Fyra-hinkar-uppdatering 2022

Jag har ett förslag som jag gärna tar emot feedback på, tanken är att det ska vara enklare och bättre ge riktlinjer för hela ens förmögenhet, inräknat fastigheter och belåningsgrad. Jag ogillar otydligheten i vissa exempel jag sett på forumet där samma person har en 50/50 portfölj, en 70/30 och en 100/0. Det är ju mycket enklare att slå ihop dem till en med samma totalfördelning mellan aktier och räntor…

Kalla den 2-hinkarsprincipen för enkelhetens skull:

  1. Bufferthink
  2. Investeringshink

Olika progress från get rich till stay rich har olika % fördelning mellan hög risk och låg risk, samt ett föreslaget intervall för belåningsgrad av fastigheter.

Bufferhinken är x månadsutgifter plus pengar till alla projekt i närtid, resa eller nytt badrum till vintern etc.

Investeringshinken är baserad på exponering mot olika riskfyllda tillgångar, och målsättningen är en risknivå som enklast delas upp mellan “hög risk” och “låg risk” där ramverket ska sätta en riktlinje för den procentuella uppdelningen baserat på fas i rikedomsjakten. Tanken här är väldigt lång tidshorisont, minst 10 år.

Tanken här är att man väger in hela sitt kapital i form av exponering mot börs/fastigheter etc. Man kan diskutera om hus och skog verkligen är hög risk, men jag tycker att man kan göra den förenklingen eftersom att man nästan alltid har enorm hävstång där jämfört med på börsen (vem har 85% belåning på sin aktieportfölj?). Investeringar handlar också om risktagande med sitt kapital, så jag tycker inte fastigheter ska exkluderas ur ett ramverk för ens kapital.

Har man vunnit det ekonomiska spelet kanske det är rimligt med 40% hög risk och 60% låg risk. Men är man tidigt i get rich-fasen kanske 90-100% hög risk, och när man har fått ihop några miljoner så skiftar det till kanske 80% hög risk och 20% låg risk.

Jag tänker att premie- och tjänstepension också ska räknas in i investeringshink, och där kan man enkelt sätta 10% Räntefond och 90% global indexfond så slipper man väga in den i balansering av resten, eller baka in den. Men det blir bara en preferensfråga. Jag exkluderar det från exemplet här i alla fall.

Så säg att jag har:

2 mkr i skog enligt marknadsvärde (varav 1 mkr är lån), så de 2 mkr är min exponering mot skog.
För enkelhetens skull, säg samma siffror för min bostad.
Sen har jag 0.5 mkr på lysa 60% aktier.

Detta ger
~95.5% Högrisk och ~4.5% lågrisk I investeringshinken.

Inom Högrisk har jag:
0.3 mkr, ~7% exponering mot global börs
2 mkr, 46.5% exponering mot skog
2 mkr, 46.5% exponering mot bostad

Säg att ramverket föreslår 90/10 hög/låg risk baserat på min progress från get rich och en belåningsgrad på 70%.

Då ligger jag på för hög risk men för låg belåning.

Många hade nog uppskattat tankar kring rimlig exponering mot fastighet vs börs. Jag kan tycka att exemplet har för låg riskandel mot börs.

Ovan kan balanseras efter ramverket rekommendationer så här:
Öka belåning till 70%, vilket frigör 0.8mkr.
Investeringshinken blir då 5.3 mkr.
Lågrisk: 10% = 0.53 mkr
Högrisk: 90% = 4.77mkr
Varav:
Bostad 42%, 2mkr
Skog 42% 2 mkr
Börs 16% 0.77 mkr

Väldigt lite tanke har gått till andelen hög vs låg risk och belångingsgraden, så stirra inte er blinda på de siffrorna. Skrev allt på mobilen, sorry om det är dåligt strukturerat.

3 gillningar

Det som inte fungerat för mig med 4-hinkar är att den inte tydligt delar upp pengar utifrån syfte. Då tänker jag särskilt på målsparande. Att köpa exempelvis en bil kräver gott om cash och det är för mig viktigt att få med det i en översikt av pengastruktur. Jag har därför börjat laborera med ett sparkonto för det närmaste årets utgifter för målspar och en lågriskportfölj på fondrobot för målspar om 2–3 år (som jag månadssparar till). Varje år tänker jag plocka ut från lågriskportföljen till sparkontot för att täcka det kommande årets målsparsutgifter. Den stora vinsten för mig med detta är att sätta ett tak för målspar så att jag vet vad som kan gå till de långsiktiga sparmålen.

