Resonemang kring räntefonder hos de olika aktörerna LYSA, Opti, Avanza och oss i communityn

Det hade varit intressant att göra en sammanställning av vad de olika robotarna och andra ränteförvaltare förespråkar att komplettera aktier med.

Lysa - bred ränteportfölj. Stat, kommun, real, krediter. Ca 50/50 globalt/Sverige.

Opti - Globalt och valutasäkrad. Hela höstacken med nominella, real, krediter och EM.

Captor - föreslår alltså långa statsobligationer?

W.B - korta statsobligationer (T-Bills)

Jag själv - Brett, globalt och inte nödvändigtvis valutasäkrad om det är lång horisont. Mix av korta, medellånga, långa statsobligationer, realräntor och Investment Grade med rörlig ränta. Använder samma portfölj av räntor oavsett vilken hink/portfölj jag sparar i. Grovt ser det ut såhär:

  • 50% globala statsobligationer
  • 20% globala realräntor
  • 20% globala företagsobligationer med rörlig ränta (IG)
  • 10% statsobligationer tillväxtmarknader
    Vad har vi mer?
4 gillningar

Jag bröt ut ovan till en egen tråd. Jag har försökt hänga med i konversationerna i de olika trådarna i forumet där @Daniel_Nilsson, @Zino, @Alec, @AllSeasonsPortfolio, @Marknadstajmarn, @JFB med flera har delat med sig. Exempel här:

Med risk att jag har fel, så upplever jag just nu följande. Några grundläggande antaganden - när det gäller räntor så har vi i princip två risker / möjligheter.

  • Kreditrisk - vem lånar jag ut till och vad är risken att jag inte får betalt.

  • Durationsrisk - hur länge lånar jag ut till någon ovan.

Ovanpå detta kommer sedan en mängd hygienfaktorer såsom:

  • Valuta - vilken valuta lånas det ut i? / är de hedgade eller inte
  • Likviditet - hur likvida är räntorna som handlas i fonden
  • Rating - vilken rating har de har där främst investment grade eller high-yield / speculative är det viktiga

Men de spelar i sammanhanget mindre roll jämfört med kredit- vs durationsrisken. Om vi bygger vidare på det är så påstår jag att de flesta (OPTI, LYSA, Captor och vi i forumet är överens om)

  • Diversifiering - investera i “alla” räntor i en klass är än viktigare än för aktier.
  • High-Yield-räntor är i princip identisk med motsvarande aktierisk.
  • På kort sparhorisont - 0 - 2 år** då gäller bankkonto, eventuellt olika stafflingar med fast-räntor på olika perioder (som någon i forumet gjorde)
  • På lång sikt 10+ år då gäller hög aktieexponering.

Ungefär som att alla håller med om att semester är trevligt. Det är i detaljerna som det sedan blir oklart. Men här skulle jag säga att om man tänker:

  • Kort duration och låg kreditrisk - då är vi inne på korta räntefonder mot statspapper, det är egentligen marginellt bättre än bankkonto och passar väl korta sparhorisonter men är väl egentligen “döda” pengar i en portfölj.

  • Lång duration och låg kreditrisk - i det här lägret hamnar @captorfonder som argumenterar för att då kommer räntorna att växeldra i perioder då aktier går dåligt. När aktier går dåligt, då tenderar räntan sänkas och den långa durationen kommer öka avkastningen men du tar inte risken att förlora pengar eftersom du har låg kreditrisk. Men för att detta ska göra skillnad i en portfölj då krävs durationer på i alla fall 10+ år.

  • Kort duration och hög kreditrisk - men då hamnar vi i HY-räntefonder och dessa skulle väl kunna bytas mot aktiedelen, men bör inte ses som krockkudde eller något som ska växeldra. Lär ju korrelera mot aktiemarknaden tänker jag.

  • Lång duration och hög kreditrisk - det känns ju inte som att man vill ta i.

Den andra aspekten på ovan blir då valutasäkringen. Problemet med den är att ju att den ofta är dyr och kan äta upp en stor del av avkastningen. Säg t.ex. att vi tittar på amerikanska statsobligationer som ger 4.5% men under förra året hade vi rörelser på över 6% på USD/SEK. Det betyder att min säkra amerikanska räntefond kan hamna på -1.5 till 10.5%. Inte direkt det som man förväntar sig.

Om jag förstod @captorfonder rätt häromdagen, så kan man skapa effekten av valutaskydd på två olika sätt - antingen genom klassisk valutasäkring eller genom derivat. På @captorfonder gör de det via derivat, exakt hur det fungerar får de förklara. Jag vågar inte återge det, men det byggde på kreditindex och CDS:er.

