Funderar på att spela in en ny version av fyra-hinkar-modellen. Det är ju över ett år sedan sist.
Vi har även haft en lång tråd förra året:
Har du någon input kring den? T.ex.
Något du tycker är bra?
Något som inte fungerat för dig?
Något du tycker jag borde lägga extra krut på?
Det jag själv funderar är på att framförallt förenkla och lägga lite mer fokus på modellen i olika faser, dvs. variationerna.
Hur pensioner och fastigheter passar in i modellen.
För mig har det varit lite oklart vart guld/silver ska vara. Jag har lagt det i Passiva hinken men misstänker att vissa skulle säga Lekhink. Stor skillnad förstås på AuAg Silver Bullet och Xetra-Gold, så kanske är svaret att “det beror på”?
En annan sak jag såg härom dagen är att det i illustrationen med hinkarna står att Mellanriskhinken ska “skydda mot inflation”. Personligen har jag ganska mycket kontanter där i nuläget eftersom jag överväger att köpa lägenhet (men kanske gör jag inte det eller så tar det många år) så det är ett dåligt skydd mot inflation i nuläget. Fast jag förstår att det är hinken som helhet som ska skydda och inte nödvändigtvis varje tillgångsslag i sig.
Om man ska tänka annorlunda beroende på om man äger eller hyr sin bostad.
Anpassning av 4 hinkarna till senaste modellen för sparande dvs avsnitt 238. Du har ju grundat väl i avsnitt 238 när du delar in sparandet i olika horisonter men jag tycker säcken ska knytas ihop och ser fram mot att du beskriver detta med din goda pedagogik.
Boendet i Mellanhinken. Eftersom jag bor i ett hus som gått i generationer (våra barn är 6 gen) så kommer vi bo kvar och inte realisera värdet så länge vi orkar bo kvar (35 år nu🙃). Jag gör som så att jag räknar mellanskillnaden på vad jag kan låna upp till (85%) och min belåningsgrad (69%) i mellanhinken.
Skulle det kunna vara en punkt att ta upp? Eller tänker jag helt fel när man räknar såhär? Ser ju boendet mer som konsumtion än en tillgång.
Skulle också gärna höra mer resonemang kring boendet, om jag räknar in det i mellanriskhinken är den otroligt överfull, men det kommer gå långt innan jag börjar äta väggarna… 
Har mer valt att se de två första hinkarna som lilla och stora bufferten, den lilla skyddar mot direkta akuta smällar och den stora ger mig tid att läka / anpassa mig till det ev. ”nya vanliga”. Den stora ger mig även en mental buffert mot bergodalbanan på börsen. 
Sedan har jag olika sparanden med olika horisonter och fördelningar därefter, nog går de att räkna in i hinkarna, men ser inte riktigt behovet. Dessa sparanden kommer ju användas och känns dumt om de då plötsligt ändrade hur jag bör placera resten av pengarna. 
Jag är helt enig med @SNS att pensioner och boende behöver redas ut tydligare med rekommendationer. Jag upplever att det är där folk i olika trådar kört fast
Mina tankar
Som jag ser det behöver man ta totalgrepp på hinkarna dvs inkl allt kapital vilket innebär att pga pensionerna så kan inte allt sättas i fondrobot dvs modellportföljerna är nödvändiga för att sätta upp vettiga pensionsspar. Så helst ingen förenkling som bara säga Lysa överallt med olika % 
Pensioner, var hör inkomstpension och traddar hemma. MR i min bok men är det rätt?
Pensioner i fondlösning är ju tydligare, MRH eller HRH beroende på kvarvarande spar horisont enligt modellportföljerna
Boende - totalvärde eller övervärde? Även om man aldrig tänkt sig likvidera boendet?
Sparande fasen - är det in-rinning som är att rekommendera dvs först fylla buffert, sen MRH sen HRH och ev sen LH. Eller riskerar det att unga fyller på MRH hinken för länge när man egentligen är så ung att man kan ta typisk HRH typ av risker?
Uttagsfasen - där har jag gått lite bet. Om det är ut-rinnings princip dvs man tar ut kapital från buffert så pga av att de är kommunicerande kärl så blir effekten att fylla på buffert från MRH som i sin tur fylls på av HRH. Problemet är ju då att det blir samma som att ta ut pengarna direkt från HRH, men den ska ju vara på lång sikt 
Jag blir inte klok på det. Eller ska HRH och LH avvecklas i uttag och bara köra 5 årsutgifter på sparkonto och MRH ändras till 50/50?
Varför är RT portföljen lite på shit-list? som jag läser situationen senaste månaderna, när den egentligen borde vara en perfekt ”ingen aning om spar horisont” portfölj för privat kapital i MRH. Visst börsen står skyhögt (tex mätt som Shiller PE), långa obligationer är at risk vid räntehöjningar, guld tycker många redan står högt (inte jag dock) och sparkonto med ränta är i dagläget en garantera förlust mot inflationen. Men var inte just syftet med denna att den ska klara ALLA klimat? Vad har ändrats så att Harry Brown hade fel?
Ser fram emot spännande avsnitt 
Gärna inkludera pensionssparande.
Känns mer omfattande att ha med varje aspekt av sparande som behövs i livet.
Kan vi kalla lekhinken för slaskhinken istället? 
Tycker det är ett bra upplägg. Men det man ska komma ihåg är syftet med respektive hink där man själv måste ta en funderare och även tänka igenom andelen av sitt kapital i respektive hink. Mycket är individuellt men bra att det finns riktvärden och ett enkelt koncept som fyra hinkar.
