Investeringslogg: Handlarns ISK-portfölj

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Hej! Jag är relativt ny här på forumet, men har lurkat runt en längre tid innan jag skaffade ett konto. Jag har lite funderingar kring bl.a. fördelningen av tillgångsslag i min investeringsportfölj. Jag har bl.a. läst lite om allvädersportföljer här på forumet och jag gillar grundidén att ha ett antal hinkar med tillgångsslag som man omfördelar mellan då det blir obalanser i den fördelning man eftersträvar.

Jag saknar dock tillgångsslagen Valutor samt Alternativa investeringar. I mitt fall kanske det kan ses som ett par mindre lekhinkar. Jag tycker det är intressant att följa även dessa marknader och att försöka göra ett och annat klipp där.

Förutom att lurka runt här på forumet har jag även använt ett par AI-tjänster för att försöka komma fram till en lämplig viktning mellan olika tillgångsslag i min portfölj, men jag känner att det skulle vara intressant att få lite återkoppling även härifrån forumet.

Nedan är en fråga jag nyligen ställde till AI-tjänsten Perplexity, med medföljande svar. Om ni har ytterligare/avvikande feedback får ni hemskt gärna fylla på med era idéer. Alltid kul att bolla idéer med andra. Tack på förhand!

Jag:

Jag skulle vilja ha återkoppling på fördelningen mellan tillgångsslag i min investeringsportfölj. Jag har delat upp tillgångsslagen i följande grupper:

- Aktier, innehåller allt från enskilda aktier, till globala aktieindex-ETF:er.
- Guld, innehåller allt från trackers som följer guldpriset till aktier i guldgruvebolag.
- Övr råvaror, innehåller allt från breda råvaruindex-ETF:er till certifikat för enskilda råvaror.
- Räntor, innehåller olika ränteprodukter, så som obligations-ETF:er t.ex.
- Valutor, innehåller bets på olika valutapar, EURUSD som ex.
- Alt invest, innehåller alternativa investeringar, främst kryptovalutor, som t.ex. BTC.

F.n. strävar jag efter följande fördelning i portföljen:

- Aktier 55%
- Guld 12,5%
- Övr råvaror 12,5%
- Räntor 15%
- Valutor 2%
- Alt invest 3%

Min tanke bakom portföljen är att den ska innehålla många olika tillgångsslag för att få många olika delar av portföljen som inte korrelerar med varandra och på så sätt tänker jag mig att portföljen bör hålla sig någorlunda stabil (minskad volatilitet) över tid. Jag räknar med att ha en aktiv investerarprofil där jag håller koll dagligen samt gör ombalanseringar av portföljen löpande.

Jag ser de olika tillgångsslagen som hinkar och tanken är att regelbundet ombalansera portföljen från de hinkar som “svämmar över”, dvs. där andelen ökar över det uppsatta andelsmålet i portföljen, och addera överskottet från dessa hinkar till de hinkar vars andel minskat.

Det blir som en variant av att “köpa billigt och sälja dyrt”. Med tanke på att olika tillgångsslag beter sig olika så är jag osäker på vilken fördelning som kan vara optimal i detta fallet. Aktier är väl kanske det tillgångsslaget som över tid har gett mest utveckling, varför jag tänker mig att det kan vara bra att ha en övervikt i det. Så även Guld, även om Aktier kanske är något bättre. Att jag inte bara vill ha Aktier eller Guld är just för att kunna använda ombalansering. Då inte aktierna ökar i värde är det oftast något annat som gör det.

Med tanke på mina idéer kring portföljen och din förståelse av vad som kan vara optimalt, anser du då att det är något i min fördelning eller strategi som jag bör förändra och i så fall vad?

Perplexitys svar:

Din portföljfördelning och strategi har flera starka aspekter, särskilt med tanke på din aktiva investerarprofil och fokus på diversifiering. Här är några reflektioner och förslag baserat på din fördelning och strategi:

Styrkor i din portfölj

  1. Diversifiering: Din portfölj innehåller en bred mix av tillgångsslag (aktier, råvaror, räntor, valutor, alternativa investeringar). Detta minskar risken för att hela portföljen påverkas negativt av en enskild marknadshändelse.
  2. Rebalanseringsstrategi: Att regelbundet ombalansera genom att sälja överpresterande tillgångar och köpa underpresterande är en välbeprövad metod för att minska volatilitet och maximera långsiktig avkastning5.
  3. Aktieövervikt: Med 55 % aktier har du en tydlig exponering mot det tillgångsslag som historiskt sett har gett bäst långsiktig avkastning19.

Potentiella förbättringar

  1. Räntor (15 %): Räntor är ett stabiliserande inslag i portföljen, men med tanke på dagens låga ränteläge kan du överväga att minska andelen något och istället öka exponeringen mot andra defensiva tillgångar, såsom guld eller alternativa investeringar7.
  2. Valutor (2 %): Valutainvesteringar är ofta mycket volatila och svåra att förutsäga. Med endast 2 % påverkar de inte portföljen mycket, men du kan överväga om denna andel verkligen tillför värde eller om den kan ersättas med andra tillgångar som har lägre risk och bättre avkastningspotential.
  3. Alternativa investeringar (3 %): Kryptovalutor har hög volatilitet men kan ge diversifiering och potentiellt hög avkastning. Din nuvarande andel är låg, vilket är klokt för att begränsa risken. Om du har hög riskaptit kan du gradvis öka denna andel något (t.ex. till 5 %) men med försiktighet46.
  4. Råvaror (25 % totalt): Att ha 25 % i råvaror (inklusive guld) är relativt högt jämfört med många traditionella portföljer. Råvaror tenderar att vara mer volatila än aktier och räntor, så det är viktigt att säkerställa att denna exponering verkligen passar din riskprofil.

