Vad krävs för att slå index? | Del 1. Second Level Thinking

Den heliga graalen inom sparande är att ”slå index”. Att vara bättre än den genomsnittliga investeraren eller marknaden. Marknadens genomsnittliga avkastning är ju enkel att få genom en fondrobot eller en global indexfond. Något vi tjatar om var och varannan vecka (i alla fall sedan avsnitt #99). Eftersom det är så enkelt då borde det bara vara marginellt svårare att slå index, eller?

I en serie avsnitt kommer vi att dyka ner i ämnet ”Vad krävs för att slå index?”. Vi bygger serien på Howard Marks briljanta bok: ”The most important thing” och hans aktieägarbrev. Howard Marks är en av få som problematiserar frågan och inte blir fundamentalistisk åt något håll i form av att ”index går inte att slå” / ”index är enkelt att slå”.

Dessa avsnitt är inte några nybörjaravsnitt. Snarare tvärtom. Vi rekommenderar alltid avsnitt #99 och avsnitt #190 för dig som är ny. Det är de enda två avsnitt man egentligen behöver om man är en normal sparare och bara vill ta bra hand om sina pengar.

Det betyder inte att man inte kan eller ska lyssna på denna serien. Tvärtom kommer den förmodligen att ge en bättre förståelse i svårigheten att faktiskt slå index. På sätt och vis övertygar den mig personligen om det briljanta i att spara i indexfonder/en fondrobot som LYSA (annonslänk). Det kräver ingen tid, ingen ansträngning, ingen kompetens, ingen uppföljning, ingen ambition, inget engagemang och är bara beroende av ett engångsjobb på 15 minuter på 10 år. Över tid, lär det dessutom ge en bättre avkastning än de flesta andra, då de underpresterar mot just index.

Låt oss titta på andra sidan av myntet. Vad krävs för att vara bättre än genomsnittet, det vill säga bättre än index eller marknaden? Det första steget, av många, är att man behöver tänka, vara och göra annorlunda. Det i sig räcker inte. Man behöver dessutom vara bättre. Hela dagens avsnitt kan sammanfattas i ”ANNORLUNDA och BÄTTRE”.

I det första kapitlet i boken kallar han det för ”Second level thinking”. I brist på bättre översättning så kallar vi det tänka tanken slut eller tänka på nästa nivå. Ett trivialt exempel är att första nivåns tanke är: ”Det är ett bra företag och därför investerar jag i aktien.” Motsvarigheten på nästa nivå är: ”Det är ett bra företag, men alla vet att det är ett bra företag. Därför är aktien överskattad och överprisad och därför bör man sälja den.” I avsnittet tar vi upp ytterligare exempel, allt från Storskogen-aktien till hur elektrifieringen av bilar kommer leda till färre dödsfall till följd av cigaretter.

För att slå marknaden, krävs som ett första steg, att man har en prognos som inte följer konsensus på marknaden. Problemet är att dessa prognoser är riktigt svåra att göra rätt. De är nästan ännu svårare att agera på, inte minst från ett beteende- och portföljperspektiv. För du ställer dig utanför flocken och säger att alla andra har fel. Men, man kan inte göra samma sak som alla andra och förvänta sig att få ett extraordinärt resultat. Av egen erfarenhet kan jag säga att det är extremt svårt, det märkte jag inte minst för två veckor sedan i analysen av Storskogen (där jag fortfarande har en icke-konsensus position).

Jag påstår att de som säger att de som säger ”det är enkelt att slå index” inte har en susning om behovet av ”second level thinking” eller ens att det existerar. Man faller lätt för att om man bara lägger tid och energi på ”sparande” och aktier så kommer man slå index. Så är det inte. Alla kan inte slå index eller vara en framgångsrika investerare. Tyvärr. Uppsidan är att alla däremot kan få en genomsnittlig avkastning via en fondrobot/indexfond på 15 minuter. 🙂

Vi ser fram emot era kommentarer!
Jan och Caroline

Mina guldkorn från avsnittet

Jag själv har haft väldigt mycket behållning från Howard Marks bok och det första kapitlet. Nedan följer en sammanfattning:

Bra frågor att ställa sig kring second-level-thinking:

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 224. Idag kommer vi prata om ”Second level thinking”. Det kommer bygga på Howard Marks bok som heter ”The most important thing”.

Caroline: Kan man säga att det är en finansbok?

Jan: Ja, det är absolut en finansbok. Jag skulle säga att det är en av de bästa böckerna jag har läst om sparande och ekonomi. Det vi kommer prata om idag är bara första kapitlet, jag tror att vi kommer komma tillbaka till den här boken flera gånger.

Detta är den första boken inom finans som jag läst iallafall, som både pratar om index och om hur man kan slå index. Ofta handlar en bok om att index är lätt att slå eller så handlar det om att index är omöjligt att slå. Index är genomsnittet för hur marknaden går.

Det är fortfarande avsnitt 99 som är basen i allt vårt sparande. Det vi ska prata om idag handlar om att för att kunna slå index, få en bättre avkastning än index så måste du vara annorlunda och bättre. Vad innebär det då att vara annorlunda och bättre? Det innebär att du måste tänka annorlunda och bättre än andra.

Caroline: Vi har ju pratat om ”Second level thinking” i andra sammanhang än finansiella när vi har suttit på kontoret. Är det också så att man kan använda detta utanför sitt sparande?

Jan: Ja absolut. Vi kommer ta exempel på hur man kan använda det i andra sammanhang, i exempelvis beslutsfattande eller företagande.

Det är inte fokus utan här blir fokus mest finansiellt, vad är det som krävs för att få en avkastning som är bättre än genomsnittet?

Om jag skulle välja bort Lysa som vi exempelvis är ett stort fan av, vad är det jag behöver göra då? Vad är arbetsinsatsen?

Caroline: Det står att Howard Marks är en investerare, författare och medgrundare till Oaktree Capital.

Jan: Ja precis. Jag tror att han började jobba med finans redan på 60-talet. Han berättar om hur finansmarknaden har förändrats, boken är en sammanfattning av hans investeringsfilosofi.

Caroline: Det är roligt med sådana som har varit med länge.

Jan: Ja precis, man har byggt upp en erfarenhet. Detta är inte ett avsnitt som handlar om att vi har lämnat indexfonder och att vi från och med nu kommer prata om att slå index. Det är fortfarande avsnitt 99 och 190 som är basen i allt vårt sparande.

Det är de som har mest stöd och konsensus i forskningen. Vi brukar uppdatera avsnitt 99, jag tror att avsnittet nu är typ 6 eller 8 månader gammalt.

