Get-Rich till Stay-Rich, tacksam för tankespjärn

Ett rikare liv Ekonomisk frihet (FIRE)
1

Jag har läst ganska mycket på forumet under ett par månaders tid och har imponerats av kunnandet, välvilligheten att dela med sig och den trevliga ton frågeställare möts av, oavsett kunskapsnivå.

Jag tänkte därför våga mig på att be om synpunkter och förslag kring min strategi för långtidssparande. Lite hejarop är ju trevligt men ffa är jag ute efter andra tankar än mina egna. Tankespjärn helt enkelt. Rätta mig gärna också om ni tycker jag är helt ute och cyklar.

Jag och min fru är välavlönade med marginell risk för ofrivillig arbetslöshet med ca 10-13 år kvar till pensionsåldern. Håller vi ut kommer våra pensioner vara så pass höga att vi kan leva ett bra liv utan behov av tillskott. Vår bostad är numera belånad till endast 10% (mkt god nattsömn). Vi har under 10 års tid satt av 10% av nettolönen i ett långsiktigt fondsparande, som visserligen inte följt de föreslagna principerna på forumet men som har gått bra ändå. Vi har dessutom en bra buffert, målsparande och en lagom stor lekhink parallellt med det långsiktiga sparandet. Med andra ord upplever vi, med stor glädje och tacksamhet, en fantastiskt bra ekonomisk situation.

Målet med vårt långsiktiga sparande är att, om vi vill, (1) kunna gå i pension tidigare än ordinarie ålder, (2) med 3-4% uttag från vårt långsiktiga sparande få lika mycket netto som pensionärer som vi har nu, (3) kunna byta upp oss i boende, inte till yta men till läge/funktionalitet, (4) kunna ge våra barn en rejäl skjuts in på bostadsmarknaden eller (5) kunna lösa någon okänd katastrof livet kan kasta i vår väg. Jag har inga tankar om att kunna göra allt detta med sparandet men några av punkterna ska kunna klaras av. Uttag från det långsiktiga sparandet kan således vara allt från en större delsumma om 5 år eller som mindre, kontinuerligt uttag först om 10–13 år.

Rannsakar jag mig själv som sparare, är jag nog relativt riskavers med taskiga investeringsnerver och har tillhört de som sålt av en del vid större nedgångar. För hög risknivå helt enkelt. När jag har försökt tajma “smarta” beslut har det ofta blivit fel och jag letar därför alltmer efter en regelstyrda strategi utan jättehög risk.
Jag ser mig fortfarande i en “inte alltför hög risk get-richer-fas" och försöker hitta ett sätt att om 10 år vara i en “stay-rich-fas" med lägre risk, utan att behöva ta några egna beslut vid specifika tillfällen (som ju ofta blivit fel). Med andra ord vill jag slippa byta från olika portföljtyper vid specifika tillfällen. Jag har en “målidé” om vad den långsiktiga portföljen gärna får vara värd om 10 år och jag ligger just nu på ca 45% av det värdet. Jag är fullt medveten om att en genomsnittlig avkastning med den investeringsmix jag tänker mig inte kommer att nå hela vägen, men vill mest ha en jämn och fin siffra att arbeta mot.

Jag har inspirerats av de portföljförslag som finns på RT och tror jag funnit en modell för den risknivå och glidande övergång jag söker för den långsiktiga portföljen. (Ett alternativ är såklart att använda LYSA men det är ju samtidigt lite kul att pula själv.) Modellen bygger i stora drag på en glidande förskjutning mellan “100% aktieportföljen” och en Golden Butterfly/RT-liknande-portfölj.

