för att man kanske lagt sin trygghet i pengarna och sen minskar tryggheten linjärt med mängden pengar man har kvar. Det är inte ett rikt liv!

Caroline:  Nej men då kanske man är 82 år. Man kanske inte ens kommer behöva 2 miljoner till i sitt liv.

Jan: Nej och man kommer inte kunna spendera de pengarna.  Det är det vi är inne på i hela Die with Zero-avsnittet. Men jag vill visa på att flödet går från att man ska fylla på hinkarna till att man ska tömma dem. I slutet är flödet från högrisk -> mellanrisk -> buffert -> utgifter. 

Det var egentligen det som var ursprungsmodellen med de här pensionärerna. Att man fyllde upp hinkar under sitt arbetsliv och sen skulle man ha ett års utgifter i lågriskhinken, i kontanter. Det kallades för “cash bucket” och sen hade du 3 års utgifter i en “fixed income bucket”, i form av räntor.

Sen hade man 7 års utgifter i en “equity bucket”. Så man plockade från sin aktiehink till räntehinken och från räntehinken till en bankkonto-hink, som finansierade utgifterna.

Caroline: Ja precis…

Jan: Så här blir det lite matematik, och det kommer vi till sen i bonusavsnittet.

Caroline: Rätt enkel matematik ändå.

Jan: Ja men principen. Det viktiga är att se varför vi kallar det för hinkar. Varför inte lådor till exempel?

Ska pensionen inkluderas i hinkarna?

Caroline:  Du pratade om att man kan ha med sin bostad eller inte. Men när man då är i den här stay rich eller uttagsfasen, då är ju pensionen med. 

Jan: Ja. Vi tittar ju på hela vår ekonomi i våra hinkar. Så vår PPM är till och med inkluderad i vår högriskhink. Vi tar hög risk i PPM för vi har AP7 Såfa. AP7 Såfa innehåller 100% aktier under 55 års ålder.

Vår inkomstpension sätter vi i mellanriskhinken då den ska skydda mot inflationen och målet är att den ska öka med 2%. Vår tjänstepension har vi också 100% aktier i så den är i vår högriskhink. Men det gör det ju lite mer komplicerat att räkna på. Så vissa tar inte med pensionen i sin fyra-hinkar-modell, utan bara sitt privata sparande. 

Man kan tänka kring bostaden att den inte är värd något då man inte kan sälja den. Fast den ekonomiska planen kan ju inkludera att belåna bostaden när man är 55 år till exempel. Alternativt kan man sälja den och sätta sig i en hyresrätt.

Det finns olika sätt att göra det här på och det har funnits något som heter seniorlån som varit kritiserat. Det innebär att du tar ett lån och inte betalar ränta eller amortering utan att låneinstitutet får hela bostaden när man avlider. Då säljs bostaden och de får sin ränta och amortering. 

Anekdot: Seniorlån går ibland inte som tänkt…

Jan: Det finns ett sidospår kring det i Frankrike där det här är ganska vanligt. Det var en kvinna som var antingen 67 eller 77 år gammal och hade en lägenhet som hon sålde till sin advokat mot 2 500 franc i månaden/veckan eller något liknande.

EDIT: Här finns några länkar till historien: ”New York Times: A 120-Year Lease on Life Outlasts Apartment Heir” och en längre beskrivning här.

Advokaten var runt 49 år och hon var 67 eller 77 år gammal. Tanken var då att advokaten skulle ta över bostaden när hon dog så han kunde sälja den, och betala henne den här summan i månaden i utbyte. Problemet var bara att den här kvinnan blev en av världens äldsta någonsin!

Hon levde bortom 100 år medan advokaten dog som 78-åring, och hade fått betala henne i flera decennier. Sedan hade hans släkt också fått fortsätta betala henne. 

Caroline: Det är ju helt sjukt vilket dåligt upplägg!  Att bara förutsätta att hon kommer att dö innan en själv och det kommer att lösa sig.

Jan:  Ja men det var väl ganska rimligt att hon skulle dö inom 14 år eller så och att det var den förväntade tiden att behöva betala henne. Man kanske tänkte att hon kunde dö om 20 år istället men så levde hon 50 år till!

Ibland kan man bara spela på oddsen! Man kan bara ha sin beslutsprocess och så blir det som det blir. 

Caroline: Det här är ju ett skolboksexempel på det. 

Jan: Varför tar vi upp det? För att det är så ovanligt att man hört talas om detta?

