Vad är det som är så korkat med det? De vill att man diversifierar väl. 20% gäller bara för aktier (som absolut inte borde utgöra så stor del av en portfölj) och börshandlade fonder. Jag kan hålla med dig när det handlar om t.ex. en guld etf, eftersom det är samma sak att äga 2st guld etf på 10% vardera som att äga en st på 20% ur diversifieringssyfte.
Om de vill att man diversifierar skulle de kunna tillåta alla värdepapper i ränterabatten. Nu tvingas man i stället avstå från att diversifiera om belåningsvärdet är under 70 % . Ett värdepapper med exempelvis 30 % belåningsgrad är ju redan riskbedömt. Det finns ingen anledning att straffa värdepappret en gång till.
Varför ska jag förlora ränterabatten på hela portföljen om jag äger exempelvis 25 % guld? För mig vore det okej om jag max fick räkna 20 %-enheter av ett innehav, men nu straffar de hela portföljen.
Sedan är det konstigt också att en enskild aktie kan anses ha samma risk som en Total Stock Market-ETF.
1 gillning
Har du i de nya allokeringarna undersökt vad som kort kan beskrivas som “stressperioder”?
Stressperioder?
Den viktigaste komponenten i alla system är trots allt varken totalavkastning eller riskjusterad avkastning utan huruvida systemet på sikt inte rakt av är så plågsamt att hålla att man hoppar av. Något som gör t ex att system (strategier) som utkräver högre risk och volatilitet från användaren också i regel är betydligt svårare att hålla även om man via diagram kan visa ett systems förträfflighet över tid.
I något inlägg ovan citerar någon en person på någon hedgefond som säger att de inte bara kan använda trend för att det är för plågsamt. Det är lite åt det hållet jag menar.
När jag själv efter 12 månaders väntan (har regel om minst 3 månader väntan för en förändring, gärna längre) gjorde en mindre justering i den egna portföljen i mars så tittade jag inte bara på högst CAGR eller högst sharpe utan försöker i den mån det är möjligt också utröna vad som för mig fungerar bäst på sikt; vad som för mig är acceptabel risktolerans och acceptabel … djävlighet.
För att komma underfund med någon typ av värde för “djävlighet” behövdes tyvärr ett verktyg som gick in och tittade på specifika perioder som är mer djävliga än andra samt gjorde det något enklare att jämföra och gräva i datan. Typiskt knöliga perioder där den tilt mot “fungerar” och “fungerar ej” som finns plötsligt kan bli inverterad eller väldigt spretig; att det som ofta är slutar att vara. Både Avanza och t ex Portfoliovisualizer är inte särskilt bra på att enkelt visa typiska “Stressperioder” där marknaden är under stress och hur då en portfölj står sig mot detta.
Dessa “perioder som kan anses något mer djävliga än andra” är inte heller nödvändigtvis långdragna trender nedåt utan det kan t ex vad jag kallar för “2011 års skitår”.
Exempel på vad jag kallar för “Stressperioder”, dessa är perioder där trend oftast underpresterar eller där aktiemarknaden går ned utan att det nödvändigtvis är kris i ekonomin
Djävliga mikroperioder ur ett makroperspektiv
Det man vill primärt vill utröna är hur djävliga dessa sämre perioder är ty det finns inget system som jag någonsin har sett med en CAGR över 10% som inte under någon period har sämre eller mer djävliga perioder. Dvs jag har inte hittills sett något system som drar mot “gratis lunch” på så vis att man inte behöver ta på sig någon särskild risk (inte bara nedsidesrisk utan även annan risk som t ex “opportunity risk” mm). Detta “ta risk för att göra vinst” är en av alla dolda kostnader som många system har men som blir 100% primär när det kommer till att stå ut med ett system över den typen av tid som gör att de flesta system blir värda att använda (tänk 10+ år).
Ett annat sätt att titta på hur djävligt något är att titta på “Losing streaks”; alltså perioder där man gång på gång gör förlust, exempel:
Data från samma baktest som för Stressperioder ovan. 5 röda månader på raken med den skillnad att man “aktivt” (inte så aktivt…) har jobbat för dessa röda månader. Man har alltså gjort ett dåligt jobb? Nej, så enkelt är det inte.
Går man in för ovan och ser till detta år 2007-2008 med sina 5 röda månader på raken så:
% portfölj, % benchmark (Sverige, Swedbank Sverige), diff. portfölj <> benchmark
För ovan stickprov kan man se att 2007-2008 hade en rutten period för just detta system men var det en djävlig period? Nej, ty om man jämför med den övriga marknaden var det uppenbart för denna/dessa ännu djävligare för perioden varpå den relativa djävligheten är låg (sett till avkastning). Dvs det är skillnad på dessa djävliga perioder i relation till den övriga marknaden. Kort: Det är inte lika mentalt påfrestande att göra lite rött när marknaden i helhet är skit.