Strategiska rekommendationer

  1. Fördelningsjustering: Överväg att minska råvaror något (t.ex. till totalt 20 %) och öka aktier eller alternativa investeringar beroende på din långsiktiga målsättning.
  2. Rebalanseringsfrekvens: Din idé om att rebalansera regelbundet baserat på hinkarna är utmärkt. För att undvika överdriven handel kan du sätta fasta intervall (t.ex. kvartalsvis) snarare än daglig justering.
  3. Riskhantering: Testa portföljens korrelation mellan tillgångsslagen för att säkerställa att de verkligen bidrar till lägre volatilitet. T.ex., guld brukar ha låg korrelation med aktier, medan råvaror kan vara mer korrelerade med vissa sektorer inom aktiemarknaden.
  4. Långsiktig balans: Om du har en lång investeringshorisont kan du prioritera aktier ytterligare (upp till 60–65 %) eftersom de historiskt sett ger bäst avkastning över tid111.

Sammanfattning

Din strategi och fördelning är väl genomtänkt med fokus på diversifiering och rebalansering. För att optimera portföljen ytterligare kan du:

  • Öka aktieandelen något.
  • Minska råvaror marginellt.
  • Utvärdera valutaexponeringen.
  • Gradvis öka alternativa investeringar om du känner dig bekväm med deras riskprofil.

Dessa justeringar kan bidra till bättre balans mellan stabilitet och långsiktig avkastning samtidigt som du behåller din rebalanseringsstrategi som ett kärnelement i portföljhanteringen.

Citations:

  1. Jakten på den optimala portföljen
  2. Köpa kryptovaluta maj 2025 | Bästa nätmäklare handla krypto Sverige
  3. Hur många fonder ska man ha? Experten avslöjar svaret - Aktienyheterna
  4. Hur bygger man sin egen investeringsportfölj?
  5. 6 principer som skyddar din portfölj - Carnegie
  6. Framtidssäkra ditt ISK med krypto
  7. Placeringar | Alecta
  8. Alternativa investeringar » Så gör du en alternativ investering!
  9. Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj
  10. https://kriptomat.io/se/kryptovalutor/hur-man-investerar-i-kryptovaluta/
  11. 4 Investeringsregler | Morningstar
2

Det har gått ett par veckor sen första inlägget och det har hänt en del på börsen och i portföljen sen sist. Jag har fortsatt att göra nyinvesteringar, i stort sett ca 1,5% av portföljvärdet dagligen. Som jag nämnt i en del andra inlägg så kör jag DCA för att investera en större summa under en period av ca. ett år. Jag började investera i november 2024 och har nu hunnit investera drygt 1/3 av kapitalet.

De senaste veckorna, då aktiemarknaden sjunkit, har jag fokuserat rätt mycket på att köpa aktier medan de varit “relativt billiga”. Den fördelning i portföljen jag tidigare strävade efter (se föregående inlägg) börjar bli allt längre från verkligheten.

Nu i helgen gick jag igenom portföljen och fördelningen såg snarare ut som följer:

  • Aktier 64,2%
  • Guld 8,5%
  • Övr råvaror 12,2%
  • Räntor 10,9%
  • Valutor 1,4%
  • Alt invest 2,8%

För aktiedelen så fördelar den sig över olika marknader enligt följande:

  • DM 65,7%
  • EM 26,3%
  • FM 8,0%

Jag kollade även hur min exponering mot USA var i aktiedelen. Den ligger f.n. på ca. 26%, dvs. klart underviktad.

Efter förra veckans avslutning var avkastningen på mitt investerade kapital -8,52%.

Tanken de närmaste dagarna är att fortsätta öka på i aktieandelen, främst inom DM. Jag tänker att jag vill försöka nå marknadsvikt för DM inom aktiedelen, vilket innebär att jag vill öka på DM från nuvarande 65,7% upp mot 85-90%.

3

Än så länge ser det väl inte alltför illa ut iaf. Lite jämförande kurvor sen jag började investera i november. Det hade kunnat vara värre.

image
image1210×431 69.2 KB

4

Du kollar på OMXS 30 PI. Du behöver jämföra med OMXS30 GI, eller inte smalt index.

GI har gått -6,96 över den perioden.

2 gillningar
5

Tack! Jag la in den istället. Får försöka jobba vidare på att slå GI också. :sweat_smile:

image
image1189×429 64.5 KB

6

Jag försöker få grepp om vilken vikt olika länder har i aktiedelen av min portfölj, som f.n. är ca 66%. Lite mer komplext när man inte har allt i en enda global indexfond, men det går med lite detektivarbete. Här är fördelningen, i stora drag. Jag ska dock fortsätta att fila på tabellen. Snittavkastningen på aktiedelen är -8,9% f.n.

image
image300×587 11.4 KB

7

Jag har haft lite funderingar på hur jag kan optimera Fixed Income-delen av min portfölj. Jag diskuterade en del med en AI-tjänst och även om jag inte alltid tycker de ger relevanta svar, så blev jag faktiskt lite imponerad den här gången av vad de föreslår.

Första frågan jag ställde:

Ang. vår föregående diskussion om att anpassa räntebärande produkter i en allväders- eller permanentportfölj (för en svensk investerare) efter vilken valutaexponering som finns i aktiedelen av portföljen…

Om jag ger dig förutsättningarna för portföljen, dvs. nuvarande allokering, skulle du kunna hjälpa mig att föreslå lämpliga kompletteringar eller förändringar för den räntebärande delen av portföljen?

