Vad kännetecknar "skill" i direktinvesterande i aktier?

En diskussion vi har haft uppe många gånger, bland annat senast här:

Är den om skicklighet versus tur. Eftersom det är svårt att observera skicklighet direkt så tänker jag mycket som investerande som att ha en strategi eller beslutsprocess. Kan vi inte provprata kring vad som skulle kunna vara tecken på att man som investerare har skill?

För att börja så tänker jag t.ex.

  • Inte utsätta sig för “ruinous risk”
  • En portfölj med någonstans 10 - 20 bolag
  • En tydlig filosofi eller nisch t.ex.
    • Små teknikbolag i Norden (=Carl Amfelt / Eric Spinchorn)
    • Guld och silverbolag (=Eric Strand)
    • Globala bolag med 15 % vinsttillväxt (=Andreas Brock / Henrik Milton)
    • Företag som löser klimatproblematik i X segment (=Magnus Alfredsson / Philip Ripman)
  • Money management och positionering:
    • Positionsstorlek i förhållande till andra innehav
    • Position i förhållande till risk / reward
    • Position i förhållande till risk
    • Position i förhjållande till storlek
  • Tydlig strategi när man har “fel”
  • Förståelse för asymmetri i positionerna
    • Plockar jag en-kronor framför ett framrusande tåg?
    • Eller, har jag koll på förhållandet mellan uppsida/nedsida?
  • Koll på 1) vad jag vet, 2) vad jag inte vet, 3) vad andra vet och 4) en fundering kring vad jag inte vet att jag inte vet
  • Förståelse för branschens och konkurrenters påverkan
  • Förståelse för flöden och rörelse i aktien

Ja, det var spontant vad som dök upp, vad tänker ni?

Uppdatering
Tack @Nightowl för följande tillägg:

  • Kunna hantera risk rent statistiskt
  • Ha en strategi för köp
  • Ha en strategi för sälj
2 gillningar

Förmågan att skilja på pris och värde. Över tid ska bolag med ett högt värde men ett lågt pris ge en bra riskjusterad avkastning. Att kunna förstå det verkliga värdet på ett visst bolag inom en viss nisch är skillat. Och ännu mer skillat att förstå och förutse vad som kan förändra förutsättningarna för bolaget med förändrade konsumtionsmönster, demografi etc.

3 gillningar

De tre första känner jag att jag kan “pricka av” om tydlig filosofi kan vara att självklart mixa branscher och till viss del marknader för att minska risken.

Den fjärde, money management, vet jag inte riktigt vad den betyder!

Jag har tyvärr ingen tydlig strategi när jag har “fel”!

En sak jag vill lägga till är att faktiskt läsa på så man förstår vad man köper. Lära sig screena årsredovisningar för röda flaggor, ta sig tid att jämföra företaget med dens konkurrenter, skaffa insikt i marknaden företaget opererar i för att förstå tillväxtmöjligheter och fallgropar etc etc… och på så sätt hitta bra aktier för ett rimligt pris a la warren buffet. En av de största fördelarna med detta tror jag egentligen är att man kan känna sig mer säker i köpet och på så sätt sitta still i båten

4 gillningar

Håller med om detta helt och hållet. Har man inte koll på detta så är det otroligt lätt att sälja bort sig när aktien går ner 20-30%. Ett par sådana aktuella exempel är både Stillfront och Sinch. Skakar av sig många svaga händer just nu.

Antalet morningstar stjärnor? :star_struck:

Jag tror det blir svårt att definiera exakt vad “skill” på börsen är. Ta Dan Zanger som exempel. Under 2 års tid fick han sin portfölj att växa från omkring $10 000 till $18 000 000. Hans track record på 29 000 % på ett enskilt år är klassat som ett världsrekord. Det blir svårt att hävda att hans resa var 100 % tur även om tur säkert spelade en stor roll. Men börjar man gräva i hans taktik finns det nog risk att man ändå översätter tur till skicklighet.

