Hur garderar man investeringar som faller utanför det som idag är vetenskapens bästa metod

Spara och investera
#1

Den här tråden kan bli som att svära i kyrkan. Jag vill söka hjälp att finna metoder som minskar turens inflytande på lyckade val av aktiva fonder! Indexfonder är bevisligen bäst för flerparten av investerare. Uteslutande så för passiva och vanliga investerare. Jag ifrågasätter inte detta. Men det finns dom som lyckas slå index, kanske inte uthålligt, men sker det med tillräckligt stor marginal gör det ju inget om något år blir ett bomår. Utmaningen är en drivkraft i sig. Jag vill försöka och nu är frågan: hur ska jag göra för att hjälpa turen på traven kanske så mycket att den blir det lilla inslaget.

Om det här blir en tråd några nappar på, önskar jag verkligen att diskussionen handlar just om HUR JAG BÄST GARDERAR mitt val av fonder utanför de indexrelaterade. Jag behöver inte påhopp att det är emot vetenskapen eller att det inte går. Där står kunskapen kanske just nu, möjligen håller jag också med. Men accepterar man dessa fakta gör man ju inte heller några framsteg. Dessutom lyckas ju några att slå index. Hur ökar jag sannolikheten att tillhöra dem? Konkret, praktiskt och nu i mina investeringsval, främst inom aktiva fonder.

För att starta diskussionen har jag nedan gjort en enkel lista efter mina egna tankar.

  1. Identifiera marknadens tillväxtområden. Uthållig tillväxt är en bra grogrund för vinsttillväxt och därmed stigande kurser. Lyssna på marknadens proffs, men gör din egen utvärdering. De tycker ju ofta inte lika. Välj Dina fonder här.
  2. Inkludera vetenskapens slutsatser där de kan inkluderas i Din strategi. Enligt 5-faktorsmodellen ger ju småbolag en bättre avkastning än genomsnittet. Tom en korg av onoterade bolag ger möjligheter.
  3. Utnyttja momentumeffekten vid val av fonder. Även om val av tidshorisont är avgörande finns ett tydligt resultat att fonder som gått bra fortsätter att gå bra en ytterligare tid. För detta finns naturligtvis ingen garanti, bara en viss evidens. Var beredd att ompröva valen kvartalsvis. Minst!
  4. Välj välrenommerade fondförvaltare som lyckats väl senaste tiden och som har en investeringsstrategi för fonden som Du sympatiserar med. Ex storlek på bolag, antal bolag i fonden och mål med urvalet. OBS att välja fondförvaltare som lyckats väl senaste tiden är ett ovetenskapligt men pragmatiskt urvalskriterium.
    Det finns studier som visar att ett eget ekonomiskt intresse i att fonden går bra ökar sannolikheten för överavkastning. Exempelvis att lägga in det personliga sparandet av förvaltaren i fonden eller en prestationsbaserad avgift. Finns en sådan ska ev tidigare års förlust avräknas innan ett positivt resultat kan tillgodoräknas. Fonder med ett eget förvaltarintresse kallas ibland boutiquefonder.
  5. Diversifiera. Välj flera områden att satsa på, kanske också två förvaltare per område. Allt för riskspridning.
  6. Identifiera egna eventuella no go zoner. Tex vapen, alkohol, politiska risker.
  7. Ny teknik brukar kunna ge väldiga avkastningsmöjligheter, men kan också ge hög risk. Tänk igenom Dina val noga. Ex vätgasbaserad energi, elektronisk valuta, artificiell intelligens…
  8. Lägg in en bred indexfond med en mindre summa, så har Du enkel och omedelbar koll på hur Din depå utvecklas i förhållande till index. En “rikslikare” hm kanske en “risklikare”
2 gillningar
#2

Om man bara vill överprestera index, men inte vill satsa på ovetenskapliga metoder kan man investera i en vanlig indexportfölj och lägga på hävstång med ett värdepapperslån.

Då får man (nästan) samma riskjusterad avkastning. Högre absolut avkastning och högre risk.