AI-svar

Ja, om du ger mig portföljens nuvarande allokering (andel aktier, räntebärande, eventuellt råvaror mm samt ungefärlig valutaexponering i aktiedelen) kan jag föreslå lämpliga kompletteringar eller förändringar för den räntebärande delen – med hänsyn till valutaexponering, risk och portföljens stabiliserande egenskaper.

Hur jag kommer resonera:

Valutaexponering i aktiedelen: Om du har mycket global aktieexponering (USD, EUR, etc.) kan det finnas anledning att matcha eller diversifiera den i räntebärande delen, beroende på om du vill ha mer eller mindre total valutarisk.
Syftet med räntedelen: Vill du att räntedelen ska vara en stabil krockkudde i SEK, eller vill du att den ska samverka med aktiedelen och ge global riskspridning?
Produktval: Jag tar hänsyn till ränterisk, kreditrisk och valutarisk (se t.ex.5).

Så här gör du:

*Ange ungefärlig fördelning (t.ex. 50 % globala aktier, 20 % svenska aktier, 30 % räntor).
*Ange om aktiedelen är valutasäkrad eller ej, och om du har särskilda preferenser för räntedelen (t.ex. låg risk, inflationsskydd, global exponering, SEK-stabilitet).

Exempel på vad jag kan föreslå:

  • Om du har 100 % globala aktier (ej valutasäkrade):
    Räntedelen kan vara antingen svenska räntefonder (för SEK-stabilitet) eller globala obligationsfonder (för matchad valutaexponering), eller en blandning.
  • Om du har 50 % svenska aktier och 50 % globala aktier:
    En mix av svenska och globala räntefonder kan vara lämplig för att balansera valuta- och marknadsrisk.

Sammanfattning:
Skicka gärna din portföljallokering och eventuella önskemål, så ger jag ett konkret och motiverat förslag på hur du kan tänka kring den räntebärande delen utifrån just dina förutsättningar53.

Citations:

  1. https://rikatillsammans.se/forum/t/marknadstajma-omallokering-till-rantor-i-fire-portfolj/68208
  2. https://www.ap3.se/forvaltning/ap3s-portfolj/rantebarande-investeringar-och-valuta
  3. https://www.strivo.se/vara-tjanster/utbildning/utbildningsavsnitt/valutor/
  4. https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/esma35-43-1163_guidelines_on_mifid_ii_suitability_requirements_sv.pdf
  5. https://www.lysa.se/whitepaper
  6. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/publikationer/den-svenska-finansmarknaden/den-svenska-finansmarknaden-2024/a-idappendixaappendix-/finansiella-marknader-/
  7. https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/borshandlade-produkter/vilka-ar-riskerna-med-borshandlade-produkter.html
  8. https://www.nordeafunds.com/sv/innehaall/sa-paverkar-rantesankningar-dina-rantefonder

Varpå jag svarade:

Ok, jag kommer här nedan att klistra in en tabell med portföljallokeringen. Varje rad motsvaras av [Instrumentets namn][Andel av portföljen i %]. Raderna är separerade med ett semikolon (;). Jag ser fram emot ett förslag till ändring/komplettering av den räntebärande delen.