Vi behöver också lägga en brasklapp med juridiska villkor här, eftersom att vi pratar om investeringar i avsnittet.

Historisk avkastningen är inte en garanti för framtida avkastning, man kan både tjäna och förlora pengar framförallt när man ger sig på att slå index. Det vi pratar om är inte en finansiell rådgivning och ska inte ses som sådan. Vill du läsa de fullständiga villkoren kan du göra det här →

Jag vill även tipsa om vår community på Patreon, där har vi extramaterial. Vi har exempelvis denna boken som bokklubb där vi kommer diskutera boken. Vi har något som heter FikaTillsammanspodden där jag tror att vi är uppe i 20 avsnitt.

Ibland kommer vi med tips på börsnoteringar eller mer långsiktiga innehav. Under hösten kommer jag komma med ett tips på en fond som inte kommer att gå att köpa på Avanza eller Nordnet. Det finns lite extra, lite tips till lekhinken.

Caroline: Ska man gå med i vårt community om man är ny eller är det överkurs?

Jan: Lyssna på avsnitt 99 och sen kan man gå med.

Howard Marks och Oaktree Capital

Jan: Howard Marks har det här företaget Oaktree Capital och de är roliga. Man hade kunnat göra ett avsnitt bara om Oaktree, de investerar i något som heter distressed debt, dvs skulder till företag som har problem med sin finansiering. De investerar inte så mycket i aktier, detta har varit Howard Marks stora intresse.

Caroline: Är inte det ganska riskfyllt? Om ett företag är i skuld så kan det ju vara av olika anledningar, det kan väl vara för att det inte är välskött eller?

Jan: Nu ska vi inte göra ett avsnitt om det men det är intressant. Det är inte ovanligt att man tar säkerhet i ett bolag och så tar man säkerhet på kanske 90% eller kanske till och med på 100% av företaget.

Man kanske har lån på 20%, så kan värdet falla med 80% och man får ändå tillbaka sina pengar. Ofta är det lägre risk än aktier och räntan är ofta avtalad i förväg.

Boken handlar om Howards erfarenheter från Oaktree Capital och där har han typ 2-3 gånger om året släppt något han kallar för memos till sina delägare. Detta har han gjort sedan 1999, att bara läsa de här memos är nog för att kunna göra en poddserie i ett år.

Boken började som ett memo 2003, då han skrev till sina delägare ”The most important thing is”. Sen konstaterade han att det finns ganska många saker som är ”The most important thing” och detta blev då sammanfattningen av hans bok.

Vi kommer prata om den boken som vi har vilken är ”Illuminated”, det är spännande för där har han bjudit in andra tänkare som Joel Greenblatt som har skrivit boken ”The magic formula” och andra kändla tänkare som kommenterar hans tankar.

Han har tankesättet att man inte ser verkligheten som den är utan man ser bara sin bild av verkligheten. Man behöver ha andra människor som inte håller med dig för att kunna se verkligheten.

Fokus ligger på risk istället för avkastning

Jan: Det jag tycker är spännande och som flera har kommenterat i hans bok är att han pratar ganska mycket om risk. Fokuset ligger inte så mycket på avkastningen utan istället på risk. Han skriver

”To me risk is the most interesting, challenging and essential aspect of investing”.

Detta ligger till grunden för det han pratar om, hans filosofi. Såhär skriver han själv om sin filosofi:

”A philosophy has to be the sum of many idéas accumulated over a long period of time from a variety of sources. One can not develop an effective philosophy without being exposed to life lessons”.

Caroline: Man kan alltså inte vara 19 år.

Jan: Nej man kan inte skriva sin filosofi när man är 19 år. Sen finns det något som på nätet har kommit att kallas för Howard-ism, saker som han har sagt som hänger kvar.

Caroline: Är inte det att man vill göra honom till en guru då?

Jan: Folk har gjort honom till en guru men det är lite skit samma, han pratar inte om att man ska köpa något. Han berättar om sina erfarenheter och att man får ta dem om man vill. Han säger till exempel

”Experience is what you got when you didn’t get what you wanted”.

Caroline: Han fortsätter:

”Good times teach only bad lessons, that investing is easy, that you know it’s secrets and that you don’t need to worry about risk. The most valuable lessons are learned in tough times”.

Det är en tröst när det är jobbigt, att man vet att den största läxan kommer om man är öppen för det.

Jan: Jag känner igen det där. Mellan -96 till -99 när jag började investera så var det good times och allt gick upp. Vad lärde jag mig då? Vi investerade klasskassan i gymnasiet i Ericssonaktier, vi var ju kungen av aktier.

Samma sak var det mellan 2004-2008 när allt gick upp, det var inte då jag lärde mig grejer. Jag lärde mig grejer mellan 2000-2002 eller mellan 2008-2010. Det är samma sak nu, vi har haft 10 års uppgång på börsen.

Corona förra året gjorde att börsen gick 30% minus på 30 dagar men sen gick det upp efter sommaren. Det har bara lärt folk att börskrasch inte är något farligt, det studsar tillbaka snabbt.

Caroline: Vilket inte alltid är sant.

Jan: Nej precis.

Dunning Kruger effekten

Jan: En mentor sa till mig att när en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak, personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Börsen är i det stora hela ett nollsummespel, det någon tjänar har någon annan förlorat. Vi hade på vår Patreon häromveckan bokklubb om en annan bok som heter ”Think again” av Adam Grant som handlar om att våga tänka om.

Caroline: Ja våga inse att du kan ha fel. Våga tro att någon annan kanske vet mer än du.

Jan: Ja och då pratade vi om den här Dunning Kruger effekten.

Caroline: Ja, ju mindre man vet om ett ämne desto mer tror man sig veta om det.

Jan: Precis.

”The first rule of Dunning-Kruger club is that you don’t know that you are a member of it”.

Det tyckte jag var kul. Grafen visar att när man inte har kunskap inom ett område alls så är man inte särskilt villig att uttala sig om det. Efter hand när man har läst kanske en två böcker och man kanske har investerat i ett eller två år så får man självförtroende så ökar villigheten att uttala sig för man tycker att nu har jag lärt mig mer än jag kunde innan.

Adam Grant kallar detta för mount stupid, du har gått upp för wall of ignorance och är nu på peak of stupidity. När man står där och tycker köp Tesla eller köp Bitcoin så vet man inte om att man står på mount stupid.

Sen händer något och man inser att man inte hade koll på läget, då hamnar man på något som kallas för side of awareness för att sedan hamna i dalen som heter valley of despair där man inser att man inte kan någonting.