Dvs, diagram av typen nedan ger bara en typ men kan bli kraftigt missvisande i hur något upplevs dag per dag, månad per månad:
Samma test med loggskala avslaget för att ge roligare diagram, diagrammet visar utvecklingen av 10 000 kr mellan 1989-12 och 2021-09 med noll ytterligare insättningar
Även för staplarna gäller det att “zooma in” och se hur enskilda år beter sig men sedan gräva i den månatliga för att försöka utröna djävligheten bakom något:
Två suboptimala år markerade, 2010 är särskilt problematiskt då det definitivt innebär ökad stress att genomlida ett system som underpresterar sådär ett enskilt år. Då spelar det ingen roll om staplarna längre till vänster ser mysiga ut; där och då blir det mentalt påfrestande helt oavsett statistik.
Ovan period för 2010 visar också på att det finns en viss volatilitet som inte är önskvärd för det är mindre mentalt påfrestande att följa marknaden något mer än mindre; mer när det går upp och sedan mindre när det går ned:
Årlig avkastning från samma system men med ett par andra parametrar, notera hur extremerna normaliserats något och även om det knappast är perfekt (inget är perfekt…) har vi inte dessa case där det bara under ett år skiter sig totalt relativt benchmark. Dvs den psykologiska, mentala, påfrestningen är mindre = systemet är enklare att faktiskt hålla under längre tid vilket som sagt är kritiskt för ett hållbart system.
Dvs om man bara komprimerar varianter som nedan:
AGG: 3 / LB: 1
CAGR: 24.69%
Sämst år: -8.41%
Sämst månad: -16.30%
Byten: 2.07/mån
Värst kris: 2011 års skitår, -5.34%
Stressperioder, tot: 91.58%Fullständig data och jmf:
https://aztest.netlify.app/runs_html/2021-09-19/50pct_agg3_lb1.html
AGG: 3 / LB: 2
CAGR: 23.43%
Sämst år: -7.78%
Sämst månad: -14.14%
Byten: 1.41/mån
Värst kris: 2011 års skitår, -5.34%
Stressperioder, tot: 74.14%Fullständig data och jmf:
https://aztest.netlify.app/runs_html/2021-09-19/50pct_agg3_lb2.html
AGG: 3 / LB: 3
CAGR: 22.47%
Sämst år: -6.08%
Sämst månad: -15.92%
Byten: 1.11/mån
Värst kris: Tech-frossan, -5.53%
Stressperioder, tot: 45.36%Fullständig data och jmf:
https://aztest.netlify.app/runs_html/2021-09-19/50pct_agg3_lb3.html
…blir det lite skevt för man måste också in och gräva i datan och se till alla perioder. Beroende på ens egna rikstolerans kanske det t ex är mer önskvärt med lägre volatilitet och jämnare avkastning istället för maximal avkastning till priset av mer djävlighet.
Från, “Backtester september 2021”:
Tråden om strategier för fonder - Sidan 214 - Flashback Forum
3 gillningar
Jag tolkar det som att du har 2 huvudpoänger i ditt inlägg (säg till om jag misstolkat):
- Man behöver undersöka hur många/stora/utdragna nedgångar portföljen har, eftersom detta inte syns i CAGR och Sharpe/Sortino.
- Man behöver undersöka hur ofta/mycket portföljen underpresterar index, eftersom detta kan få en att överge strategin.
Beträffande 1 så tycker jag att max drawdown och rullande avkastning över olika perioder är bra sätt att besvara frågan. På PV kan man även få en drawdown-graf där man lätt kan se hur långa/stora nedgångarna är. Den avancerade portföljen med 30% stil har 15 månader som längsta period med negativ rullande avkastning. Med andra ord bör portföljen lämpa sig för sparanden med sparhorisont på minst 2 år.
Beträffande 2 så håller jag absolut med, men det är lite skillnad på våra strategier. Dina trendstrategier är framtagna för att slå passiva aktieindex, medan min allvädersportfölj är framtagen för att maximera riskjusterad avkastning och minimera perioder med negativ rullande avkastning. Det är således inte förväntat att min portfölj ska slå aktieindex (på lång sikt, utan hävstång).
