Finns skicklighet alls?

Jag ska förtydliga mig. Finns det aktiva fondförvaltare som på grund av sin skicklighet, och inte på grund av tur eller utnyttjande av ineffektiviteter på marknaden, lyckas slå index? Ämnet är långtifrån nytt på RikaTillsammans men jag är det :innocent:

Ja jag vet, forskningen pekar på att det är mycket, mycket, mycket svårt.

Ja jag vet, en aktiv förvaltare måste täcka sin egen högre avgift.

Lika fullt kan jag inte skaka av mig tanken på att det måste finnas skicklighet där ute. Hjälp mig! Kanske är svaret att ja, det finns skicklighet men den är antingen otillräcklig på lång sikt eller så ovanlig att jag högst sannolikt inte kommer att hitta den.

Jag är inte nöjd med det svaret, fast jag vet inte riktigt varför. Vad är det för mental spärr jag har? Jag har inga problem att inse att jag själv inte är skicklig nog men jag har problem att låta det omfatta (nästan) alla.

Jag ska försöka reda ut lite mera hur jag tänker.

Forskningens resultat blir tydligare ju längre tidshorisont den avser, och - här kommer mantrat - historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Men en jämförelse mellan avkastningen hos aktiva förvaltare och avkastningen i index är med nödvändighet historisk. Vad ska jag annars titta på för att försöka hitta den där skickligheten som kanske inte finns? Ju längre tidshorisont desto större fördel för breda indexfonder, men jag har inte 30 år. Eller jo, kanske, men jag vill inte ha en sparhorisont som sträcker sig tills jag närmar mig 80. Finns det för ett kortare tidsspann något sätt att skilja på skicklighet och tur?

För att slå index måste en aktiv förvaltare ha åsikter som avviker från konsensus, och ha rätt. Inte på hela innehavet men på så pass stor andel att avkastningen på andelen överstiger förvaltningsavgiften på totalen. Om resten av totalen följer index kommer en sådan förvaltare att slå index. Jag förstår att detta måste vara mycket svårt. Men jag tänker att det är skillnad på att tajma marknaden (förutse en krasch eller björnmarknad) och att välja rätt innehav. Om det förstnämnda är nära omöjligt, kan inte det sistnämnda vara möjligt, om än ovanligt? Hos förvaltare som använder fundamental och kvalitativ analys. Och. Är. Skickliga!

Kanske är oskickligheten hos aktiva förvaltare koncentrerad till USA, liksom forskningen är det. Jag har sett Wall Street och Wolf of Wall Street. Men i Europa då? Och i Sverige! Vi som är så bra.

Jag har pengar investerade i aktiva fonder. Till och med fondandelsfonder. Slå mig inte. Som kanske framgår av ovanstående osammanhängande bladder har jag kommit en bit på vägen till upplysning. Hjälp mig att nå ända fram.

Vad jag minns så finns det evidens för att en del förvaltare kan bli mycket skickliga. Tyvärr blir de inte så skickliga att de tjänar in kostnader för deras aktiva förvaltning. Efter kostnader så går de ändå sämre än jämförelseindex.

Finns säkert någon som är jätteduktig, fast frågan är om det ens går att bevisa egentligen att det är just skicklighet och inte tur? :joy:

Jag läste idag en artikel som visade att likadana portföljer (alltså lika bra förvaltare?) presterar olika beroende på timing i rebalanseringen.

Det är verkligen många saker som spelar in när man ska utvärdera skicklighet, det är extremt svårt!

Från artikleln:
Our results suggest substantial problems for analyzing any investment when the strategy, its peer group, or its benchmark is susceptible to performance impacts driven by the choice of rebalance schedule.

Accepterar du att det är en stor del tur inblandat i resultatet?

Rikatillsammans hade ett avsnitt där de diskuterade om skicklighet finns.
Slutsatsen var att troligen finns skicklighet men det är en liten statistisk effekt som mest märks på de långa tidsintervallen.