Jag vet inte hur Barras identifierar sina 80 % fondförvaltare med skill. Jag tror “aporna som kastar pil på large cap”-analogin är klockren här. Inte ny för många men om det finns någon som inte hört den så går den så här på ett ungefär:

1000 apor får varje dag singla slant för att korta / långa börsen. Med tiden kommer en apa ha ett otroligt fint track record som alla de andra aporna ser upp till. Om man nu skalar upp det här till miljontals apor för att representera alla börsens spekulanter så kommer vi finna motsvarigheter till Lynch, Bogle, Soros Buffet, etc. Vi, som observatörer och troligtvis även aporna själva, kommer att vara helt övertygade att dessa besitter en särskild skill trots att strategin är identisk med de aporna som förlorade sitt kapital först.

Missförstå mig rätt. Jag säger inte att det är så eller att skill inte existerar. Poängen är mer att det kommer att vara oerhört att svårt att skilja tur från skicklighet. Man kan bli rik på att välja ut en aktie och äga den i 10 år. Man kan också bli fattig på exakt samma strategi. Att ha “fel” är nämligen ett klurigt begrepp i börsvärden. Michael Burry var mycket nära att ha “fel” trots att han hade “rätt”. Hade bubblan fortsatt någon månad till hade han förlorat rubbet. Kortade du marknaden tidigt 1999 för att du såg IT-bubblan komma blev du ruinerad. Ägde du globala indexfonder fram till de underliggande tillgångarna blev en bubbla 2022 så… Haha, sorry, kunde inte låta bli. Gömmer den här i slutet så får vi se om någon läser hit. Poängen gick nog fram i alla fall.

2 gillningar

Skulle vilja lägga till

  • Kunna hantera risk rent statistiskt
  • Ha en strategi för köp
  • Ha en strategi för sälj

Där de två sista är de allra viktigaste tror jag, inte gå på känsla. Alltså man ska inte behöva “känna” för köp eller sälj.

Ex. på låg “skill”: Vänta på “nu har den har gått upp 100% sen jag köpte, det känns som om det är dags för att sälja”. Egentligen blir det ju nån underlig form av TA strategi baserat på egen bias.

Ex. på hög “skill”: “Nu har den gått upp 100% sen jag köpte, priset är fortfarande lågt i förhållande till underliggande värde jämfört med alternativa investeringar. Sälj nåt annat och köp mer.”.

1 gillning

Jag tänker positionering i en aktie i förhållande till risken i aktien och sin övriga portfölj. Klassisk regel är att t.ex. inte riskera mer än max 2 procent per aktie, eller att en aktie får max vara 10 procent av portföljen och så vidare.

Tyvärr, går bort. :slightly_smiling_face:

Att man har alfa på den första investerade dollarn. Exakt hur det går till står i studien. :slightly_smiling_face: Så det är inte slump.

Det är precis det som jag försöker urskilja i den här tråden. Tittar vi på aporna så kan vi vara rätt säkra på att det INTE är skill eftersom det inte finns någon process.

Får du rätt på det här, så kommer du vara evig forumhjälte med en egen utmärkelse. :rofl::+1:

2 gillningar

Nog så viktigt så är aktier är en produkt, ingen vän eller nåt du ska ha känslor för, tror många gillar “sitt” bolag, eller att den “borde” vända nu för jag har haft den så länge.
Så lämna känslor utanför

1 gillning

Apexemplet är inget nytt, men det gör ingenting för att förklara att 80% av fondförvaltare slår index. Man skulle behöva lägga till ytterligare utsållningseffekter eller liknande.

En av de saker som barras verkade vara väldigt intresserad av var de praktiska förutsättningarna för att faktiskt kunna genomföra sin strategi. Du har redan nämnt saker som marknader som är mindre effektiva, men något barras tryckte hårt på var ju skalbarhet, och att det finns ett tak för hur stor en fond kan bli innan kapitalet börjar bli för tungt för fondens strategi.

Han nämnde också track record, men kommer inte ihåg exakt vilka tidsperspektiv det rörde sig om. 10 år?