Caroline: Jo men jag tänker ändå att det kan vara en bra historia att ha med sig för att ha ovanliga händelser i åtanke.

Jan: Ja precis. Vad var chansen att den här tanten skulle bli en av världens äldsta? Jag vet inte ens om det här är sant, jag hittade det bara när jag researchade inför avsnittet. En anekdot.

Hinkarna i förhållande till sparhorisonter

Jan: Om vi försöker knyta ihop säcken med allt det andra vi brukar prata om i våra avsnitt så brukar vi prata om sparhorisonter. Då kan man göra en graf där man på y-axeln har hög till låg volatilitet och sparhorisont på x-axeln. 

Vi brukar alltid säga att det viktigaste beslutet man kan ta är sin sparhorisont. Ju längre sparhorisont desto mer risk kan man ta eftersom tiden läker alla sår. Det vill säga att tiden jämnar ut avkastningen och förmildrar misstag man har begått, vilket gör att man kan ta högre risk. 

Så bufferthinken hamnar ju längst ner åt vänster i grafen. Lägst risk på grund av att man inte förlorar pengar på grund av volatilitet. Den är helt immun mot det och gör att 0-2 års sparhorisont passar, precis som vi brukar säga.

Mellanriskhinken hamnar på sparhorisonten 3-9 år och i en medelvolatilitet. Varför medelvolatilitet? Jo, för att vi pratar om en fördelning om 50% räntor och 50% aktier. Så det är en högre risk än ett sparkonto. Man kan förlora pengar på det. 

Men det är inte alls lika riskabelt som högriskhinken med 100% aktier, där man har jättehög volatilitet, och kräver en lång sparhorisont. Så jag gillar att de olika hinkarna täcker olika delar i den här sparhorisont- och volatilitetsgrafen. Det är första gången jag gjort en graf med hinkar i.

Om man sammanfattar det med riskuppdelningen du gillade: låg -> mellan -> hög -> mycket hög risk, så kan man ju döpa hinkarna på det viset. Tidigare har jag döpt dem till buffert-, mellanrisk-, passiv- och lekhinkarna. Men vi kan döpa om dem till lågriskhink, mellanriskhink och högriskhink. Det är fine! 

Vad ska den sista heta?

Caroline: Extremt hög risk låter jättekonstigt… Den får heta lekhinken.

Jan: Lågriskhinkens syfte är att ha låg volatilitet och få en att sova gott om natten men kommer inte ge skydd mot inflation. Det är viktigt. Man accepterar inflationsrisken mot att den är immun mot volatilitetsrisken. Den hanterar också risken med oförutsedda händelser, på kostnad av inflationsrisken, som sagt.

Så med lågriskhinken får man maximal exponering mot inflationsrisken, vilket är okej. 

I nästa hink, mellanriskhinken, då vill vi skydda mot inflation. Men för att skydda mot inflation tar vi en volatilitetsrisk. Det kommer svänga lite i värde men kommer fortfarande att vara med säkerhetsbälte. Det kommer inte vara som berg- och dalbanan med aktier. 

Vi utnyttjar hinken för att fylla på högriskhinken, där vi i sin tur knappt har någon inflationsrisk då aktier tenderar att skydda mot inflation över tid. Å andra sidan har vi en volatilitetsrisk. Det fungerar inte riktigt så att man kan skydda mot inflation utan volatilitet. Man får byta de olika riskerna mot varandra.

Sen är den sista hinken spekulationshinken där syftet är att lära sig och ha roligt. Här vill man ha sin känslomässiga berg- och dalbana och sina alternativa investeringar. 

Det ger följande sparhorisonter:

• Lågriskhink: 0-2 år
• Mellanriskhinken: 3-9 år.
• Högriskhinken: 10+ år (pensionssparande).

Här illustrerat i en bild:

Hinkarnas förväntade avkastning

Jan: Det hänger ihop med allt som vi säger i andra avsnitt. Vad kommer då de olika hinkarna att ge i förväntad avkastning? 

Lågriskhinken, eftersom det är ett sparkonto, landar på 0-3% per år i genomsnitt. För mellanriskhinken gäller 3-5% per år i genomsnitt över en längre tidsperiod. För högriskhinken gäller 8-9% per år i bästa fall med riktigt hög risk. 

Caroline:  Men i och med att vi har inflationsexponeringen i den här lågriskhinken; kan man verkligen tala om att man får någon avkastning då?

