Bankkonto, räntefonder och tumregler och antaganden 2023

Spara och investera Strategier
1

Ok, antingen så är jag ute och reser här, men jag upplever ju fortfarande att många av ränte-fonds rekommendationerna här i forumet är lite all-over the place. T.ex. i tråden “Räntefonder eller sparkonto hösten 2023”

Antaganden och förutsättningar

Först och främst anser jag att följande är förutsättningarna

  • 0 - 2 år: använd bankkonto med insättningsgaranti (eventuellt bankkontostege med olika bundna tider)

  • Räntefonder bör komma i spel först då horisonten är 3 år eller mer.

  • Generellt bör durationen motsvara sparhorisonten.

  • @Zino:s räntetriangel gäller fortfarande

  • Större diversifiering är bättre. Dvs. en internationell valutasäkrad ränteportfölj bör enligt EMH vara bättre än en 100 % svensk, precis som med aktier.

  • Förvaltarens uppgift är INTE att ha en åsikt om marknaden utan att leverera en kombination av duration + kreditrisk. Dvs. det finns inget stöd för att ränteförvaltare skulle vara bättre att slå index än aktieförvaltare. Se några citat från SPIVA 2023:

    “a cross-category average of 84% of active fixed income funds underperformed their assigned benchmark over the 10-year period, including 88% of euro-denominated government bond funds.”

    “the evidence suggests that is no easy task to identify active fixed income managers who can beat benchmarks over the long term.”

    7 av 10 räntefonder underpresterar sitt ränteindex på 10 år. I vissa kategorier har 100% av fonderna underpresterat mot sitt index.

  • Räntorna bör vara valutasäkrade till SEK givet att man har sina utgifter i SEK. T.ex. bor du i EU med en EUR-valuta, då bör du ha EUR-räntefonder.

  • När räntan ökar faller räntefonder i värde och vice versa.

  • Tumregel: förändringen av räntan påverkar fonderna med dess duration. En räntefond med 10 årig duration kommer vid en räntesänkning på 1% öka i värde med 10% och vice versa.

Bevara pengar: bankkonto

Här har jag t.ex. min buffert, transaktionskonto eller inköp som ska göras inom 0 - 24 månader.

  • Bankkonto med insättningsgaranti

  • Bankonto-stege med olika bindningstider och insättningsgaranti (t.ex. 1/3 fritt, 1/3 6 månad, 1/3 12 mån etc).

Jag personligen använder LYSA som gör att jag slipper hålla koll på högsta räntan mot att jag betalar dem 0.24%. Avanza Sparkonto+ är en liknande funktion, men där får man mecka lite själv. Går att komma upp i insättningsgaranti utan större problem med några olika banker för upp till ca 10 MSEK.

OBS! Notera att amortering är ett rimligt alternativ här som kan ge högre “avkastning” än ovan.

Korta räntefonder som alternativ till bankkonto (KIID: 1)

Nästa “hopp” i risk och avkastning anser jag vara korta räntefonder. De kan vara ett alternativ till bankkonto t.ex. för företag, i premie- eller tjänstepension. Exempel:

  • AMF Räntefond kort

  • Storebrand kortränta

  • (Captor Perenne Short-Term Bond kan vara ett intressant alternativ när den blir tillgänglig)

Eventuellt om man vill sänka risken än lite mer så kanske typ SEB Likviditetsfond. Under ett av de sämsta åren för räntor, 2022, föll AMF-fonden med ca 2%. Storebrand-fonden dippade på ca -0,5.

OBS! Notera att amortering är ett rimligt alternativ här som kan ge högre “avkastning” än ovan.

Korta räntefonder men ändå vara i paritet med bolån / inflation

Nästa hopp blir för mig korta räntefonder men som ändå tar lite mer risk (2-3 av 7 på KIID-skalan). Här tänker jag att vi har t.ex.

  • AMF Räntefond Mix

  • Captor Aster Global Credit Short-Term A

  • (Ett alternativ om man är OK med EUR-exponering är VAGF)

Dessa fonder skulle jag använda för pengar om ska användas säg 3+ år om jag inte ville ta så mycket risk, ha som en krockkudde i portföljen. Jag skulle säga att dessa alternativ bör ligga i paritet med räntan på ett vanligt bolån.

