Att överdesigna en portfölj

Spara och investera
1

Jag tänkte att jag skulle skriva några rader om min portfölj, eftersom jag nyligen haft anledning att planera en svensk portfölj från grunden. Kanske finner någon värde i det. Kanske kan ni se något jag inte tänkt på.

Grunden är så klart aktier. Att investera i aktier är att investera i människors förmåga att tjäna pengar, och det har vi visat oss vara ganska bra på. Demografiska problem finns förvisso, och det är möjligt att BNP går ner någon gång om inte förbättrad automation håller takten med minskad arbetsstyrka. Fokus är en väl diversifierad portfölj som innehåller aktier från världens alla hörn och med en fond får någon annan bry sig om det problemet.

I mina analyser där jag jämför fonder mot kategorins medelutveckling (snarare än ett abstrakt index), såg jag att Swedbank Robur Globalfond är en förvånansvärt attraktiv fond för den höga avgiften på 1,4%. Den är aktivt förvaltad, så klart. Kanske har de bara haft tur. Det kan jag inte säga något om, men den stod ut tillräckligt mycket för att det ska vara värt att ha den. Å andra sidan kanske deras “stjärnförvaltare” som lämnade fonden för några år sedan var den drivande faktorn, så jag vill inte att det är mitt enda val här.

Ett mer rimligt val är DNB Global Indeks, som håller väl i jämförelse med medlet det också. Den följer MSCI World Index Net. Jag är lite orolig att de inte säger vilken valuta det här är viktat i, så jag är inte helt bekväm med valutarisken, men låt gå. För att hålla det enkelt har jag hälften var av Swedbank Robur Globalfond och DNB Global Indeks. En teoretisk fördel med Roburs fond emot DNBs är att jag ser svagt negativ korrelation (-0.34) för Robur mot räntefonder, men ser svagt positiv (0.12) för DNB.

Valutarisk finns så klart, som vi har märkt. Det finns de som inte bryr sig utan tycker att det återgår till medel tids nog och att det därför inte är värt att hantera. Jag är nog lite mer oroad än så. Innan 2015 stod USD kring 7 kr. Nu har den varit uppe på 11 kr och vänt igen. YMMV. Därför vill jag ha lite mer fokus på hemmaaktier, så jag lägger till Carnegie Sverige Plus (+50% hävstång) och Storebrand Europa Plus (en ESG-fond som verkar bättre än Europa). Lite hävstång har aldrig skadat, right? :slight_smile: Med positivt väntevärde ska inte en billigt utförd hävstång vara särskilt dåligt. SEB Sverige Indexnära hade väl varit det vettiga valet eftersom den har låg avgift, men Carnegies fond verkar konsekvent överträffa dem, netto. Seeking alpha!

För min Robur-del har jag valt Cliens Sverige. Den följer Sverigekategorins medel bättre än Carnegies, men har också 1,63% avgift mot 0,91%. Även Cliens överträffar SEBs indexfond. Cliens är intresant för att den också har en svagt negativ (-011) korrelation med räntefond medan Carnegie ligger svagt positiv (0.33).

Tyvärr visar det sig att DNB Global Indeks inte har tillväxtmarknader, så den luckan behöver också täckas. Här valde jag Avanza Emerging Markets som ett billigt och bra alternativ. Storebrand Emerging Markets Plus skulle varit mitt andrahandsval. Det är mycket möjligt att den är värd den högre avgiften, men den har bara 10 år historik, så det är svårt att dra slutsatser.

Slutligen kommer vi till räntor och krediter. Den delen av portföljen som ingen egentligen vill ha, men den aggerar som buffert för när aktiemarknaden vänder nedåt. Hur stor den delen är beror på din risktolerans. Ju mindre, desto bättre avkastning, men också mer volatilitet. Har du is i magen är 100% väldigt lukrativt. Börjar du sälja i mars 2020, blir det inte bra alls. Den större delen av portföljkonstruktion är att hantera psykologi, snarare än Sharpe-maximering.

Här har jag valt AMF Räntefond Lång som bas. Stabil prestanda jämfört med andra räntefonder och jag undrar om de inte har lite hävstång (beta mot kategorimedel är 145%). En avgift på 0,13% passar en räntefond med förväntad 2,2% årsutveckling bra.

Jag skulle också kunna ta Evli High Yield för att få in företagskrediter, men den har positiv korrelation mot allt i min portfölj, starkast mot Carnegie Sverige (0,72). Volatiliteten mycket lägre, men fftersom Sharpe för de två är rätt lika, tillför det inte något.