Jag hamnade tydligt i dalen runt 2008, jag tänkte att börsen inte var för mig, jag är inte tillräckligt smart, jag har inte rätt utbildning för jag har förlorat mina pengar två gånger på 15 år. Därifrån kan slope of enlightenment börja, man inser att det är mycket man inte kan.

Caroline: Jag tycker om detta med mount stupid. För då kan man veta att nu är jag på väg upp på mount stupid. Man lär sig något nytt och man gör en massa misstag, det är en del av det. Vi skäms så ofta över misstagen vi gör, vi vill inte kännas vid dem men man ska inte glömma dem. Man ska lära sig något istället.

Jan: Precis. Det är som Adam Grant säger att

”Next time you are on a mount stupid, remember to take a selfie”.

Caroline: Hur exakt gör man det? Att man tar en skärmdump på sitt fantastiska uttalande?

Indexfonder är bra för majoriteten

Jan: Haha, ja det kan man väl göra! Jag tänkte att du ska läsa ett citat här ifrån Benjamin Graham som har skrivit en klassiker som heter ”The intelligent investor”.

”The art of investment has one characteristic that is not generally appreciated.

A creditable, if unspectacular, result can be achieved in the lay investor with a minimum effort and capability; but to improve this easily attainable standard requires much application and more than a trace of wisdom”

Caroline: Vi kanske måste översätta detta.

Jan: Han säger att konsten att investera har en egenskap och det är en som man sällan uppskattar. Det är att vem som helst kan få ett genomsnittligt resultat.

Vem som helst kan genom att köpa en indexfond eller en fondrobot få ett genomsnittligt resultat på marknaden. Genom att lägga mina pengar i en indexfond kan jag bli en genomsnittlig spelare från dag 1.

Jag behöver inte ha någon bakgrundskunskap eller utbildning. Steget att förbättra det är inte att man lägger in lite energi utan det är massivt med ansträngning man behöver för att lyfta det. Många tror att man kan gå in och investera ungefär så som man spelar lite fotboll i korpen.

Man tänker inte på att det finns lag som PSG med på planen. Howard Marks är också inne på det här. Han formulerar det lite annorlunda, ska du läsa?

”Anyone can achieve average investment performance – just invest in an index fund that buys a little of everything. That will give you what is known as market returns- merely matching whatever the market does. In my view the definition of successful is: doing better than the market and other investors”.

Jan: Det här gillar jag med Howard Marks – han är inte negativ till index. De flesta aktiva investerarna brukar vara negativa till indexfonder. Han säger att indexfonder är bra för majoriteten, det säger Warren Buffett också.

Om jag vill spela spelet, att jag vill ha en bättre avkastning, ja då måste jag vara bättre än marknaden, dvs bättre än alla andra deltagare. Då måste jag lägga in den ansträngningen. Vad jag konstaterade är att jag inte upplever att det är värt den ansträngningen.

Jag har aldrig kunnat uttrycka det på ett särskilt bra sätt förrän nu när vi kommer gå igenom Howard Marks bok. Vad är det som krävs, vad är den här ansträngningen? Hur kvantifierar man den?

Caroline: Nej vi har inte brutit ned det.

Lifestyle creep

Jan: När jag historiskt har kollat på det så har jag tänkt vad är det enklaste sättet att vinna över en mästare i schack? Det är inte att spela schack med personen utan då är det bättre att gå och boxas.

Mycket av det vi kommer prata om framgent handlar om hur man blir bättre än schackmästaren i schack. Jag upplever att proffs, dvs fonder eller något sådant, lägger ned kopiösa mängder tid för att hitta kanske 0,1% mot marknaden.

Vi privatpersoner har en stor fördel som de här fonderna inte har, vi kan exempelvis titta på om det finns andra sätt att öka sina inkomster på. Kan jag byta jobb? Kan jag löneförhandla? Kan jag byta karriär? Kan jag starta eget?

På många sätt kommer det förbättra min avkastning eftersom man kommer få in mer pengar. Ett annat sätt är att minska dina kostnader, att inte göra en lifestyle creep.

Caroline: Det kan vi säga vad det är. Lifestyle creep innebär att ju mer man tjänar desto mer tenderar utgifterna att öka. Det har vi upplevt.

Jan: Jag tror att de flesta känner igen det där att utgifterna tenderar att öka med inkomsterna. Vart kommer jag att få mest effekt av nedlagd tid? Kommer jag att få den genom att tävla med sådana som Howard Marks?

Tänk att han är där ute på marknaden, det är inte omöjligt att du och jag har handlat mot honom. Ska jag lägga tid på att bli bättre än honom eller ska jag minska mina kostnader? Kan jag förhandla bolåneräntan? Kan jag förhandla mina elavtal?

Caroline: Det finns jättebra sätt att minska sina kostnader, sådana tråkiga kostnader som man inte vill ha.

Jan: Min poäng här är att detta är ett sätt att vinna över marknaden. Ett sätt att vinna genom att spela ett annat spel. Det är väl visat att vi småsparare förlorar pengar tillföljd av beteende misstag.

Det gäller att ställa sig frågan om man gör rätt sak eller gör jag fel sak på rätt sätt? När jag säger att vi har lite tajt med pengar så ska du dra ned kostnaden på Ica.

Caroline: Du gör också det Jan.

Jan: Ja det är klart jag gör!

Fokusera på rätt sak

Jan: Det finns andra frågor som är betydligt mycket viktigare.

Caroline: Ja och som kan upplevas som lite svårare. Vad skulle det kunna vara?

Jan: Det kan handla om att förhandla bolånet, titta över bilkostnader, ppm valet, vilka avgifter har jag på mina fonder, vilken skattesituation har jag. Det som på några års sikt kan innebära en besparing på 30 000kr eller mer. Löneförhandling är en viktiga grej, att byta jobb, öka priset om man är företagare.

Caroline: Det gör man inte så ofta ju så man kan vara lite ovan.

Man är mer van vid att spara på ICA än att förhandla sin lön.

Jan: Ja man gör fel grej på rätt sätt. Det kan handla om att du behöver gå utanför din komfort zon, att man behöver sluta göra något eller att man behöver börja göra någonting.

Det krävs en beteendeförändring men det är också det som gör skillnad. Hur kan man öka inkomsterna istället för att dra ner på utgifterna? Det är en mycket svårare fråga men det ger också ett större resultat. Är det värt jobbet då?

Jag har många gånger tyckt att det inte är värt jobbet att försöka slå marknaden. Under 15 år så stod jag på mount stupid och trodde att jag slog marknaden. Senaste åren har vi också stått index men jag vet att det är en ganska stor dos tur i det där.