Notera dock att dessa kan och kommer att falla i värde vid en räntehöjning. T.ex. under 2022, som var ett av de sämsta åren någonsin för räntor så föll den med -9%. Så räkna med att du ett riktigt dåligt riskerar ca 10%.

Kompletterande räntefonder: till en långsiktig aktieportfölj

Om jag har en långsiktig aktieportfölj, t.ex. en 80/20-portfölj, då skulle jag övervägt att placera pengarna i en räntefond som kompletterar aktieportföljen. Jag är INTE ute efter en krockkudde som i fonderna ovan, utan något som t.ex. kan öka värdet om aktierna faller. Då bör man ha långa räntefonder som har stor exponering mot räntan men låg kreditrisk.

  • Captor Iris

  • (AMF Räntefond Lång den är inte lika lång som Iris, därav parentes).

  • (Långa etf:er men man får akta sig för valutarisken där, men då kan man få 20-30 års duration, t.ex. IS04, DBXG, IBCL m.fl. )

Notera att dessa utan problem kan backa 20+% ett enskilt år.

Kompletterande räntefonder: högre risk/avkastning än räntefonder men lägre än aktiefonder

Om man vill gå ner något i risk och undvika 100% aktieexponering, då är företagsobligationer (eller high-yield-fonder) det man bör gå till.

  • Captor Aster Global Credit

  • Captor Aster Global High Yield

Notera att dessa utan problem kan backa 20+ procent ett enskilt år.

2022 värsta året för räntor - drawdowns

Tycker att denna grafen är illustrativ för risken i olika typer av räntor. Källa SPIVA.

image
image871×517 84.6 KB

Kommentar på fonder som brukar dyka upp i forumet

  • Storebrand Obligation - duration på 2 - 7 år, dvs. jag vet inte vad jag får. Den är aktivt förvaltad och bara svenska papper. Då tycker jag att Aster Global Credit är ett bättre alternativ. OBS! Den är inte dålig.

  • Realränteobligationer - skyddar egentligen inte i Sverige på grund av deras konstruktion. @zino minns du motiveringen?

Hur kombinerar man dessa?

Jag upplever att det är svårt att bygga exempelportföljer med räntor då det beror på både riskvilligheten och sparhorisonten. Man kan bygga en 50/50-portfölj med aktier/räntor som antingen är

  • defensiv (aktier + korta räntor)

  • kompletterande (aktier + långa räntor)

  • medel (aktier + mix av korta / långa / företags räntor)

  • aggressiv (aktier + företagsräntor)

eller om man kör t.ex. en 80/20-portfölj så kan man köra med bara långa räntor (Iris) för att motverka svängningarna från aktier eller 80/20 med en korträntefond för att ha en krockudde. Jag upplever att det är väldigt svårt att ge ett rätt svar.

Det närmaste vi kommer “rätt svar” är:

  • Sparhorisont på 0 - 2 år: ha pengarna på ett bankkonto med insättningsgaranti

  • Bolån och korta räntefonder bör helst inte kombineras

  • Historiskt har räntefonder varit ett bättre val då sparhorisonten var 3 år eller mer.

  • Många underskattar och missförstår företagsobligations- och HY-fonder - de bör främst ses som alternativ till aktieexponering och inte som alternativ till ränteexponering.

Jag ser fram emot din och andras kommentarer. Ping @jayr, @zino, @Daniel_Nilsson, @jfb, @AllSeasonsPortfolio, @alec, @anon19088942, @harvest, @Aktiegubben, @aen, @Richard-x, @Runnemo, @RicardNylund m.fl.

22 gillningar
2

Det kostar däremot mer i avgift, upp emot 1% vad vissa har sagt per år. Jag har svårt att se att det skulle vara värt det på samma sätt jag har svårt att se att det är värt att äga en aktiv fond som producerar alfa före avgifter.

Problemet är att du låser pengarna i bostaden och att de inte är likvida eller?

Hur mycket pengar pratar vi om?

Jag tycker räntefonder kan komplettera en portfölj om jag förstod hur jag kan se att det garanteras att fondförvaltaren inte gör något annat än att se till att duration- och kreditrisken upphålls. Varför jag undviker räntefonder är för att det är inte en robot som handlar, vilket leder till lite märkliga innehav då och då. Exempelvis om man förväntar sig statsobligationer och det handlar någon grön oljeobligation i fonden som toppinnehav:

Det finns inga passiva fonder per definiton (förutom XACT Obligation), som kanske finns utomlands.
Det kanske finns en bra anledning för detta, men detta gör att det blir enklare för min del att endast tänka mig använda sparkonto som komplement även om det inte portföljteoretiskt är optimalt.

