Provprat. Jag sitter här och reflekterar på veckans avsnitt där jag något grovt försöker beskriva några olika grupper av mål som man kan ha med sitt sparande. Jag tänker spontant så här:
Buffert + boendesparande - första steget i de flestas sparkarriär bör vara att få till en buffert och sparande till kontantinsats för boende.
Hygienfaktorsparande – man vill ha ett bra sparande, inget särskilt mål för sitt sparande, mer pengar är bättre än mindre pengar, slippa dåligt samvete att man borde ta bättre hand om sina pengar, sparande är inte ett intresse eller hobby. Man vill klara sig och ha det bra. Man äger sitt boende, har tjänstepension på jobbet och det mesta är bra.
”Ekonomi är ett intresse” – engagemang utöver normalpersonen, ambition om FIRE, eller andra mål, man tycker det är kul, man hänger på forumet, man har en aktiv Lekhink. Man äger ofta sitt boende, ligger ofta före i jämförelse med genomsnittssvensken i ekonomiska jämförelser, har ett högt sparande etc.
“Behöver inte spara egentligen” - de som är t.ex. i pension (eller FIRE) och har egentligen mer pengar än de behöver för att klara sig resten av livet. Typiskt i stay-rich-fasen eller pension.
Håller du med om detta? Finns det något som jag inte tänkt på?
Jag tänker att steg ett (som väldigt många befinner sig på tyvärr) är ”sparande”-sparande, som inte sparande överhuvudtaget. Man sätter av 5000kr till ”sparande” varje månad, sedan nallar man av det så att det blir ±0 ändå i slutet av månaden. På sin höjd är det fondering till en resa några månader senare.
Kanske inte behöver vara med på listan, men ändå värt att inleda med kanske… spräcka folks illusioner om deras s.k. ”sparande”.
Tycker att Robert Kyosaki säger det rätt bra i “Rich dad Poor dad” Att investeringar ska alltid vara det första som görs, så att man skapar en vana de här beloppet har jag kvar att leva för.
Jag skulle sticka ut hakan och säga att väldigt många befinner sig här i Sverige om man avser att jobba. Det viktiga är att försäkra sig upp över öronen med sjuk/olycksfallsförsäkring/livförsäkring/låneskydd/inkomstförsäkring osv så kan man stå emot det mesta.
Sedan är vi på RT lite maniska med ränta-på-ränta bara
Om man tänker på just mål med sparande så har man väl även specifika mål, som en sommarstuga, drömsemestern, den där musikstudion jag alltid drömt om osv?
Gillar tankesättet, men det behöver lite finslipning.
”Ekonomi är ett intresse” skulle jag fördela till:
Ekonomi är ett intresseområde
Man studerar och läser (kanske också deltar i forumet) aktivt, drömmer om FI(RE), är intresserad av olika tillgångsslag, redo för DYI men fortfarande använder fonder och ”vanliga” investeringar
Ekonomi är en hobby
Man har enskilda aktier, lekhinken, olika strategier, IPO, trading, alternativa investeringar etc
Tex jag tillhör den första gruppen, är tom proffs i området ekonomi, men är absolut inte i den sistnämnda.
Spontant tror jag för många att det är svårt att spara till en buffert, åtminstone initialt. Som ung ville jag ha ett konkret syfte med mitt sparande och det kunde vara allt från en utlandsresa till köp av min först bil. Detta har varit mina stora sparmål:
Utlandsresa - fyrsiffrigt belopp
Bil - femsiffrigt belopp
Insats till bostad - sexsiffrigt belopp
Amortering av studie- och bolån (skuldfri) - sex- eller sjusiffrigt belopp
Sluta jobba innan pensionsåldern (ekonomiskt fri) - sju- eller åttasiffrigt belopp
Jag kan tänka mig att det för många andra även tillkommer bröllop och kanske en och annan större utlandsresa/livsupplevelse.
Varför är ett boende det första man ska tänka på? Vad är det för fel med att ha en hyrlägenhet och pytsa in resten i indexfonder? Speciellt med tanke på att bostäder inte ska ses som en investering, enligt er egen filosofi.
Du har helt rätt - det skaver för mig med (vi bodde ju i hyresrätt i 10+ år) - men jag tänker att det kanske är svårt för många att få ett boende i närheten av ett jobb etc om man inte köper. Men jag har kanske fel.
Buffert - första steget i de flestas sparkarriär bör vara att få till en buffert på motsvarande lön för minst 1-3 månader så att man klarar oförutsedda utgifter och inte är beroende av att lönen kommer innan månaden är slut.
Boendesparande eller annat riktat sparande - Sparande till kontantinsats för boende eller till något annat man drömmer om som tar lång tid att spara ihop till.
Ånnars tycker jag att det är bra tänkt och ganska annorlunda mot tidigare resonemang (bra)
Klarar man inte att spara ihop till en buffert på allra minst en månadslön så tror jag man får det svårt att spara ihop till något ännu större. Så det är en bra början och ett mål man kan pricka av långt tidigare än sparande till kontantisats för boende exemepelvis.
Vad är syftet med nivåerna ? Om det handlar om att bygga en struktur som fungerar så ser jag ju det som att det är viktigast för de som är i lindan av sin “sparkarriär” eller saknar intresse motiv. Enligt min mening så bör man utgå från en struktur som passar alla i grunden. De som är i de högre nivåerna kommer ändå själva att fila och slipa på strukturer. men som grund struktur så ser jag att man behöver 3 fack oavsett vilken nivå man ligger på för att få en god struktur på sin ekonomi.