Caroline: Kul att du säger att du var på mount stupid i 15 år, man kan ju det, man kan vara där rätt länge.

Jan: Man kan klättra upp till nästa topp av mount stupid också.

Second level thinking

Jan: Om vi nu börjar komma in på det här med ”Second level thinking” så skriver Howards Marks såhär:

Caroline:

”Millions of people are competing for each available dollar of investment gain. Who will get it?The person who is a step ahead. In some pursuits, getting to the front means more schooling, more time in the gym, or the library, better nutrition and better equipment. But in investing, these things count for less, it calls for more perceptive thinking. At what I call second level…”

Jan: Detta är också det vi har pratat om i andra avsnitt. Många gånger upplever vi att investering handlar om ett skicklighetsspel men det finns en dos tur. Hur kan jag maxa skickligheten?

Det handlar inte om mer tid, läsa fler böcker eller att få mer erfarenhet utan det handlar om att tänka annorlunda. Att tänka på det han kallar för nästa nivå. Vad ska vi kalla ”Second level thinking”? Vi kommer återkomma till det flera gånger, från och med nu kallar vi det för nästa nivå.

Caroline: Ja att tänka på nästa nivå.

Jan: Ska du läsa här?

”Your goal in investing isn’t to earn average returns; you want to do better than average. Thus, your thinking has to be better than that of others. Both more powerful and at higher level. Since other investors may be smart, well-informed and highly computerized, you must find an edge that they don’t have”.

Jan: Ja han säger att målet måste vara att inte få genomsnittlig avkastning (indexfond). Genom att få en genomsnittlig avkastning flera år i rad så får du en bättre avkastning än de flesta andra. De flesta fonder slår inte sitt index, de flesta småsparare underpresterar mot index.

Bara genom att få den genomsnittliga avkastningen så kommer du att vinna tillslut. När vi har jämfört på exempelvis Avanza så påstår jag att 10 eller 11 av de senaste 13 åren så har den genomsnittliga investeraren underpresterat mot index.

Det är klart att man vill vara bättre än genomsnittet men genomsnittet är redan väldigt bra, över tid är det bättre än de flesta. Howard Marks som har jobbat inom finans i 50 år erkänner att det kan vara svårt att slå index.

Andra investerare försöker också göra det, de har kanske också utbildning, de har läst böckerna, de kanske har varit på föreläsning.

Du måste ha mer rätt än andra

Jan: Howard skriver vidare såhär:

”You must think of something they have not thought of, see things they miss or bring insight they don’t posses. You must think differently, you must behave differently. In short, being right may be a necessary condition for investment success, but it won’t be sufficient. You must be more right than others…which by definition means your thinking needs to be different”.

Jan: Jag älskar detta, det visar hur svårt det är. Det räcker inte att du har rätt, det är bara första steget. Du måste ha mer rätt än vad andra har, de andra måste ha fel. Då måste man tänka annorlunda än alla andra.

Det är skillnaden mellan första nivån och andra nivån av tänkande. Han säger exempelvis såhär att en första nivå tänkare säger att titta detta är ett bra företag, låt oss köpa aktien. Den som tänker på nästa nivå tänker såhär, ska du läsa;

It’s a good company but everyone thinks that it’s a good company but it is not. So the price is overrated and overpriced, let’s sell.

Jan: På andra nivån tänker man att ja det är ett bra företag men problemet är att alla andra tycker det också vilket förmodligen gör att kursen har drivits upp högre. Trots att det är ett bra företag så har det en dålig aktiekurs, alltså behöver vi sälja. Man tar hänsyn till fler faktorer.

Media är på första nivån av tänkande

Jan: Ett annat exempel Howard har är att första nivå tänkaren säger ”The outlook calls for low growth and rising inflation. Let´s dump our stocks”.

Om man då lyssnar på en sådan här person som säger detta så tycker man att det låter sjukt smart. Den som tänker på nästa nivå skulle säga såhär: ”The outlook stinks, but everyone is selling in panic, Let’s buy”.

Vad tänker du?

Caroline: Försöker inte alla tänka såhär?

Jan: Nej, det tror jag inte.

Caroline: Jag förstår att media inte rapporterar på detta viset alls.

Jan: Vart tror du att media är?

Caroline: De är på first level thinking.

Jan: Ja media är ett fantastiskt exempel på första nivån.

Caroline: Ja absolut. Sen ska de ta in någon expert som pratar om vad det verkar som på andra nivån. Det känns som att till och med finns en tredje nivå.

Jan: Detta är ju ett trivialt exempel. Jag kommer att ha några till. Denna då? Jag tror att intagningen kommer falla, att företaget inte kommer att omsätta lika mycket som det har gjort innan. Låt oss sälja aktierna.

Den på nästa nivå säger såhär ”I think the company´s earnings will fall less than people expect and the pleasant surprise will lift the stock, buy.” Man tror att folk har överskattat nedgången och det kommer göra att aktien ökar.

Det gäller inte bara att du har rätt utan att alla andra ska ha fel för att du ska tjäna above average. Du måste tänka någonting som andra inte har tänkt, du måste agera annorlunda än vad andra har gjort, du måste ha rätt när andra har fel.

Det räcker inte bara att agera annorlunda, agerar du annorlunda och har fel när andra har rätt så får du en below average returns.

Storskogen som exempel

Jan: Jag tar Storskogen som exempel nu, vi har en stor position i Storskogen som börsnoterades förra veckan. Vi ligger under lockup så vi kan inte agera just nu. Jag tänker illustrera några exempel ifrån det.

Det är ett bolag som vi har följt i två år, de börsnoterades i början av Oktober. Alla analyserna var negativa, alla. DI var negativa, Privata affärer var negativa, Affärsvärlden var negativa, Börsveckan var negativ, alla var negativa.

Jag och Niklas som hade gjort en analys var de enda som var positiva. Om vi ska ta first level thinking i media så var en kritik att Storskogen har tagit in 9 banker, de betalar 50 miljoner eller vad de va i avgift till bankerna för börsnoteringen, det är svindyrt – fan va kasst tänkt.

Caroline: De ändrar också i efterhand.

Jan: Ja det har vi också upptäckt, de ändrar rubrikerna i artiklarna i efterhand. Vi har en tråd i forumet om Storskogen där vi har skärmdumpat rubriker.