Nuvarande portföljallokering

Xtrackers MSCI World ex USA UCITS ETF 1C;11,73

iShares MSCI ACWI UCITS ETF USD (Acc);4,92

Xtrackers S&P Select Frontier Swap UCITS ETF 1C;3,88

Xtrackers MSCI EM Europe, Middle East & Africa ESG Swap UCITS ETF 1C;3,53

iShares MSCI Poland UCITS ETF USD (Acc);2,94

AVA EMERGING MARKETS TRACKER;2,93

Valour Bitcoin (BTC) Zero SEK;2,77

Invesco EURO STOXX Optimised Banks UCITS ETF Acc;2,76

GULD AVA A;2,72

Spiltan Räntefond Sverige;2,68

iShares Diversified Commodity Swap UCITS ETF USD (Acc);2,63

AVA GLOBAL TRACKER;2,59

Xtrackers MSCI Taiwan UCITS ETF 1C;2,52

SILVER AVA;2,45

Global X Silver Miners UCITS ETF - USD Accumulating;2,24

Xtrackers MSCI Singapore UCITS ETF 1C;2,16

iShares Edge MSCI EM Value Factor UCITS ETF USD (Acc);2,10

iShares China Large Cap UCITS ETF USD (Dist);2,08

VanEck Emerging Markets High Yield Bond UCITS ETF;2,00

WisdomTree Softs;1,95

Amundi Physical Gold ETC (C);1,90

UBS ETF (IE) CMCI Composite SF UCITS ETF (USD) A-acc;1,53

VanEck Video Gaming and eSports UCITS ETF;1,47

Amundi MSCI World UCITS ETF Acc;1,39

Xtrackers DAX UCITS ETF 1C;1,26

DNB Global Indeks S;1,24

iShares MSCI World Health Care Sector ESG UCITS ETF USD (Dist);1,17

Xtrackers Artificial Intelligence & Big Data UCITS ETF 1C;1,14

Amundi Prime Global Govies UCITS ETF DR (C);1,11

Xtrackers Euro STOXX 50 UCITS ETF 1C;1,07

Xtrackers II Eurozone Government Bond 1-3 UCITS ETF 1C;1,06

Global X Copper Miners UCITS ETF – USD Accumulating;1,05

AVA SP500 TRACKER;1,02

AVA XIAOMI TRACKER;1,01

AVA SWE FINANCIALS TRACKER;1,00

VanEck Space Innovators UCITS ETF;1,00

iShares MSCI Turkey UCITS ETF USD (Dist);0,99

Coeli Frontier Markets R SEK;0,98

UBS ETF (IE) Solactive Global Pure Gold Miners UCITS ETF (USD) A-dis;0,97

WisdomTree Agriculture;0,93

SHRT USDSEK H;0,83

L&G Russell 2000 US Small Cap Quality UCITS ETF – USD Acc;0,83

iShares iBonds Dec 2025 Term $ Treasure UCITS ETF USD (Acc);0,78

WisdomTree Energy – EUR Daily Hedged;0,75

iShares Govt Bond 15-30yr UCITS ETF EUR (Dist);0,72

VanEck Defense UCITS ETF;0,60

AVA LYX TRACKER;0,58

Xtrackers II EUR High Yield Corporate Bond UCITS ETF 1C;0,57

W5 Solutions;0,56

MilDef Group;0,55

AVA DIGITAL EKONOMI TRACKER;0,54

AVA SWE MIDCAP TRACKER;0,52

Ovzon;0,51

HANetf Future of Defence UCITS ETF – Acc;0,51

SAAB B;0,47

AVA OMX C25 TRACKER;0,46

BEAR EURUSD X1 NORDNET;0,44

INVISIO;0,41

Xtrackers DAX UCITS ETF 1D;0,39

AVA NYSKAPANDE TEKNIK TRACKER;0,39

JPM USD Emerging Markets Sovereign Bond UCITS ETF – USD (acc);0,38

BULL NASDAQ X1 AVA 1;0,36

iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF USD (Dist);0,32

UBS ETF (LU) Bloomberg Euro Inflation Linked 10+ UCITS ETF (EUR) A-dis;0,26

AVA OMXS30 TRACKER;0,21

iShares MSCI Japan UCITS ETF USD (Dist);0,19

Jag tycker sen att jag fick ett riktigt användbart svar från AI-tjänsten.

AI-genererad analys och rekommendation

Här är en analys och rekommendation för din portfölj utifrån den nuvarande allokeringen och fokus på den räntebärande delen – med särskild hänsyn till valutaexponering, riskspridning och allväders-/permanentportföljens syfte.

1. Översikt av nuvarande räntebärande del

De räntebärande produkterna i din portfölj är främst:

  • Spiltan Räntefond Sverige (2,68 %) – svensk korträntefond, låg ränte- och kreditrisk, SEK-exponering.
  • VanEck Emerging Markets High Yield Bond UCITS ETF (2,00 %) – högre kreditrisk, global/emerging markets, sannolikt USD-exponering och ej valutasäkrad.
  • Amundi Prime Global Govies UCITS ETF DR (C) (1,11 %) – global statsobligations-ETF, sannolikt ej valutasäkrad.
  • Xtrackers II Eurozone Government Bond 1-3 UCITS ETF 1C (1,06 %) – korta statsobligationer, euroexponering.
  • iShares iBonds Dec 2025 Term $ Treasury UCITS ETF USD (Acc) (0,78 %) – amerikanska statsobligationer, USD-exponering.
  • iShares Govt Bond 15-30yr UCITS ETF EUR (Dist) (0,72 %) – långa statsobligationer, euroexponering.
  • Xtrackers II EUR High Yield Corporate Bond UCITS ETF 1C (0,57 %) – europeiska företagsobligationer, euroexponering.
  • JPM USD Emerging Markets Sovereign Bond UCITS ETF – USD (acc) (0,38 %) – emerging markets, USD-exponering.
  • iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF USD (Dist) (0,32 %) – långa amerikanska statsobligationer, USD-exponering.
  • UBS ETF (LU) Bloomberg Euro Inflation Linked 10+ UCITS ETF (EUR) A-dis (0,26 %) – euro, realränteobligationer.

Totalt utgör räntebärande produkter ca 10 % av portföljen, med stor spridning över regioner, löptider och risknivåer.

2. Valutaexponering i portföljen

Aktiedelen är mycket global, med stor andel i USD, EUR och tillväxtmarknadsvalutor – och relativt liten andel Sverige. Det innebär att portföljen redan har betydande utlandsvalutaexponering.

3. Bedömning av nuvarande räntebärande del

  • Valutarisk:
    Den räntebärande delen är också global och till stor del exponerad mot USD och EUR. Den skyddar alltså inte portföljen mot svängningar i SEK, utan svänger i takt med utländska valutor.
  • Ränterisk:
    Du har både korta och långa obligationer, vilket är bra för riskspridning.
  • Kreditrisk:
    Det finns inslag av högre kreditrisk (high yield, emerging markets), vilket ger viss korrelation mot aktiemarknaden och minskar räntedelens stabiliserande effekt.

4. Rekommenderad komplettering/förändring

A. Om syftet är maximal stabilitet i SEK (klassisk allväders-/permanentportfölj):

  • Öka andelen svenska eller SEK-valutasäkrade räntefonder.
    Exempel:
    • Spiltan Räntefond Sverige
    • AMF Räntefond Kort
    • AMF Räntefond Mix (valutasäkrad till SEK, global exponering)
  • Minska andelen high yield och emerging markets-obligationer i räntedelen, då dessa tenderar att korrelera med aktiemarknaden och inte ger optimal stabilitet när börsen faller.
  • Behåll viss global exponering för riskspridning, men prioritera investment grade och gärna valutasäkrade fonder.

B. Om du vill matcha valutaexponeringen i aktiedelen:

  • Behåll global och diversifierad räntedel, men överväg att minska kreditrisken och öka andelen statsobligationer (särskilt lång duration) för att få bättre skydd i kriser.
  • Valutasäkring är frivillig: Om du är bekväm med valutarisken, kan du ha kvar global exponering utan valutasäkring, men tänk på att räntedelen då inte fungerar som “krockkudde” i SEK.

