Tycker att de tre första punkterna är ett beteende, medan den sista punkten är ett resultat/stadie (av tidigare punkter).
I övrigt tycker jag att diskussionen påminner lite om Dave Ramsey’s “baby steps”
1.) $1,000 starter emergency fund
2.) Betala av alla lån utom bolån (och kanske studielån i Sverige?)
3.) 3-6 Månadsutgifter i buffert
3.b) Spara till kontantinsats för boende
4.) Spara 15% till pension (kanske 10%+TJP istället i Sverige?)
5.) Barnspar för utbildning (kanske kontantinsats åt barn istället i Sverige?)
6.) Betala av bolån (och studielån)
7.) Investera, konsumera och donera mer
Jag tycker också att buffert och boende borde vara två olika kategorier. Dels eftersom bufferten är obligatorisk och boendet valfritt men också eftersom bufferten hela tiden ska finnas där. Ett sparande till boende blir ju tömt när boendet är inhandlat och behöver inte automatiskt fyllas på igen (däremot behöver bufferten troligtvis bli större vid ägt boende.)
Som andra nämnt tycker jag också att målsparande bör finnas med. Boende kan ju vara en typ av målsparande men eftersom det är en så stor grej tycker jag att det är bättre att skilja på det.
Målsparande är det sparande som jag tror att flest icke-ekonomiintresserade sysslar med och om det inte finns med har man tappat dem direkt.
Här vill jag även passa på att säga att jag verkligen vänder mig emot ordet “periodisering” eller “uppskjuten konsumtion” när det kommer till sparande på kort sikt. Jag förstår vad det kommer ifrån men som det används låter det ofta lite arrogant. Det jag hör när någon säger “det är inte sparande, det är periodisering/uppskjuten konsumtion” är “men lille vän, du är ju helt dum i huvudet”. Jag tror inte att någon vinner något på att få höra det, risken är bara att de tänker att “ekonomi är nog inget för mig, jag vet ju tydligen inte ens vad spara innebär”.
För mig är det ett sparande så fort jag lägger undan pengar med ett särskilt syfte från en månad till en annan eftersom jag inte har tillräckligt med pengar för att köpa det direkt. Tex jag vill köpa en soffa för 12 000 kr. Jag har 3000 kr över varje månad. Jag sparar då 3000 kr i 4 månader och kan köpa min soffa. Jag kan då känna mig stolt och nöjd eftersom jag har sparat ihop till soffan istället för att köpa på avbetalning.
Har jag däremot fasta kostnader som varierar över året, tex för att csn dras var tredje månad och villaförsäkringen en gång per år så kan jag välja att föra över en lite större summa varje månad till räkningskontot även de billigare månaderna för att det ska täcka de dyrare månaderna. DET kan jag tänka mig att kalla periodisering.
Dessutom, när övergår det från att vara en periodisering till att vara ett sparande? Samma sak med uppskjuten konsumtion? Pengarna jag sparar till pensionen om 30 år tänker jag konsumera. Är det inget sparande då utan bara uppskjuten konsumtion?
Jag tycker att det ser bra ut men har två synpunkter:
jag gillar inte uttrycket hygienfaktorsparande. Det är inte så självförklarande. Jag skulle hellre kalla det rutinsparande eller kanske något på temat ekonomisk disciplin.
det är värt att lyfta att det GÅR att sälja fonder om det blir kris, så bufferten och målsparandet hade jag sett som ett. Tycker att vi ser många unga människor som går på knäna men som trots det ska idiotspara. Jag tror att detta har sin grund i ett amerikanskt tänk utifrån de skyddsnät som saknas där. Men för många är inte hypersparandet nödvändigt i Sverige, åtminstone inte om man inte vill uppnå FIRE vid typ 35. De kommer att ha mycket goda liv ändå. Så inte överdriva behovet av en enorm buffert.
Jag tänker på sparande drivet av viljan att kunna hjälpa närstående så som barn och/eller föräldrar. Det är väsensskilt från det du nämner då den primära mottagaren inte är en själv.