Guld och silver har ju gått bra de senaste åren, och det är säkerligen ett resultat av att statsskulderna går upp och penningtryckerierna går varma. Tyvärr har Evli Silver och Guld bara 9 år i livet, så det ger inga starka signaler om korrelationer vid nedgångar. Jag skulle gärna ta med lite guld, men tror att jag hellre skulle göra det i byrålådan än på börsen. 1981-2001 såg guld en nedgång på 65% i USD, med små toppar uppåt. 2011-2015 var det -45%. Guld kan gå ner och vara en dålig position väldigt länge. Jag ser det mer som en försäkring än en investering. Kanske något för spekulation på lekkontot.

Inget hittills har diskuterat vad USD gör imorgon eller om CoVID 2.0 kommer om tre år. Jag har valt fonder med lång livstid som gått igenom 2008, 2012-2015 och 2020. Förhoppningsvis har vi kunnat se hur de fonderna reagerar på dylika problem.

Slutligen kommer vi då till viktning. Jag har inte brytt mig om max-Sharpe här. Det är mer en fråga om vad jag vill ha mycket och lite av och att hålla underhållet enkelt. Att hålla nere ränteinnehavet är definitivt bra, så jag vill inte hålla mer än 7-10 år årsutgifter i räntefonden. (Med t.ex. 500 000 kr/år och 20% räntefond skulle det då vara okej upp till en portfölj på 17,5-25 Mkr.) Personligen känner jag att sweetspot ligger kring 80/20, men det kanske ändrar sig till 70/30 eller 90/10 om jag kommer på något mer kriterium.

Här är den passiva portföljen:

  • 60% DNB Global Indeks S
  • 20% AMF Räntefond Lång
  • 10% Carnegie Sverige Plus A SEK
  • 5% Storebrand Europa A SEK (ändrat från Storebrand Europa Plus A SEK)
  • 5% Avanza Emerging Markets

Och här är den med aktivt förvaltade fonder:

  • 60% Swedbank Robur Globalfond A
  • 20% AMF Räntefond Lång
  • 10% Cliens Sverige B
  • 5% Storebrand Europa Plus A SEK
  • 5% Avanza Emerging Markets
2

Med all respekt för din research, ditt resonemang och dina val. Jag ser ingen anledning till att inte bara investera i globala indexfonder med en liten tilt Sverige (10-20%) och emerging markets (10%). Jag tror du begår ett kardinalfel när du försöker med sofistikerade resonemang överlista och därmed överprestera index. Jag tänker inte kommentera räntor för det är inte något jag är intresserad av, men givet en 100% aktiefondportfölj - Tror du att du kommer slå en indexfondportfölj enligt mitt förslag på 10-20-30 års sikt? Varför inte bara släppa taget och flyta med? Inget illa ment, jag är faktiskt nyfiken på drivkraften.

4 gillningar
3

Rättvis kritik. Lite av det är väl kontrollbehov och finansintresse. Jag gillar att arbeta med materialet.

Ett mer konkret problem är att även om man säger “köp globalt aktieindex”, så finns det många produkter att välja bland och alla presterar inte lika bra. Sen om det är okänt systematiskt trackingfel, höga avgifter eller otur, det kan jag inte säga.

Är det så stor skillnad mot den passiva portföljen jag visade? Storebrand Europa Plus hade kunnat vara Storebrand Europa, definitivt. Europa tycker jag är intressant eftersom det är den absolut största handelspartnern, så valutamässigt behöver vi vara synkade. Annars låter det som att vi är överens, förutom risknivån vad gäller ränteallokering?

1 gillning
4

Japp den passiva kan jag förstå mer, minus räntedelen då (antar att jag kanske tänker mer på sådant när jag har haft en längre sparkarriär och går mer mot värdebevarande). Där är vi tämligen överens :slight_smile:

Givet att du har intresset för investerande och vill försöka slå index - då blir förstås ditt inlägg mer förståeligt! Förhoppningsvis får du fler kommentarer av folk som har ett liknande synsätt!

1 gillning
5

Ja, jag är definitivt närmare värdebevarande-mode. Jag är egenföretagare och det kan finnas behov av att skjuta till kapital ibland. Innan 40 hade jag nog nära 100% aktier.

Jag kan förstås inte argumentera emot att det är osannolikt att slå index, annat än att man lever bara en gång, så om det finns någon chans att hitta en aktiv fond som vinner, kanske det är värt att ha en del där. :slight_smile:

Jag skulle dock jättegärna köpa Globalfond I som har 0,65% i avgift istället för 1,4%. Då börjar det bli ruggigt intressant. Men de har tagit bort den från fondlistan, så det kräver nog lite mer övertalning.