Så utifrån ovan så utgår jag från att man vill ha det i SEK för att vi 1) ofta redan har 70% exponering mot USD via våra globalfonder och 2) det är inte valuta/FX-spekulation vi är ute efter i våra portföljer. Problemet med att bara köra svenska räntor är att de till 70% består av fastighetskrediter och många svenska räntefonder är inte i närheten så likvida som de säger att de är (FI varnade i höstas för att t.ex. 28 av 36 svenska HY-räntefonder kan få problem i en stressad marknad). Dvs. argument för att gå globalt.

I nästa läge så kan man väl då säga att:

  • Vid lågrisk - då vill man ha bankkonto + kort duration/låg kreditrisk + lite aktier

  • Vid hög risk - mycket aktier + lång duration/låg kreditrisk

  • Vid mellanrisk - blandat aktier + mellanduration / mellanrisk

Det vill säga att man förändrar räntedelen efter sparhorisont / mål med sparandet. Det är ju det här som blir klurigt. Så om vi tittar på hur de olika aktörerna resonerar:

LYSA - one-size-fits-all

LYSA - tar ingen hänsyn till ovan utan kör en “one-size-fits-all”-räntedel som blir “mellan”. Min 60/40-portfölj hos dem har följande räntor just nu:

Fond Andel Duration Kreditrisk Källa
AMF Räntefond Lång 16,84% 3.4 år Låg (45% AAA + 30% BBB) K
Vanguard Global Bond EUR 15,13% 6,9 år Låg (AA-) K
Öhman Obligationsfond SEK 14,79% 4.0 år Låg (AAA) K
Storebrand Obligation 11,65% 5.0 år Låg K
XACT Obligation 8,92% 3.7 år Låg/Mellan? K
Öhman Reala Räntor 8,36% 4.9 år Låg (AAA) K
iShares Core Global Aggregate Bond UCITS ETF (SEK Hedged) 8,01% 6,64 år K
Dimensional Global Short-Term Inv. Grade FI Fund (SEK Hedged) 6,00% 2 år Låg K
iShares Core € Corp Bond UCITS ETF (SEK Hedged) 5,01%
Deutsche Bank EUR HY Bond UCITS ETF 4,96% 3 år Mellan K

Opti

Jag behöver kolla exakt hur de gör i sina olika portföljer.

Avanza Auto - de kör så här:

Avanza Auto 1 Avanza Auto 2 Avanza Auto 3 Avanza Auto 4 Avanza Auto 5 Avanza Auto 6
Aktier 32% 42% 52% 70% 85% 100%
Långa räntor (globalt) 35% 40% 7% 2% 0% 0%
Långa räntor (Sverige) 18% 18% 20% 20% 15% 0%
Företagsobligationer 15% 0% 21% 8% 0% 0%
Korta räntor (Sverige) 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Fördelningen på fonder blir så här:

Avanza Auto 1 Avanza Auto 2 Avanza Auto 3 Avanza Auto 4 Avanza Auto 5 Avanza Auto 6
AIS Amundi Global Agg SRI I13HSK Cap 16% 20% 1%
AMF Räntefond Mix 16% 20% 1%
Captor Aster Global Credit A 11% 16% 4%
Captor Aster Global Credit Short-Term A 4% 4% 4%
Captor Iris Bond A 9% 18% 20% 20% 14%
SPP Global Företagsobligations Plus A 3% 5% 2%
SPP Obligationsfond 10% 0%
2 gillningar

Här kommer mitt försök till att en gång för alla reda ut räntedjungeln. Det poppar ständigt upp nya trådar och frågor om räntor här på forumet, och diskussionen i räntetråden var så otillfredställande eftersom något konsensus aldrig uppnåddes, så det känns inte bra att hänvisa till den.

Med inspiration från detta inlägg har jag därför skapat en visuell översikt av utvalda, representativa räntefonder:

När man väljer räntefonder till sin portfölj bör man alltså först ställa sig frågan: vilket syfte vill jag att räntefonderna ska fylla?