Bra, jag skulle även lägga till “periodiseringssparande” - där man sparar till en resa, en bil eller what ever. Jag upplever att gemene man tolkar detta som ett sparande som gör att man avstår från annat sparande, trots att det (i mitt tycke) endast är ett periodiserande som borde ligga utöver det vanliga sparandet - kanske mer som en del av den årliga budgeten. Eller om man skiljer på kortsiktigt och långsiktigt sparande.
Ekonomiskt naiv: “sparar inget, orkar inte tänka på det. Allt löser sig.”
Ekonomisk nybörjare: “jag sparar lite pengar varje månad. Mest på kort sikt, har inget egentligt långsiktigt mål. Vill lära mig mer.” i kombination med varierande grad av “jag borde verkligen ta tag i det här med sparandet. Men jag tycker det är svårt och/eller vill inte ändra några vanor”.
Ekonomiskt beslutsam: “nu kör vi! Har läst på om både FIRE, aktier och krypto. Ger allt på jobbet för att maxa inkomster. Kan bli riktigt sparsam. Har en buffert och kortsiktigt sparande på plats. Tar alldeles för stor risk för nu gäller det att få pengarna växa till max. Kan ha bosparande i åtanke tillsammans med långsiktiga mål. Otålig.”
Ekonomiskt erfaren: “har sett ett antal investeringar gå back 80% eller mer. Har investerat på börsen genom minst en börskrash. Inser att indexfonder nog är bäst trots allt. Har genom åren trots allt fått ihop en del pengar. Ser att sparandet ger resultat. Buffert, kortsiktigt spar och långsiktigt spar är på plats. Kan ha svårt att sluta snåla och fastna i one more year. Mål förskjuts.”
Ekonomiskt fri (den som föds rik hamnar direkt här): “ekonomiskt oberoende. Jobbar enbart med sådant som känns intressant. Pengar är inget problemområde i livet. Mer fokus läggs på att må bra på olika plan, än pengar.”
Jag tror en del av dessa pensionärerna är pga att man inte brytt sig/investerat fel, haft långa perioder utan arbete, fluktuerande inkomster, arbetsgivare som inte har TJP, svartjobb etc. Det är vad jag ser i min närhet.
Jag skulle säga att om man jobbar merparten av sitt liv på ett vettigt jobb och får TJP som komplement till Inkomst- och PPM pensionerna så blir det helt ok om man placerar PPM och TJP vettigt under de 40 åren typiskt.
Om man har tex varierande inkomst, har jobbluckor, perioder med låg lön etc då är det viktigt att själv komplettera med individuell pension alltså eget sparande (tex på ISK) när / om man har chansen.
Så totala punkten ”pension” tänker jag är för att få en vettig situation när man passerar 65-68 och kan ta ut pension beroende på ålder inkl TJP och ev. nödvändigt individuellt sparande som komplement
Ärligt talat tycker jag detta låter alldeles för krångligt, tråkigt och trygghetsnarkomaniskt.
Kan det va utformat ekonomifanatiska ingenjörer?
Vi bor i sverige med ett stort skyddsnät. Om man satsar alla sina pengar på ett förhoppningsbolag och det kursar kan man förlora allt. Satsar man allt på investor ska alla deras bolag kursa. Och sätter du allt i en global indexfond ska alla bolag i världen kursa.
För den som precis börjar med detta bör det va enkelt och roligt att se sina pengar börja växa.
Mitt förslag är simplast möjligt.
Buffert. Behöver inte va enorm. Ska täcka dina kostnader för en månad eller det dyraste som kan hända med dina ägodelar.
Pengamaskin. Börja pytsa in pengar på börsen. Vill du resa, köpa en bil eller ett boende så sälj av lite. Förhoppningsvis är en del av det du tar ut avkastning. Är det ett dåligt börsår så skjut på inköpen om du kan. Målet är att kontot ska växa över tid och att avkastningen ska kunna finansiera mer roligt i ens liv.
Pengar på börsen är inte inlåsta och får aldrig röras. De är där för att man historiskt haft bäst avkastning där. Och man investerar för att det ska göra ens liv bättre. Inte för att man aldrig ska se pengarna igen.