Aktiefonddel

  • 70% Globala Storbolag
  • 10% Globala småbolag
  • 10% Tillväxtmarknader
  • 10% Svensk indexfond

Övrigt

  • 1/3 Amerikanska/Europeiska långräntor
  • 1/3 Guld
  • 1/3 Räntekonto med insättningsgaranti

Alla fonder enligt RT standardförslag.
I utgångsläget (nu) ligger vi med 80% i aktiefonddelen och 20% i “övrigt”. Under de följande 10 åren tänker vi, i samband med årlig ombalansering, minska aktiefonddelen med 4 procentenheter per år tills vi når 40/20/20/20, för “stay-rich”-fasen. Den andra mekanismen för förskjutning mellan delarna, kickar in om börsen skulle fortsätta ha samma oerhörda utveckling som de senaste åren. För varje 5 procentenheter portföljen stiger mot “målidén” görs samma 4% förskjutning från Aktiefonder till långräntor/guld/räntekonto. Enligt vad jag tycker mig kunnat modellera fram på Portfoliocharts ger denna lösning hanterbar drawdown i djup och tid samtidigt med chans till fortsatt tillväxt.

Jag tar tacksamt emot alla era synpunkter.

4 gillningar
2

Hej Torbjörn,

Tror att du tänker på hela detta på ett lite för komplicerat sätt.

När det gäller långa räntorna… Ser inget behov för att du skulle exponera dig till Euro eller US dollar, särskilt med en stor andel av dina livstida sparanden. Och 0,5-1% riskfria räntan från nischbankerna låter jättebra när tyska och holländska 30-åriga räntorna ligger på 0,1-0,2% nivån. Guldet har också stigit mycket under senaste åren och är i mångt och mycket spekulation iaf.

Hade jag sparat ihop en megaeuro och hamnat i ”stay-rich” fasen, skulle jag troligtvis placera 60-65% av sparandet i billiga aktiefonder med global exponering och resten i olika nischbankskonton med insättningsgaranti. Skulle leva med pengarna på kontona och rebalansera då och då. På detta vis åtminstone tills obligationerna avkastar nåt rimligt igen.

PS Vill du leka med guld och långa räntor kan du naturligtvis ha en liten hedgeportfölj för regniga dagar, men är lite rädd för att det kommer endast vara en dyr hobby. :grinning:

3

Jag upplever väl inget direkt fel i tankesättet. Det som jag däremot tycker är klurigt spontant är att det låter lite komplext (eller bara jag som är lite trött).

Jag brukar alltid säga att det generella målet - om man inte vet något mer - i stay rich fasen är:

  • 5 års utgifter på bankkonto med insättningsgaranti

  • 25 års utgifter i en 50/50-portfölj på LYSA eller (räntor/aktier)

Det fungerar utmärkt även för pension då man kan dra ifrån utgifterna som pensionen täcker. Det vill säga om utgifterna för ett år är 100 000 SEK (för enkelhetens skull) och pensionen täcker 75 000 SEK då räcker det ju att att ovan blir:

  • 5 * 25 000 SEK = 125 000 SEK

  • 25 * 25 000 SEK = 625 000 SEK

6 gillningar
4

Fyller du år idag gubben :thinking:? Grattis :+1::tada:

1 gillning
5

Varför inte löneväxla givet er inkomst? 6% direktavkastning om arbetsgivaren ger er rabatten på löneskatten. Sedan har jag märkt att jag är betydligt mer lugn med dem jämfört med ISK som känns som pengar idag. Du kan ju dessutom välja en fond som du inte lätt kan röra. Som du förstått är vad du investerar i mindre viktigt än att hantera sig själv som risk, så länge det inte kommer med vansinniga avgifter.

Tjänstepensionen har ju dessutom ingen ISK skatt varje kvartal. Så det blir också en push. Lösningen skulle sannolikt leda till att ni kan gå i pension ett år eller två tidigare. Genom att gå i pension tidigare kan ni ju undvika att pengarna ni sparar i tjänstepension idag inte blir skattade med 55%, utan runt 33% om inget större sker i politiken. Då blir vinsten med löneväxling runt 30+% om man räknar in allt jag beskrivit ovan.

Hamnar ni långt över skattegränsen för statlig skatt efter pensionen, kan ju alternativa investeringar som inte skattas vara något för er. Tex solfångare för att minska uppvärmning av hus (60-70% verkningsgrad), eller solpaneler (20% verkningsgrad) eller isolering av huset och andra investeringar som minskar kostnaden per månad att leva. Solfångare kan ha snabb payback jämfört med tex solpaneler - mellan 7-10 år om de kan sättas optimalt. Därefter minskar de utgifterna för levande i 20-30 år då man slipper en del av sin eluppvärmning. En miljövinst och ännu större plånboksvinst.

