Vetenskapliga studier, referenser och forskning | Låt oss hjälpas åt och komplettera

Spara och investera Forskning, rapporter och studier
1

Jag fick backning av @carolinebolmeson häromdagen att vi på inte har en lista med den forskning som vi brukar referera till. Därför tänkte jag att vi här kan hjälpas åt med de bästa vetenskapliga studierna och referenserna.

Låt oss hjälpas åt lite hur vi bäst kan få till tråden. Vet inte riktigt om vi ska göra det i form av en wiki, en tråd eller motsvarande än. Vi får prova oss fram tänker jag. Jag tänker att jag kommer uppdatera listan efterhand. :slight_smile:

Innehållsförteckning

  • 2020
    • Skill, Scale, and Value Creation in the Mutual Fund Industry
    • Attention Induced Trading and Returns: Evidence from Robinhood Users
  • 2019
    • Challenging the Conventional Wisdom on Active Management: A Review of the Past 20 Years of Academic Literature on Actively Managed Mutual Funds
  • 2009
    • False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas
  • 2000
    • Trading is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors
  • 1998
    • Boys Will Be Boys: Gender, Overconfidence, and Common Stock Investment
  • 1996
    • Determinants of portfolio performance
  • 1979
    • Prospect theory: An analysis of decision under risk
  • 1965
    • The behavior of Stock Market Prices
  • 1964
    • Capital Asset Prices - A theory of market equilibrium under conditions of risk
  • 1952
    • Portfolio Selection

Studierna och korta beskrivningar

2020

Skill, Scale, and Value Creation in the Mutual Fund Industry

Barras, Laurent and Gagliardini, Patrick and Scaillet, Olivier, “Skill, Scale, and Value Creation in the Mutual Fund Industry” (July 8, 2020). Swiss Finance Institute Research Paper No. 18-66.

Uppföljning på Barras första studie från 2010. Konstaterar att 80 % av alla aktiva fondförvaltare har positiv alfa på den första investerade kronan. Det vill säga att förvlatare har “färdighet” men att denna inte översättas till “performance”, dvs. avkastning till ägarna av fonden. Framförallt är avgifter och storlek på fonderna ett stort ankare som gör det ineffektivt. Vi intervjuar Laurent Barras på ämnet i avsnitt #199. Vi diskuterar även frågan i dessa trådar:

Attention Induced Trading and Returns: Evidence from Robinhood Users

Barber, Brad M. and Huang, Xing and Odean, Terrance and Schwarz, Christopher, “Attention Induced Trading and Returns: Evidence from Robinhood Users” (February 2, 2021).

Analys av investerare hos den amerikanska nätmäklaren RobinHood som framförallt har småsparare. Visar t.ex. att frekvent handel, handel i populära aktier inte direkt är en framgångsrik strategi. Över en 30 dagars period, som började 10 dagar innan ett “herding”-event och som slutade 20 dagar efteråt, så förlorade investerarna i genomsnitt med 5 procent. Tar man hänsyn till index så är det nästan 6 procent. (Notera att den här studien är gjord innan GME, AMC-rusherna 2021).

Vidare konstaterade forskarna att det fanns andra investerare som rutinmässigt satte sig på andra sidan handeln mot RobinHood-investerarna. Förmodligen professionella aktörer som betalar för informationen om RobinHood-investerarnas handel genom s.k. payment for order-flow (PFOF). Mer infor t.ex. från amerikanska finansinspektionen.

2019

Martijn Cremers et al. Challenging the Conventional Wisdom on Active Management: A Review of the Past 20 Years of Academic Literature on Actively Managed Mutual Funds. Financial Analyst Journal. 2019. (Volume 75, issue 4). 1-50.

En litteraturstudie som gjordes 2019 som sammanfattar de senaste 20 årens forskning om hedgefondsförvaltning.