- Ja, typ
- Ja, det som man nu har som jämförelseindex. I en mer diversifierad portfölj som inte kommer att hålla något som trendar nedåt hela vägen ned till botten är egentligen en 60/40 ett rimligare benchmark, men… det är inte en 60/40 som ökar/minskar stress utan hela marknaden jämför sig ofta mot index (vilket inte är särskilt rationellt, men det är som det är…).
Det som är viktigare efter 1 är att gräva djupare för att utröna var (vilka perioder; vilka månader) djävligheterna finns, om där t ex förekommer för många röda perioder på rad och hur många av dessa på rad som finns relativt benchmark(s). Vad gjorde att det gick sämre? Vilka tillgångar var det och återkommer någon av dessa tillgångar mer ofta än sällan för dessa sämre perioder? Går det att justera utan uppenbar overfitting av datan? … osv.
Den strategi jag pratade om där togs bara som exempel då jag hade datan tillgänglig och redan väldigt väl känner till var djävligheterna finns och således inte behövde göra så mycket research kring det.
De är inte primärt framtagna för att slå passiva indexfonder utan det primära målet är att ha något som justerar sig med tiden då jag inte känner till framtiden och således inte kan svara på vad som är bra eller dåligt framåt. Däremot skapar en högre avkastning vid olika tillfällen också en högre fallhöjd för eventuellt sämre okända framtida perioder, men det är en annan typ av diskussion som blir något OT. 
3 gillningar
Liten uppdatering av portföljen: optimering av faktorfonder
På senaste tiden har faktorexponering för aktier diskuterats flitigt här på forumet, varför jag även fått anledning att fundera igenom fondvalen för allvädersportföljen. Som ni känner till eftersträvar portföljen att maximera risk för de enskilda tillgångsslagen, eftersom detta ökar den förväntade avkastningen, utan att portföljens totala risk nödvändigtvis ökar tack vare inbördes anti-korrelation. Faktorexponering är ett bra sätt att öka risk och förväntad avkastning för aktiedelen.
Sedan jag läste denna tråd har jag delat upp aktiedelen i värdeaktier (kvadrant 1) och momentum/kvalitetsaktier (kvadrant 4). Teorin är att momentum/kvalitet presterar bättre vid låg inflation, eftersom tillväxt/stabilitet extrapoleras och diskonteras in i framtiden. Vid hög inflation presterar däremot värde bättre, eftersom den högre diskonteringen av framtida vinster gör att tillgångar “här och nu” blir viktigare. 2022 och inflationens återkomst har varit ett ypperligt exempel på hur värdefaktorn fått revansch efter många års underprestation.
Graf tagen ur: MSCI Insights
Ovanstående graf illustrerar tydligt hur momentum och värde är varandras komplement. Momentum presterar bäst vid utdragna uppgångar och nedgångar, när trenden är stark och priser divergerar från “sann” värdering (vilket ofta sammanfaller med låg inflation), medan värde presterar bäst vid sidledes marknad och återhämtningsfaser, när trenden är svag och priser konvergerar mot “sann” värdering (vilket ofta sammanfaller med hög inflation).
För en mer uttömmande teoretisk djupdykning i kontrasterna mellan värde och momentum rekommenderar jag denna artikel, som ursprungligen länkades i tråden jag refererade till ovan:
Ovanstående tabell ur MSCI:s artikel visar även kvantitativt att momentum och värde är negativt korrelerade. Kvalitet och värde är inte negativt korrelerade, men lägst korrelerade av alla andra faktorer som paras med värde, och kvalitet är likväl fundamentalt skilt från värde eftersom det baseras på en förhoppning om att stabila vinster ska fortsätta in i framtiden, istället för här-och-nu. Även kvalitet bör alltså vara ett bra komplement, när inte momentum finns att tillgå.
Nuvarande fondförslag för aktiedelen ser ut såhär:
- Värdeaktier
- JPM Global Equity Multi-Factor (JPGL)
- SPDR MSCI USA Small Cap Value Weighted (ZPRV)
- SPDR MSCI Europe Small Cap Value Weighted (ZPRX)
- WisdomTree Em Mkts SmallCap Dividend (WTED)
- Momentum/kvalitetsaktier
- Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM)
- UBS Factor USA Quality (UBUT)
- UBS Factor EMU Quality (UIM2)
- Fidelity Em Mkts Quality Income (FYEM)
Följande justeringar har alltså skett:
- iShares Edge USA/EU Quality Factor (QDVB/CEMQ) mot UBS Factor USA/EMU Quality (UBUT/UIM2)
Resonemang
Detta byte görs då UBUT/UIM2 har lägre viktning mot värde (och därmed mindre överlapp med ZPRV/ZPRX) och högre volatilitet. Förvaltningsavgifterna är bara marginellt högre (≤0,05%).