3

Känns som att man krånglar till det i onödan med räntefonder som privatperson, nu när man faktiskt kan få helt ok ränta på vanligt bankkonto. Du betalar onödigt mycket i avgift men har fortfarande relativt hög volatilitet, sen spenderar du massor av tid på att försöka optimera något som garanterat ger dig låg avkastning.

6 gillningar
4

Sant. Ska förtydliga det ovan att det framförallt gäller 55+. Swedbank som vi har haft vårt lån hos har varit OK med att vi amorterat / ökat lån ungefär en gång per år. Avanza kör ju flex på 500 tkr på sina bolån så det finns varianter.

Vad tänker du?

Exakt. Det är ju därför jag gillar Captors fonder som är till för att undvika just det här. Jag tycker ju det är helt värdelöst egentligen med AMF Räntefond mix som skriver att durationen kan vara mellan 2 och 12 år(!).

Jag upplever att man kommer väldigt nära med @captorfonder i form av “renhet” och vet vad man får. Men det kräver att man tar sig över tröskeln som tog mig ganska mycket tid och samtal med dem.

Både ja och nej. T.ex. har vi scenarion såsom premiepension, tjänstepension eller företag som ska placera överlikviditet. Där fungerar inte bankkonto överhuvudtaget. På samma sätt att ha pengar på bankkonto i mer än 2 år skulle jag också avråda från.

Men allt under 2 års sparhorisont som privatperson - då är det enkelt - kör på bankkonto.

2 gillningar
5

Om du menar att räntefonder har varit bättre val än sparkonto på tidshorisonter över tre år så undrar jag vad skillnaden i avkastning är ungefär?

Det jag menar med garantera är att typ om fondförvaltarna bryter mot löftet kan fondandelsägarna stämma fondföretaget. Även om det antagligen inte skulle hända om det inte skedde en bet som inte bara avvek från strategin men även gick dåligt. Jag kanske är överdrivet paranoid, men sparkonto ger den säkerheten att det garanteras av staten. Alternativet är ju att man håller koll på fonden och vad de handlar i men det tror jag att jag inte orkar göra.

Jag tycker det är svårt att rekommendera något till någon annan om de bryter mot en princip man tycker är viktig, exempelvis att kunna förstå vad man investerar i. En global indexfond, sparkonto tycker jag det rimligen går att förklara för någon, men inte något som kräver att man pratar med fondförvaltarna eller?

1 gillning
6

Personligen förstår jag inte de personer som “utökar” sitt lån på bostaden när de får en extra kostnad. (De utnyttjar det lån de har amorterat på igen.) Jag ser det som en familj som spenderar för mycket pengar.

Enligt mig, så borde man spara ihop till underhåll av bostaden. Att utnyttja det man redan amorterat är att vara lånetorsk, vilket ger att man tror att bostaden i framtiden kommer stiga i värde (mer än inflationen).

7

Nick Magiulli har ett långt resonemang om det i sin bok “Just. Keep. Buying.”. Han resonerar utifrån hur många månader tar det att spara ihop till något som kostar 60.000 USD om jag sparar 1000 USD i månaden.

Om man bara sparar i kontanter så tar det ca 67 månader i snitt med tanke på inflationen.

image

När han körde samma tidsperioder med räntefonder så var snittet

image

Så här såg det ut över decennierna:

image

Hans slutsats:

For example, given that a two-year savings time horizon slightly favors cash and a five-year savings time horizon clearly favors bonds, the “switching point” will be somewhere in between. After reviewing the data, I have found that this point seems to be around the three-year mark. If you need to save for something that will take less than three years, use cash. If you are saving for something that will take longer than three years, put your savings in bonds.

If you had done this throughout history, you would have reached your 36-month savings goal in about 37 months with bonds and 39 months with cash. This is a good rule of thumb that is backed by historical evidence and has worked through periods of high inflation, low inflation, and everything in between.

och

Though bonds typically beat cash when saving for about two years, they don’t beat them by much. As I stated above, it takes 25 months to save $24,000 when in bonds and 26 months when saving in cash. Having to save for one extra month is a small inconvenience compared to worrying about whether bond prices might tumble when you need your money.