2009

False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas

Barras, Laurent and Scaillet, Olivier and Wermers, Russell R., “False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas” (April 20, 2009). Published in Journal of Finance, February 2010, Swiss Finance Institute Research Paper No. 08-18, Robert H. Smith School Research Paper No. RHS 06-043

Man undersökta 2076 aktivt förvaltade fonder i perioden 1975 - 2006 och konstaterade att 75.4 % presterade som index efter avgifter och 24 % underpresterade mot index. Det vill säga att 99.4 % slår inte index efter avgifter. Således; det går att slå index, 6 av 1 000 st förvaltare ska över en 30 års period göra det. Men hur hittar man dessa i förväg?

2000

Trading is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors

Barber, Brad M. and Odean, Terrance, “Trading is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors”, 2000.

1998

Boys Will Be Boys: Gender, Overconfidence, and Common Stock Investment

Barber, Brad M. and Odean, Terrance, “Boys Will Be Boys: Gender, Overconfidence, and Common Stock Investment” (November 1998).

Kvinnor ter sig få en högre avkastning än män, framförallt på grund av att de handlar mindre. Män handlar 45 % mer än kvinnor i genomsnitt och har en 1.4 % lägre riskjusterad årlig avkastning än kvinnor. Skillnaden är än större bland ensamstående män och kvinnor. Män som är singlar handlar 67 % mer än kvinnor och tjänar ca 2.3 % mindre på årsbasis med hänsyn tagen till risk.

1986

Gary P. Brinson, L. Randolph Hood and Gilbert L. Beebower. “Determinants of portfolio performance”. Financial Analysts Journal. Vol. 42, No. 4 (Jul. - Aug., 1986), pp. 39-44

Frågan författarna ställde sig var: “Hur förklarar man avkastningen i en pensions- eller stiftelse?” Man undersökte 91 olika pensionsfonder och stiftelser och konstaterade att tillgångsallokeringen förklarade över 90 % av variationen i avkastning. Studien uppdaterades även 1991.

1979

Prospect theory: An analysis of decision under risk

Kahneman, Daniel and Tversky, Amos. "“An analysis of decision under risk”, Econometrica 1979

Artikeln som gav upphov till hela beteendeekonomi-forskningsfältet. Visar att vi värderar en förlust som känslomässigt “värre” än vad vi värderar en vinst “positivt”. Deras forskning gav senare både Nobelpris (2002) och upphov till boken “Tänka, snabbt och långsamt”.

1965

The behavior of Stock Market Prices

Fama, Eugene F. “The Behavior of Stock-Market Prices.” The Journal of Business , vol. 38, no. 1, 1965, pp. 34–105.

Introducerade “Den effektiva marknadshypotesen”. Fama fick Nobelpris 2013 för den här studien och senare arbete. Påstår att marknaden är effektiv i betydelsen att all tillgänglig information redan återspeglar sig i priset på en tillgång. Det betyder att investerare kan inte få en riskjusterad avkastning bättre än index över tid på ett konsekvent sätt.

Det finns mycket åsikter kring huruvida EMH gäller eller inte. Tyvärr kan det inte formellt bevisas, men det finns inte heller några bevis som motsäger den. Min upplevelse av konsensus är att marknaden i stora drag är effektiv men det finns områden där den är mindre effektiv.

Exempel är att marknaden för nordiska små teknikaktier är mindre effektiv än det amerikanska stora börsindexet S&P500. På det sättet blir det “lättare” att slå marknaden i dessa ineffektiva delar i marknaden. Andra områden där marknaden t.ex. är ineffektiv är börsnoteringar, onoterade bolag och liknande.

1964

Capital Asset Prices - A theory of market equilibrium under conditions of risk

Sharpe, William F., “Capital Asset Prices - A theory of market equilibrium under conditions of risk”. The Journal of Finance, Vol. 19, No. 3. (Sep., 1964), pp. 425-442.

Utveckling av Markowitz 1952 studie. Det är den här studien som introducerade “CAPM” som visar att istället för att försöka sätta ihop en portfölj av enskilda aktier, borde man som investerare äga hela marknaden. Varje avvikelse från att äga hela marknaden ger dig en risk som du inte får betalt för.

1952

Portfolio Selection

Markowitz, Harry, “Portfolio selection”, The Journal of Finance, Vol. 7, No. 1. (Mar., 1952), pp. 77-91.