- Franklin Emerging Markets (FLXE) mot WisdomTree Em Mkts SmallCap Dividend (WTED)
Resonemang
Detta byte görs då jag har börjat ifrågasätta multifaktorfonders plats i portföljen. Dessa är bra “all-in-one”-lösningar som kan ersätta passiva index, men det blir för mycket “mellanmjölk” för allvädersportföljen, som föredrar renodlade faktorer. FLXE överviktar värde, momentum, kvalitet och minvol, men minvol är oönskat i portföljen (vi eftersträvar hög volatilitet), och kvalitet överlappar med FYEM. WTED undkommer dessa problem, och ger även exponering mot storleksfaktorn.
Såhär ser FLXE resp. WTED ut enligt Morningstars faktorprofil:
Vi ser att WTED ger minst lika god exponering mot värde, ingen exponering mot kvalitet, och god exponering mot småbolag.
Jag har övervägt (men avstått):
- JPM Global Equity Multi-Factor (JPGL) mot Xtrackers MSCI World Value (XDEV)
Resonemang
Resonemanget är samma som ovan - multifaktorfonder är inte optimala för allvädersportföljens ändamål. JPGL överviktar värde, momentum och kvalitet. En stor skillnad jämfört med FLXE är alltså att JPGL inte överviktar minvol, och jag har starkare tilltro till metodiken. Det finns inte heller något självklart alternativ till JPGL (Dimensionals fonder finns inte på Avanza/Nordnet).
Såhär ser JPGL resp. XDEV ut enligt Morningstars faktorprofil:
Vi ser att skillnaderna mellan fonderna är relativt små. Jag har därför valt att behålla JPGL tillsvidare, men håller ögonen öppna efter lämpliga alternativ.
Sammanfattat har jag uppdaterat aktiefonderna med några byten för att optimera faktorspridning och volatilitet. Jag har insett att multifaktorfonder inte är optimala för allvädersportföljen, som snarare önskar renodlade faktorer.
En intressant konsekvens av ovanstående slutsatser är att aktiedelen i isolation motsvarar vad jag anser vara den “ultimata” faktorportföljen som går att konstruera på Avanza/Nordnet! Jag tänker att detta säkert kan väcka diskussion, så jag gör ett separat inlägg om det i denna tråd:
Detta innebär:
- Uppdaterat portföljdiagram i del 3a
- Länk till detta inlägg i del 3a
- Uppdaterad exempelportfölj i del 5
Som vanligt är jag tacksam för all input och hoppas på fortsatt givande diskussioner. Jakten på den “ultimata” allvädersportföljen fortsätter!
8 gillningar
om man skulle krångla till det lite på räntesidan - vore det någon ide att kombinera tex captor aster (avkastning/högre risk) med storebrand obligation (för stabilitet, home bias) samt amf räntefond mix (för globalitet) eller är jag ute och simmar här?
1 gillning
Stabilitet i en riskparitetsportfölj erhålls genom att man väljer flera olika värdepapper som är okorrelerade och har hög volatilitet.
Man vill försöka få upp volatiliteten på de olika tillgångsslagen till kanske 17 eller 18 eller liknande. Storebrand Obligation har en 1-årsvolatilitet på 6,96 och AMF Räntefond Mix har 4,98. Tittar man på 5-årsvolatiliteten hos dessa är den bara typ 3.
Detta kan man jämföra med Captor Asters volatilitet på 17,53, vilket är i linje med vad som eftersträvas.
Om ett tillgångsslag har för låg volatilitet måste man vikta upp andelen i portföljen enligt steg 4 i Zinos instruktioner. Man tvingas slösa bort en stor del av portföljallokeringen på ett för klent värdepapper, pengar som i stället kunde ha investerats i mer kraftfulla värdepapper.
Här har jag bara gått in på problemet med volatiliteten. Det kanske även finns problem med korrelationen med dessa fonder.
2 gillningar
I ditt inlägg om Faktorbaserad Portfölj har du lika mycket tillväxtmarknad som USA och Europa tillsammans, men i exempelportföljen är dessa tre likaviktade. Finns det någon motivering till detta?
Dels av volatilitetsskäl, dels för att det hade blivit så extremt små andelar i exempelportföljen. Andelen EM av totala mängden aktier är ungefär samma i båda inläggen (20%).