1 gillning
#3

Tack. Du har lärt mig det en gång tidigare. Men alla har vi våra käpphästar och fixa ideer. Min är att jag fortfarande kommer ihåg tidigare finansminister Strängs visdomsord: “Den som är satt i skuld är ej fri”

#4

Använda hävstångspapper av olika slag då? Då är inte du den som är (direkt) skuldsatt?

T.ex. Bull/bearcertifikat (då kan du även gå kort olika saker så möjligheterna blir ännu fler)? Minifutures? Finns tom ETF:er med hävstång om man så vill (och vågar).

#5

Ett bättre alternativ utan lån, men läskigare. Här får jag, rätt eller fel, mer känsla av Lotto och risk för totalkrasch. Eftersom min sparhorisont är helt flexibel ser jag inte samma nivå på de facto risk inom min egen modell

#6

Tjaa det är ju inte ovanligt att aktiva fonder (som gått dåligt för banken) läggs ner. Då dina kvarvarande pengar hamnar i nån allmän aktiv globalfond eller liknande. Då har du ju förlorat pengar permanent om man vill göra den mentala bokföringen för att inte “se” en förlust innan den är realiserad.

#7

Jag tror att bästa chansen att slå index är att skaffa sig ett informationsövertag. Dvs:

  1. Gör din egen analys.
  2. Fokusera på ett mycket smalt område som du verkligen kan (där du har informationsövertag).
  3. Sätt upp investeringsregler för dig själv som hindrar dig att ryckas med i känslor.
#8

I tillägg till hävstång/hävstångspaper kan du också förvänta dig högre avkastning (OBS inte högre riskjusterad avkastning) genom att köpa aktier med hög beta, dvs hög risk som är svår att diversifiera bort.

#9

Jag tror att det finns strategier som kan överprestera. Men då kommer de att I perioder underprestera också, så man måste stå ut.

Idéer
Enkla men robusta kvantitativa strategier, ex värde och momentum. Kombinera båda då de tenderar att gå bra vid olika tillfällen.

Tillgångsallokeringar med hög riskjusterad avkastning, t.ex permanentportföljen, + hävstång. Kan man hitta nya varianter genom att kombinera tillgångar med högt beta eller t.ex. småbolag med stabiliserare som t.ex. guld.

Hitta någon kombination av sektorer med låg korrelation och kombinera. Guld, tech, skog eller vad vet jag.

Att som trådskaparen föreslår försöka hitta de stora framtida trenderna. Frågan är hur?

Jag tror att det är nästintill omöjligt att hitta de aktiva förvaltare som kommer prestera bäst. Men om man ska försöka kanske snarare satsa på mean reversion och ta en korg med sådana som underpresterat över en period, 3 år kanske eller något.

Kombinera flera strategier.

#10

Tack. Kul att det kommer några som vill spä på med nya goda ideer. Hoppas på fler även om vissa anser det vara mission impossible.

Min ide är ju inte att maxa överavkastningen bara att få lite mer än index, så säkert som möjligt, över tid. Jag räknar kallt med att kunna gå back något år, men att de goda åren väger upp en sådan miss. Jag satsar också på flera områden i tron att de jag prickat rätt väger upp missarna, om inte samma år, så nästa eller den därpå.

Jag letar inte heller nödvändigtvis de förvaltare som presterat bäst, utan de som presterat bra och som har en placeringsstrategi jag sympatiserar med. Jag väljer dessutom ofta två högpresterande förvaltare per identifierat tillväxtområde. På senare tid ofta kompletterat med en ETF som inriktar sig på mitt utvalda område.

Småbolag har en viss övervikt i mitt urval. Upptäckte igår att Lyxor har en ETF med hävstång just mot småbolag. Den ska jag handla imorgon.

Till sist har jag börjat nischa mig mot vissa smalare förmodade tillväxtområden som: artificiell intelligens, batteriutveckling, jordartsmetaller, näthandel i tillväxtländer, ren energi tror jag det finns en “omättlig” efterfrågan på (allt ska elektrifieras, bilar, stålframställning…), klimatomställning (USAs återinträde i Parisavtalet kan utlösa en kedjereaktion), blockchaintekniken, cybersäkerhet, fritidssektorn, vätgas. Kina har jag dessvärre uteslutit (jag skyr politiska risker). De flesta av dessa kommer garanterat att ha en växande efterfrågan några år framåt. En del kan vara inprisat, men inte allt överallt.