Den första studien som introducerade “Modern portföljteori”. Visar i stora drag att man inte bara kan fokusera på avkastning när man sätter ihop en portfölj. Men måste även ta hänsyn till risk. Genom att ha tillgång till historisk data så kan man sätta ihop en “optimal” portfölj för en given risknivå, den så kallade “effektiva fronten”. Det finns en hel del kritik mot det här, framförallt kring att historisk avkastning och historiska korrelationer inte är en garanti för att de gäller i framtiden.

7 gillningar
Forskning av globalfonder
2

En liten anekdot. Jag började spara 2015, men började med indexparande först 2020, trots att jag kände till rikatillsammans redan runt 2018.

Anledningen var delvis att aktiva teknikfonder gick bättre än index (iaf för stunden), och delvis att Jan ofta använde argument som publicerades när TV:n fortfarande var svartvit. Jag var säker på, och jag gissar att jag inte är ensam om det bland unga, att teknikutvecklingen sker allt snabbare, och att index då kommer släpa efter mer och mer eftersom det fortfarande innehåller gammal teknik. Vilken ung vill ha H&M och Telia i topp10 innehav när de kan ha nåt random bettingbolag eller halvledarföretag?

Problemet tror jag är att unga bara tänker “vilken branch tillhör framtiden”, utan att t.ex. tänka på värderingsskillnad mellan value/growth och vilka som straffas vid räntehöjningar. Så argument från svartvit-TV är svåra att relatera till. Det var en helt annan tid, när teknikskiften tog mycket längre tid än idag, dvs att indexsammansättningen troligtvis lättare hängde med teknikskiftet.

Jag har själv spenderat +10 år i universitet, så jag förstår vitsen med att citera originalartiklarna. Men i detta fall, när ni gör nya avsnitt mycket för att få nybörjare att börja spara på rätt sätt, så tror jag det är mycket mer passande med nya artiklar som lyssnaren mer kan relatera till.

Istället för en artikel från 60-talet i hög impact factor journal, och som säkert citerats tusentals gånger, försök att ibland ta en artikeln från 2010-talet i nån låg impact journal och som knappt citerats alls, men som iaf använder ett dataset som känns relevant för nutiden (även om allt de gjorde var att bekräfta resultaten från äldre artikeln).

1 gillning
3

Håller helt med. Ska fylla på listan ovan över de kommande dagarna. Därför tror jag också att en datum-sortering är bättre än påverkansmått. Det som jag dock funderar på är att man kanske skulle vilja klassificera det på något sätt. Men det får bli ett projekt för framtiden.

4

Tycker detta är en fantastisk idé! (cred till @carolinebolmeson)
Skulle gärna se att detta fick en egen “/” på hemsidan istället för enbart en forumtråd. Kanske dit du/ni/vi är på väg?

Men efter som utveckling sällan sker när vi sitter i ring och klappar oss själva på ryggen och beundrar vår egen intelligens, så tänkte jag bjuda på lite lagom mothugg.

Jag anser definitivt att vi ska försöka vara så trogna mot forskningen som möjligt, eller rättare sagt vi ska vara så trogna mot de vi för stunden anser som bästa, objektiva fakta. Kommer det ny fakta som på ett bättre sätt beskriver hur ett fenomen fungerar eller tyder på motsatsen så är det denna nya fakta vi bör förhålla oss till.

En fara som jag upplever, kanske framförallt när vi lekmän hänvisar till studier (som vi ibland enbart har läst abstractet ur) är att de används som trumfargument.

“forskningen visar att jag har rätt, end of discussion”

Jag tycker detta tankesätt kan vara destruktivt i en diskussion då det i många fall finns studier som visar på det ena, samtidigt som det finns studier som visar på det andra. Min upplevelse är att väldigt få som bedriver forskning skulle känna sig bekväma med att påstå att något är 100% sant. Trots det kan deras studier tolkas som om så vore fallet. Detta kan ev. vara ytterligare ett exempel på när våra hjärnor lurar oss själva.

Men om man lämnar argumentationsfel och riskerna med bias, så finns det kanske ett större problem med forskning inom ekonomi, och andra områden givetvis. Så min fråga blir:

Är att vara trogen till forskningen det samma som att vara trogen till gårdagens lösningar för morgondags okända problem?