Buffert - och periodiseringssparande 0-3 år Finansiellt sparande / Frihetsprande Oklar tidshorisont Pensionssparande Känd tidhorisont och relativt lång uttagsperiod
Dessa sparanden skiljer sig så mycket i sina förutsättningar att de måste kunna förstås enskilt för att få en bra bild. Sedan kan du levla upp i spararnivå men du måste fortsatt hålla isär dessa.
Det är ju möjligt att jag i mitt tidigare svar tolkat syftet fel. I såfall kommer här en annan reflektion. Nivåerna 1-3 är ju logiska. Nivå 4 kan man ju hamna i p.g.a. många olika orsaker arv, ålder, framgångsrik karriär typ artist, författare, idrottare m.m. Den nivå är ju svår att generalisera.
Tror en nivå som vi var inne och kände lite på i investeringstrappan men inte riktigt uttryckte var att istället för att som i nivå 2 och 3 låta dina pengar jobba för dig så vill du jobba tillsammans med dina pengar, typ affärsängel, riskkapitalist m.m. Här krävs det förutom pengar även skills i en massa olika ämnen beroende på vad du investerar i.
Sedan har vi ju nivån som man helst skall glömma men som finansbranschen försöker suga in dem med lite mer kapital i och det är ju att börja konsumera investeringar. Detta är investeringar där du får betala för att vara exklusiv.
Naturligtvis är det så. Men som student hade jag en “månadslön” på runt 7 000 så det var inte överdrivet svårt att spara ihop. Samtidigt hade jag inget behov av en buffert eftersom jag inte ägde något av värde som måste ersättas. Så bufferttänket fanns aldrig hos mig. Snarare tänkte jag “ohh, jag har råd med en USA-resa” och så vidare. Sedan blev det bil, bostad och så vidare.
Jag tänker också i nivåer men snarare att man som ung kanske inte har den där bostaden eller pensionen som första sparmål utan något närmare ens inkomst. För mig var det en utlandsresa när jag pluggade och en bil när jag började jobba. Först många år senare kom jag in på bostadsmarknaden.
Nivå 0 - en buffert på 1 - 3 månadsintäkter
Nivå 1 - resa, prylar, upplevelser (det som många kallar periodiseringssparande)
Nivå 2 - bil, bröllop, etc.
Nivå 3 - bostad
Nivå 4 - pension (med/utan skuldfrihet, FIRE etc.)
Min poäng är att pensionen börjar man ju spara till oavsett om man vill eller inte. PPM först, sedan tjänstepension. Att börja spara privat till pensionen innan man har koll på detta och att det är så effektivt det kan är ju inte optimalt. Där av måste det facket med i tänket tidigt. Annars håller jag med om ovan. Periodiseringssparande är ju lite samma oavsett om målet är en dator, bil, bröllop el. Resa.
Och @PerPortfolj håller med och skulle vilja spinna vidare på detta
Egentligen är väl allt målspar… bara det att målen skiljer sig åt som du sa @Jetman med olika antal nollor.
Nivå indikerar dock ”finare ju högre” så jag skulle väl vilja ersätta det med just ”mål”
Jag skulle vilja dela upp Nivå 4 i två delar. Dels pension. Dels FIRE sparande eller vad man ska kalla det ”lämna arbetslivet tidigare”
Som @PerPortfolj skrev att pensionssparande är lite speciellt eftersom målet är tids-satt åtminstone till 55+ resp 65+ för allmänpension och alla har det i form av PPM och 90% i form av TJP där resterande 10% borde göra det privat
FIRE sparande är helt frivilligt för alla. Visst, det är boende också och det kanske är just därför man kan använda ”mål” för det är ju inte alla som vill äga sitt boende.
Däremot skulle jag vilja slå ihop Nivå 1+2 enligt nedan. Det är mer konsumtions relaterade grejer menar jag. Resa. Bröllop. Bil. Kul, bra, nödvändigt men inget som är vidare värdebevarande. Bostad menar jag är, om än att man konsumera att bo, så konsumeras inte boendet och det har under de flesta tidsepoker varit värdebevarande och förtjänar nog sitt eget mål.
Så mitt förslag baserat på ert inspel
Mål 1 - en buffert på 1 - 3 månadsintäkter
Mål 2 - periodiseringssparande (resa, prylar, upplevelser, bil, bröllop)
Mål 3 - pension (allmän, TJP, individuell)
Mål 4 - boende
Mål 5 - FIRE
Mål 6 - Egensyft (ingen anledning att spara, men det händer bara, tex stay-rich över avkastning. Tex de som bara helt enkelt har pengar över utan egentligt mål mer än att spara)
Mål 1-3 skulle jag kategorisera som ”krav” att man uppfyller alla 3 för att ha en vettig/bra ekonomisk situation.
Mål 4-6 skulle jag säga att det är bra om man uppfyller åtminstone ett av dem för att få det riktigt bra
Jättebra diskussion @PerPortfolj och @JFB! Det där med pensionen är lite klurigt så vet själv inte var jag skulle placera den. Precis som ni säger sker det automatiskt vare sig man är medveten om det eller inte. Samtidigt hör man ju titt som tätt om pensionärer som får en chock när de inser hur lite de får i pension. Funderar på om man vill särskilja pension från utöver-pension.
Pension - kolla in minpension.se, gör rätt PPM-val, kolla upp att man får tjänstepension, samla ihop och/eller optimera tjänstepensionsvalen, eventuell individuellt pensionssparande om det behövs
Utöver-pension - om ovanstående inte räcker för att man ska ha en dräglig pension, se till att ha ett eget sparande som hjälper till att minska tröskeln så att ens levnadsstandard inte ska lida för mycket
Sedan som @janbolmeson skriver i första inlägget kanske man ska ha ett sista steg som säger typ “du är redan pensionär/FIRE, sluta spara för tusan, lev livet!”