1 gillning
Trevligt vad mycket energi som läggs i denna tråd - tack @Zino och communityt 
. En kanske naiv fråga: om man kör denna (avancerade) på NN / AVZ hur mycket totalsumma ska man upp i för att inte växel/courtage drar iväg onödigt? Tänker här på 400 EUR/USD som tummregel för engångsinvesteringar (samt om fler än semi-år ombalanseringar måste göras)?
3 gillningar
Hur menar du? Finns många trådar med större antal inlägg, t.ex. Storskogen med >3000!
Om man tänkt ombalansera vid en standardavvikelse och totalvägrar att genomföra affärer mindre än 3.600 SEK på Nordnet borde konsekvenserna bli något liknande detta:
(Rätta mig om jag tänker / räknar fel!)
Flera ETF:er som @Zino valt har en andel på 1,3 % och en volatilitet på typ 20.
20 % av något ska då vara minst 3.600 SEK vilket innebär att detta något är minst 18.000 SEK.
Om 1,3 % av portföljen är 18.000 SEK så är portföljen 1,38 miljoner SEK.
Jag har grubblat en del på detta den senaste tiden och kommit fram till att fixering vid Nordnets prislista inte får göra att jag fattar knasiga beslut.
Det vore exempelvis idiotiskt att vägra betala 9 SEK för att rädda hem 2.000 SEK innan pendeln svänger tillbaka, även om det optimala naturligtvis vore att jag hade så mycket pengar att det var minst 3.600 SEK jag skulle rädda.
Nu har jag inte så lång erfarenhet att denna typ av investering, men för mig känns det just nu som att man bör ha ambitionen att ha åtminstone en bit över en halv miljon SEK i denna typ av portfölj.
Men det går ju att modifiera portföljen och välja färre värdepapper, och då sjunker kravet på kapital.
3 gillningar
Är iallfall RTs mest intressanta tråd! 
4 gillningar
Mycket intressant läsning! Tack alla bidragare, speciellt @Zino
Jag gav mig på ett försök att skapa en egen variant. Mina tankar är att inte ha för många fonder/etf:er. Något mer sverige-exponering som får gå ut över World Momentum fonden (har ju stil, räcker inte det?). Portföljen är i övrigt lite mer tiltad mot USA, EM fick stryka på foten vid reduceringen, vilket jag är ok med. Portföljen är för Nordnet och ska vara belåningsvänlig. vad tycker ni om detta:
UBS Factor USA Quality (UBUT): 7,5%
PLUS Småbolag Sverige Index: 7,5%
JPM Global Equity Multi-Factor (JPGL): 7,5%
SPDR MSCI USA Small Cap Value Weighted (ZPRV): 7,5%
iShares $ Treasury Bond 20+ (IS04): 7,5%
Xtrackers II Eurozone Gov Bond 25+ 1C (DBXG): 7,5%
UBS LFS Bloomberg TIPS 10+ (UIMB): 7,5%
Danske Invest Globala Realräntor SEK h 7,5%
WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR): 7,5%
Amundi Physical Gold ETC (GLDA): 7,5%
Amundi Fds Volatil Wld A:10,0%
Lynx Dynamic: 7,5%
UBS CMCI Commodity Carry SF (UEQC): 7,5%
1 gillning
@Zino: angående guld-delen i portföljen verkar Amundi’s guld ETC vara ett bättre komplement till GZUR än Invesco’s ETC (eftersom Invesco skriver om sub-custodians i sitt prospekt - tack @JFB ). Belåningsgraden är lika hög för Amundis ETC på NN också: GLDA certifikat på Xetra | Nordnet
Edit: fast nu jag läser i Amundi’s prospekt nämner de också sub-custodians. @JFB vad är fördelarna med Amundi ETC:n i förhållande till Invescos ETC? du har ju lagt en del krut på detta 
4 gillningar
Inte sett något om sub custodians hos dem vad jag kommer ihåg … min sammanfattning nedan
Jag tycker väl det starkaste argumentet är att de faktiskt producerar en lista på tackorna
Men the devil is in the detail.
Jag har lagt 50/50 i WT Phys Swiss och Amundi
1 gillning
Kul att du uppskattar tråden! Gillar din variant, skillnaderna är små och det viktigaste är att det känns bra för en själv.
En liten petitess jag skriver i mitt första inlägg är dock att man ska sträva efter att matcha räntornas geografiska spridning med aktiedelens, för att riskpariteten ska fungera optimalt. Det blir därför lite ologiskt med 7,5% DBXG, när du har tagit bort Europafonderna från aktiedelen. Personligen hade jag därför valt Captor Iris istället för DBXG, särskilt eftersom du har med en ren Sverigefond också.
3 gillningar