Så kan man absolut göra men risken är att målet blir mer av ett hopp att det ska växa. Hopp brukar inte vara en bra strategi.
Risken är att man bränner pengar på konsumtion när det börjar bli en ansenlig summa som egentligen behövts till att plussa på pensionen eller köpa en bostad, eller en större bostad.
Pensionspengar har man ändå så det är ändå Mål 1, 3 och 7 i mitt inlägg - se nedan.
Men visst om man har koll ändå eller inte vill ha koll så kan man absolut lägga in alla pengarna i en bytta så länge man spar och investerar.
Inte jättebra i min mening men tanken är väl att alla är lite olika och ska få det stödet man behöver, varken mer eller mindre. En struktur där man kan plocka vad som passar en just nu. Vill man addera något senare i livet så kan man ju göra det med risken att man får spara/jobba hårdare för ett mål man inte tänkt på från början.
Visst finns det valet att låta avkastningen finansiera konsumtion istället för att återinvesteras. Om det ska ses som risk eller möjlighet är ju upp till var och en. De som vill maximera ränta på ränta för att uppnå fi så snart som möjligt är klart överrepresenterade här på forumet. Jag tror inte det är motivationen som får flest att börja Jag tror det viktiga är att den som är ny får lära sig ränta på ränta principen och förstår att den kan välja vad avkastningen ska gå till. Och att man kan välja olika från år till år.
Har man förstått det kan man sätta lite egna riktlinjer för sig själv om man tycker det behövs. Tex res inte för mer än hälften du satt in på ett år. Eller ta inte ut mer än halva årsavkastningen.
Det viktiga är att man ser nyttan med att komma igång.
Spara olika summor till en flock olika konton och rör inte pengarna och återinvestera allt för att bli rik om 30 låter inte särskillt lockande för många. Det hade definitivt inte tilltalat mig när jag var ungre. Inte nu heller för den delen.
Som jag ser det är spara = inte spendera.
Investera = spendera för bättre framtid.
Ibland är bästa förbättringen att låta kontot växa och ibland är bästa förbättringen att låta den finansiera en resa, en bil eller ett boende.
Håller med om allt men som @Scale noterat så finns det även ett “Periodiseringssparande” som borde finnas med. De som dock står på +/- 0 i slutet av varje månad trots sina försök att spara platsar inte i någon kategori.
Reagerar även på namnet “Hygienfaktorsparande” precis som @Simino nämner ovan.
Jag tycker du övertolkar det. Struktur för de som vill där man plockar vad som passar en. Behövs ingen flock med konton annat än för de som vill.
Problemet jag ser är att om du lassar in allt i ett konto men behöver en del om 3-4 år (tex insats till bostad) och en annan del först om 30 år … hur sätter du risknivån på sparandet? Alltså aktieandelen.
Sätter du det för 30 års sparandet på 100% aktier och får en dropp när du ska ta ut pengarna för att köpa bostad och behöver sälja med förlust?
Eller sätter du det på tex 30% aktier för att var lämpligt för något om 3-4 år? Då växer pengarna som du behöver först om 30 år för långsamt
Eller sätter du allt i en trad 60/40 split för att vara mellanmjölk?
Tanken är att ta olika risk för olika sparhorisont. Och därför ha olika hinkar för olika mål.
Men som du sa, det viktiga är att komma igång, sen kan man alltid växa med det. Viktigt att det inte verkar avskräckande och att det tydligt framgår att det faktiskt är upp till en sjölv vad man vill göra
Det är precis det här jag menar. För folk här på forumet så är frågan hur ska jag riskoptimera för olika tidshorisonter, 60/40, 90/10 och olika fondrobotar intressant. För en nybörjare är det avskräckande. Ska det va såhär komplicerat?!
Speciellt som folk tror att risk = risken att bli av med alla sina pengar.
Inte risk = volatilitet = de kommer att gå upp och ner med konjunkturen
I själva verket är det inte farligt att ha alla sina pengar i samma risknivå. Så länge den är rimlig.