Jan: Ja, du får en nominell avkastning innan inflation. Tecknar du ett sparkonto idag och så låser det på 12 månader så står det tydligt att du kan få 2,55 % avkastning till exempel.

Caroline: Det är ju lite lurigt.

Jan: Det kallas för nominell avkastning, innan inflation. Avkastning efter inflation kallas real avkastning.

Caroline: Hur hög är inflationen i sammanhanget?

Jan: Väldigt olika beroende på vem du frågar. Men den kan ju vara mellan 6-9% idag.  

Caroline: Jag tycker inte om inflationen… 

Jan: Det ska man inte göra! 

Hinkarnas byggstenar

Jan: Placeringarna i de här tre olika hinkarna har vi pratat om lite innan. Men det är alltså bankkontot för lågriskhinken, en mix av räntor och aktier i mellanriskhinken och 100% aktier i högriskhinken. 

Vi gillar ju fondroboten Lysa (annonslänk) som vi har en sponsrad länk till och haft samarbete med. Där är det väldigt enkelt att välja fördelningen mellan aktier och räntor och man kan ha vilken fördelning som helst. 

Vill man lösa det på Avanza eller Nordnet, exempelvis för att man inte kan välja en fondrobot i sin tjänstepension eller liknande, så är det samma sak där. Bankkonto för lågriskhinken och sedan väljer man exempelvis AMF Räntefond Mix eller vår ränteportfölj och 50% i en global aktieindexfond med låga avgifter, som Länsförsäkringar Global Index eller Avanza Global. 

När det gäller högriskhinken väljer man istället 100% i den globala aktieindexfonden. Man behöver inte tänka på att man exempelvis har samma globala aktieindexfond i sina olika hinkar, så länge det är en bred fond, då den diversifierar i minst 1 500 olika bolag världen över. Har du en fondrobot är det mellan 6 000 och 10 000 bolag det handlar om. 

Spekulationshinken är vad du gör den till

Jan: När det kommer till spekulationshinken finns det inte så mycket att säga för det kan ju vara placeringar med jättehög och jättelåg risk. 

Om vi tar ett exempel från vår högriskhink där sparandet till barnen ligger så är det 90-100% aktier. Vi har ett sparande till oss själva. Vi har ett sparande till vissa i släkten så som syskonbarn etc. Vi har tjänstepensionen som är både din och min och ligger i 100% aktier. 

Vi har basportföljen som vi pratade om häromveckan. Vi har PPM med AP7 Såfa som har 100% aktier då vi båda är under 55 år. Vi har företagets högrisksparande.

Så det jag gillar med hink-principen är att det är många olika portföljer där varje hink kan innehålla en eller flera portföljer, investeringstyper och konton. För man faller ibland i fällan att förknippa hinkar med ett specifikt ISK. Nej, nej! Hinken är ju som en låda där du kan lägga ner flera ISK-konton eller flera portföljer. 

Tittar vi då på vår spekulationshink har vi exempelvis dina Tesla-aktier, våra vinflaskor, välgörenhetssparande hos Trine där man exempelvis köper solpaneler, dottern Frejas egna aktieportfölj. onoterade bolag, saminvesteringar etc.

Så även spekulationshinken är ju inte en och samma investering utan en samling av investeringar där man kan observera dess fördelning i förhållande till lågriskhinken och mellanriskhinken etc. Hur är förhållandet till högriskhinken? Är storleken relevant?

Ytterligare risker i spekulationshinken

Caroline:  Det är roligt att du säger våra vinflaskor där. Vi har ju mest champagne, väl. Det ska tydligen gå bra i dåliga och bra tider? Jag fattar inte det! Det kanske inte är så stor risk att ha dem ändå?

Jan: Jo! Där är ju andra risker som vi inte har tagit upp. Det finns ju t.ex. Likviditetsrisk. Likviditetsrisk handlar om huruvida man kan sälja sin investering precis när man vill.

I en global aktieindexfond eller en fondrobot kan man köpa på fredag, måndag och sälja på onsdag och ha pengarna i handen. 

Vi köpte 12 champagneflaskor igår och vill vi sälja dem kan det ta ett halvår. Eller så kanske ingen vill köpa dem alls. Då sitter vi med 12 flaskor champagne. Det är ju inte jättefarligt för då kan man ju i alla fall dricka upp dem förr eller senare.