Eftersom jag har daglig koll (och finner ett nöje i det) kommer jag inte dra mig för att byta bort det som börjar verka slacka mer varaktigt.

#11

Det kan vara klokt att ha ett mål för att man då har något konkret att styra mot och inte bara så högt som möjligt. Eftersom börsen går upp och ner blir det svårt att ha ett statiskt mål. Ett index är en bättre referens tycker jag.

Är målet att avkasta som index plus lite till kan du ju ha en indexfond i botten, kanske 75-80%, och sen toppa med någon kategori som går bra för tillfället. Då borde du inte avvika så mycket från index men ändå ha en hygglig chans till överavkastning på sikt.

#12

En korslänkning.

Här är ytterligare en korslänkning:

Sedan håller jag med @Nightowl - det bästa och mest beprövade sättet att slå index med lägst risk är belåning över en lång tidsperiod. Att jaga fonder med bäst avkastning har jag än så länge inte sett något annat än anekdotisk bevisföring för. Självklart fungerar det i en uppåtgående marknad, men då fungerar i princip alla strategier.

Problemet kommer i vändningen och vändningar är alltid omöjliga att förutse. Problemet med en vändning är ju att på toppen så är sentimentet som mest optimistiskt. Dagen då det vänder, dagen efter, är ju den näst mest optimistiska dagen och så vidare.

Bara beviset att de fonder som har försökt sig på det inte är framgångsrika / lyckas eller att det är en uttalad strategi för fonder är ju bevis nog. Eller så argumenterar man för att finansbranschen som lägger miljoner på research skulle missat en så uppenbar sak är ju bara knasig i min mening. Och, det här är bara min åsikt, men jag ser fram emot att ställa frågan till de professorer som under året kommer vara med i podden så får vi se. :slightly_smiling_face:

3 gillningar
#13

Sammanfattar principerna för hur jag gör och som gett mig runt 50% per år senaste 3 åren och c:a 30% sedan årsskiftet (19% på PPM):

  • Välj fonder baserat på skattat momentum. 1-3 månaders historik har erfarenhetsmässigt bäst förutsättningar peka på framtiden 1 månad framåt så att man kan behålla åtminstone delar av detta momentum i genomsnitt (givetvis inte för varje fond vid varje tidpunkt)

  • Branscher blir de branscher som har bäst momentum men vill man diversifiera kan förstås sprida mellan branscherna även om de har sämre momentum. På samma sätt kan man aktivt undvika vissa marknader som kan vara instabila erfarenhetsmässigt om man vill skatta/bibehålla momentum. Exempelvis latinamerika, ryssland, kina, guldfonder, silverfonder.

  • Byt fonder om man ser bättre alternativ med väsentligen högre skattat momentum än de fonder man redan har.

  • Tillämpa undvikande strategi för byten så att man inte byter i onödan, eftersom det kostar en del att vara utanför marknaden några dagar under bytena plus avgifter för valutaväxling. Detta gäller inte PPM, där kan man byta hur ofta man vill utan att tappa något (så fort gamla bytet gått klart).

  • Se på fonders momentum I första hand, fonders avgift är helt ointressant i sammanhanget. Man kanske bara äger en fond i en eller ett par månader innan den byts ut. Om en fond då går upp säg 20% på den tiden spelar det ingen roll om man under den tiden betalar säg 3% avgift (men bara andelar av för de månader man har fonden), OCH dessutom, oavsett storleken på avgift har man faktiskt fått 20% avkastning då avgiften är avdragen i den avkastning som rapporteras och som märks via värdet på depån.

  • Inga indexfonder behövs som jämförelse. Bättre att jämföra med avkastning/momentum på de bästa valbara fonderna. Hade man gjort ett optimalt val hade man ägt just dessa i varje tidpunkt. Det kan man givetvis inte lyckas med så uppgiften är att försöka pricka så rätt det går med hänsyn till den riskspridning man önskar. Vill man jämföra med godtyckligt index gör man lätt det via bevakningslistor på Avanza som exempel, eller då man jämför fonder grafisk och väljer att ta in olika index. På många ställen får man automatisk in sådana jämförelseindex då man tittar grafiskt på en fonds utveckling.