Skickliga förvaltare är kontinuerligt bättre, någon tiondels procent bättre, än andra, månad efter månad. På långa tidsperspektiv blir den exponentiella tillväxten hos dessa skickliga förvaltare bättre än andra förvaltare.

1 gillning

Senaste exemplet hur det kan gå när duktiga aktiva förvaltare tajmar börsen. Ingen kul statistik :+1:. Alltså riktigt duktig förvaltare Max Mitteregger med alla möjliga börs verktyg ! Indexfonder globala är säkrare än aktiva både på kort och lång sikt. Kortsikt mer räntor/sparkonto. Längre sikt mer globalindexfond. Inte svårare än så att höja eller sänka risken. :+1:

1 gillning

Mycket bra fråga. Med svårighet accepterar jag det, skulle jag säga, eftersom de som litar för mycket bara till turen borde försvinna snabbt.

Vad är snabbt i sammanhanget?

Jag tror det finns skicklighet men också mycket slump så även skickliga behöver inte nödvändigtvis få bra utfall.

Det finns väl fall där vissa har lyckats väldigt bra, typ Peter Lynch hade väl dubbelt så bra resultat som index under de 13 är han förvaltade? Ett medel på 29%.

Men också intressant är att medel-investeraren förlorade pengar på fonden för att de köpte och sålde fel.

Så även om skill finns, är det smarta att leta efter den? :grin:

2 gillningar

Utan att veta svaret på denna fråga vill jag bara påpeka att givet ett tillräckligt stort antal förvaltare måste man förvänta sig att en del statistiskt sett kommer ha tur hela sina karriär, allt annat vore konstigt. Vem det är är så klart omöjligt att säga. Man måste alltså inte bara hitta exempel på förvaltare som hela sin karriär gått bättre än index, utan tillräckligt många för att med säkerhet säga att det avviker från det man kan förvänta sig av slumpen.

1 gillning

Sluta ställa så bra och svåra motfrågor :grinning:

Med snabbt menar jag snabbare än de förvaltare som förlitar sig mera på sin skicklighet än på turen.

Hur skulle marknaden kunna bli effektiv, utan skicklighet? Låter som en självmotsägelse för mig.

1 gillning

Ja, och sen dessutom möjligheten att hitta just den fonden/förvaltaren… Nål i en höstack med det sortimentet av fonder som finns idag hos nätmäklarna.

På frågan huruvida skicklighet finns så är svaret såklart ja. Men de flesta har ju en övertro på sin egen förmåga och underpresterar om man investerar direkt i aktier själv. Och att hitta en lovande fondförvaltare där avgifterna inte äter upp avkastningen är ju även det svårt.

Tyvärr ser det inte mycket bättre ut i Europa:


(på 3 års sikt så är det ca 25% som går bättre)

Hej!
Skicklig fondförvaltare?
Om vi bryter ner det lite grann kanske det blir enklare att resonera kring: skicklighet, fonder och förvaltning.

Skicklighet: Finns gott om exempel på de som i investeringssammanhang påvisat skicklighet. Soros (komplexa samband), Swensen (modell som avviker från normen och bättre passar ett college finansieringsbehov), Douglas (förmåga att hitta riktigt duktiga företagsledare) etc

Fonder: Finns allt från fantastiska till horribla. Det finns enskilda fantastiska beslut och följder av fantastiska beslut. Ligger skickligheten i valet mellan aktie A eller aktie B i en fond? X procent Apple och X procent Microsoft eller i att identifiera att under 2010-talet är det nog teknikfonder som gäller och sen start en sådan och dra in stora mängder kapital? Hur många fondförvaltare av teknikfonder byter sedan helt spår och blir en råvarufond under decenniet när det är rätt nisch? Säkert några, men det är nog få som skulle följa med en förvaltare som anpassade sig så efter verkligheten. Ofta verkar fonder vara ganska specialiserade och konstanta eller generella och konstanta. Sällan sett specialserade och föränderliga fonder. Något i fondstrukturen gör att det är svårt för investerarna att ta del av skickligheten.

