Räntor har blivit mer relevanta än på några år och det har diskuterats flitigt om dem här i forumet.
Det skrivs att valet av räntefond(er) kommer an på vilket syfte de ska tjäna i portföljen.
I den här tråden vill jag koncentrera diskussionen till räntefonder som ska agera “krockkudde”, som alltså helst ska vara okorrelerade eller till och med ha negativ korrelation till global aktieindex, med andra ord långa statsobligationer.
Tanken är att dessa räntor ska stiga i värde när ens aktiefonder sjunker i värde, så att man kan skifta kapital från räntor till aktier i situationer där aktiemarknaden sjunker kraftigt.
Jag kör själv just nu med en “klassisk” do-it-yourself 100/0 portfölj från RikaTillsammans, nämligen något i stil med:
70% Global index
10% Globala småbolag
10% Svensk index
10% Tillväxtmarknader
Jag har kommit till en punkt i mitt sparande där jag tycker det för mig själv skulle vara klokt att vikta om till exempel 90/10 eller 80/20.
Jag är säker på att det är flera som tänker eller tänkt i samma eller liknande banor, och därför kommer frågorna:
Vilka räntefonder finns det som är enkelt tillgängliga för svenska sparare, som vill ha statsobligationer med negativ eller låg korrelation med aktiemarknaden? (ETF:er undanbedes)
Vilka använder ni själva i era portföljer till detta syfte?
Jag har själv kikat runt och kan inte hitta någon fond med högre än cirka 7 års duration på lånen.
Dessa funderar jag kring:
Handelsbanken Euro Obligation
6,76 års genomsnittlig återstående duration på lånen
Statsobligationer i Euro-området.
Tanken är att när det breda Euro-området sänker sina räntor, bör denna fond öka i värde.
Storebrand obligation
5,42 års genomsnittlig återstående duration på lånen
Framförallt svenska statsobligationer, även svenska bostadsobligationer.
Tanken är att när Riksbanken sänker räntan, bör denna fond öka i värde.
AMF Räntefond Mix
4,22 års genomsnittlig återstående duration på lånen
Framförallt blandade statsobligationer, inklusive amerikanska, bredare exponering men kortare duration
Tanken är att när Federal Reserve, brittiska centralbanken och ECB sänker räntorna, bör denna fond öka i värde
Om jag förstått det rätt, så klår en 100/0 portfölj en 90/10 portfölj över tid. Alltså, det finns ingen vinning att ha räntefonder i portföljen över tid. Om man vill maximera avkastningen.
Vill man däremot minska risken av olika anledningar, såsom kortare sparhorisont eller förändrad livssituation. Så är räntor ett bra alternativ, men då på bekostnad av lägre avkastning.
Statsobligationer är det rätta, om man vill ha låg korrelation med aktier. Durationen beror dels på sparhorisont, risktolerans osv. Man kan få en fördröjd och förstärkt effekt med en lång räntefond. Kraschen förra året visade ett sådant exempel. En kort räntefond har redan hunnit vända uppåt och har haft postiv avkastning sedan september 2022. Medan en lång räntefond fortfarande ligger och harvar med lågränteobligationer, fortfarande med negativ avkastning… Under tiden har börsen redan vänt uppåt. Så i praktiken var de långa räntorna korrelerade med aktier .
Summa summarum är att det är klokt med en mix av långa och korta statsobligationer. Medellånga såsom i Storebrand Obligation A och AMF Räntefond Mix, är därför ett bra alternativ.
Dessutom tänker jag såhär. Om jag ska ha räntefonder, så är det för sparhoristoner på under 9 år (>10 år → 100/0). Dessutom gäller att durationen på en räntefond bör inte vara längre än sparhorisonten. Så en duration på över 9 år, är i min mening aldrig aktuellt i en blandportfölj. 5 år i duration är i min mening pang på perfekt
I Sverige har vi sparkonton med statlig insättningsgaranti som är ett utmärkt alternativ till räntefonder, obligationer och liknande. När man berättar om detta för investerare i andra länder så brukar de bli gröna av avund. [Det här blev fel. Jag tänkte på ISK som är speciellt för Sverige.] Sådana sparkonton är också vad oberoende rådgivare, som t.ex. Småspararguiden, brukar rekommendera.
Utifrån det jag försöker lära mig om räntefonder så tror jag att man måste hålla tungan rätt i mun. Som ett exempel:
Vad avses med att komplettera en 80/20-portfölj? Är det A) att behålla värdet på en liten del eller är det B) att ha något som växeldrar och går upp när aktier går ner?
För då blir det två helt olika svar:
A) då gäller ett bankkonto eller en räntefond med kort duration och låg kreditrisk.
B) då gäller låg kreditrisk och LÅNG duration
Men det är två HELT OLIKA typer av räntefonder med två HELT OLIKA beteende.