Men när vi pratar om de här fyra riskerna; volatilitet, inflation, oförutsedda händelser, och en felkalibrerad ekonomisk plan, så finns där även fler risker. Exempelvis just likviditetsrisken, risken att bli lurad, alltså den legala risken etc. Men eftersom vi ofta pratar om breda, globala tillgångar är de sistnämnda riskerna högst marginella.

Är det förståeligt?

Caroline: Ja det tycker jag.

Är inte fyra-hinkar-principen bara mental bokföring?

Jan: Den som är lite kritisk till allt detta och kanske inte har suttit och lyssnat i en timme nu kanske inte alltid förstår poängen med fyra-hinkar-principen och att det bara är mental bokföring.

Mitt svar på det är att ja – det är mental bokföring!

Caroline: Vad är det?

Jan: Om vi tar de tre hinkarna högrisk, mellanrisk och lågrisk och säger att vi lägger 100 kr i varje hink. Vi lägger 100 kr i lågriskhinken på sparkontot, 50% i räntor respektive aktier i mellanriskhinken och 100% akiter i högriskhinken.

Det betyder sen att när jag summerar mängden räntor i totalekonomin över alla tre hinkar så kommer jag ha 100 kr i räntor via bankkontot, 50 kr i räntor respektive aktier via mellanriskhinken och ytterligare 100 kr i aktier via högriskhinken. 

Totalekonomin blir alltså 150 kr i aktier och 150 kr i räntor. En 50/50-portfölj.

Caroline: Ja, absolut. 

Jan: Då säger visa att vad är skillnaden mellan att ha det i tre hinkar istället för en och samma 50/50-portfölj? Mitt svar är ingen. Matematiskt är det ingen skillnad. 

Men jag påstår att det är enklare för mig i mitt liv att tänka att högriskhinken har fallit med 50%, vilket inte gör någonting för jag har de här hypotetiska 100 kr kvar på bankkontot, och har bara förlorat 25 kr på aktierna i mellanriskhinken. Dessutom finns ju sannolikt mer pengar kvar i räntedelen.

Så istället för att se en och samma 50/50-portfölj gå back kan man känna att det kanske är läge att skjuta till pengar till högriskhinken?

Caroline: Jo, jag fattar. Men det förutsätter ju resonemanget om att man har lika mycket i hinkarna.

Jan: Nej, nej. Men jag fattar Caroline och du har helt rätt. 

Caroline: Men hinkarna är ju olika stora? 

Jan: Ja. Så att om jag har tre månaders utgifter i lågriskhinken kan jag känna att det som händer på börsen inte spelar någon roll, oavsett om den gått ner -50%. Vår vardag funkar i alla fall. Mellanriskhen har hållit värdet och kanske backat -3% om index backar -8%. 

Då kanske det är dags att ombalansera pengar från mellanriskhinken till högriskhinken eftersom när börsen gått ner är det ändå så att den över tid ska upp. Och då har man kanske bättre odds på att göra det. Du ser fortfarande skeptisk ut?

Caroline: Men det är roligt att du tyckte att jag hade missförstått någonting.

Jan: Ja. Men för att jag tog ett exempel på vad mental bokföring är och sen flyttade du dig liksom på sidan till något helt annat.

Caroline: Det kan vara så, jag vet inte. Alltså, matematik var inte mitt starkaste ämne men jag tänker att man inte kan tänka som du gjorde när hinkarna är olika stora? Om man slår ut det kanske det blir en 50/50-portfölj. Men jag skulle inte kunna säga hur mycket risk det är.

Jan: Jo men tänk om man har 100 000 kr i lågriskhinken, 500 000 i mellanriskhinken och 1 miljon i högriskhinken, OK?

Caroline: Ja?

Jan: Så säger jag att börsen kraschat -50% och vi ligger X antal hundra tusen back. Det kommer kännas jobbigt. För de flesta människor inklusive dig skulle det kännas jobbigt.

Om jag istället säger att vi fortfarande har 100 000 kr på vårt buffertkonto så vi är säkra. Vi har 400 000 kr kvar i mellanriskhinken. Men högriskhinken har backat för börsen har gått tillbaka. Vad säger du då om att vi kanske borde ta lite mer risk nu och flytta pengar från mellanriskhinken till högriskhinken för att utnyttja läget på börsen?

Caroline: Jag hade nog ändå tyckt så att vänta nu, vad är det du säger egentligen?! Du lägger upp det så optimistiskt. Medan om du bara hade sagt att bara för att börsen kraschat är det ju en otroligt negativ klang till det.