En intressant vinkling skulle också kunna vara avgiften och hans teori om förhandlingsposition. Vissa fonder vänder sig främst till folk som blir pålurade dem, medan andra vänder sig till segment som är lite mer svårflörtat eller har bättre förhandlingsläge. Då kanske den senare gruppen har mer fördelaktiga avgifter som gör att en innehavare kan få ut en del av mellanskillnaden. Ap7 är ett annat typexempel där avgifterna är onaturligt låga för att förvaltarnas uppgift inte är att tjäna pengar åt sig själva utan åt sina kunder.

Instämmer. Har man ingen strategi vet man egentligen inte vad man håller på med och då har man heller inga förutsättningar att förbättra sig. Magkänsla är ingen strategi.

1 gillning

Jag håller med om att apexemplet inte förklarar Barras 80 %. Poängen är mer att (på ett mycket förenklat sätt) illustrera att det är ytterst svårt att skilja tur från skicklighet. Om Lynch, Bogle, Soros Buffet m.fl alla ägde 10-20 aktier är det lätt att dra slutsatsen att man inte kan ha “skill” om man äger 3 aktier. Zangers förhållande till risk/reward är sannolikt så extrem att vi lockas av att avfärda det som tur.

Har ni för övrigt hört talas om The Complete TurtleTrader? Det är ett experiment där man tar personer helt utan “skill” / erfarenhet av börsen, utbildar dem i två veckor och låter dem sedan förvalta 1 miljon USD var kommande fyra år. De slutade upp med en vinst på $150 miljoner.

Reality tv-serien Million Dollar Traders bygger på samma experiment fast över en kortare period. Där tar en hedgefondförvaltare in tolv stycken deltagare som har noll erfarenhet av börsen. Minns inte om de slog index men det slutade i alla fall med att de slår hedgefondförvaltarens egna avkastning under samma period.

Visst, och ofta coachas de som är på finalbordet i world series of poker av folk som har åkt ut innan dem i samma turnering. Men det finns ingen motsägelse i det. Vissa saker är bara tur, andra väldigt lite tur, och de flesta någonstans däremellan. Det verkar som att aktiemarknaden involverar väldigt mycket tur, mer tur än de flesta saker, men inte enbart tur. Det tycker jag känns rätt rimligt. Om något är det förvånande att det är så mycket tur som det är, men det är väl för att det är så tufft motstånd.

Det finns en trade-off mellan risk och avkastning.
Om man väljer en riskfriavkastning, statsobligationer tex, så har man kraftigt begränsat uppsidan.

Investeringsfilosofin är väldigt olik från getrich och stay rich.
Det finns value stocks och growth stocks, och ett spektrum mitt emellan.
Telia på ena sidan och Tesla på andra sidan.

Ju lägre avkastning man kräver desto mindre skill behöver man.
Då kan man satsa 90% räntor or 10% index fond.
Vill man ha tillgång till mer uppsida kan man ha lägga mer i index fond.

Om man vill nå överavkastning (alpha), +30% per år, då behöver man skill.
Då får man även hantera risk.
I index fond fallet ökar risken proportionellt mot hur stor andel man placerar i index fond.
Väljer jag att satsa på en growth stock eller bitcoin,
då kan vinsten bli enorm men också förlusten bli förödande.

Skill borde vara att öka chansen till överavkastningen,
men samtidigt begränsa nedsidan. Vara medveten om risker och inte ta alltför stora risker medhänsyn till ens livssituation och hur stor andel av kapitalet som är i spel.

Det finns oändliga sätt att minska risken.

  • Vara välinformerad om bolaget och förstå marknaden
  • Skydda portföljen med optioner
  • Använda Stopp Loss
  • Diversifiera
  • Ha okorrelerade tillgångsslag.

Jag söker själv efter överavkastning. 7% är lite för mig
Jag har gjort många misstag under färdens gång,
underpresterat index ibland,
men jag har också gjort klipp och dubblat min portfölj.