  • Stabilitet. Exempelvis för placering av kapital vid kort sparhorisont < 5 år. I detta fall vill man minimera volatilitet och nedgångar hos räntefonderna, genom att välja korta löptider. Fokusera mot hörnet nedåt vänster.
  • Diversifiering. Exempelvis som komplement till globala aktieindexfonder, för att öka portföljens riskjusterade avkastning. I detta fall vill man hitta räntefonder som tenderar att vara okorrelerade med aktier, och som har liknande volatilitet, vilket i praktiken är långa statsobligationer i utvecklade marknader. Fokusera mot hörnet nedåt höger.
  • Avkastning. Exempelvis vid långsiktigt sparande, som ett alternativt tillgångsslag till aktier. I detta fall vill man hitta räntefonder med hög ränta, vilket oftast innebär lägre kreditbetyg. Fokusera mot hörnet högst upp.
Resonemang kring vissa räntefonders placeringar
  • I ursprungsdiagrammet fanns “zero-coupon bonds” i nedre högra hörnet, men eftersom sådana inte finns på svenska räntemarknaden har jag justerat diagrammet.
  • Realräntefonder är konsekvent nedom motsvarande nominella obligationsfonder, eftersom realräntor alltid är till 100% utgivna av stat.
  • AMF Räntefond Lång är högre upp än sina motsvarigheter, eftersom den innehåller större andel företagsobligationer.
  • AMF Räntefond Mix är lite mer till höger än sina motsvarigheter, eftersom den är diversifierad globalt.
  • Med X-tra långa statsobligationer avses i första hand ETF:erna IS04, DBXG, UIMB, FRC4.
  • Företagsobligationerna är i första hand placerade enligt löptid, där kortaste löptid ligger närmast nedre vänstra hörnet.
  • Optis ränteportfölj ligger lite närmare nedre högra hörnet eftersom det är lite större andel statsobligationer (såväl nominella som reala) jämfört med Lysas ränteportfölj.

Förhoppningsvis kan denna översikt bidra till lite mer klarhet! Jag vill väldigt gärna höra om ni inte håller med om någon fonds placering, eller om ni saknar någon fond i diagrammet. Tanken är att översikten ska vara levande.

14 gillningar

Nice!

Här är en artikel som jag länkat till förut som förklarar hur obligationer med olika löptider påverkas vid ränteförändringar:

2 gillningar

Hej!

Generellt så är vi inga stora förespråkar av svenska statsobligationer eftersom deras löpande avkastning är för låg. Det finns bättre alternativ i den svenska räntemarknaden än staten, även om dessa alternativ är svårare att nå för privatsparare.

Resonemanget kring en aktietung portfölj och räntor som ett komplement till denna är helt enkelt att du vill ha mycket duration för att få något som inte bör samvariera med aktier då dessa typiskt tappar i värde, tänk lågkonjunktur. Vid stimulans i dess situationer pressas oftast räntor ner vilket ger en positiv avkastning som blir större för ränteplaceringar med lång ränteduration.

Att vi undviker krediter här är för att de riskfaktormässigt i princip är lågbeta aktieplaceringar. Då kan du lika gärna handla lite mer aktier och lite mindre räntor. Korta riskfria räntor, exempelvis statsskuldsväxlar, behåller sitt värde bra, men de bidrar på grund av den obefintliga durationen inte till portföljavkastningen på samma sätt som lång duration gör vid räntefall. De är väl snarare att betrakta som ett alternativ till kontoplacering.

2 gillningar

Här är en översikt över ränteportföljerna hos Lysa och Opti 6 tidigare i år. De skiljer sig rätt drastiskt åt och nu har Opti gjort ännu lite fler förändringar.

Typ LYSA OPTI
Globala räntor från stater och företag 34 % 52 %
Svenska Långa Obligationer 51 % 0 %
Gröna företagsräntor 0% 12 %
Räntor från Tillväxtmarknader 0 % 6 %
Globala Högavkastande räntor 5 % 6 %
Svenska Realräntor 10 % 0 %
Globala realräntor 0% 24 %
3 gillningar

Hmm… @Zino, jag är nog inte riktigt med på placeringen av vissa av dina fonder och har missat denna tråden tidigare:

  • AMF räntefond Lång, har bara en duration på 3.4 år.

  • Lysa skulle jag nog placerat någt nedåt eftersom deras snittduration ligger på under 5 år skulle jag gissa.

Har inte kollat på de andra fonderna, men hur tänker du?

1 gillning

Min egna portfölj stämmer rätt bra överens med Optis variant ser jag :slight_smile: dock utan valutasäkringen.

Tack för påpekandet, kommer flytta fonden mer åt vänster.

Placeringen för Lysa är bara höftad, har inte gått igenom alla innehaven så noga. Men efter att ha sett din tabell håller jag med om att den borde flyttas nedåt.

Stort tack för input, ska uppdatera översikten vid tillfälle. Tanken är att den ska vara levande, det var egentligen bara ett snabbt första utkast.

1 gillning