1 gillning
6

Fonders historiska utveckling har igen och igen visat sig ha extremt lite att göra med deras framtida utveckling. Jag skulle inte använda hur fonden presterat historiskt som en datapunkt för att avgöra huruvida den är värd att köpa. Det är väldigt vanligt att aktiva fonder visar en bättre historisk avkastning än index, helt enkelt eftersom det startas en jäkla massa aktiva fonder hela tiden och de som inte överpresterar läggs ned eller slås ihop med bättre fonder och därmed tar över deras historik.

3 gillningar
7

Helt klart. Hela filosofin kring SP500 och många ändra är ju marketcap-viktat: att filtrera ut de företag det går dåligt för och vikta upp de det går bra för. Det du säger är att samma argument går att föra för fonder. Fonder som har funnits länge och som historiskt har överpresterat kanske har en fördel, men det kommer inte nödvändigtvis fortsätta vara så. Problemet är att det är svårt att veta var/när en ny regim börjar, liksom för aktier.

Lösningen på det hade varit att köpa på sig alla aktivt förvaltade fonder med någon viktning som gynnar de attraktiva, precis som SP500. Frågan är hur den viktningen skulle se ut. Det kan inte vara likaviktning, eftersom studier visar att den genomsnittliga aktiva fonder underpresterar index.

En intressant fråga.

Trots det har du en stark åsikt om att passiva indexfonder är bättre i framtiden. Det får jag inte ihop. Vad baserar du det på, om inte de vanliga studierna som använder historisk avkastning som argument?

8

Matematik. Den genomsnittliga aktivt investerade kronan måste före avgifter avkasta lika mycket som den genomsnittliga passivt investerande kronan. Det är en konsekvens av hur marknader och index fungerar. Det enda sättet att överprestera index är att någon annan underpresterar. Eftersom aktiva fonder har högre avgifter, både för förvaltning och i form av transaktionskostnader, så bör de rimligen underavkasta index efter kostnader.

Det är naturligtvis möjligt att de pengar som investeras aktivt men utanför fonder underpresterar så mycket att de aktiva fonderna kan överprestera, men det finner jag osannolikt. Dessa pengar ägs av investmentbanker, universitet, exklusiva hedgefonder, diverse institut, och så vidare. Den enda möjligheten skulle vara katastrofala förluster hos småsparare som äger enskilda aktier, men jag finner det ytterst osannolikt.

Därför säger logiken att om man inte vet vad som kommer att gå bra så bör man investera brett (för att få ned den idiosynkratiska risken) och billigt. Jag har dock inte så mycket emot en aktiv fond om den har kostnader som en indexfond. Antagligen högre risk, men samma förväntade avkastning.

9

Detta är min slutsats av alla försök till att försöka förstå denna börs.. Alltså, helt ärligt spelar det någon roll överhuvudtaget vad du äger bara du håller det och låter ränta på ränta göra jobbet.

Vill man ha Finland index så köper man det, kanske lite Brazilien med i cocktailen också.. sen kom man på men fan jag har ju inge Japan, så köper man det osv osv.. så håller man på så tills man dör, jag tror på allvar inte resultatet är så mycket sämre än att köpa en global indexfond.

2 gillningar
10

Jag minns inte var, men jag läste/hörde någon prata om en man som gav sin fru råd om vilka aktier att köpa. Hon köpte på hans råd. Sen sålde hon när de gick sämre. Så höll hon på.

När mannen dog, informerade advokaten om att det fanns ett mycket större konto åt henne som hon inte kände till. Mannen hade köpt samma aktier som han gav henne som råd, men han sålde aldrig.

Om det är en skröna eller riktig historia har jag ingen aning. Men det vore ju en trevlig överraskning.

2 gillningar
11

Alltså ja, till stor skillnad handlar det väldigt lite om vad du äger och mer om beteendet. Klart man kan inte ha allt i samma bolag men att bara köpa de man tycker landar i precis det indexfond förespråkar, investera så brett som möjligt och bara hålla.

Enda man kan kontrollera är avgifter och det är absolut enklaste sättet att få avkastning.

2 gillningar
12

Det är ju ett argument för att köpa på sig aktiva fonder också?

För ditt argument räcker det med att vissa aktiva fonder underpresterar för att låta andra överprestera. Studier har ju visat att de flesta aktiva fonder underpresterar, så de råder det ingen brist på. :slight_smile:

13

Är det? Nu hänger jag inte med. Men ja, jag har som sagt inget speciellt emot aktiva fonder. Jag har något emot dyra fonder. Och de billigaste fonderna är nästan alltid indexfonder, speciellt om man räknar med transaktionskostnader, som inte alltid redovisas som en del av avgiften.

Du frågade mig vad mitt argument var för varför passiva fonder skulle vara en bättre investering, om jag inte förlitade mig på historisk data. Jag besvarade varför jag menar att den genomsnittliga passiva fonden överpresterar den genomsnittliga aktiva fonden.