2 gillningar
6

Tack för dina synpunkter @JayR. Det där med komplicerat känner jag igen från andra sammanhang :wink: .
Jag antar att det kokar ner till om man tror på upplägget kring RT-portföljen eller ej. Kommer guld+långa räntor+räntekonton även i framtiden kunna stabilisera en portfölj och ge positiv avkastning i flertalet lägen? Är dagens ekonomiska läge unikt annorlunda på sådant sätt att RT-portföljen inte längre skulle göra sitt jobb vid nästa ekonomiska skifte? Själv har jag inte ekonomisk kunskap att värdera det och förstår på forumet att det finns olika åsikter. Ffa gäller det väl de långa räntorna. Även kring guldet skiljer sig åsikterna åt men guld har ju till och med smugit in sig in i Nybörjarportföljen. Min tanke har varit att så sakteliga växla upp mängden guld/långa räntor för att se om jag står ut med deras annorlunda svängningar med lite mindre belopp i början. Jag har provmodellerat ditt förslag (60/40) i Portfoliocharts (vad nu den historiken är värd för framtiden) för att åtminstone få ett hum om de olika alternativen och får då fram en genomsnittlig avkastning på 5,4%, drawdown (est) 32% och 12 år, samt perpetual withdrawal rate (PWR) på 3,5% efter 30 år. Med mitt nuvarande (jag kanske ändrar mig efter trådens input :slight_smile: ) upplägg om 40/20/20/20 blir motsvarande siffror: avkastning 6,1%, drawdown 17% och 7 år samt PWR 4,4%.
Skulle jag välja en lite mindre långränte/guld-präglad portfölj (den dyra hobbyn :slight_smile: ), t ex med 50% aktier, 40% räntekonto, 5% långräntor och 5% guld, får jag 5,3% avkastning, 25%-11år max drawdown och 3,7% PWR. Som sagt, historiska data säger lite/inget om framtiden och jag vet egentligen inte hur mycket av sina beslut man ska hänga upp på modeller som Portfoliocharts. Ffa en begränsad drawdown är dock lockande.
Jag uppskattar verkligen dina synpunkter och får väl ta mig en funderare både på komplexiteten och hur utbrett/underbyggt “motståndet” är mot RT-portföljens potentiella effekter de närmaste 10-20 åren.

2 gillningar
7

Tack för din återkoppling @janbolmeson .
Den upplevda komplexiteten kan bero på att jag i ord försökt beskriva något som kanske gör sig bäst visuellt. Eller att det helt enkelt :slight_smile: är för komplext.
Portföljen delas in i två delar, en aktiefonddel och en del bestånde av guld, långa räntor och sparkonto. Sätts aktiefonddelen till 25% kommer portföljen likna RT-portföljen.
Det jag tänker mig är att initialt ligga med högre risk (mer aktier) för att efterhand låta de övriga delarna växa i samma takt på aktiefonddelens bekostnad. På så sätt skulle jag slippa ta ställning till större, mer plötsliga kast i sparandet med högre avkastningschans till en början och med en mer stabil portfölj senare. Jag försöker visualisera det såhär:

image
image719×547 23.4 KB

Som alternativ skulle jag (som @JayR föreslår) låta “övrigt-delen” bestå helt av sparkonto men då missar jag den stabiliserande delen av RT-portföljens principer - om de nu stämmer?
Om jag förstår Portfoliocharts upplägg rätt och om man kan använda det för att modellera troliga framtida utfall så ger mixen av guld/långa räntor och sparkonto både grundare och kortare max drawdown och högre PWR än en kombination av aktiefonder och enbart korta räntor. Men jag kan såklart ha fel. Det är därför jag testar mina tankar här.

