Ha ha, ja verkligen orimligt mycket 
men så blev det när världen lite förändrades mot senaste nästan 15 år av nollränta. Jag är nog lite trög för det har tagit en hel del tid att mata in nya tänket i huvudet. Mer om det nedan.
Jag försöker mig på en beskrivning hur jag tänker. Blir lite långt men ändå tänkt lägga ut min syntes någonstans här för att hänvisa till det. Så passar på att ta det i din tråd. Hoppas det är ok.
Jag ser det inte som marknadstajming utan mer som att portföljen måste anpassa sig för att göra ett nytt jobb i FIRE/RE dvs. att leverera det man ska leva på i första hand. Inte nödvändigtvis generera mer avkastning än så.
Jag vet inte hur många år du har kvar till det är dax att dra pluggen och man kan ju ha många strategier för att komma från nuläget (avkastning) till börläget (leverera inflationsskyddad årsbudget) när man drar pluggen. Intressant tanke att göra det årligen med typ en ombalansering men mot en annan fördelning än fjoråret. Låter som en bra idé så länge man har tillräckligt med år kvar och inte ligger med för hög risk för nära inpå FIRE/RE.
Som sagt, för mig så ändrades världen en hel del när räntorna nu drog iväg senaste tiden. Det öppnar för ett annat tänk än bara ”aktier vs räntor”. Helt enkelt att differentiera sitt tänk av räntorna och se det som tre distinkta delar, korta räntor - långa räntor - aktier som gör lite olika jobb i portföljen.
Visst, vi kanske hamnar i nollränta igen och då får man väl anpassa sig igen. Å andra sidan talar en del om typ 40 åriga cykler med långa perioder av ökande marknadsräntor och att vi skulle kunna ha gått in i en ny sådan (1940-1980 ungefär med ökande räntor, 1980-nu med sjunkande räntor, som nu då skulle ha vänt upp igen). Jag är helt agnostisk till detta men tänker att jag måste ju ändra mig om världen ändrats i den mån att räntorna nu åtminstone är på en väldigt mycket högre nivå än för ett par år sedan. Reality rules. Så får vi se vad som händer i framtiden.
Jag utgår ifrån 3 kategorier av tillgångar
-
Korta räntor som i princip aldrig ska gå ner i nominellt värde. Nackdelen är att de sannolikt tappar mot inflation och att uppsidan när räntan går ner är mycket liten (0-1 års duration). Idealt sett på sparkonto eller korta väldigt säkra räntefonder (tex AMF Kort, SEB likviditet, Storebrand Kort) om man av någon anledning inte kan ha det på sparkonto. Utgångsläget är att det är detta man tar ifrån i dåliga börsår i första hand. Nominellt har man inte gjort förlust när man tar av detta.
-
Obligationer som kom i spel igen när räntan typ normaliserats ur ett längre tidsperspektiv. Fördel är högre nominell avkastning (längre lån ger högre avkastning över tid) samt uppsida om räntan går ner (tumregel +1% per års duration vid 1%enhets räntesänkning). Nackdelen är att de kan gå ner i pris vid räntehöjnings perioder.
Senaste åren lär ha varit de sämsta för obligationsfonder på mycket mycket lång tid och typiska svenska obligationsfonder gick ner runt 10% från toppen. Här tänker jag att det är viktigt att inte ha för mycket recency bias, att man är rädd för obligationer nu. Lite som att man ju bör försöka köpa ännu mer aktier i och under en börskrash. Så tänker jag lite kring obligationer nu. Men såklart vet man inte var bottnen är, precis som med börsen.
För mig är det ändå en OK tillgång att i värsta fall sälja av från i dåliga börsår under FIRE/RE fasen, om korta räntedelen skulle helt ha tömts i en längre krasch. Det är ju trots allt bättre att realisera obligationer efter en nedgång som nu på 10% än att behöva realisera från aktiedelen efter en börskrasch på 50% som ju är ”normal” börskraschen statistiskt sett.
Mina ”go to” obligationsfonder är AMF Mix, AMF Lång, Storebrand Obligation som är breda, billiga och i SEK (vill inte ha valutarisk här utan den kommer på aktiedelen nedan). Inte allts olikt LYSA Räntor och ganska likt räntedelen i Vanguards generationsfonder (ett bolag som jag har högt förtroende för). Dessa tre ”plain vanilla” fonder ligger i mitten av @Zino räntetriangeltråd som jag tycker är ett bra verktyg för att lägga upp sin räntedel.