”Second level thinking” i detta fallet är att tänka vad det är Storskogen gör, de har en ambition att köpa bolag utomlands, de behöver en stor finansiering för att kunna göra det. Genom att kontakta de här bankerna och skapa sig en relation så har man gjort bankerna en tjänst för bankerna har fått en positiv cred.

När Storskogen kommer till dem i fortsättningen så kommer bankerna ha en bra uppfattning om dem, vilket kommer göra det enklare att låna pengar. Det blev uppenbart att det är lätt att tänka på första nivån.

Caroline: Hela den här clickbait grejen på nätet gör att det är så mycket lättare att läsa sådana här första nivå rubriker.

Jan: Precis. Affärsvärlden skriver såhär ”VD Daniel Kapplan är en nettosäljare”, trots att han står i prospektet som ankar-investerare men då har affärsvärlden bara tagit hänsyn till tabell 1 och drog felaktiga slutsatser ifrån det.

När vi påpekade det för dem så rättade de. Jag brukar inte direktinvestera i enskilda aktier så jag brukar inte följa det på den nivån som jag gör nu.

Caroline: Det har varit tydligt för dig nu.

Jan: Ja sjukt tydligt, jag har lite tappat förtroendet för media. Förmodligen gör de detta i andra bolag som jag inte har koll på också.

Caroline: Jag tror mindre och mindre på det som står i media.

Jan: Det är first level thinking.

Caroline: Ja, jag tror inte att det rapporteras på ett smart sätt.

Jan: Man vill ge enkla svar på komplexa problem för vi pallar inte att ta in ett komplext problem.

Caroline: Vi pallar det. Det är en myt. Vi pallar att ta in komplexa problem men vi måste också få tid på oss att göra det, de flesta tar inte sig den tiden.

First level thinking vs second level thinking

Caroline: En jämförelse av de två sätten att tänka.

Fist level thinking is simplistic and superficial and just absolut everyone can do it. All the first level thinkers needs is an opinion of the future, as in ”The outlook for the company is favorable, meaning the stock will go up”.

Jan: Första nivå tänkandet är något alla kan göra, det enda man behöver för att göra ett första nivå tänkande är att ha en åsikt om framtiden.

Caroline: Ja ungefär som under pandemin när folk trodde att Netflixaktien skulle gå upp för att folk är hemma och kollar på Netflix.

Jan: Ja men sen gick det ju upp. Grejen är att om det finns tillräckligt många första nivå tänkare så blir det ju rätt. Det måste man som nästa nivå tänkare ta hänsyn till.

Mina missar är ofta att jag ser igenom första nivån men jag själv är dum i huvudet för jag tar det inte till nästa nivå för jag agerar inte på hur andra kommer agera i förhållande till sättet de tänker på. Jag tänker att alla ser att det är en bluff.

Sen när de inte gör det så går jag därifrån men jag tänker inte tanken slut att om tillräckligt många inte ser att det är en bluff så borde jag investera. Det finns en poäng att investera i krypto bara för att alla andra tycker att det är bra. Där räcker inte mitt nästa nivå tänkande så jag blir också en första nivå tänkare. Kan du läsa vidare?

First-level thinkers don’t understand their setting as a market place where asset prices reflect and depend on the expectation of the participants. They ignore the part that others play in how prices change. And they fail to understand the implications of all this”.

Jan: Första nivå tänkare förstår inte hur priset på en tillgång eller på en aktie återspeglas på en marknad där alla agerar och har en förväntning om priset. Det är inte bara att en aktie värderas rakt av ifrån vad de har för tillgångar.

Man måste ta hänsyn till vad andra tror att företaget kommer vara värt i framtiden. Det är de många inte tar hänsyn till, man tänker att Netflix kommer gå upp under pandemin men tar inte hänsyn till att alla andra också har tänkt den här tanken. Är du med?

Caroline: Jag känner mig förvirrad. Jag förstår att det finns first level thinking men man vet inte om man är där och håller på. Man tror kanske att man är på second level och så är man ändå på fösta nivån.

Jan: Jag tror att en generell regel kan vara: om du inte vet att du är på andra nivån så är du på första.

Caroline: Man kan tro att man är på andra nivån och känna sig sjukt smart att man har tänkt och då har man nog inte det då.

Jan: Då förlorar man pengar.

Caroline: Jag måste nog läsa den där boken, jag tycker att det är sjukt förvirrande.

Det är svårt att tänka på den andra nivån

Jan: En klassiker som vi kör med vår dotter Freja, jag tränar henne i first level thinking. Innan hon kan ta sig till nästa nivå så måste hon fatta den första nivån.

Ett klassiskt råd är: gillar du produkten så köp aktien. Det är ett väldigt enkelt och logiskt råd eller hur?

Caroline: Jag tänker aldrig så. Men ja du tränar iallafall Freja i det här första nivå tänkandet.

Jan: Om detta är första nivå tänkandet, att gillar du produkten så köp aktien. Vad är second level thinking på detta då?

CB. Det kan ju vara så att det bara är du som gillar produkten.

Även om jag och andra gillar produkten kan det vara andra faktorer som gör att det inte kommer gå bra för företaget, sen slutar mitt tänkande där. Jag gillar att handla på Ica.

Jan: Köp Icagruppen-aktien då.

Caroline: De kan ju få problem med leveranser eller jag vet inte en dålig ledning så går det dåligt så då skiter jag i det. Vad tänker du är andra nivån här?

Jan: Ett företag med en bra produkt kan vara dåligt skött. En bra produkt kan sluta ha ett värde, blackberry till exempel. Företaget kan vara bra men aktien för högt värderad.

Produkten kan vara del i en företagsportfölj som inte går bra. Det finns hundra andra grejer som man kan titta på. Det är svårt att tänka på det här sättet.

Vill man spela spelet?

Jan: Såhär skriver Howard Marks:

”Second level thinking is deep, complex and convoluted. The second level thinker needs to take many things into account. First level thinkers look for simple formulas and easy answers. Seconds level thinkers know that success in investing is the antithesis of simple”.

Jan: Vill jag spela det här spelet eller köper jag min indexfond där jag inte behöver spela det här spelet. Jag köper min indexfond och glömmer bort den i 10 år och så behöver jag inte sitta här och bli svettig av tankespjärn.

Caroline: Det finns en anledning till att jag ägnar mig åt andra nivå tänkandet och det är för att det är smartare. Man tränar hjärnan, man måste prata med andra människor och få ett bollplank.

Jan: Fattar du hur mycket problem det finns? Det med leveransproblem har jag inte ens tänkt på. Man måste då undersöka leveranskedjorna och sen måste man tänka på om andra har tänkt på leveranskedjorna.