Din rekommendation för stay-rich-fasen sammanslaget till ett konto (förutsatt bankkonto=räntor) skulle motsvara ett konto med 42% aktier och resten räntor/bankkonto. Jag skissar på samma slutandel aktiefonder i min målportfölj medan resten kommer bestå av 20% vardera av guld/långa räntor/sparkonto.
Delar jag upp tillgångarna i min målportfölj på sättet du beskriver i din rekommendation så skulle jag ha:

  • 5 års utgifter på sparkonto
  • Resten fördelat på 48% aktiefonder, 24% guld, 24% långa räntor, 4% sparkonto.

Beskrivet så kan jag själv tycka att långränte-/gulddelen blir lite väl stor i min målportfölj.
Men när ska man då använda RT-portföljens principer som ju i praktiken ersätter sparkonto med likadelat långräntor/guld/sparkonto?

Det blev mycket att tänka på… Tack för tankespjärnet :sweat_smile:

2 gillningar
8

Tycker om ditt upplägg och jag skulle gjort något liknande själv. Förstår inte riktigt synpunkterna om att det skulle vara komplext, jag tycker 4 hinkar principen är mera komplext personligen.

När det gäller guld/långa räntor så antar jag att du har tidigare erfarenhet av att investera i dessa? Om inte kanske du skulle ha en mindre andel än 20% som du är inne på.

1 gillning
9

Hur har du tänkt angående kassaflödet vid uttagsfasen, de pengar utöver pension som ni behöver plocka ut för att upprätthålla önskad levnadsstandard?
Skall de tas från “5-års konton” som sedan fylls upp igen vid ombalansering årligen?
Hur sent i livet som pensionär behöver man fortfarande 5 årsutgifter i buffert?

Tanken med den 5 årsutgifterna som jag har förstått det är att kunna stå emot en större börsnedgång.

1 gillning
10

Hej Mikael,
Tack för intressanta synpunkter. Jodå, det där med löneväxling har vi funderat över men tidigare avstått från för att inte ”låsa in” pengarna. En del av det som besparingarna är tänkt att kunna användas till är just ”här och nu” och långt före tänkt pension. Vi har visserligen inte sett alla de ”rabattfördelar” du beskriver men varit beredda att offra en del för flexibiliteten med sparandet. Vi kommer även efter pension (i normal tid) hamna över gränsen för statlig skatt vilket något förtar effekten men kan ju, precis som du beskriver, plocka hem en del genom att förskjuta en del av uttaget tills skatten minskar. Sen är det ju så att ju mer tiden går desto mer troligt är det att vi vet mer om pengabingens användningsområden (enligt vår lista) och ju mer troligt är det att vi vill stötta pensionsuttaget. Med andra ord är det kanske en bra tanke att nu så smått börja löneväxla i det syftet och kanske lägga mer av framtida nysparande på detta. Din summering av möjliga effekter ger oss en extra puff att faktiskt redan nu sätta igång med detta. Tack för inspirationen!
Huset är tämligen modernt vilket gör ytterligare isolering ganska ointressant. Kalla mig fåfäng men solceller hade sett ful/konstigt ut på taket. Kompenserar (om man tror på sådant) med att köpa ”miljöel”.
Återigen, tack @Mikael_Sjoman för inspirerande synpunkter.

1 gillning
11

Kan int ge så mycket tankespjärn är jag rädd, eftersom jag har landat i ett nära nog identiskt upplägg själv. Som du skriver handlar det ju om i botten om hur man ser på långa räntor och guld, och hur de fungerar i olika klimat. Jag har en del av mellanriskhinken i en golden butterfly som en testkörning fram till att den större pensionsportföljen ska landa i samma upplägg. Om långa räntor och guld inte alls beter sig som förväntat (förhoppat) under nedgång eller inflation de närmaste årtiondet så kanske jag tänker om.

Något jag gillar med upplägget är att en strategi som är skalbar med samma upplägg oavsett om du är i uttagsfas eller har 30 år kvar.

1 gillning
12

Hej. Ja kul. Löneväxling passar inte någon som har långt till pension, men vill man gå tidigt i pension (många av oss är FIRE följare), så är det ju inte så långt kvar. 10-15 år är ju ganska perfekt för att löneväxla så länge du också har annat sparande.