När min portfölj var liten så gick jag ALL-IN.
Hade inget att förlora.

Just nu har jag en portfölj som redan är bra.
Är nöjd om den går upp 2-3 ggr till, men det behöver inte ske på 1 år eller 5 år.
Så nu har jag en mer riskjuserad portfölj men har fortfarande hög uppsida.
Råvaror är min gebit. Min Edge är att jag har spenderat de senaste 10 åren på att förkovra mig i ämnet. Jag har gjort misstag men även en del bra affärer. Den största lärdomen är att veta vad man skall undvika.

You gain experience from your failures, not from your successes.
Så sant, så sant. Viss kunskap är dyrköpt.

Jag känner till det. Intressant om det nu stämmer. Men jag tror att det är fullt möjligt. Den som är mycket inläst på ett ämne riskerar samtidigt att bli inlåst i sitt tänkande. Men det är svårt att inse.

Jag har funderat på detta länge och väl :thinking::grinning: och tycker att investera i enskilda aktier och bygga en aktieportfölj överproblematiseras lite.

Visst, absolut till 100% är indexfond portföljer bäst för de som inte vill lägga ner tid och energi. Absolut till 100% har jag själv merparten av kapitalet i indexfonder själv, men ser enskilda aktier som ett bra komplement.

Det som känns lite motsägelsefullt här på RT är att - å ena sidan förordas starkt att man ska köpa aktier i bulk via index (gärna med belåning enligt en del) - men man bör inte investera i enskilda komponenter av samma marknad för det är för svårt och för farligt. För att använda en liknelse är det lite som att förorda fastighetsfonder men att absolut inte vilja äga sitt eget boende :slight_smile:

Sen tycker jag det är oerhört viktigt att skilja på spekulation i aktier (i min mening hypade bolag, de flesta nyemissioner mm) mot att investera över lång tid i aktieägarvänliga stabila bolag som funnits i många är, har låg/rimlig belåning och har haft ökande vinster också i många år samt utan något tydligt hot.

Allt handlar om att få oddsen på sin sida för varje aktie, vilket jag inte upplever som så svårt men däremot kräver tålamod. Tex att köpa sådana fina stabila bolag som ”bara” hamnat our-of-favor pga vad som ser ut som ett övergående problem eller en ”wash-out” i en krasch. Att köpa sådana bolag när värderingen är en bra bit under vad normen varit skapar förutsättningar för att ha oddsen på sin sida. Visst kan det ändå gå åt pepparn, så det måste man vara beredd på. Precis som man måste vara beredd på att en indexportfölj halveras då och då.

Fördelen med enskilda aktier tycker jag är att jag bestämmer exakt vad jag investerar i och kan då välja bolag som jag vill vara stolt ägare utav.

Det känns också vanligt att många tycker att man ”måste” vara king på bolagen man äger dvs hålla sig till ett fåtal aktier (10-20) och bevaka dem så gott som dagligen. Jag tänker tvärt om. Att vara on-top på bolaget under investeringsfasen - ja - men därefter låta kapitalet köra med enstaka kontroll tex en gång om året. Om vinster kommer snabbt (tex dubblering), att ta hem kapitalet när det känns övervärderat, men låta vinsten köra. Vad är egentligen problemet med att ha, som jag, 100+ aktier diversifierat globalt och i olika sektorer, som jag sedan kan sitta på och hämta utdelning. Lite som en indexfond fast med 0% i förvaltningskostnad (annat än min egen tid). Passar absolut inte alla men det känns som det är något som förbises.

Egentligen tycker jag aktieinvestering är rätt likt hur man agerar på jobbet med all form av projektledning dvs

  1. Sätta tydligt mål och avgränsningar (avkastningsmål, utdelnings mål, inriktning)
  2. Tillsätta resurserna (din tid, ev. analystjänster, kapitalet)
  3. Tid (sätta milestones och indela i faser)
  4. Följa upp resultat, anpassa efter verklighet och jobba strukturerat

Behöver det vara svårare än så? :slight_smile:

6 gillningar