Förvaltare: Syftet är att ta hand om andras pengar. Då gäller det att det går att sälja in. Fondstrukturen gör att utflöden motverkar avkastningen. Ett exempel är att väldigt många vanliga fonder har innehav eller cash som bara är till för att hantera utflöden.

Slutsats: Jag tror att skickligheten finns men att den är svår att ta del av. Skickliga investerare finns helt klart men det är kanske inte alltid de som blir fondförvaltare. Fondformatet är begränsande för investeringar. Så om man inte har den begränsningen är det roligare att det går att få utlopp för sin skicklighet ( skicklighet definierat som förmåga som avviker positivt).

För att avkastningen ska avvika positivt behöver också metoderna avvika. Tycker mig se fler som gjort det utanför fondvärlden.

Tyckte att det här avsnittet om skicklighet med Barras var intressant. Hans forskning visar att många är skickliga men att avgifterna äter upp det. Sen var han också inne på att en fond får det svårare när den växer.

1 gillning

Okej, så när förlitar sig en förvaltare mer på tur än skicklighet då? En förvaltare kan väl ha båda? Eller för den delen vara väldigt skicklig och ha otur?

Hur stor roll spelar tur och hur stor roll spelar skicklighet?

Lite konstig frågeställning. Personligen skulle jag nog tänka om “skicklighet” ganska exakt som “förmåga att exploatera marknadsineffektiviteter för egen vinning.” Det kan t.ex. handla om att identifiera värdefulla bolag innan den värderingen blir allmänt vedertagen av marknaden i stort.

Om man köper ovanstående definition följer också en del relativt enkla deviser gällande när aktiv förvaltning kan vara värt att överväga. Inom områden där det finns goda belägg för att tro att marknaden är någorlunda effektiv så finns det inga större skäl för småsparare att satsa på aktiv förvaltning eftersom utrymmet för skicklighet att göra skillnad ändå är minimalt. Inom områden där det däremot finns goda belägg för att tro att marknaden är ganska ineffektiv så kan det finnas skäl att satsa på aktiv förvaltningen eftersom det då faktiskt finns utrymme för skicklighet att göra skillnad.

Sannolikheten för att aktiva fonder ska slå index är t.ex. betydligt större i Kina än i USA, vilket inte är så konstigt givet att Kina fortfarande är något av en pajasmarknad där staten utan förvarning kan gå ut och fängsla dissidenter och konfiskera resurser lite som dem vill. Och en av anledningarna till varför många indexkramare samtidigt också kan vilja lägga en slant i t.ex. Investor är ju för att det ger en möjlighet att komma åt onoterade bolag (= betydligt mindre effektiv marknad än noterade bolag).

Nyckelordet där är dock förvaltare. Det första större fonder/investmentbanker etc stöter på är likvididetsproblem, det går därför inte likställa fondförvaltare med individuella småsparare. Det blir tyvärr ett päron mot äpplen.

Kort har vi småsparare en ganska stor edge mot alla förvaltare, vi har inte alls samma likvididetsproblem och kan därför i princip köpa och sälja precis när vi önskar förutsatt att vi håller oss till någorlunda likvida tillgångar (som t ex fonder, större ETF:er och större bolag).

Enkelt exempel,

  1. Kalle går och köper tre äpplen på Hemköp. Hemköp har 100 äpplen i butik så det är inga problem att köpa äpplena.
  2. JP Morgan går till Hemköp och vill köpa 1000 äpplen, det går inte då det bara finns 100 äpplen … JP får vänta till nästa leverans eller se om Kalle m fl är villiga att sälja sina äpplen för att åtminstone börja fylla ordern om 1000 äpplen.

En något mer korrekt jämförelse blir därför att jämföra snittet av likvididet för småsparare kontra andra småsparare. Annat blir alltid ett äpplen och päron.

Ovan är också svaret på olika varianter av “Om X går bra, varför inte starta fond?”. En av de bästa fonderna genom tiderna, Medallion Fund, går t ex inte att köpa. Detta då det över X antal miljarder uppstår just likvididetsproblem varpå köp och sälj kort och gott inte kommer att kunna exekveras lika effektivt.