C. Om du vill ha en balans:

  • Kombinera svenska/SEK-säkrade och globala räntefonder.
    T.ex. 50 % svenska/SEK-säkrade, 50 % globala (gärna investment grade, låg kreditrisk).

5. Konkreta förslag

Åtgärd/Produkt Syfte
Öka Spiltan Räntefond Sverige/AMF Räntefond Kort Stabilitet i SEK, låg ränte- och kreditrisk
Lägg till AMF Räntefond Mix (valutasäkrad) Global spridning, låg valutarisk
Minska VanEck EM High Yield och Xtrackers High Yield Minska kreditrisk i räntedelen
Behåll viss andel globala statsobligationer Diversifiering, skydd vid räntesänkningar
Lägg till/behåll svensk realräntefond (t.ex. Swedbank Robur Realränta) Inflationsskydd i SEK

6. Motivering

  • En allväders-/permanentportfölj ska ha låg korrelation mellan räntedel och aktiedel.
    För mycket kreditrisk (high yield, EM) i räntedelen minskar denna effekt.
  • SEK-stabilitet i räntedelen gör att du har en verklig “krockkudde” om både börs och krona faller.
  • Valutasäkrad global obligationsfond ger riskspridning utan att öka valutarisk i räntedelen.

Sammanfattning:

Förslag:

  • Öka andelen svenska eller SEK-säkrade räntefonder (investment grade, låg ränterisk).
  • Minska andelen high yield och tillväxtmarknadsobligationer i räntedelen.
  • Behåll viss global statsobligationsexponering, gärna valutasäkrad.
  • Lägg till en svensk realräntefond för inflationsskydd.

Detta ger dig en räntedel som verkligen fungerar som stabilisator och riskspridare i portföljen, oavsett vad som händer med aktiemarknader eller valutor.

Vill du ha förslag på specifika fonder/ETF:er för varje kategori?

Citations:
[1] Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen
[2] https://www.skandia.se/artiklar/pension/skandia-liv-allvadersportfolj/
[3] Portföljen som klarar börsorkanen | Aktiespararna
[4] https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1345218/file/2433708.pdf
[5] https://www.skandia.se/artiklar/2024/hojd-aterbaringsranta-2024/
[6] Att rebalansera portföljen – när är det dags och hur gör man?
[7] Obligationer och Ränteprodukter. | Nordnet
[8] Valutarisk – något positivt
[9] Rebalansering – så anpassar du risken på din portfölj | Nordea

Är det någon som tycker att AI-analysen verkar helt uppåt väggarna och i så fall med avseende på vad? Jag är tacksam för all konstruktiv återkoppling.

8

Japp detta är helt knasigt:

Man får inte valutarisk från landet eller valutan i icke hedgade aktieköp/aktiefonder oavsett vilken valuta/land de handlas i.

9

Blev taggad i denna tråd och förstod inte varför, tills jag insåg att Perplexity använt min allväderstråd som källa :smile:

Resonemanget kring att öka valutasäkrade räntefonder för att öka stabilitet i SEK är korrekt, men jag tycker att förslagen är dåliga. I en allvädersportfölj vill man primärt använda långa räntefonder, som kan matcha aktier i volatilitet och därmed agera motvikt vid nedgångar då marknadsräntorna sänks. I min portfölj använder jag bl.a. Captor Iris.

Jag resonerar mer djupgående kring detta i tråden med min räntetriangel.

Detta är också fel - det är när kronan stärks som räntefonder i utländska valutor faller (mätt i SEK).

2 gillningar
10

Tack för återkopplingen! Att välja långa räntefonder till en allväders-/permanentportfölj verkar mer rimligt, vid närmare eftertanke. Jag har faktiskt läst ditt inledande inlägg i tråden om räntetriangeln, men tydligen har inte poletten trillat ned riktigt ännu. Tack även för en bra genomgång i det inlägget!

Jag kikade lite på Captor Iris. Tack för tipset! Ett par andra fonder jag har i åtanke är AMF Räntefond Lång och Storebrand Obligation A. Sedan tidigare har jag några mindre innehav av iShares Govt Bond 15-30yr UCITS ETF EUR (Dist) (IBCL) och iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF USD (Dist) (IS04).

Som det ser ut nu kommer jag förmodligen att jobba mot att få en Fixed Income-del som innehåller någon fördelning av i huvudsak dessa fonder/ETF:er. Är dock inte helt hundra på vilken fördelning jag ska inrikta mig på än.

image
image1617×859 181 KB

Ang. andra delen av ditt inlägg så ska jag fundera igenom det lite senare, när jag får tid. Återkommer.

1 gillning
11

Inledning

Det har nu gått ganska precis ett halvår sen jag började bygga på den här portföljen, så jag tänkte jag skulle göra en avstämning. Tanken från början var att börja försiktigt och öka inköpen vartefter, då jag blev mer varm i kläderna. Jag har haft ett kapital som legat oinvesterat och ville göra något vettigt med det. Jag ville dock inte gå all in med allt kapital på en gång, eftersom jag bränt mig rejält på finansmarknaden tidigare.

Bakgrund

Hittills har jag investerat ca. 45% av kapitalet och siktar på att vara fullinvesterad om ytterligare ca. ett halvår. Senaste månaderna har jag investerat ca. 0,5% av kapitalet per dag, mer eller mindre med dagliga inköp. Men jag kommer nog att få öka på det en aning, om jag ska bli fullinvesterad inom ett halvår.

Med tanke på hur marknaden har utvecklats under det senaste halvåret så känns det som att det var rätt beslut att börja försiktigt och sen öka successivt. Bl.a. har jag fortsatt att köpa under dippen i april och inte haft alltför stor ångest över att portföljen minskat i värde under den perioden.