På totalen försöker jag ha ungefär 1/3 av vardera dessa tre fonder. Det ger en duration på drygt 4 år vilket är mer typ medellångt än långt. Jag är inte så pigg på att ta för hög ränterisk (typ 10-20 års duration). Om räntan går ner 1%enhet så går dessa tre fonder enligt tumregel upp runt 4%. Dessa har också hög-mycket hög kreditkvalitet för att inte ta för hög konkursrisk i perioder då ekonomin kraschar.
-
Aktier såklart för att försvara sig mot inflationen på totala portföljen. Globala indexfonder, lite svenska indexfonder och i mitt fall även enskilda aktier i hobby hinken. Här kan man även ta in rena företagsobligationsfonder eller t.o.m. high-yield (junkbond) fonder men jag gör det inte i nuläget åtminstone. Eftersom aktiedelen är mestadels utländska innehav så ger detta också en valutaexponering som skyddar utifall SEK rasar i perioder, som det varit senaste åren.
Hur kan man då fördela mellan dessa tre tillgångsslag som jag ser det?
Jag utgår rätt mycket ifrån Stay Rich upplägget som @janbolmeson tagit upp flera gånger. Jag har även kört en massa Monte Carlo simuleringar mha @axr eminenta tråd.
Stay Rich upplägget är ju
- 5 årsutgifter på sparkonto
- 25 årsutgifter i 50/50 portfölj aktier/räntor med i form av obligationer
Omräknat blir detta sett på totalen och frigjort från årsutgifterna så man inte stirrar sig blind på dem utan mer utgår ifrån en helhetsbild av portföljen.
- 17% sparkonto (eller motsvarande korta väldigt säkra räntefonder)
- 41,5% i obligationsfonder
- 41,5% i aktier
En sådan portfölj bör kunna försvara ett uttag (SWR) på en 3-4% om året med nuvarande ränteläge.
Detta upplägget stämmer också ganska väl med det jag tittade på hur Vanguard lägger upp sina generationsfonder (se bild) även om de gör det lite mer komplext med varierande aktieandel över tid.
Det stämmer också ganska väl med snittet av hur svenska generationsfonder och Traddar investerar för pensionärer som jag gjorde en tråd om. Visst, det är väldigt stor variation mellan de olika lösningarna men tittar man på snittet så ligger det nog där runt 40% aktier.
Jag får väl också säga att jag ligger lite tyngre i aktier och lite lättare på sparkonto eftersom jag vill sänka risken att kapitalet urholkas av inflationen på medelsikt. Så vi ligger väl mer 10/40/50 just nu men tanken är att ligga ungefär 20/40/40 över tid (korta räntor/långa räntor/aktier).
Hur kommer man då till sin önskade fördelning?
Säg att man idag ligger, som jag tror rätt många gör, med 10/0/90 dvs. sparkonto och det mesta i aktier, och man vill till cirka 20/40/40 då skulle jag nog börja en sådan omställning säg minst 5 år före det är dags att leva på kapitalet. Alltså stegvis göra det skiftet egentligen oberoende av börs & räntemarknad.
Du har ju kommit en hel del på vägen vad jag förstår så mitt tips är väl att ta det över några år så att du ligger med önskad fördelning ungefär när du går i FIRE/RE. Svårt att säga mer utan mer detaljer.
Vi har gjort en större omställning till obligationer under senaste två åren från cirka 10% i obligationer till nu runt 40%. Lite tidigt så de har legat lite minus under tiden men med ett månadssparande konceptet för obligationer så har de redan repat sig rätt bra efter senaste tidens lilla räntenergång. Altlså, om det går ner köp mer och om det går upp köp mer 
Vi körde på en månadsomställning eftersom vi gjort detta lite mer aggressivt då det gällt cirka 30% av kapitalet på knappt två år.
Lycka till och hojta till om det är något du undrar över
Obligationer är som jag försökte förklara ett tillgångsslag som de flesta helt fortfarande verkar missa. Det har historiskt alltid varit en större del av investeringsportföljer.
I mitten har jag tänkt köra mest IG bonds. Kanske lite långa stats räntor, men det blir en mycket mindre del.