In fact, about 30% of the time since 1926 you would have been the same, or better off, holding cash versus investing in bonds to reach your $24,000 goal. This suggests that when saving for less than two years, cash is probably the optimal way to go since there is less risk around what might happen with your money. The intuition of the financial advisors I spoke to was accurate in this regard.

image

3 gillningar
8

Så här har jag utnyttjat det vid något tillfälle. Tar utdelning 1 januari på säg 100.000 SEK för att det ska vara enkelt att räkna. På dessa pengar ska jag betala 20.000 i skatt, året efter. Varför inte amortera 100.000 SEK direkt och året efter, när skatten ska betalas ta ut de 20.000 och betala SKV. :wink:

Ovan fungerar ju även om man har en “vanlig” skatteskuld till SKV. Nu gjorde jag inte det på dotterns försäljning av guld, men kunde gjort. Det är 25.000 SEK som ska betalas i skatt nästa sommar. Istället för att lägga dem på SKV-kontot, så kunde jag amorterat och sedan plocka ut dem vid förfallodatum nästa sommar.

Det finns ALLTID specialfall som man inte tänkt på själv. Eller som Morgan Housel alltid säger: “Alla beslut är rationella med tillräckligt mycket information.”

3 gillningar
9

Värt att notera att skillnaden mellan kontant och räntefond är större än sparkonto och räntefond, varav det sistnämnda med sparkonto motverkar inflationen till viss mån.

2 gillningar
10

AMF Räntefond Mix känns verkligen som en oöppnad julklapp.

  1. Vad innehåller fonden egentligen?
  2. Hur mycket kostar valutasäkringen?
  3. Avkastning de senaste 10 åren = 0.44% per år, inte speciellt imponerande.
  4. Läste på AMF hemsida att löptiden på obligationerna är 2-12 år. Är det inte lite väl stort spann eller jag kanske har missat något.
1 gillning
11

Otroligt bra förklarat och här kändes det verkligen som du “knöt ihop säcken” utan att för den delen säga att “gör si” eller “gör så”. Precis så som forumet ska vara upplagt. Klart att det ibland kan vara skönt med någon som bara pekar med hela handen att “såhär ska du göra”, men det är varken utvecklande för oss som läser och vill lära oss, och det är inte heller “lagligt” ur er synpynkt att ge den typen av finansiell rådgivning.
Tycker ni är väldigt duktiga på att hålla balansen mellan att ge råd/synpunkter och framförallt bygger ni era påståenden på forskning, inte på “detta funkar för mig”. Fler borde lära sig av det! :slight_smile:

7 gillningar
12

Bra sammanfattning! En invändning och ett tillägg. Min invändning är att räntefonder i Sverige aldrig är passiva, finns bara aktiva räntefonder i Sverige. I USA finns passiva räntefonder som ETF. Så det är svårt att nå en passiv position i svenska räntor.

Mitt tillägg:

Hållbart alternativ
Om du vill komplettera en aktieportfölj med fokus på ESG (som Storebrand Global Plus) eller lösningsbolag (som Storebrand Global Solutions) så kan du välja en grön räntefond som lånar ut till lösningar på klimatkrisen, exempelvis energieffektiva fastigheter. Dessa räntefonder har medellång duration och ofta låg kreditrisk.

Några alternativ i SEK:

  • Storebrand Grön Obligation
  • Öhman Grön Obligationsfond
  • Captor Dahlia Green Bond
3 gillningar
13

  1. Statsobligationer. 75% utländska. 25% Sverige

  2. Ingår i avgiften på 0,13%. Det var uppe i en annnan tråd så jag mailade och frågade AMF

  3. Tycker du det är bättre att handla guld på 1000 USD per Oz eller 2000 USD per Oz? :wink:

  4. Ja de har tillåtelse inom regelverket att variera durationen efter räntemarknaden. Historiskt har de legat på runt 4 år.

Såklart gillar man inte AMF Mix så kan man ju ta någon av de andra obligationsfonderna :grinning:

5 gillningar
14

Är inte säker på om jag missförstår något här. Captor fonder har som idé att erbjuda mer ”enhetliga” fonder där hela innehavet har samma klassning. Andra fonder har ofta någon typ av mix och använder andra typer av ”skärningar” för sitt urval av innehav.