Har du massa tjänstepension, kan du ju gå i pension och tex flytta till Malta utan att du går mindre pengar i pension. Där är skatten 15% och du kan ta ut allt på fem år. Då blir effekten grotesk. Istället för 55% statlig skatt, plus 33% arbetsgivaravgift… Så blir det 15% och 27% löneskatt. Det sparar alltså över 50% av skatten om inte mer. Har man miljoner på Tjänstepensionen, så kan man alltså spara någon miljon på det upplägget i betald skatt. Det motsvarar ju flera år av skattat arbete.

För mig var det en väckarklocka att ca 20% dör innan de går i pension (visserligen amerikanska siffror men de lär vara något så lika även här). Kurvan går brant uppåt därefter. Jag gillar inte dom oddsen. Det är ju nästan var annat par som inte ens får dela pensionsåldern med sin partner.
Min mosters man dog några månader i cancer efter de gått i pension. Jag har aldrig sett någon så uppgiven och i mitt liv och så lurad på tiden de hade planerat tillsammans. Att gå tidigare i pension, bara några år minskar den risken rejält.

4 gillningar
13

Angående solpaneler osv.

Anledningen var inte miljövän, utan för att reducera en av de största riskerna för pensionärer. Våra största utgifter är energi, mat och transport. Kan man sänka energiutgifterna, genom allt från bättre isolation, att bli egen tillverkare av sin ström osv … Så blir man mycket mindre känslig för inflation. Inflation mixat med tex en nedgång på börsen som tar år att återhämta sig, det är döden för ens pensionskapital.

Vet man att man kommer bo länge i sitt hus, finns det idag solpaneler som är skitsnygga och smälter in i taket med olika färger. De börjar bli populära nu. Payback konservativt är 15 år, men en energi kris (tänk något i stil med vinterns energi priser), kan minska tiden rejält. Sedan är det fri energi fram till att ni blir för gamla för att bo kvar. Andra varianter är bergvärme, eller värmeslingor osv… Men det smartaste brukar vara att börja med att minska sin energi användning genom enkla optimeringar. Payback /ROI på sådant är ofta högre än börsen.

Just investeringar för minskade fasta utgifter är magiskt för att kunna gå i pension.

3 gillningar
14

Hej @Daniel_Nilsson. Tack för ditt inlägg! Nej själv tycker jag det blir enklare att bara skruva lite i samma grundmodell av portfölj beroende på hur man vill vikta risken.
Nja, det där med guld/långräntor har jag inte jättelång erfarenhet av. Jag vet att många beskriver det som en mental utmaning att stå ut med svängningarna, Jag tänker dock att de första åren med begränsad andel skulle fungera som en läroperiod och mentalt test.
Om man ska tro på Portfoliocharts så är det dock en bra lösning. Dock har jag tagit lite intryck av synpunkter i tråden och överväger att i målportföljen ha något lägre andel av dessa och istället öka räntekontodelen. Det kommer dock att kosta, både i avkastning, drawdown och PWR enligt Portfoliocharts. Finns det någon “konsensus” på forumet om Portfoliocharts användbarhet?

15

Hej @SNS ! Tack för ditt inspel. Nej, uttagsfasen har jag inte tänkt på så mycket. Jag har fullt sjå med att definiera aktuell risknivå, målportfölj och övergångskriterier. Men egentligen ska väl målportföljens utseende vara funktionell även i uttagsfasen. Jag får helt enkelt fokusera mer på det när jag tror jag är färdig :slight_smile: (och då kanske behöver ändra igen :rofl:)
Jag tänker ju försöka hålla allt i en portföljmodell och slippa olika konton. Mycket ogenomtänkt har jag väl fantiserat om att skala av 3-4% från räntekontodelen i samband med årlig ombalansering. På så sätt bevaras portföljens egenskaper under hela uttagsfasen.
Nästa fråga är svår. Jag har inget behov av att sätt sprätt på alla pengar och “die with zero”. Jag har också nuddat vid diskussioner kring att öka risken i sen uttagsfas men den perioden har jag ganska lång tid framför mig att fundera över. Allt måste ju inte (och kan inte) vara planerat i detalj, årtionden i förväg. Det kommer ändå hända så mycket jag inte kan förutse. Eller med ett förenklat citat av von Moltke: “No plan survives first contact with the enemy”. Med andra ord är nyckeln anpassningsförmåga, kunskap och ofta att ständigt vara i rörelse.