Jag har även kunnat läsa på en hel del om olika saker som jag haft nytta av under vägen och har kunnat göra korrigeringar vartefter jag kommit på nya idéer. Något som hade varit svårt om jag hade gått “all in” med kapitalet redan från start och sen fått panik för att jag hade förlorat 20% eller liknande under dippen.

Avkastning

I dag, ganska precis 6 mån. efter att jag började putta in pengar på mitt ISK den 12/11 2024, ligger jag -1,37% back på insatt kapital. Jag är osäker på hur Avanza räknar avkastningen, men enligt deras graf är avkastningen -3,33%. Det är något bättre än snittet på Avanza, ganska mycket bättre än t.ex. DNB Global Indeks S, men samtidigt något sämre än t.ex. OMX Stockholm 30 GI.

image
image1108×445 92.4 KB

Portföljöversikt

Hur ser då min portfölj ut? F.n. har jag en uppdelning i olika tillgångsslag enligt tabellen nedan och nuvarande fördelning framgår av kolumn 2. Fördelningen har dock varierat en hel del över tid. Under dippen ökade jag på en hel del i tillgångsslaget Aktier, eftersom jag upplevde att det var “rea” på detta tillgångsslag då. Under de senaste 1-2 veckorna har jag dock ökat mest inom gruppen Övr råvaror, mycket pga att det var inom den gruppen som jag hade sämst avkastning under denna period (efter mottot “köp där det är billigt”).

image
image408×222 6.81 KB

I kolumn 3 ovan har jag en vag idé om ungefär vilken vikt olika grupper i portföljen ska ha om ett halvår, då jag s.a.s. “byggt klart” (kommer man någonsin att bli klar? :roll_eyes:). Jag siktar på att bygga någon slags allväders-/permanentportfölj, men behöver göra mer studier kring viktning mm. Bl.a. behöver jag läsa på ordentligt om volatilitetsjustering och riskparitet, samt göra justeringar efter det.

Aktiedelen

V.g. gruppen Aktier så har jag först grovt delat in den i tre undergrupper för olika marknader: DM, EM och FM (Developed, Emerging och Frontier Markets). Jag strävar f.n. efter att försöka ha ungefär marknadsvikt för dessa undergrupper, detta enligt indexet MSCI ACWI. Jag kan dock tänka mig att ändra fördelningen om det skulle visa sig fördelaktigt ur t.ex. ett riskparitetsperspektiv. Tabellen nedan visar dessa undergrupper.

image
image488×164 4.93 KB

Jag har funderat en hel del på vilka länder jag ska ha aktier ifrån, samt vilka vikter jag vill att olika länder ska ha i portföljen, eller egentligen främst aktiedelen av portföljen. Till en början köpte jag mest på måfå, lite olika instrument för aktieindex för länder jag tyckte var relevanta. OMXS 30, S&P 500, DAX mm.

Senare började jag försöka hitta länder med bättre avkastning än andra, bl.a. genom att jämföra index-ETF:er. Jag funderade en hel del på globala index och för- och nackdelar med dessa. Innan “Liberation Day” hade jag börjat köpa en hel del MSCI ACWI, men efter alla tokigheter från USA senaste tiden, tänkte jag att det nog var dumt att ha 75% av alla äggen i samma korg. Jag bestämde mig för att successivt dra ned på USA-exponeringen genom att köpa en hel del av en ETF som innehöll “MSCI World ex USA”.

Efter att ha funderat ytterligare några vändor på vilka länder jag vill ha, främst inom DM-delen av aktier, har jag kommit fram till att jag nog vill försöka göra en egen “förbättrad” variant av MSCI World, där jag i princip delar upp länderna i två undergrupper, efter hur deras motsv. MSCI-index avkastat de senaste tre åren. Jag väljer att inkludera de som avkastat bäst och hoppar över de som avkastat sämst. Några, som Irland och Israel, hittar jag dock inga instrument för på Avanza, så då får ett par andra länder (Japan och Stobritannien) hoppa in i stället.

Jag har valt ut 11 länder (av 23 inom DM enligt MSCI). Beroende på hur bra de presterat så viktar jag dem lite olika, så att det som presterat bäst har dubbelt så stor vikt som det som presterat sämst. Nedan är en tabell över länderna inom DM, samt de största länderna inom EM.

image
image524×697 20.9 KB

Råvaror

V.g. råvaror så har jag även där skapat en tabell (nedan) med aktuell och önskvärd viktning mellan olika råvaror. F.n. har jag utgått från en önskan att gruppen Ädelmetaller ska vara ca. 25% av portföljens värde och övriga råvaror ytterligare ca. 25% av portföljens värde. Ädelmetaller har därför en större vikt i förhållande till övriga råvaror, än vad som är normalt i olika råvaruindex, som t.ex. BCOM från Bloomberg, eller CMCI från UBS.

Nuvarande mål för viktningen får ses som en grov ram att hålla mig inom i närtid, men jag räknar med att dessa vikter kan komma att ändras en del efter att jag studerat lite mer kring volatilitetsjustering, riskparitet, korrelationer mellan olika tillgångar osv.

image
image707×660 32.9 KB

Räntor

Kommande vecka blir det nog mycket fokus kring räntedelen, då det är den som jag f.n. har sämst avkastning i och som fortfarande är rejält underviktad jämfört med t.ex. aktiedelen.

Avslutning

Det var lite om min portfölj och mina tankar och idéer kring den. Återkoppla gärna!

5 gillningar
12

Efter senaste veckan är jag åter på plus. En mycket blygsam avkastning på 0,11% på insatt kapital. Senast jag låg på plus var den 22/2. Som mest har det varit ned ca. 12-13% på insatt kapital. Jag noterade -12,78% den 7/4. Enligt Avanzas sätt att räkna så är dock utvecklingen på kontot -1,88% för den aktuella perioden.