Några synpunkter:
Boendet vill jag inte ha i någon hink. Bufferten i form av låneutrymme blir svår att utnyttja just när man skulle behöva den: Arbetslöshet, sjukdom etc minskar chansen att få låna. Och att sälja huset sitter långt inne. Jag knaprar nog på högriskhinken innan dess.
Om man räknar in pensionssparanden i hinkarna måste man komma ihåg att de pengarna är obeskattade.
Jag håller med!
Hej,
Jag tycker det hela med 4 hinkar är lite onödigt komplicerat. Orka hålla på liksom med flera olika ISKer och flytta pengar hit och dit! Om man skippar lekhinken (eller gör den optional) så handlar allt bara om att man ska ha en viss fördelning på räntebärande (just nu fa högräntekonton) och billiga globala indexfonder. Denna fördelning är beroende fa av inkomst och totalt kapital. Livssituationen spelar förstås viss roll, men hur mkt man ska öka eller minska sin buffert med anledning av förekomst av barn, bil, hus, gemål etc är ju ganska arbiträrt.
@janbolmeson, kan du inte bara ta fram en tabell eller kalkylator som tar dessa två parametrar (och ev några till om det behövs) och anger procentsatsen av kapitalet som ska till räntekontot, så kör man resten i ISK med de rekommenderade fonderna? Alternativt kör man Lysa / Opti och använder procentsatsen för att sätta andel i räntebärande vs aktier. Sen går man in en gång per år eller efter stora ”ekonomiska livshändelser” och kollar i kalkylatorn hur det ska ombalanseras.
Keep it simple! Dvs gör ett avsnitt om hur fyrahinkarsprincipen kan praktiseras med i praktiken endast två hinkar (räntebärande o aktiefonder).
Eller förklara varför jag tänker helt fel och det är viktigt att samma tillgångsslag i flera olika hinkar.
Mvh
F
Mvh
F
Älskar kommentaren “Kan vi kalla lekhinken för slaskhinken istället?”
Jag tycker personligen inte att pensionen behöver vara med i hinkarna, kanske tjänstepensionen i så fall för det är ju faktiskt kapital som finns avsatt på ett konto.
Jag tycker personligen om 4 hinkar-principen och får någon form av (falsk?) extra trygghet jämfört med att ha alltihopa på ett konto med motsvarande % räntor/aktier, så jag håller inte med om att allt ska vara i en enda stor superhink.
Håller med om detta. 4-hinkarsmodellen är inte särskilt intuitiv och i och med att samma tillgångsslag kan finnas lite överallt kan den bli hur komplicerad som helst.
Finns en tråd om detta här: ”Soffpotatisportföljen” - det enklaste sättet?!
Brukar rekommendera nuförtiden:
Men, ta i hänsyn din total riskförmåga, 70% aktier är ganska mycket för många av oss. Tror att Soffpotatisportföljen tar dig dit i det långa loppet.
Inget behov för komplicerade hinkstrukturer eller lekhinken, tycker jag.
Hur skiljer sig riskförmåga mot att försöka tajma marknaden?
Jag märker själv att min “riskförmåga” blir lägre nu när det är svajigt i omvärlden. Resultatet kan lätt bli samma sak som att tajma marknaden men att man skyller på annat. Ens riskförmåga är trots allt inte statiskt genom livet.
Jag tycker att man kan se hinkarna som en väldigt värdefull övning för den som behöver börja fatta strukturen i sin egen ekonomi. För mig var det verkligen en uppenbarelse som gjorde mig mycket tryggare när jag fick den överblicken. Men när man gjort det några år kan jag hålla med om att det blir mindre viktigt och då kan man ha en annan struktur som ändå fyller samma syfte.
4 hinkar utesluter väl inte att ha allt på ett ISK med en fördelning?
Hela poängen med 4 hinkar är väl att få ett modell där man kan bedömma hur andelen aktier/räntor/sparkonto för ens totala ekonomi bör vara i olika situationer.
Sen kan man ju sätta alla värdepapper i fördelningen som kommer ur 4 hinkar i ett och samma ISK.
4 hinkar → metod för att bestämma hur många procent aktier/räntor/sparkonto man ska ha baserat på uppskattad tidshorisont till uppskattade uttag.
Problemet med en tabell är ju att den blir svårbegriplig då den blir tredimensionell eller fler dimensioner (kan inte skrivas på ett platt papper).
En lite kul artikel i tidningen Aktiespararen nr 1 2022 med rubriken “Spara i hinkar - inte i en korg.”.
4 hinkar där RT:s Bufferthink motsvaras av en Hushållshink, en Nöjeshink och en Bufferthink där Bufferthinken ska innehålla en del aktieindexfonder.
Den fjärde hinken kallas Framtidshinken och där är det “en dödssynd att placera pengarna på ett sparkonto, de ska uteslutande placeras på börsen”.
Denna är ju spännande! Tänkte samma efter nån månad när jag satt upp hinkarna och INTE räknade med boendet då. Hade ju tatt åratal innan det börjar rinna över till HRH. Så jag satte bara av en liten slatt till MRH och resten i en 90/10 på lysa för att ”get rich” innan jag har nått till ”stay rich”. Sparar även utanför lysa så egentligen ligger jag på 95/5.
Nu när jag räknar med mellanskillnaden i mitt låneutrymme till MRH ligger jag på ca 5.5x bufferthinken, samtidigt som jag amorterar växer MRH på det sättet.