Frågan är inte super enkel att svara på, men många studier används för att bättre dra slutsatser om morgondagen, baserat på händelser flera år tillbaka. Vad säger att morgondagen kommer likna gårdagen? Många påstår att “history repeats itself” eller att “historien rimmar” men jag funderar på om de kanske har förenklat det hela mer än vad som är lämpligt. Jag väljer att inte gräva djupare i det hålet just nu för att minska mängden text och göra det lite mer lättläsligt. Men för er som gillar Taleb och hans böcker med kalkoner som ska slaktas så kan jag lämna er med detta:

Att använda dessa studier för att fatta beslut för framtiden, är det en lösning från mediokerstan eller från extremistan? Och i vilket land ämnar du att tillämpa slutsatserna/lösningen?

Hur ser vi skillnad på om vilket land en studie tillhör? Eller är hela formatet med studier en produkt från mediokerstan? Vilka verktyg/metoder har vi då kvar att tillämpa för extremistan? Vilka studier är lämpliga för det problem vi försöker lösa?

Ber om ursäkt om det blev lite mycket text, kanske borde skapat en egen tråd för detta…
#ThingsThatKeepMeUpAtNight

3 gillningar
5

Dessa kanske är intressanta att lägga till?

Trinity-studien med 4%-regeln

Yale-studien som argumenterar för hävstång på aktier när man är ung och har lite kapital men stort human-kapital (inte för att alla håller med, men det pratas mycket om den, och den är ett bra tankespjärn i relation till resonemang om ”bra lån/dåliga lån” och RTs rekommendation att inte amortera ner förbi 50% belåningsgrad på bostaden)

6

Tack för viktiga tankar och hjälp med studier som bör vara med i listan!

Varför ska vi ha referenser på RikaTillsammans? Jo, för så fort man pratar om att “forskningen säger si eller så” så tycker jag att det är ens skyldighet att referera till den forskningen då, oavsett om den är från 60-talet eller 2020. Vi måste uppmuntra till källkritik och transparens. Det finns inget värre än folk som säger att “forskningen säger att…” och sedan inte vet riktigt vad den säger eller vilken forskning det gäller. Här gäller det att hålla hög nivå!

Ni kan vara lugna med att när Jan och jag väl pratar om en specifik studie och publicerar ett blogginlägg/podd om det, så har jag gjort mitt bästa att minnas exakt hur man sågar en vetenskaplig studie från min tid på Lunds universitet, och sedan försiktigt ifrågasatt hela skiten inför mickarna. Ni får gärna göra det med! (Jag har goda minnen från våra Journal Clubs på tisdagkvällarna när jag doktorerade i molekylärbiologi och då hade vi en riktig sågare i gruppen. Hon var helt magnifik och hittade “dåligheter” i varenda studie vi diskuterade.)

Hur som helst. Det beror helt på vilken studie vi diskuterar i podden och bloggen, och hur vi sen tillämpar den på en privatekonomi och vart den privatekonomin vill ta vägen. För att inte säga VEM som håller i den privatekonomin.

Håller med @Jonathan.S att lekmän som endast läst abstractet (sammanfattningen) i en vetenskaplig studie kan använda den som trumfargument. Därför, kolla listan med referenser som kommer inom kort, läs igenom din favoritstudie (som kanske bidrar till just din privatekonomi) och höj din intelligensnivå ett par snäpp. Det är inte lätt att fatta allt eller ens något vid en första genomläsning, men värt det om man bemödar sig jobbet.

9 gillningar
7

En tanke: det kan vara svårt att bedöma källornas kvalitet när man inte känner till det vetenskapliga fältet. Nåt man kan gå till för att kolla detta är den sk norska listan. Den visar en analys och ranking av de viktigaste vetenskapliga tidskrifter och konferenser som “är nåt” och de sätter ett betyg utifrån den impact och spridning publikationskanalen har (dsv hur citerad den är, 2 är bäst, 0 minst bra).