Visst kan man strukturera upp och göra olika hinkar för resor, boende, pension och annat för den som verkligen har intresset och en hygglig månadsinsättning att fördela. Då blir det en synbar effekt på alla.
Men för den som precis börjat och har ganska lite att sätta av blir det bara fler ställen som knappt växer alls varav de flesta är såna du inte får röra.
Men ja. Det är ju bara min egen syn på det. Många älskar ju att strukturera sina liv i kalendrar och exceler. Så det lockar säker fler oekonomiska nybörjare än jag tror.
Som sagt alla kan göra sina val HUR man vill göra med en struktur som passar de som vill hålla det enkelt (du) och de som vill öronmärka (jag)
Om strukturen byggs bara för dig så passar den ju inte mig. Byggs den med delar som passar mig så kan du ju välja ut det som passar dig. Då funkar det för alla, om du är med på det?
Men på allvar, hur placerar du dina pengar aktie/räntor när du lägger allt i samma påse?
Jag resonerar att 100% aktier har haft högst avkastning över tid och time in the market är viktigaste faktorn. Så jag har så mycket som möjligt där så länge som möjligt.
Bra år med mycket avkastning tar jag ut pengar till resor, bilar, mm. Dåliga år, som förra, försöker jag putta in extra istället.
Nu funderar jag på att köpa ett hus och kommer i så fall sälja av en del. Det är visserligen dålig tajming på börsen. Men bra på husmarknaden. Så det jämnar ut sig. Och det har ändå varit bättre att ha pengarna på börsen än utanför.
dels bygger på att man tjänar tillräckligt för att kunna ta smällar efter hand och har hög flexibilitet att kunna ta utgifter när börsen tillåter
dels att du har ju haft tur att börsen och bostäder råkar vara nere samtidigt så det jämnar ut sig för dig. Det har ju inte riktigt hänt sedan tidigt 90 tal.
dels att man är väldigt risktolerant och kan hantera detta på ett bra sätt
Det funkar för dig. Bra!
Men jag tror ärligt talat att många behöver något annat. Och som sagt, en struktur som alla ska kunna välja vad som passar sig är väl det som är syftet.
I ditt fall Mål 1, 3 och 7 enligt mitt förslag ovan. 3an, pensionerna, kommer man ju inte undan, så viss fragmentering får man leva med även om man inte vill det
Ett av syftena med Rikatillsammans är att vara tillgängligt och lättförståligt för den breda massan. Att ha 4, 5, 6 eller till och med 7 olika målsparande, och jag förmodar i förlängningen relaterade sparstrategier, är kontraproduktivt. De som verkligen behöver hjälp med sitt sparande kommer att snabbt scrolla vidare tror jag.
Som alla (f d) konsulter vet räcker det alltid med tre punkter
Buffertsparande (kort sikt)
Målsparande (boende, bil, sommarstuga, etc) (medel till lång sikt)
Allmänt sparande (pension, f-off, bara för att, etc) (lång sikt)
Det är inte tur. Det är för att det förhåller sig så som jag funderar på att köpa hus. Funderade klart på det även när både huspriser och börs var upp samtidigt med. Men vore det huspriser upp och börsen ner skulle jag inte fundera på det utan vänta något år. Det är få som MÅSTE handla dyra saker som bilar, resor och hus just de sämsta åren.
Och i den mån man nu blir tvungen att göra det så är det inte värre än att man får sälja av en del oavsett läget.
Vetenskapen som den här sidan ändå stöder sig på säger att 100% akter är lönsammast över tid och det är redan innan man tajmar uttag till bra år och insättningar till dåliga. Vilket inte handlar om Tajming i form av att förutspå utan på redan skedda saker.
Volatilitet är inte farligt. Det är bara jobbigt att titta på om man får för sig att nedgångarna ska bli oändliga.
Jag menar inte att 100% aktier behöver va det man rekommenderar en nybörjare att börja med. Jag menar bara att det ska va enkelt att börja och kul att se kontot växa märkbart när man sätter in sina pengar. Det ska va enkelt och ge märkbart resultat i närtid så att det blir roligt.