Att räntefonder skulle väljas med det explicita målet att slå index låter konstigt. Vid en stor nedgång är det förstås ett sannolikt utfall men om vi trodde väldigt starkt på en sådan vore ju enbart räntor att föredra.

Vad är egentligen ”en bra räntefond” enligt perspektivet här? Vi räknar nu bort high-yield som som så att säga spelar i en egen division.

15

I princip håller jag med dig men jag tycker du gör lite märkliga kategoriseringar och i min mening snöat in lite mycket på Captor :slight_smile:

Korta räntefonder är typiskt 0-1 års duration. AMF Mix är inte en korträntefond bara för att den får låg KIID risk (som i min värld beror mer på att det är statsobligationer globalt). Det är en obligationsfond. Bindningstid enligt deras regler är 2-12 år. Så långt jag har kunna gå tillbaka har de legat på runt 4 år. Inte Kortränta.

Storebrand Obligation ligger historiskt på 5 års duration men visst de har mandat att variera den mellan 2-7 år. Men om nu ”jag vet inte vad jag får” är ditt argument för att rata den så gäller exakt samma sak för Captor fonder. Iris får ha 10-15 år. Aster Global Credit 7-15 år. Eller hur?

Tycker dina principer hade mått bättre av att dela in det i

  • Korta räntor < 1 år
  • Medellånga räntor 2-9 år
  • Riktigt långa räntor 10+ år

Personligen tycker jag du har alldeles för många ”dyra” räntefonder ovan.

  • Om aktiefonder får kosta Max 0,4% där börsen över tid get typ 8% …
  • så borde man försöka hålla sig till obligationsfonder på Max 0,2% då räntemarknaden typiskt ger hälften av börsen på riktigt lång sikt (inte senaste året med nollränta).

… som princip

Principiellt förstår jag inte riktigt heller vad man ska med riktigt långa räntor på 10+ år. Åtminstone inte för den vanlige småspararen, som RT i mångt och mycket vänder sig til.

Jag tänker på

  1. Tumregeln 10% aktier per sparår kontra
  2. Tumregeln Duration = sparår

Alltså beroende på sparhorisont

  1. Lång 10+ år. 100% aktier. Här blandar åtminstone inte jag in räntor. Det är egentligen bara här som de riktigt långa räntorna skulle in med 10 års duration och längre. Behövs riktigt långa räntor egentligen för den typiske RT spararen?

  2. Medellång horisont 3-9 år. Ta typiska 50/50 med 50% aktier och 50% räntor med runt 5 års sparhorisont. Då bör man i denna kategorin ha räntor med runt 5 års duration, inte längre.
    Det är ju precis vad typiska svenska obligationsfonder ger. AMF Mix, AMF Lång, SB obligation ligger alla med 3-5 år och är billiga (0,1-0,2%). Även Lysa Räntor ligger i detta häradet. Finns kanske en anledning varför svenska obligationsfonder också ligger med den typen av duration?
    Visst kan man som lite mer avancerad användare köra Captor Iris som en del för att skrämma upp durationen till 5+ år om man så vill för portföljer i det högre spannet (6-9 års sparhorisont)
    Men i min värld är AMF Mix, AMF Lång, SB Obligation, Lysa Räntor verkligen Good Enough durationsmässigt och avgiften äter inte upp för mycket av förväntad avkastning

  3. Kort tidshorisont. Sparkonto eller korträntefond (tex AMF Kort, SB Kort, SEB Likviditet) för TJP eller annat fondsparande där sparkonto inte medges.

Håller absolut med dig att företagspapper är ett alternativ till aktier inte räntor.

Så tänker jag :grinning:

11 gillningar
16

Jag kan inte så mycket om räntor och har inte hunnit läsa igenom alla kommentarer men en spontan tanke… Captors High Yield-fond verkar inte ens ha funnits i två år ännu, känns lite “risky” att rekommendera den då kanske med så kort historik? Noterar också att den gått VÄLDIGT mycket sämre än Lf Global Index, varför skulle man välja den framför en aktieindexfond egentligen? Det känns väldigt spekulativt att hoppas på att den går bättre än aktier framöver :person_shrugging:

17

Några tankar:

Är inte helt säker på att det är ett bättre alternativ, fördelen med en global exponering kan vara lägre volatilitet, men nackdelen är dom högre kostnaderna för förvaltning och valutasäkring (upp till 2%), som äter upp förväntad avkastning. Om man kan hantera lite extra risk tycker jag ett svenskt lågkostnadsalternativ kan vara att föredra i en långsiktig portfölj. Tex verkar Lysa gå i samma tankebanor med ca 50% Sverige i sin ränteportfölj. Kanske @OscarLysa kan ge en bättre förklaring?