Det här är principen och sen går det att göra på många olika sätt rent praktiskt och det kan vara en smaksak. Slipper man påverkan av tur/otur? Nej givetvis inte eftersom börsen är en form av stokastisk process med en hel massa olika faktorer som påverkar. I vissa lägen är läget grumligt, då kan man avvakta tills det klarnar och momentum blir tydligare. Man kan också välja att kliva av under oroliga tider, helt eller delvis. När börsen backar ligger bästa momentumet i princip i att vara likvid, eller möjligen i något innehav som tjänar på volatilitet.

Den största faktorn jag ser för att “gardera sig” är att vara aktiv:

  • Kolla börsen varje dag för att se hur innehaven går, jämföra med andra innehav och index etc. Ta del av nyheter, bedöm trender och risknivå (VIX är bra att se på)

  • Hitta en bytesstrategi som ger en bra balans mellan att inte vara för passiv (ligga kvar för länge med sämre fonder) och att inte vara för aktiv (riskera onödiga byten där man tappar på att vara utanför marknaden)

Ovanpå detta kan man öka utväxlingen via belåning men det ökar givetvis risken. Nordnet har bäst villkor för detta då man kan belåna många fler fonder än på Avanza. Avanza har superlånet men de fonder som kvalificerar är nästan bara trötta indexfonder och inga fonder jag vill äga då de inte har ett bra momentum. På Nordnet kan man få ned till 0,89% effektiv ränta med belåning på nästan alla högavkastande fonder istället, upp till en viss belåningsgrad.

Och nej, indexfonder är inte “vetenskapens bästa metod”. Men det finns forskning som visar på att metoden är bra givet vissa förutsättningar. Som sådan passar den då bra främst för:

  • De som inte har kunskaper nog eller vill lägga tid på en aktiv strategi

  • De som nöjer sig med en förhållandevis stabil men låg avkastning över tid

  • De som inte är villiga att ta risk för att öka möjligheten till avkastning. Indexfonder ger en förhållandevis låg risk (risk kvarstår förstås, börsen kan backa flera år i rad om man har otur och råkar ligga i indexfonder just då).

3 gillningar
#14

Alla känner till riskerna med confirmation bias. Det är lätt att bli frälst i sin egen religion. Men är det egentligen inte det som händer när man påstår att man inte utan tur kan få högre avkastning än index på sikt?

Jag tvivlar inte på att de studier som det ofta viftas med är korrekt utförda utifrån sina premisser. Men begreppet placeringsstrategi är ju så mycket större än så. Kanske har varje momentumplacerare sin egen strategi. Hur mycket forskare jag än är kan jag inte studera alla varianter som finns. Att då klumpa ihop några utvalda strategier och dra den generella slutsatsen att det inte går att långvarigt slå index utan tur drar lite åt confirmation bias hållet, kan jag tycka.

Flera här på forumet, inklusive mig själv, påstår att det går att slå index. Frågan är om vi av någon anledning hittar på allt eller om vi bara har haft tur? Eller kan det vara så att vi verkligen har hittat ett sätt att klara det på? Är detta en omöjlig tanke även om vi inte kan referera till någon akademisk studie?

1 gillning
#15

Nej, men en forskares dator med lite machine learning kan skapa och testa ett par miljoner olika varianter av Momentumstrategier.

Ingen finner riskjusterad avkastning som överstiger index mer är enstaka procent.

Det som @Pellepennan beskriver i sin korta utvärderingscykel är en strategi som ger upphov till ett välkänt problem inom machine learning som kallas “overfitting”. Modellen anpassas efter bruset från det stokastiska delarna av signalen (i detta fall avkastningen). Den ger en nästintill perfekt historisk matchning men saknar fullständigt möjlighet till att vara representiv för kommande utveckling.

Tror du på fullaste allvar att en finansbransh som lägger miljarder på forskning inte skulle kunna bygga en machinelearning-baserad algoritm som slår dig med hästlängder?