Valuta
Dessutom kommer den ytterligre dimensionen med valuta. Vill jag bevara värdet i SEK eller är jag OK med en valutarisk etc.
Portföljsammansättning
Sedan kan man också ställa sig frågan - borde man kanske inte byta en del av aktiefonderna till företagsobligationer. I risk hamnar de ju högre risk än räntefonder men lägre än aktier. T.ex. under finanskrisen gick företagsobligationer mycket bättre än aktier, inte minst genom att de har en viss säkerhet.
Absolut. Det stämmer. Vill man minska svägningarna ska man ha en kort räntefond och/eller sparkonto.
Men i B) alternativet, så är det lite klurigt. Om man vill ha något som går upp när aktier går ner, så kan just en lång räntefond vara ett dåligt alternativ framförallt vid en lågräntemiljö. Förra året var ett bevis på det. Där den ökade räntan slog ner både aktierna och de långa räntefonderna. Jag och @JFB diskuterade om det för ett tag sen. Problemet är durationen, när räntorna går upp. En kort räntefond hinner byta ut sina räntor fortare. En lång räntefond måste vänta ut sina durationer samt att de får en hävstång på ränteökningen.
Vid en lång recession är det därför bra med en lång räntefond för B) alternativet. Då har den långa räntefonden gott om tid att växla ut sina räntor och få positiv avkastning medans aktierna sjunker i värde. Men om aktierna hinner svänga upp innan durationen på obligationern har gått ut. Så uteblir den önskade effekten.
I vissa fall, så som förra året, då kan t.o.m. en kort räntefond vara ett bra B) alternativ.
Man kan se det som att durationen på räntefonden ställer ett indirekt krav på hur lång nedgången på börsen måste vara.
En lagomlösning är nog det bästa av båda världar. Jag tror därför att medellånga statsobligationer (typ Storebrand Obligation eller AMF Mix) är bra B) alternativ.
Personligen har jag valt höstacken även på räntesidan. Blandade typer av obligationer och krediter, FRN. Blandade durationer. Går lite på Optis linje med diversifiering inom tillgångsslaget, dock utan valutasäkring pga brist på sådana etf:er.
Vad är tanken bakom blandningen? Försöker förstå men jag får inte ihop tanken med att blanda räntefonder, för mig blir det verkligen varken eller. Ok i ett sammanhang av Opti / Lysa som ska vara breda och passa majoriteten av situationer. Men om jag nu kan välja, så har jag svårt att se scenariot där jag vill blanda mellan olika typer av räntefonder.
Absolut diversifiera INOM en typ men inte blanda typer. Till och med Lysa håller ju med om att en typ beroende på syfte är bättre men de har inte den förmågan just nu.
Lite som att jag vill ha en global aktieportfölj men där jag lägger till olika typer av aktier, t.ex småbolag, värdebolag, tillväxtmarknader.
Då vill jag även ha en diversifierad ränteportfölj med olika inslag av olika typer av räntor. För jag kan inte riktigt bestämma mig om syftet enbart är att bevara, avkastning, lägst korrelation m.m. Då äger jag hellre en blandning av olika men med majoriteten i globala statsobligationer. Visst då skulle man likaväl kunna ha ett sparkonto, men hur kul är det På lång sikt så tror jag räntefonder slår ett sparkonto vad gäller avkastning ändå.
Hade jag kunnat bestämma mig helt till 100% om det t.ex ska vara till för värdebevaring eller för lägst korrelation till börsen så hade det varit enklare att bara välja en enda fond eller räntetyp. Men det kan jag inte.
Dessutom vet jag inte om jag alltid kommer bo och leva i Sverige och spendera mina pengar i SEK. Vem vet vad framtiden har för planer för mig
Precis, det är B jag är ute efter, hoppas det varit tydligt.
Utbudet är klart begränsat i Sverige och verkar inte finnas någon perfekt fond, men jag fiskar efter vad man kan göra för att gå från ord till handling, och är nyfiken på vad andra gjort.
Om jag förstår rätt så borde vi i min situation vara intresserade av räntefond(er) med 1) lång durationstid på statsobligationerna (låg korrelation med aktiemarknad) och 2) är någorlunda diversifierade (inte bara typ svenska statsobligationer)?
Gillar också diversifieringen, framförallt att det finns amerikanska statsobligationer. Men den relativt korta durationen på lånen kanske inte är tillräckligt för att skapa denna effekt av att “fonden ska upp när aktier går ner”, vilket jag är det jag är ute efter. Om Handelsbankens 6,76 års duration är mycket bättre kan jag inte säga säkert, men borde ju vara så?
Det är baserat på historien upp till nu. Tycker vi lever i ganska historiska tider som ger anledning till att vara öppensinnad.