Att det går bättre om man väljer den aktiva fond som kommer att överprestera är en helt annan fråga. Där kommer vi ju till frågan om hur goda möjligheter man har att kunna göra detta.

Men min större poäng är inte att all historisk data är meningslös, utan att specifikt den historiska datan för en viss fonds avkastning är meningslös. Detta eftersom massor av studier visat att den inte fungerar som prediktor för framtida avkastning, och för att vi vet att dessa grafer lider av extrem överlevnadsbias.

Det finns också ett ganska enkelt logiskt argument här. Alla andra kan också se den historiska datan. Vi vet att fonder med en bra historik lockar till sig mer kapital och fonder med dålig historik tappar kapital. Massor av människor väljer fond baserat på den historiken. Ändå måste den genomsnittliga aktivt investerade kronan gå som index. Aktiva pengar går till bra historik, och aktiva pengar går som index före kostnader. Detta hänger inte ihop om fonder med bra historik överpresterar.

1 gillning
14

Du föreslog att man skulle investera brett. Men jag förstår att om du inte ser någon möjlighet att urskilja bra aktiva fonder från dåliga fonder, så vill du inte investera i dem p.g.a det högre priset.

Skalningsproblemet. Det var väl därför RenTech stängde Medallion-fonden för externa investerare. Det håller jag med om plötsligt kan göra en prisvärd fond till sämre än genomsnittet om inte priset justeras.

Det argumentet som är kvar från min sida då, möjligen, är att hitta negativ korrelation för att lyckas “vinna” vid ombalanseringar. Alltså att det oftare finns en fond som överpresterat och som pengar kan tas från och stoppa in i de som undepresterat. Om det bara finns några aktieindex (USA och globala) som verkar ge toppavkastning, så är min retoriska fråga om det är värt att diversifiera mot Kina/EM eller mot aktivt förvaltade USA- och globalfonder.

1 gillning
15

Det här är den enda strategi jag har använt förutom den jag har nu. När jag lärde mig hur investeringar funkar på jänkarforumet Bogleheads så var det poppis med något de kallade ”slice & dice”, alltså att dela upp marknaden i olika segment, äga dem separat och ombalansera mellan dem. Detta kan man såklart göra oavsett om man har aktiva eller passiva fonder. Jag gjorde det ett tag, men tyckte att det var meckigt och var inte säker på att det hade någon effekt, så jag övergav det ganska snabbt, och numera är det ingen som pratar om det längre på BH.

Anledningen till att jag inte riktigt tror på det är för att det förlitar sig på att det finns en cyklikalitet eller en regression mot medelvärdet. Alltså att när en fond gått dåligt så kan man förvänta sig att den går bättre, och tvärtom. Om så inte är fallet så kommer inte återbalansering att ge någon bonusavkastning. Och de studier jag har sett på ämnet verkar indikera att aktiemarknadens regression mot medelvärdet historiskt varit modest eller ickeexisterande.

Jag är inte lika mycket av en globalfundamentalist som många andra här på forumet. Jag håller själv 40 % globalt, 40 % Sverige och 20 % tillväxtmarknader exklusive Kina. Sverige håller jag för att det ger lägre skatter, lägre avgifter och minskar valutarisker. TM håller jag för att jag hoppas på en något lägre korrelation mot utvecklade marknader samt att en högre risk borde kunna innebära högre avkastning på sikt. Jag exkluderar Kina eftersom jag inte tror att priserna på den kinesiska aktiemarknaden reflekterar deras värde på grund av statlig inblandning, politiskt styre och kapitalkontroller. Plus att det är en vidrig massmördande autokrati, men det är lite OT.

Det kan finnas andra fördelningar som kan vara vettiga om man har rimliga argument för det. En maximalt bred marknadsviktad global indexfond är enligt ekonomisk teori den optimala portföljen för den genomsnittliga investeraren, men ingen är en genomsnittlig investerare, så det kan finnas goda skäl att frångå den. Men också massor av dåliga skäl att frångå den. Och i vilket fall finner jag det en utmärkt portfölj, även om jag personligen avviker från den.

16

Just det, om detta:

Jag tror att det är mer fundamentalt än så. Om pengar dras till fonder som presterar bra, då kommer dessa i allt högre grad tävla mot andra fonder som presterar bra. Det blir svårare och svårare att vinna, eftersom de dåliga tappar vikt och de bra ökar. Eftersom det är ett nollsummespel att vinna över index och ju mer pengar desto mer vikt, så blir det som en självjusterande svårighetsgrad. De bra fonderna tävlar mot varandra, och alla kan omöjligen vinna. Alla pengar dras till vinnarna, men hälften av pengarna måste fortfarande förlora. Det är som att försöka fly från sin egen skugga.

1 gillning