Det räcker inte bara att ha rätt, du behöver lägga ner sjukt mycket jobb i det du kommer fram till också.

John Maynards Keynes tävling

Vi ska ta ett exempel här med John Maynards Keynes. Han hittade på en tidningstävling år 1936, jag tror inte att den genomfördes. Man visar läsarna en tidning och sen ber man läsarna att välja ut de personerna som är mest attraktiva.

Sen delar man ut pris till de läsarna som valde de mest populära personerna med flest röster. Hur kommer en first level thinker fundera?

Caroline: Man vill ju vinna priset. Man väljer de som man tycker är attraktiva och hoppas att de andra väljer samma.

Jan: Ja precis. Nästa nivå är att det inte är de vackraste man ska välja ut, det är ju inte de som vinner.

Det är de som får flest röster, man måste tänka hur den genomsnittliga läsaren ser ut. Är det mest män eller kvinnor? Vem kommer de tycka är mest attraktiv, välj de personerna.

Caroline: Ja och vad är vår standarduppfattning om snygghet.

Jan: Tredje nivåns tänkare ser att andra tänker på de här sätten, och funderar över vilka de kommer välja.

Caroline: Är det vinnande egentligen?

Jan: Det är bisarrt. Man blir snurrig i huvudet. De på första nivån fattar inte ens vad uppgiften var att inte välja de mest attraktiva. Vi klarar inte av att tänka så.

Caroline: Jag tror att det handlar om att kunna tänka sig in i andra människors tankar. Vi tror att vi är de smartaste och har de bästa åsikterna. Skulle du säga att tänka snabbt är first level?

Jan: Nej inte riktigt. Det finns vissa drag ja men det är inte riktigt så. John Maynards Keynes hittade på denna tävlingen för den är ganska lik börsen.

Där letar folk efter det mest kända bolaget, den bästa produkten eller den bästa omsättning, högsta utdelningen eller lägsta PE talet istället för att fatta att det finns fler människor som gör det samma.

Det är därför jag är så skeptisk när folk kommer med ”The magic formula”. Det är en massa andra människor som också gör det och då har jag inte tänkt annorlunda.

Leta efter att du har fel

Caroline: När ska vi lära Freja andra nivå tänkandet då?

Jan: Snart.

Caroline: Det handlar nog om någon slags mental mognad när man kan tänka objektivt. Jag kommer ihåg den dagen när jag började kunna tänka objektivt, vilket skifte det var.

Jan: Nästa gång hon kommer och säger att vi ska köpa kanske Tesla eller något sånt. Då kommer jag fråga varför vi ska köpa den och då kommer vi kunna börja resonera kring det.

Caroline: Hon måste nog ändå bli sugen på att försöka sig på att tänka så.

Jan: Howard Marks säger det på en föreläsning som jag tittade på, om du får ett fakta så måste du ställa dig frågan såhär: Vem har inte kunskap om det? Vem vet inte detta?

Vad var min edge i Storskogenexemplet? Att vi har följt det där bolaget i två år, jag har läst var enda delårsrapport, varit i möte med ledningen, jag har läst var enda nyhet de har släppt. Det finns en massa fakta och data som jag vet att andra inte har.

Caroline: Känner du då att du kan vara ödmjuk och tänka vad är mitt första nivå tänkande här?

Jan: Istället för att leta att du har rätt, leta efter att du har fel.

Caroline: Nu är det en metod jag kan förstå.

Jan: Vårt första antagande kring Storskogen var shit vad är det vi har missat? Vi skrev en analys i tre dagar för att gå igenom vart enda antagande vi har gjort, är det vi som har fel eller är det andra som har fel?

Vi tror att vi har rätt, vi hittade inga bevis för att vi hade fel.

Hur tar man sig till nästa nivå?

Jan: Howard Marks tar upp frågor att tänka på angående hur man tar sig till nästa nivå. Han säger; Vad är hela spannet av framtida sannolika utfall?

Caroline: Här behöver man ha papper och penna. Det kan vara positiva, negativa eller neutrala utfall.

Jan: För varje utfall behöver man fråga sig, vad händer då? Hur förändras utfallen över tid? Vad händer med detta på kort sikt, 10 månader och på 10 år.

Vilket scenario tror jag kommer utspela sig? Vad är sannolikheten att jag har rätt att detta ska äga rum? Vad tror marknaden kommer hända?

Caroline: Hur får man tag i den informationen?

Jan: Allt från att läsa analyser till att läsa på forum, se hur fonder positionerar sig.

CB; Det kan också vara så att man önskar att vissa utfall ska äga rum.

Jan: Om man har en önskan måste man kolla på vad sannolikheten är att man ska ha rätt. Detta är jättemycket jobb.

Caroline: Det är inget man gör på 25 minuter.

Jan: Hur skiljer sig min tro om utfallet ifrån konsensus. Man måste också ställa sig frågan hur dagens pris ser ut i förhållande till konsensus och min syn. Det gäller inte att bara veta skillnaden utan jag måste också ta in en prisaspekt på det.

Är konsensuspriset påverkat av psykologi som är för positiv eller för negativ? Jag upplever att konsensuspriset för Storskogen är negativt, men jag kan ju ha fel. Vem har inte den här informationen?

Caroline: Då måste man veta vilka aktörer som är med i spelet.

Jan: Du har hela marknaden, alla spelare på marknaden. Du behöver också värdera vem det är som inte har informationen.

Fler exempel på second level thinking

Jan: 1935 så importerade man 100 paddor från Hawaii för att bekämpa en skalbagge, idag är den paddan så giftig så att såväl giftormar och krokodiler dör av hjärtstillestånd inom 15 minuter från att ha blivit förgiftade. Det förutsåg man nog inte.

Caroline: Detta är ju ett känt problem inom ekologi.

Jan: Vi ska ta ett exempel till som är lite second level thinking. Elektrifierande av bilar, vad är konsekvensen på första nivån. Vad kommer det att få för konsekvenser?

Caroline: Vi behöver se till att vi har el för att ladda den.

Jan: Du tänker på första nivån.

Caroline: Mindre behov av bensin och diesel, halva världens oljeproduktion går till bilbränsle.

Jan: Man kan tänka att fan vad smart jag är som tänkte på detta, oljebolag kommer nog inte gå bra i framtiden. Men då måste man tänka på vem som inte har den informationen.

En annan sådan här first level thinking är, en miljon människor kommer att dö i trafikolyckor. Tittar man på konsekvenser på andra nivån så finns det hälften så många delar i en elbil, hälften av alla servicekostnader är relaterade till en bensin-, eller dieselmotor.