Men jag funderar ändå över vilken poäng du vill göra här nu?

Jan: Det är skönt. 70 minuter in i avsnittet kommer Caroline fram till att hon tycker fyra-hinkar-principen suger!

Syftet med hinkarna är privatekonomisk immunitet mot volatilitet

Caroline: Den är bra. Men det är inte säkert att jag vill hälla mellan hinkarna som du vill. 

Jan: Nej och man behöver inte göra det. Återigen; kom ihåg Michael Falk. Syftet är att göra din privatekonomi och vardag immun mot volatilitet.

Caroline: Ja…

Jan: Min poäng var inte att förändra det resonemanget utan min poäng var att visa att det inte är någon skillnad på att dela upp det i tre hinkar. För man kan ändå slå ihop dem och tänka på det som en hink. Matematiskt är det ingen skillnad. Det är mental bokföring. Det var poängen.

Caroline: Det var poängen ja! Vi går vidare.

Variationer på hinkprinciperna

Jan: Det här får bli en del av bonusavsnittet men frågan är vilka variationer folk gör på detta? Vissa tar bara med sitt sparande. Vissa tar med hela balansräkningen som boende, pension, skulder etc. Andra tar med försäkringar, och andra inte alls. Vissa tar med transaktionskonton, d.v.s sina vanliga bankkonton etc. Man gör precis som man vill!

Sedan brukar jag ändå säga att modellen skiljer sig på grund av hur man gör i uppbyggnadsfasen, “get rich-”, eller “stay rich”-fasen. Flödet mellan hinkarna skiljer sig ju åt som vi pratade om förut. Vi ska ta ett exempel på get rich kontra stay rich för att illustrera det. 

Sedan är det vissa som skiljer på fritt och bundet kapital. Att man skiljer på kapital man kan få ut mot exempelvis pension eller hus för det är bundet kapital. Vissa räknar att detta är fritt i sina hinkar etc.

Man kan också ha olika åsikt om vilka hinkar som ska fyllas först. Vissa tycker bufferthink -> mellanriskhink och andra bufferthink -> högriskhink. Så man behöver anpassa det till sin egna situation. Man kan även göra det privat eller med företagets pengar. Vissa gör en kombination av dem.

Jag gjorde själv misstaget vid ett tillfälle att vi hade flera löners buffert i företaget och en privat buffert samtidigt. Det kan ju kännas något onödigt! 

Caroline: Men en god tanke!

Jan: En god tanke. 

Hur stora ska hinkarna vara?

Jan: Den sista frågan vi inte adresserat och som folk ofta frågar är hur stora hinkarna ska vara? Jag säger att det beror på.

Om vi tar de grövsta exemplen mellan get rich- och stay rich-faserna kan man väl säga att lågriskhinken bör vara 1-3 månaders utgifter. Eller som någon skrev på forumet att det bör vara 12 månaders utgifter minus garanterade inkomster.

Så om jag har 12 månaders utgifter framför mig men vet att jag kommer få in tre löner på grund av tre månaders uppsägningstid + inkomstförsäkring så drar man ifrån de pengarna. Ofta landar man då på 1-3 månaders utgifter, och det är därifrån det kommer.

Vissa säger 50 000 kr eller 100 000 kr, eller en viss procent av husets värde. Man behöver anpassa det till sin situation.

Mellanriskhinken, om man väljer att ha en sådan, brukar man säga ska vara runt 1-7 gånger bufferthinkens storlek. Det kommer ifrån hur länge mellanriskhinken skulle fungera. Räknar man med boendet i mellanriskhinken så behöver de flesta inte ha något annat i den i princip. För boendet blir en så stor del.

Sedan när man är ung behöver man kanske inte heller ha en mellanriskhink. För man har så mycket tid på sig att ackumulera. Men ju äldre man blir, desto viktigare blir mellanriskhinken.  Sedan kan man säga att högriskhinken blir resten av sitt kapital. Varav spekulationshinken kan vara 10% av högriskhinken. 

Är man ung vill man ju främst sova gott om natten och sedan ha så mycket i högriskhinken som möjligt. Om man däremot vunnit det ekonomiska spelet och är i stay rich-fasen, FIRE, eller pension, så finns det andra varianter på det. 

I pension kan man ju tänka att man vet sina garanterade inkomster det kommande 30 åren. Då kan man räkna på det.