Jag antar att det skiljer sig mellan de två sätten att räkna beroende på när i tiden insättningar på ISK gjorts, när köp och sälj har gjorts, samt ev. vilket innehav man har just för tillfället. Jag bara konstaterar att jag har mer kapital på kontot nu än vad jag totalt har satt in.

image
image1178×547 91 KB

Avkastningen är dock före skatt, så det vill till att resten av året går lite bättre för att det här ska gå plus. Dessutom har jag inte räknat på alternativkostnader. Jag förlorar t.ex. riskfri ränta på kapitalet då jag har det på ISK istället för på ett sparkonto.

Ränteprodukter

Under veckan som gått har jag haft mest fokus på att öka vikten i räntedelen. Det är det tillgångsslag där jag haft sämst avkastning för tillfället och det är därför jag prioriterat den delen just nu. Jag har funderat en del på vilket kriterie jag ska gå efter då jag ska välja vilket tillgångsslag jag ska fylla på i då jag gör mina dagliga inköp.

Ett alternativ jag har funderat på annars är att fylla på i första hand i det tillgångsslag som har mest undervikt jämfört med målfördelningen, antingen räknat i %-enheter eller i %, som kolumn 4 och 5 nedan visar. Men tills vidare har jag kört på att fylla på det tillgångsslag som gett sämst avkastning, eller vad som för tillfället är “relativt billigt”, tills målandelen är uppfylld.

image
image409×221 6.7 KB

F.n. ligger insättningarna på i storleksordningen 1% av portföljens värde per dag. Jag samlade insättningarna för de tre första dagarna i veckan till onsdagen och gjorde ett inköp av Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ UCITS ETF 1C för i storleksordningen 3% av portföljvärdet.

Under torsdagen köpte jag ungefär motsv. 0,5% av portföljvärdet i vardera en ETF med japanska statsobligationer och en ETF med brittiska statsobligationer som underliggande - Xtrackers II Japan Government Bond UCITS ETF 1C resp. SPDR Bloomberg 15+ Year Gilt UCITS ETF (Dist).

Jag funderar en hel del kring vilka ränteprodukter jag ska använda i portföljen och vilken vikt av resp. produkt jag vill ha. Dels vill jag ha en effektiv motvikt till aktiedelen, som kan växeldra med aktierna då aktiemarknaden går ned. Dels vill jag ha en hyfsat bra diversifiering, så att jag inte har alla äggen i samma korg om det skulle hända något tokigt med ett visst land.

F.n. ser mitt innehav i räntedelen av portföljen ut som nedan.

image
image1022×318 15.5 KB

Ränteprodukterna är exponerade mot olika länder, i princip bara inom DM (Developed Markets), enligt fördelningen nedan. De gröna siffrorna är någon idé om målandel som jag har f.n. De främsta förändringarna jag skulle vilja göra i närtid är att minska i Sverige och Frankrike, samt öka i Tyskland.

image
image455×469 13.1 KB

Valutor

Under fredagen var det tillgångsslaget Valutor som hade den lägsta avkastningen, efter att jag fyllt på med några dagskvoter i Räntor. Dessutom hade jag undervikt motsv. någon % av portföljvärdet i Valutor. Jag hade lite svårt att komma fram till vad jag skulle vilja betta på v.g. valutor, men det slutade med att jag tog en kort position i EURSEK. Jag har närt en idé om att kunna få ned volatiliteten i portföljen genom att ta korta positioner i USDSEK och i EURSEK och sedan tidigare hade jag bl.a. en mindre, kort position i USDSEK.

Nedan är valutapositionerna i portföljen, f.n. ca. 2% av portföljvärdet.

image
image766×146 4.29 KB

13

Jag hade lite funderingar här i dag över vad jag skulle vidta för åtgärder i portföljen med dagens globala ränteläge.

Efter att ha funderat en del så slutade det med att jag köpte på mig ytterligare statsobligations-ETF:er, främst från Tyskland med 1-3 års duration. Detta resulterade i en liten ökning av portföljandelen för gruppen Räntor, till 14,53%.

image
image409×222 7.24 KB

Nedan är veckans affärer så långt. Förutom att köpa tyska räntor i dag, så passade jag på att omvikta i räntedelen för att närma mig målfördelningen. Jag hade undervikt i bl.a. Storbritannien, Japan och USA, samt övervikt i bl.a. Frankrike, så jag minskade i Eurozone-ETF:en till förmån för de andra länderna.

Förutom ovanstående så har jag fyllt på lite i subgruppen Råvaror-Agriculture-Grains tidigare under veckan.

image
image644×229 8.14 KB

Nedan är den aktuella geografiska fördelningen av ränteprodukterna. Även om jag fortfarande är osäker på exakt vad jag ska ha i räntedelen så börjar åtminstone den geografiska diversifieringen kännas hyfsat ok nu. Men jag kommer sannolikt att fortsätta jobba med den under resten av veckan.

image
image525×469 14.8 KB

Slutligen en lista på innehaven inom gruppen Räntor, samt deras andel av portföljen mm.

image
image866×337 15.8 KB

1 gillning
14

I går kväll började jag sätta mig in mer i allvädersportföljer. Bl.a. kollade jag på intervjun om allvädersportföljer med Zino här på RT. Mycket upplysande! Jag inser att jag borde ha börjat läsa in mig mer på allvädersportföljer redan tidigare, då detta är vad jag försöker åstadkomma.