Det ger i alla fall en viss fingervisning. Ingen seriös forskare vaskar ju sina mest avancerade och gedigna studier på en okänd journal med låg impact. Då är det nåt skumt. Och det är bra att påminna om att även inom forskning finns stora kvalitetsskillnader.

Norska listan:
https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside

1 gillning
8

Jättebra idé
Tycker det bör finnas en rubrik i huvudmenyn på bloggen för källor, som studier/forskning, böcker etc. Kanske några kategorier, som rena studier/forskning och mer generella böcker av större/populära författare.

Tänker också att det behövs en menyrubrik med lista för andra bloggar etc. Alla de intressanta/viktiga personer som hänvisas till.

Man kan nog kategorisera på många bra sätt.

Att ha dessa saker i huvudmenyn gör det både enklare att hitta och skapar ännu mer trovärdighet åt rt-bloggen.

Gör det också enklare att hänvisa när man själv pratar med människor utanför.

2 gillningar
9

Väldigt bra idé! Kommer göra det på ett eller annat sätt. :+1:

10

Vet inte om Dunning–Kruger-effekten platsar här, men den berör trots allt även ekonomiskt beslutsfattande och är något som folk vräker ur sig ibland.

David Dunning och Justin Kruger har funnit att den som inte har kunskap också är oförmögen att förstå att denne överskattar sin kunskap.

Publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, vol. 77, no. 6, December 1999, pp. 1121-1134.

Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One’s Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments

11

Rikatillsammans rekommenderar rebalansering sällan och det ligger mycket i det.

Här är en studie som undersökte hur ofta och vid vilka nivåer rebalansering bör ske.

Abstract i artikeln slutar med en intressant reflektion:

“Why does a relatively long time interval (and higher threshold) for rebalancing outperform a shorter time period (and lower threshold)? One, partial, explanation comes from the observation by various researchers including Poterba and Summers (1988) and Fama and French (1988), of positive short-term autocorrelation among stock returns and negative longer-term autocorrelation. To the extent that returns are positively correlated in the short run, investors can take advantage of momentum by sitting tight. In contrast, mean reversion in returns over 3-5 years confirms the efficacy of rebalancing about that often.”.

2 gillningar
Hävstång - hur hanterar man det praktiskt?
12

Hat inte läst om den nu, men har för mig denna är relevant:

2 gillningar
13

De har backtrackat en portfölj bestående av enbart amerikanska storbolag och amerikanska statsobligationer i olika proportioner från 5/95 till 95/5.

Vad som händer om man blandar in aktier eller obligationer från andra marknader, mindre bolag eller andra tillgångsslag som exempelvis guld har de inte undersökt.

Om man inte har tillgång till rapporten från första länken kan man hitta den kostnadsfritt här:
https://www.researchgate.net/publication/260019094_Optimal_Rebalancing_Frequency_for_Stock-Bond_Portfolios

1 gillning
14

Slutsatsen är att man ska balansera om när fördelningen avviker för mycket, och då enbart det som avviker. Detta passar tyvärr dåligt för den som inte vill titta till sina konton varje dag.

Vi behöver bättre fondrobotar, där man själv kan välja fonder, och ställa in att roboten skall balansera om ifall att avvikelsen är större än exempelvis 4 %.

1 gillning
15

Ja för Lysa ombalanserar väl varje dag? Så här skrev de till mig förut:

Har man 100% så ser vi till att vikterna ligger rätt och korrigeras på daglig nivå i samband med
kurssättningen.

Det sker dagligen i handeln, så att du alltid ligger i rätt fördelning med
underliggande fonder. Detta sker för att du ska ligga helt rätt geografiskt och underliggande.

Det blir inte dyrare för dig som kund för att vi gör detta.

16

Det kanske av olika skäl behöver vara så. Det är möjligen skillnad på om man själv har en portfölj som sedan driver iväg, mot att man köper in sig i en redan snedbalanserad portfölj. Bara en gissning.

17

Ofta rör sig marknaden i längre trender.

I en stigande trend är mer vinstgivande att ta hem vinst var tredje månad istället för en gång i månaden.

Vinst X vinst X vinst=exponentiell tillväxt vid en rebalansering.

Vinst + vinst + vinst=linjär tillväxt vid tre rebalanseringar.