Vid FIRE eller när du vunnit det ekonomiska spelet: 5 + 25-regeln

Jan: Vill man räkna FIRE och det målet som jag tror jag skulle vilja ha i så fall är det 5 års utgifter på buffertkontot, och sedan 25 års utgifter i mellanriskhinken. För om man har 25 års utgifter och räknar på 4%-regeln, vilket innebär att sitt kapital ska tillåta en att ta ut 4% årligen, då vet man att det är hållbart.

Caroline: Så du skulle behöva 5 års utgifter på buffertkontot sa du? 

Jan: Ja.

Caroline: Det är ju jättemycket!

Jan: Ja, det är jättemycket. Men då kan man med stor sannolikhet leva på samma sätt av kapitalet resten av livet. Men det kan variera för det hade ju varit alldeles för mycket om jag hade gått i FIRE vid 42 års ålder. För om 23 år skulle jag ändå ha en garanterad inkomst. Så då behöver man inte såhär mycket utan bara brygga från idag fram till pensionen. 

Men det är en ganska enkel mental regel. 5 plus 25 så är man säker. Har man det då behöver man egentligen ingen högriskhink eller spekulationshink. Så nu har jag tagit två extremer för att illustrera. 

Anpassa fyra-hinkar-principen efter din livssituation

Jan: I början av get rich vill man ha så mycket som bara möjligt i högriskhinken, medan i stay rich så vill man prioritera bufferthinken så man inte behöver avbryta sin pension. Majoriteten av pengarna hamnar i mellanriskhinken. 

Så det jag menar är lite coolt med fyra-hinkar-principen är att jag kan anpassa den efter situationer i livet. Det är som ett dragspel. Men det är ju det som gör den så stark, och samtidigt komplicerad. 

För det är inte så enkelt att man kan säga “Spara i en fondrobot om du vill ha det bästa sparandet enligt forskningen.” Det här kräver lite mer arbete.

Man behöver inte heller ha fyra hinkar. Det fungerar bra med två eller tre stycken. Jag vet att någon skrev att den hade sex hinkar.

Caroline: Wow! Det är ju jättekul! Jätteintressant att få veta vad man har två extra hinkar till?

Jan: Ja. Sen var det någon, jag tror han hetter Jimmy, som kommer med i ett avsnitt framgent. Han skrev att han har en hink innan bufferthinken han kallar för utgiftshinken. Det är den som alltid läcker utgifter som man försöker täta!

Caroline: Ja, det är klart. Det sa han ja.

Jan: Så gör det här till ditt egna! Det är poängen. Jag tänker att jag kommer att släppa ett bonusavsnitt där vi gör lite olika räkneexempel på hur man skulle kunna tänka. Men det kan hända att det tar någon dag innan det blir publicerat.

Frågor till bonusavsnittet

Jan: Sen tänker jag också att kommer det in frågor till avsnittet så kommentera gärna så tar vi upp det i bonusavsnittet. 

Caroline: Var ställer man frågorna nu då?

Jan: Helst i forumet, i anslutning till det här avsnittet. Men jag har även koll på Youtube och andra sociala medier. 

Snyggt! Jag hoppas att avsnittet var förståeligt. Vad känner du, Caroline? 

Caroline: Jo men det var det.

Jan: Caroline bara sitter här och småler. Berätta!

Caroline: Nej men det vara bara att du blev så frustrerad på mig att jag gick i sidled när du ska presentera ett resonemang. 

Jan: Kommer du ihåg när vi kollade på Star Wars för många, många år sedan? 

Caroline: Jag vet faktiskt inte vad du ska ta upp nu.

Jan: Då hade du synpunkter på att grammatiken var inkonsekvent och att något sades på annorlunda sätt vid olika tillfällen.

Jag tänkte så att om grammatiken var din stora invändning mot Star Wars, som handlar om rymdresor, utomjordingar och allt så fanns det ändå andra saker att haka upp sig på!

Caroline: Jo men jag hade ju köpt hela…

Jan: … Premissen!

Caroline: Premissen ja! Så det är ju inga problem. Men när de börjar prata felaktigt då är det inte trovärdigt längre.

Jan: Jag älskar dig, Caroline! Din hjärna fungerar annorlunda än min! 

Hur som helst; tack för att du som läser och lyssnar hänger med oss och vi ser fram emot dina kommentarer och feedback. Lycka till med din egna fyra-hinkar-modell!

Jan och Caroline Bolmeson

5 februari, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 5 februari klockan 23:11 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.