Lite ang hur man skall tänka kring storleken på mellanriskhinken i en get rich fas om man bor i hyresrätt och därmed inte kan räkna in boendet i hinken.

1 gillning

Spontant känner jag att mellanriskhinken och passivahinken behöver bättre namn, då jag inte tycker dom relaterar så bra till dess syften. Tillsammans kanske vi kan spåna fram något?

Brukar till exempel förklara mellan såhär: ”Ska kunna användas närsomhelst om din bufferthink börjar sina. Skyddar dig mot risk i bemärkelsen att motorn i ditt sparande inte behöver likvideras vid fel tillfälle”

Du behöver däremot kanske mindre buffert för du inte står ensamt kostnadsansvarig för saker som kylskåp och annat som kan gå sönder.

@janbolmeson - glad man behöll RT portföljen. +1.3% sedan årsskiftet på innehavs delen och korrigerat för 25% på sparkonto blir det runt +0.5% :slight_smile: Plötsligt är guld bästa innehav och Sverige sämst. Tom plus på något obligationsinnehav.

RT portföljen - Börsen 1-0 även om det kanske bara är tidigt mål i första halvlek :blue_heart:

image

1 gillning

Jag tror det kan vara bra ha hinkarna på separata konton.

Såhär efter två skakiga månader kan jag, utan fiffig siffervoodoo, se att bufferthinken (RT) knappt rört sig. Pensionshinken (Jacke) behöver jag inte titta på.

Har följt RikaTillsammans podden sedan 2018 men inte varit aktiv på forumet.

Fyra-hinkar-principen var till en stor hjälp när jag satte mig in i min privatekonomi från början 2018 när jag fyllde 30 år och delade upp de olika hinkarna efter modellportföljerna. Men vid varje årlig ombalamsering i dessa skapar det bara mer stress och förvirring. Fram för allt efter blogginlägget tidigare i år som mer eller mindre gör sig av med portföjerna.

Hinkarna känns som en bra grund att utgå ifrån, att se helheten i ens ekonomi. Men att basera det i de olika portföjerna känns inte rimligt om en ska utgå ifrån tiden som en ska spara till. Att ha en av varje portfölj: “pensions” del med långsikt, en “samla på hög” del, som Nybörjarportföljen ska vara, och en “låg risk” och/eller buffert med kontanter. Dessutom svårt att förstå och landa i de olika målsummorna för varje hink som föreslogs.

78,5% aktiefonder och enskilda aktier
8,5% räntefonder
3% guld
10% kontanter

Fördelat mellan:

  • Två ISK med enskilda aktier
  • ett ISK med fördelning 60/30/10 (aktiefond/räntefond/guldcertifikat, Nybörjarportföljen)
  • ett ISK 100% aktiefond (Globala barnportföljen)
  • Sparkonto för kontanter

Annat än den mentala bokförings fördelen med att ha en Nybörjarportfölj med en målsumma att ha som en pengapåse som sakta växer och en kan ta av när det behövs större summor i livet, så känner jag mig inte helt säker på att den behövs. Skulle lika gärna ha ränte- och gulddelen i kontanter och aktiedelen i den Globala barnportföljen. För tidshorisonten jag egentligen har är väl en buffert för trygghet och resten i aktier/aktiefonder för “framtiden” enklast.

Fungerar konceptet bättre för någon annan?

1 gillning

Hej Jan!

Nu när allt är lite tråkigt på börsen hade jag velat ha resonemang med mellanriskhinken. Eller hinkarna överlag. Kan du inte räkna lite på följande!

Ponera att du är barnfamilj med hus. Hur mkt är rimligt att ha i buffert? Finns de någon expert som kan prata husunderhåll kanske? eller är de ett helt annat avsnitt men iaf jag känner att jag saknar de resonemanget ni stannar ofta vid “mer”.

Hur mkt är rimligt att ha i mellanrisk. Om jag tar hänsyn till att jag kan bli arbetslös kontra att inte bli det. Om jag tar hänsyn till att jag kan bli arbetslös borde jag också ta hänsyn till att jag kanske inte kan ta ett huslån med min sänka inkomst speciellt inte om de skiter sig på marknaden som nu. Då kan jag ju inte tillgodoräkna mig huset som buffert. Vad blir alternativ kostnaden för att inte räkna med mellanrisk hinken?

Sedan vill jag veta vad ni räknar in! jag vill ha fler exempel!

1 gillning