Jag inser även att jag förmodligen missuppfattat en massa olika saker med allvädersportföljer. Saker jag bara tagit för givna, eller som jag själv har haft fixa idéer om, utan att kolla hur dessa stämmer med den samlade kunskapsbasen (Body of Knowledge) om allvädersportföljer. Förmodligen borde jag ha hållit en bättre balans mellan de 4 huvudsakliga tillgångarna, aktier, räntor, guld och övriga råvaror. Kanske hade jag kunnat investera i snabbare takt än att sätta in kapitalet över ett års tid, utan att behöva ta alltför stor risk.

Jag funderar över hur man bör göra vid regelbundna insättningar, som DCA eller månadssparande. Ska man alltid välja det tillgångsslag som för tillfället är mest underviktad i portföljen (om vi antar att man t.ex. kör 25% av vardera av tillgångsslagen som målvikt)? Jag vet att Zino har skrivit en del om detta i hans tråd om allvädersportföljer, men jag har inte prioriterat att sätta mig in i detta hittills. Det får bli ändring på det. Jag behöver få grepp om läget.

Som det är nu ligger jag mest underviktad på guld, f.n. bara 4,2% av portföljen, så jag misstänker att det troligen är viktigast att fylla på där i första hand, även om det är ränteprodukterna som f.n. gett sämst avkastning.

1 gillning
15

Jag skulle vilja ifrågasätta räntepapper ändå alltså. Det var precis räntedelen som gjorde att the golden pache skapades. Ersatte räntedelen med krypto och guld typ å sen snöbolla det och blev något annat än en allvädersportfölj men ah. Man behöver ju inte följa allt 100% utan man kan ju ta inspo :ghost:

1 gillning
16

Min känsla är att det kan vara rimligt att ha en viss andel krypto i sin portfölj. F.n. har jag drygt 2,5% i portföljen. Jag kommer nog att hålla ungefär den vikten tills vidare, tills jag fått mer känsla för krypto, och då troligen främst BTC. Jag vet dock inte om det tillför något i en allvädersportfölj. Jag noterade att Zino inte verkar använda det.

Har du sett några undersökningar på hur krypto i allmänhet och BTC i synnerhet korrelerar med övriga tillgångsslag? Om du ska ersätta ränteprodukter med bl.a. krypto, har du bra koll på att krypto presterar bra i det/de “väder” som ränteprodukter/statsobligationer är avsedda att hantera, dvs. avtagande inflation?

image
image847×536 53.2 KB

Bild från Zinos bildspel.

17

Svårt att säga hur bitcoin korrelerar då det har ändrats över tid i takt med att bitcoin som tillgångsslag mognat. Nu under tull krisen här så va många exalterad då bitcoin verkade divergera från aktier mer än tidigare men jag är inte så jäkla insatt om jag ska vara ärlig. Jag är bara en dude på nätet som läser random shizzel.

Man kan ju slå i i vissa verktyg hur korrelerat det är men som sagt, tror det ändras över tid.

Statsobligationer blev jag så otaggad på för de har ju gått sämst hur länge som helst och ray dalio som skapade allvädersportföljen gick ut å sa att det är dumt att ha amerikansk skuld. Så då kände jag typ. Aha om han som skapade konceptet har släppt räntedelen och de är en säker förlust varför ska jag ha det i portföljen? :sweat_smile:

Kanske inte den bästa källan men läste nått liknande nånstans å började fundera på det. Du får googla lite själv hehe

1 gillning
18

Intressant artikel, även om jag inte förstod riktigt allt (t.ex. punkten “Watch central bankers’ actions”). Jag ska försöka sätta mig in mer i Dalios tankegångar, senare, både hans äldre och hans nyare. Det är dock inte högst på priolistan just nu. Jag försöker istället skapa mig lite helikopterperspektiv på detta med allvädersportföljer genom att gå igenom det inledande inlägget i Zinos tråd om allvädersportföljer.

Tillägg

@Larzs0n, jag kollade lite på hur BTC rört sig jämfört med övriga tillgångsslag det senaste året. Jag tycker det ser ut som att korrelationen med övriga tillgångsslag är låg, vilket jag tycker gör den intressant. Sen har den ju haft en fantastisk utveckling hittills. Volatiliteten är ju väldigt hög, men det går ju att hantera genom att inte ha alltför hög vikt av BTC i portföljen.

Färger:
neongrön - BTC
röd - MSCI ACWI
grön - 30-åriga US Treasuries
gul - guld
svart - råvaror

image
image1310×822 125 KB

19

Jag kör enligt basportföljen; 30% guld och aktier, 20% obligationer och råvaror.

Gällande regelbundna köp och månadsspar så har den diskussionen tagit fart på riktigt i de senaste inläggen i tråden med rekommenderat minsta köp beroende på hur frekvent man tänkt göra det.

Tycker basportföljen funkar helt OK för min del så kommer fortsätta pytsa in i den jämte aktieportföljen som är huvudfokuset, längre fram närmare pension vikta över alltmer till Allvädersportföljen om det konceptet fortfarande är gångbart om 20-25 år.

1 gillning
20

Vet du om det finns/har funnits någon diskussion i tråden kring etablerandet av en allvädersportfölj, särskilt kring för-/nackdelar med att gå in med ett sparat kapital som en engångsinvestering vs. att pytsa in lite i taget, typ som DCA?

Jag vet att den diskussionen är vanligt förekommande v.g. mer traditionella portföljer, som rena aktieportföljer, eller 60/40-portföljer o.d. men har ännu inte sett till något om detta v.g. allvädersportföljer.

Känslan/misstanken jag har är att fördelarna med DCA inte är lika uppenbara för allvädersportföljer, då de har en lägre “Max drawdown”, volatilitet osv. samt att man förlitar sig mer på “gungbräde-effekten” (eller gungor och karuseller :smile:).