Hälften av alla cigaretter i USA som säljs på bensinstationer, om antalet bensinstationer minskar så kommer cigarettförsäljningen minska. De flesta cigaretter som säljs är spontanköp, om du inte stannar på bensinstationerna kommer du inte köpa lika många cigaretter.

Caroline: Det kommer inte vara så att de stänger ned alla bensinstationer.

Jan: Nej men det har jag inte sagt. Om antalet bensinstationer minskar kommer cigarettförsäljningen troligtvis minska. Det är lätt att trilla dit och dra en lätt slutsats.

Caroline: Då får vi utgå ifrån att 90% av alla våra slutsatser är första nivå tänkande.

Jan: Ja.

Att ta reda på fakta är en förutsättning

Caroline: Idag är jag otränad på andra eller tredje nivå tänkandet så jag vet inte ens om jag är där eller kan komma dit idag.

Jan: Nej precis och det är därför de flesta underpresterar mot index. Jag pallar inte tänka på andra nivån och då tycker ändå jag att jag är ganska smart.

Caroline: Man tror också att det finns ett rätt svar på andra nivån, det kan vara så att det finns tusen.

Jan: Om det är detta som krävs för att slå index så är nog inte jag en av dem som klarar detta.

Caroline: Du har gjort det med Storskogen, att du har gjort jobbet bakom så mycket du kunde.

Jan: Hur mycket tid har jag lagt på det de senaste 2 åren?

Caroline: Rätt mycket tid. Jag tror inte att man kan börja tänka på andra nivån utan att börja ta reda på saker.

Jan: Att ta reda på grejer är en förutsättning.

Det är asmycket jobb och det är bara faktan, det är de enkla. Problemet är att det finns sjukt många grejer du inte kommer att få ett rätt svar kring.

Caroline: Vi har suttit här i detta avsnittet och kommit närmare något som liknar ett andra nivå tänkande i de här exemplen. Sen förtränger jag den informationen för att sen få den igen. Man vill inte ge sig på det.

Jan: Varför tror du att jag rekommenderar indexfonder och fondrobot?

Caroline: Jag tror att det finns en bra grej med att göra jobbet.

Jan: Det är något som de flesta inte gör. Tänk annorlunda och tänk bättre och då kan du tjäna pengar på det. Jag tycker att second level thinking är as jobbigt, jag går inte ens dit.

Caroline: Jag förstår, varför går du inte dit?

Jan: För att det är jobbigt och jag vet inte om jag kommer att ha rätt. Det är sjukt jobbigt att gå emot konsensus som jag har gjort i Storskogen och ha en massa pengar involverade i det.

Dessutom skickade vi ut vår analys till alla på Patreon och sa att finansmedia har fel och att vi tror att detta kommer att vara en bra affär. Jag pallar inte utsätta mig för det, jag kommer aldrig att göra om det igen.

Effekter som leder till andra effekter

Jan: Vi går vidare. Med elektrifieringen kommer dödsolyckorna minska med 35 000 människor i USA. Det dör 500 000 per år i tobaksrelaterade saker, om den försäljningen minskar så kommer det att dö färre.

Vad innebär det om dödligheten minskar? Vad kommer det att få för påverkan? Vilka företag kommer tjäna pengar på att det finns fler äldre?

Caroline: Det är spännande att tänka så.

Jan: Om man pratar om ökningen av skatt på diesel här i Sverige, staten behöver sina skatteinkomster och dieselbilarna har blivit effektivare och drar mindre diesel, då måste priset på bränsle gå upp för att få in samma mängt pengar.

Har vi självkörande bilar kommer vi att få färre olyckor vilket innebär att det blir mindre behov av krocksäkerhet vilket innebär att bilarna inte behöver ha alla de här deformationszonerna, det innebär att bilar kan bli lättare.

Det är inte så att man direkt tänker att elektrifiering innebär att bilarna kommer att bli lättare. Jag pallar inte jag blir trött av att tänka så.

Caroline: Du är ovan ju.

Jan: I vår Tesla spelar den ut vad som sker i 4 kameror, framför, bakom och på sidorna. Vad kommer det spela för roll om alla bilar har kameror?

Idag när ett brott händer begär polisen in en video från övervakningskameror, i framtiden kanske de begär in videos från alla bilar som har kört förbi. Vad kommer hända med stadsplanering om bilarna kör själva?

Caroline: Jag förstår att du blir trött av det, jag blir det också. Samtidigt tycker jag att det är väldigt stimulerande, jag tycker om den här typen av diskussioner.

Jan: Du fattar inte hur smart du är. Du är ju smartare än mig för du gillar de här tankenötterna.

Caroline: Det var fint sagt, jag tror aldrig att du har sagt något så fint om mig faktiskt.

Du måste tänka bättre än konsensus

Jan: Nu kommer lite Howard Markscitat igen.

Caroline: Ja.

”First level thinkers think the same way other first level thinkers do, about the same things and they generally reach the same conclusions. By definition this can’t be the root to superior returns”.

Jan: Första nivå tänkare tänker precis på samma sätt som andra första nivå tänkare och de kommer till samma slutsatser, det kan inte leda till överavkastning mot index. Han fortsätter:

”All investors can not beat the market since collectively they are the market. Before trying to compete in investing you must ask yourself if you have good resons to expect to be in the top half”.

Jan: Ja och det kan inte vara vägen till överavkastning mot index eftersom att alla som investerar tillsammans är marknaden och det är ett nollsummespel.

”To outperform the average investor you have to be able to outthink the consensus. Are you capable of doing so? What makes you think do? Why do others fail?”

Jan: För att ha en bättre avkastning mot den genomsnittliga investeraren så måste jag kunna tänka bättre än consensus. Är jag kapabel att tänka bättre än konsensus?

Vad har jag för anledning att jag kan göra det? Varför fallerar andra? Enda som gör att jag gör det är att jag har lagt ner två års jobb på ett enda bolag. Jag kanske inte är smartare men jag jobbar hårdare men det räcker inte mot alla de andra som också bara gör ett hårt jobb.

Howards memo:n

Caroline: Ska vi läsa Howards memo:n nu då?

Jan: Ja det finns några punkter från det.

Caroline: Memo ifrån april 2007 ”Whats clear to the broad consensus of investors is almost always wrong”.

Jan: Det tycker jag är fantastiskt.

”If everyone likes it, it’s probably because it has been doing well. Most people think that outstanding performance today presages outstanding future performance. Actually it is more likely that outstanding performance today has borrowed from the future”.