Är det verkligen en helt omöjlig tanke att du bara haft tur och nyttjat en strategi med extremt hög risk i de senaste åren rejält uppåttrendande marknad?
Där turen ligger i att du har jobbat i en rejält uppåtgående marknad.

1 gillning
#16

Precis. Man kan se det som en confirmation bias mot evidens via forskning. Allt som inte har stöd i forskning, dvs olika typ av anekdotisk evidens ratas stenhårt. Så här ser man inte på det annars i samhället, inte heller för investeringar i allmänhet. Ta företagande som exempel, där räcker det med en affärsidé man tror på, för att ta stora lån och starta upp verksamhet. När man drivit verksamheten efter ett tag ramlar det löpande in anekdotiska bevis för om det verkar fungera eller inte. Det här duger i de allra flesta fall!

Sen har vi det här med misstron mot att en strategi eller förmågan att lyckas bättre än genomsnittet baserat enbart på ett genomsnittligt resonemang. Det blir helt fel. Det spelar ingen roll hur stor andel som misslyckas för de som har strategi och förmåga, energi, tid, finurlighet etc. för att lyckas. Man kan heller inte skylla allt på tur om man lyckas och otur om man misslyckas. Det finns så många olika faktorer som påverkar resultatet.

Jag köper heller inte tesen att man inte kan utvärdera en strategi via resultatet, klart man kan. Det är nämligen enbart resultatet som räknas i praktiken! Och man behöver inte ha exakt samma strategi över tid utan man kan ändra strategi helt eller justera en befintlig löpande. Det är enbart resultat som räknas! Man har liksom ingen glädje med att tro sig veta att man sitter med världens bästa strategi om den inte levererar ett bra resultat, det är lite på temat operationen lyckades men patienten dog.

Ska man bli lite filosofisk så är överlevarna på sikt de som anpassar sig bäst efter omgivningen, det kan ibland kräva nytänkande. Då förutsättningarna ändras kan man alltså inte köra samma metod hela tiden, eller åtminstone inte i samma tappning.

Tror Jan Bolmeson tog upp något exempel kring att en kirurg inte kunde byta metod helt plötsligt, utan stöd av evidens, så att patienten riskerar att dö. Men här är det ju så att man byter metod hela tiden efter vad man lär sig. Det behöver faktiskt inte finns stenhårda evidens. Man kan förstås prova att operera grisar för att se om en viss metod ökar överlevnadsprocenten men ibland provar man sig fram. I coronatider har man inom sjukvården faktiskt provat sig fram via olika behandlingar för att successivt lära sig vad som är den effektivaste behandlingen av patienter som kommer in med andningsproblem och andra symptom som följd av Corona. En stor del av de åtgärder och förändringar man gör bygger på anekdotiska evidens. Hade man vägrat göra sådana “experiment” med hänvisning till att evidens för metoden saknas så hade helt enkelt många fler patienter dött av coronan! Man har mycket högre överlednadsprocent på patienter som kommer in för corona idag än vad man hade för ett år sedan. I många fall måste man ta till anekdotiska evidens och det kan vara mycket lyckosamt! Forskningen kan förstås komma ifatt senare men det är inte säkert att det behövs, de nya metoderna har visat sig bättre än de gamla, man byter inte tillbaka till de gamla även om man just nu saknar “forskningsresultat”.

Jag tycker inte det spelar någon roll om man har vetenskaplig evidens eller anekdotiska evidens. För bägge gäller att ingen metod lär fungera bäst i varje givet scenario. Den vetenskapliga metoden kanske var bra i snitt under 20 år men kanske är dålig just nu. Den anekdotiska kanske är bra just nu men inte om 5 år, då kan en annan metod eller variant av metoden användas.

Man ska inte vara rädd för att prova sig fram, utan det kan man aldrig bli bättre. Det gäller i alla andra situationer i livet så varför inte när det gäller hur man investerar?

1 gillning
#17

Varför kan man inte säga att köpa trisslotter är en bra investeringsstrategi då? Om man har vunnit en miljon en gång?