Jag skulle inte bli förvånad om aktiemarknaden dyker ganska kraftigt inom ett par år, när vet ingen.
Jag förväntar mig också att centralbanker inom de närmsta åren sänker sina räntor, oavsett aktiemarknaden.
Det får mig att vilja hålla en del långa statsobligationer, och visst är det marknadstiming jag är igång med .
Det är väl inte så konstigt när räntorna inte börjat gå ner, än.
Har redan en del på sparkonto, är inte intresserad av att säkra pengar, utan att ha extra-mycket pengar att köpa index-fonder för när globala index går kraftigt neråt.
Vill också passa på att informera om att insättningsgaranti på EU-nivå också finns numera, reglerad till 100.000 EUR
Jag gillar också diversifieringen med statsobligationer i portföljen.
Har länge kört med 90/10. Men valde att öka till 100/0 när jag räknade med hela mitt fria kapital. När min aktiedel blir för stor i min totala ekonomi så ökar jag andelen medellånga räntefonder.
Jag skulle råda dig att hålla dig till en strategi oavsett vad historien eller prognosen ser ut. Vill du diversifiera med räntefonder så gör det. Men när du ändrar strategi tar du en risk som du troligtvis inte får betalt för. Risken är att du pillar med portföljen fram och tillbaka.
Räntorna måste inte gå ner för att en räntefond ska få positiv avkastning. Se AMF Räntefond Kort, senaste tiden.
Att ha “torrt krut” för att kunna köpa när globala index går kraftigt neråt är en vådlig strategi. En sådan nedgång kanske aldrig kommer och då har man missat värdetillväxten som man hade fått om man haft pengarna investerade.
Om man kan ta risken så är det bättre att ha kapitalet investerat hela tiden. Den förväntade avkastningen är ju lägre på det “torra krutet” än på det investerade kapitalet.
Nej såklart, syftade mer till långa räntorna du pratade om, att det inte var konstigt de betedde sig så i en 0-räntemiljö 2022.
Pengarna jag har i bankkonto är till min buffert.
Nu pratar jag om att ha ett tillgångslag som inte är korrelerad till aktiemarknaden. Om aktier går kraftigt ner så balanserar jag om portföljen vid en tidspunkt (säljer långa räntor, köper globala index).
Bara för tydlighetens skull, menar du att ha 90/10 räntor på det här sättet är som att ha ”torrt krut”?
Jag tänker så här. Sparkonto med insättningsgaranti och billig global indexfond i ISK är två finansiella instrument som är beprövade, pålitliga och förhållandevis enkla att förstå. Med hjälp av dessa två instrument kan de flesta av oss hitta ett sätt att investera som ger den balans mellan risk och avkastning som man önskar.
Räntefonder är mycket mer komplicerade och ger ingen uppenbar fördel som man inte kan uppnå med sparkonto plus indexfond. Det finns många långa diskussioner här på forumet som visar hur komplexa ränteinstrument är.
Jag skulle överväga andra tillgångsslag endast om det är nödvändigt. Till exempel om jag skulle behöva likviditet på flera miljoner eller om indexfonder är omöjliga eller olämpliga. Är man anställd på ett stort börsnoterat företag så vill man kanske sprida sina risker på annat håll. Den som jobbar på en tillsynsmyndighet kanske inte ens får investera i alla företag i ett index, etc.
Jag överväger räntefonder nu för att jag inte ser några andra bra alternativ. Globala indexfonder bör vi dra ner på då vi närmar oss en “uttagsfas”. Då blir det stora summor att göra annat med. Sparkonton är inte ett bra alternativ för oss då de inte finns till bra ränta i vår valuta lokalt (Euro). Vi kan ha i SEK men då får vi valuta risk som vi inte vill ha.
Räntefonder verkar vara det enda som återstår. Vi har redan betat av bolån och annat, till och med köpt extra fastigheter. Alternativt kanske justera upp återstående aktie-delar och göra inflationsförluster på konton i Euro.
Kan man någonstans se vilken förväntad årlig ränta en räntefond betalar just nu?
Menar vi har de historiska värdena, var fonden avkastat olika perioder. Men sett till priset idag vilken är den förväntade årliga räntan för ett kommande året?
Köper jag en obligation så vet jag storlek på kupong och nominellt värde vid förfall. Med hjälp av priset får man fram årliga räntan. Så den data finns för alla obligationer i fonden, men redovisar räntefonderna en viktad ränta någonstans?
.
På lång sikt så tror jag räntefonder slår ett sparkonto vad gäller avkastning ändå.
.
Vi har redan betat av bolån och annat, till och med köpt extra fastigheter. Alternativt kanske justera upp återstående aktie-delar och göra inflationsförluster på konton i Euro.