Jan: Om alla gillar något och alla köper det för att det har gått upp på sistone så tror de flesta att en fantastiskt historisk avkastning kommer förutse en framtida fantastisk avkastning.

Nej det är snarare så att historiskt fantastisk avkastning har lånat ifrån framtida avkastning. Vi har ett helt avsnitt, 123, som handlar om morningstar-stjärnor. Ska vi ta nästa punkt?

Caroline: Intressant att de lånar ifrån framtiden.

Jan: Folk säger att den Japanska börsen har varit skitdåligt sedan 1990, vad folk inte pratar om är att den gick brutalt upp fram till dess. Anledningen till att det nu går dåligt är att det har gått så bra dess för innan.

Caroline: Är det verkligen därför? Det kan vara så att det som går upp måste komma ned.

Jan: Ja eller växer det inte ned i din värdering så måste det ju ned. Är konsensus fel så kommer marknaden att rätta till, det är de som händer vid en börskrasch.

Allt måste växa in i sin värdering

Caroline: Marks fortsätter:

”If everyone likes it, it’s likely that the price has arisen to reflect a level of adulation from which relatively little further appreciation is likely”.

Jan: Om alla gillar det är det för att priset har gått upp. Det är sannolikt att det inte går att öka jättemycket därifrån. Visst det kan gå från övervärderat till ännu mer övervärderat.

”If everyone likes it, it is likely that the area has been mined to thoroughly and has seen to much capital flow in for many bargains to remain”:

Jan: Om alla gillar det så har det säkert varit mycket uppmärksamhet, man har grävt i det jättemycket, det har kommit in mycket kapital och då är det inte så många bra möjligheter kvar.

Vi blev erbjudna Klarna förra året på Pateron som en saminvestering och vi tackade nej till det. I min värld gick det från overvalued till ännu mer overvalued, vi hade fel i detta fallet, eftersom att priset har fortsatt upp.

Det som är smärtsamt uppenbart för mig är att jag tittar isolerat på investeringar, jag tar inte hänsyn till konsensus.

Caroline: Är det inte kul att se att det finns en aspekt att jobba med?

Jan: Jag tycker inte det är kul Caroline. Jag blir bara frustrerad. Inte ens lite kul faktiskt, och det är okej! Ska vi ta nästa punkt?

Detta är nyckeln!

Caroline: Absolut!

”If everyone likes it, there is significant risk that price will fall if the crowd changes its collective mind and moves for the exit”.

Jan: Det finns en stor risk att priserna faller när konsensus ändras.

”The problem is that extraordinary performance comes only form non consensus forecasts. But non-consensus forecasts are hard to make, hard to make correctly and hard to act on. You can’t do the same thing as others do and expect to outperform”.

Jan: Detta är nyckeln. Innan man har tagit en åsikt som inte är konsensus så vet man inte vad det innebär. Det är svårt att göra en analys som inte är konsensus för du behöver göra allt jobbet. Du behöver hitta grejerna som inte är konsensus.

Det är lätt att göra misstag och ännu svårare att agera på. Att göra samma sak som du alltid har gjort och förvänta dig ett nytt resultat går inte. Det du gör är att ställa dig utanför flocken, mentalt är vi människor inte gjorde för att stå utanför flocken.

Det är därför jag har varit ett vrak i många sådana här situationer.

Caroline: Jag tycker att det är ett intressant ämne, hur man vågar stå utanför flocken och vad som krävs av en. Min tes är att det som har pengarna på sin sida kommer att bli konsensus tillslut.

Jan: En kompis på Twitter sa att det är enkelt att investera, det är bara att hitta kantarellerna ute i skogen, gå dit och ställa sig och sen ha tillräckligt tålamod för att alla andra kommer dit.

Caroline: Och då säljer man.

Konventionellt och okonventionellt beteende

Jan: Marks har satt upp en 2×2 tabell där han säger att ha ett konventionellt beteende och det går bra så kommer du att få genomsnittliga bra resultat. Om du har ett konventionellt beteende och det går dåligt så kommer du att få ett genomsnittligt dåligt resultat.

Att vara okonventionell och du har rätt så kommer du att få en bättre avkastning än index men har du fel så kommer du att få en sämre avkastning än index. Är du fondförvaltare på en storbank då vill du inte ha ett okonventionellt beteende för uppsidan att tjäna lite mer är väldigt liten i förhållande till risken att förlora mot index.

Caroline: Storbanker som inte vill gå för mycket upp eller ned har ju också en plats.

Jan: Ja det kan vi ju diskutera. Jag ser ingen anledning att sätta pengar i dem.

Caroline: Inte jag heller.

Jan: Ska du läsa här det sista?

”For your performance to diverge from the norm your expectations and thus your portfolio have to diverge from the norm and you have to be more right than the consensus, different and better thats a pretty good description of second level thinking”.

Jan: Jag kan inte ha en genomsnittlig portfölj och förvänta mig en överavkastning och jag måste ha mer rätt än konsensus. Jag älskar detta ”Different and better”.

Det räcker inte att jag är bättre för jag måste vara annorlunda, det räcker inte att jag är annorlunda för jag måste vara bättre.

Those who consider the investment simple generally are not aware of the need for or even the existence of second level thinking. Thus, many people are lead into believing that everyone can be a successful investor, not everyone can.

Jan: När du pratar med de som ska slå index, hör hur de tänker kring second level thinking. Har de inget om second level thinking så spring därifrån, ta inte råd ifrån dem.

Avslutningsvis, handlar det om att tänka annorlunda och bättre. Att bara ha second level thinking i sig räcker inte heller eftersom det bygger på att man gör det här extra jobbet, att veta saker som andra inte vet. Många gånger behöver man ha hjälp från andra kring det här.

Det man oftast läser i media är oftast bara first level thinking. Vad tänker du?

Caroline: Att det var spännande, jag ska läsa boken.

Jan: Detta var ett långt avsnitt, jag hoppas att du uppskattade det. Vi kommer att diskutera boken på Pateron. Framöver kommer vi ha lite blandade avsnitt med bland annat SPP, Andreas och Henrik kommer komma tillbaka, vi jobbar även på att få med Lysa och prata om fondrobot.

Elisabeth Svensson som har uppnått FIRE kommer också vara med i podden. Jag skulle rekommendera Pateron, vi har en FikaTillsammans med en av cheferna på Coeli där vi kommer prata om private banking och lite annat roligt. Stort tack för idag.

Caroline: Tack!

Jan och Caroline Bolmeson

17 oktober, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 17 oktober 2021 klockan 13:43 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Tips på nästa steg / fördjupningar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.