16

Jag är nyfiken på tanken med Malta men förstår inte det du skrev som den nybörjare jag är på löneväxling. Orkar du förtydliga fördelen av det upplägget vore jag supertacksam.

17

Jag har varit i samma tankar som du och använt historiska simuleringar och kommit till samma slutsats. Det finns dock ett par saker att ta hänsyn till:

  1. ETF:er som ju är det enda riktigt bra alternativet för guld/långa räntor är besvärligare att hantera, courtage, växlingsavgifter och spread åt båda hållen medför en köp/sälj kostnad. För mig innebär det också en mental inlåsningseffekt då jag inte vill känna att jag tagit köp/säljkostnaden till ingen nytta.

  2. Långa räntor har historiskt haft en mycket högre förväntad avkastning. Enligt min åsikt är de bästa långa räntorna idag USA räntor 20-30 åringar (hög ränta jämfört med risken). FED är dessutom pigga på att sänka räntan när börsen får en sättning eftersom många Amerikaners pensioner osv. är beroende av den på ett annat sätt än i Sverige. Idag ligger 20/30 åriga us treasury yield på 1.96%/2.00 (källa: Interest Rate Statistics). Historiskt har denna legat på betydligt högre nivåer, ex. 2010 runt 4-5% och år 2000 runt 5-7%. När du gör simuleringar bör du nog räkna med en betydligt lägre förväntad avkastning för alla typer av ränte investeringar framöver.

  3. Beroende på din egen investeringsstabilitet så kan det vara tungt att hålla långa räntor under långa tidsperioder när börsen stiger då de troligen kommer gå neråt. Oftast passar FED på att höja räntan under tider då börsen går bra för att ha svängrum för att kunna parera en krasch senare. Detta gör att du kommer få sitta med 20% av ditt innehav i något som kan backa under 5-10 år samtidigt som börsen går som tåget. Detta gör det väldigt jobbigt att ha kvar denna investering när man väl behöver den.

  4. För guld så är problemet istället att det inte finns något riktigt bra alternativ som jag till 100% litar på att det inte är “papers-guld”. Finns flera alternativ som påstår sig ha det uppbackat med fysiskt guld, men jag tycker ändå det känns lite osäkert. Guld är också mera volativt än aktier och till en lägre avkastning.

Det finns argument till varför många inte gillar guld och långa räntor som enskilda investeringar, och själv har jag svårt att ha mera än 10% av dessa i en portfölj vilket jag anser är någon form av “lagom nivå”. Så mitt förslag är att du börjar med att lägga in typ 5-10% av dessa först och ser lite hur mentalt jobbigt det är att ha dem. Jag har försökt skapa den “perfekta portföljen” många gånger, men min egen erfarenhet är att det som sätter käppar i hjulet är oftast den mentala biten även om strategin är sund.

5 gillningar
18

Utan en längre erfarenhet av långa räntor tänker jag att det inte gör så mycket i en stay rich- fas. Jag tänker att en stay rich-portfölj inte behöver avkasta så mycket som helhet. Om då aktier går som tåget medan räntorna går dåligt kommer ju troligen portföljen ändå avkasta, men kanske bara ett fåtal procent realt, och det tänker jag räcker i det läget.

1 gillning
19

Hej @SVJ! Roligt att höra någon som tänkt likartat. Det kan
betyda att jag inte är helt fel på det. :slight_smile:

20

Malta? Du spelar i en helt annan liga när det gäller pensionsplanering! :joy:

Jag har samma väckarklocka ringande. Den säger många saker till mig. Skjut inte upp för mycket till morgondagen. Ska man arbeta länge måste arbetet i sig vara givande.