#18

Jag uppskattar att du beskriver din strategi lite mer utförligt! Följdfråga, hur ser du på de fonderna med köp/sälj-kostnader, går de bort? Och de fonder som tar en prestationsbaserad avgift? Jag kan tänka mig att prestationsbaserad kanske kan vara mer okej. Men köp/sälj-kostnader (som ofta kan vara 2% för varje) skulle ju kunna slå ganska hårt eftersom man håller på fonderna relativt kort tid.

Det börjar bli ganska tradigt med din konstanta negativitet vad gäller andra strategier än din egen.

Det finns ingen universell “vetenskapligt bästa metod”, och den lär aldrig dyka upp i framtiden heller så det är irrelevant. Jag håller inte med om din tolkning av forskningen i de tre punkterna du nämner. Många med långt mer kunskap än dig och mig menar att passiv strategi gynnar sig i längden, trots kunskap och tid lagd på aktiv strategi. Den förväntade avkastningen är inte låg på sikt, utan tvärtemot så säger ju forskningen att det ger en bra riskjusterad avkastning. Angående den sista så kan man ju definitivt inte slå index om man inte går utanför index, men där är ju den relevanta frågan om den extra risken man tar verkligen lönar sig på sikt? Notera dock att forskningsfältet är ju sällan (aldrig?) enhälliga, vilket är bra för att utöka vår kunskap.

#19

För att återknyta till TS fråga, hur garderar man sina investeringar? Jag tänker så här:

  1. I ett snällt scenario där börsen stiger hyfsat monotont påstår vissa då att man kan lyckas med i princip vilken metod som finns, kanske t.o.m. kasta pil på fonder och aktier. Men det är ingen bra metod, man får bättre avkastning om man har någon form av strategi. Att kasta pil på fonder och aktier är nämligen i snitt det som är resultatet av om man valt indexfonder. I ett snällt scenario vill jag ha så bra avkastning jag kan få mot en viss risk. Jag har valt momentum som strategi och i snälla scenarion pekar anekdotiska evidensen mycket kraftigt mot en rejäl överavkastning mot index.
  2. I ett grumligt scenario där momentum är svåravläst lönar det sig oftast bäst att avvakta tills läget blir tydligare och nya momentum bildas.
  3. I ett akutscenario med kraftig oro och risk för ras, tillämpar jag akutstrategier. Rasen kommer sällan som en blixt från ovan utan det finns en viss oro man kan se innan. Man kan under den tiden försöka skydda sig något genom att ändra sina innehav då. Under själva “raset” kan man välja på att “sitta still i båten” eller sälja så fort man kan. Ingen har facit här vad som är bäst så då kan det bli en jobbig bedömning och chansning.
#20

Den frågan är lätt att svara på. I princip inga fonder har köp/sälj-avgift utöver valutaväxlingsavgifter som är mycket små i förhållande till vad man tjänar in på ett bra byte. Det står så i fondbladen men köp/sälj-avgifter är bortförhandlade mot stora aktörer som Avanza och Nordnet. Prestationsbaserad avgift spelar ingen roll så länge nettoavkastningen efter avgift är bra. Det är den som redovisas och det är den som syns på värdet i min depå, oavsett hur hög avgiften är faktiskt. Om en sådan fond har bäst momentum ser jag inga nackdelar med att välja den. När andra fonder går bättre åker den ändå ut.

De slutsatserna gäller för ett genomsnitt under lång tid. Men jag lever efter principen att man är sin egen lyckas smed. Hur jag lyckas eller misslyckas ligger i mina händer och jag kan inte låta mina strategier begränsas av hur resultatet är för andra i snitt över lång tid, det anser jag är helt irrelevant för hur JAG kommer att lyckas. Indexfonder ger en bra riskjusterad avkastning över tid men tänk om jag lyckas få en ännu bättre riskjusterad avkastning? Jag brukar som sagt ha en Sharpekvot på 2.5-3 nästan hela tiden trots “högriskfonder”. Funkar det inte vid börsnedgång? Nej men då tillämpar jag mina akutstrategier. Jag behöver inte ha exakt samma metod oavsett hur börsen går.

1 gillning