Är dessutom tveksam till att välja Captors fonder om man vill investera med EMH och marknadsportföljen som grund. Ser mer deras fonder som motsvarande aktiefaktorinvesteringar som tex SmallCapValue. Dom är dessutom svåra att förstå hur dom är konstruerade och fungerar, och man gör koncentrerat bet på en riskkälla med generellt högre volatilitet än en marknadsviktad räntefond. Kan skapa oerhörda beteendemässiga problem att hålla i längden om man inte är en mycket mycket avancerad investerare.

Ett problem är att det mig veterligen inte finns någon passiv valutasäkrad total market fond att tillgå för oss privata investerare.
Den enda jag vet är XACT obligation ETF som återspeglar svenska obligationsmarknaden, men det är en ETF.
Så det närmaste man kan komma en global valutasäkrad total bond market är AMF räntefond Mix, och svenska marknaden AMF räntefond Lång, som är aktiva men har en mycket låg förvaltningsavgift på 0,1% och har rätt strikta regler om att inte avvika för mycket från sitt jämförelseindex (aktiv risk under 1%, ofta under 0,5% senaste åren)

1 gillning
18

Jättebra tråd och initiativ @janbolmeson

Jag tror vi ska komma ihåg att vi, på forumet, lätt hänger upp oss på detaljer vilket leder till komplicerade diskussioner/lösningar. Det är kul och lärorikt, men det blir då en avancerad lösning för att göra ”rätt”.

At the end of the day, så är det de stora penseldragen som har störst betydelse.

Med det sagt, menar jag att en översiktlig och förenklad bild är mer än tillräcklig.

Nedan är förslag som fångar det beteende i portföljen som vi är ute efter.

  • 0-3 år Sparkonto med insättningsgaranti

  • 4-6 år 60/40 (aktiefonder/räntefonder)

  • 7-9 år 80/20

  • 10+ år 90/10 eller 100/0

Aktiedelen:

  • 100% Global Index

Räntedelen:

  • 100% Räntefond med statsobligationer

Med ovan, tror jag, att det blir lättare att förstå principen och hur man kan använda de olika tillgångarna. Utvecklingen ovan är väldigt lik en avancerad portfölj.

Börja där!

Har man sen mer intresse, så kan man finslipa det. Då kan man lägga till Home bias, tillväxtmarknader, småbolag, räntefonder med olika obligationer och duration. Osv, osv, osv.

:pray:

8 gillningar
19

Helt med dig. 80% av beslutet är aktie/ränte allokeringen. 15% inriktningen på respektive fond. 5% individuella fondvalet. Det är åtminstone den tumregeln jag fick lära mig här.

Med den principen så ska vi nog hålla oss till att få rätt på de 80%en och göra resten enkelt.

Med tillägget ”av stat garanterade papper”. Man kan även titta på kreditbetyget i innehaven på MorningStar under Portfölj för att se hur mycket är A-AAA.

Då landar man i AMF Mix eller SB Obligation för att hålla sig till låga avgifter. AMF Mix har en del lägre kreditbetyg för alla stater har ju inte A-AAA. SB Obligation är nästan uteslutande A-AAA men enbart svenska papper.

AMF Lång ett alternativ med den innehåller 30% företagspapper så ett mindre avsteg från enbart statspapper eller garanterade av stat.

I min mening kan man egentligen ta vilken som av de tre för portföljer med 30-90% om vi håller oss till 80/20 principen.

4 gillningar
20

Bra tråd och intressanta diskussioner! :slight_smile: Räntefonder är det som är svårast att lära sig om tycker jag och vilken funktion de ska ha. Jag använder inte räntor för att jag tror de ska överavkasta aktier, utan mer som en motbalans till aktierna. Nånting att ombalansera mot.

Jag har flera gånger funderat på att byta ut min “hela höstacken” ränteportfölj som jag använder till allt, mot mer riktade ränteportföljer specifikt för varje portfölj/risknivå/sparhorisont. Men jag har ännu inte tagit det steget.

Följer tråden med stort intresse i alla fall!

5 gillningar