Gör din egen FIRE/pensions-simulering! En förifylld MonteCarlo-simulering för svenska förhållanden som du kan köra själv och ändra i

4%-regeln är en rätt bra tumregel för att räkna på ens ekonomiska oberoende, men för att få lite mer trygghet om man kommer klara sig behöver man göra lite mer jobb. En populär metod i pensionsrådgivningsbranchen är MonteCarlo-simuleringar där man kan få en uppskattning över om pengarna kommer räcka fram till och genom hela pensionen.

Det kan vara lite meckigt att förstå hur man kan göra detta själv, dock, så jag har satt upp en exempel-simulering för er som vill prova. Sidan jag länkar till kommer se lite komplicerad ut vid första anblick, men här är de viktigaste kurvorna med förklaringar:

I kurvan ovan ser man hur stor chans man har att ha sparat kapital kvar år för år. Personen i exempelsimuleringen är vid år 0 på kurvan 45 år gammal, jobbar de första 10 åren och har lön, så det är 100% chans för att ha pengar där. Efter att personen slutar jobba, så ökar sakta risken varje år för att de investerade pengarna ska ta slut (beroende på inflation, och hur investeringarna går). Efter 65 år, när personen fyller hundra, så är det i körningen dryga 95% chans att det finns pengar kvar.

En standard i branchen verkar vara att allt över 85% är acceptabelt. Själv tycker jag 95% eller mer känns tryggare :slight_smile: Samtidigt hamnar man lätt i läget att det är större procentuell risk att man är död än att pengarna är slut, så det är lite lurigt vid höga åldrar :slight_smile: Man kan multiplicera procentuella chansen att man lever vid en viss ålder med risken att pengarna är slut för att få en procent på risken att man behöver leva utan pengar. T ex 50% * 2% = 1% risk att leva fattig när man är 85 år gammal.

Personen i simuleringen har allmän pension efter 65, men den räcker inte för att täcka månadskostnaderna, så ett mindre uttag ur investerade kapitalet fortsätter efter 65. Kurvan visar alltså om kapitalet räcker för att täcka det uttaget. Även om kapitalet tar slut, så har personen kvar allmän pension, men då blir det fattigpensionär som gäller :frowning: eller småjobb för att täcka mellanskillnaden.

I kurvorna ovan ser man hur mycket pengar man kommer ha år för år, med viss sannolikhet. Kryssa i “Logarithmic scale” för att få kurvor som går att läsa. “10th Percentile” betyder “10% risk för sämre än detta, 90% chans att det är bättre”. “50th percentile” betyder “hälften risk för sämre, hälften chans för bättre”. “90th percentile” betyder “90% risk för sämre”. Jag tycker de sämsta kurvorna är mest intressanta att titta på. I körningen ovan ser man att det även i den sämsta kurvan (1% risk) så finns det pengar kvar till år 33 (45+33 = 78 år gammal). Det är mindre än 2% risk att pengarna är slut innan år 40 (45+40 = 85 år gammal).

Man ser på kurvorna att personen jobbar de första tio åren (kapitalet ökar), för att sedan (55 år gammal) börja leva på bara kapitalet (inkl kapitalet i tjänstepensionerna). Sedan efter 20 år (65 års ålder) kommer allmän pension och kapitaluttaget minskar en hel del.

Så simuleringen tyder på att den här personen kan gå i pension vid 55 och klara sig! Gott! :slight_smile:

Här är länken till simuleringen. Kom ihåg att scrolla ner och titta på kurvorna innan du börjar försöka förstå formuläret.

Svensk FIRE MonteCarlo-simulering på PortfolioVisualizer med förifyllda exempel-värden

Förutsättningar i exemplet:

  • Person som är 45 år gammal, går i pension vid 55.
  • 25000 kr/mån i lön efter skatt
  • 16000 kr/mån i utgifter (inkl bolåneränta, periodiserade utgifter)
  • 10000 kr/mån i allmän pension vid 65 (efter skatt)
  • 60/40-portfölj
  • 1 000 000 kr i kapital (privat sparade, plus 70% av vissa tjänstepensioner)

Lite instruktioner:

  • Alla siffror är i svenska kronor, trots att det står USD eller $ överallt :slight_smile:

  • Klicka “Financial goals” en liten bit ner på sidan för att se de uppgifter som används i exemplet.
    image

  • Lönen är satt att betalas ut 120 månader = 10 år
    image

  • Pensionsraderna är satta som “Starts in 10 years” (dvs 45 + 10 år = 55 år) och “Starts in 20 years.” Justera detta om du vill köra för annan ålder.
    image

  • Vissa inkomster/utgifter är ikryssade att räknas upp med inflationen, så allt är i dagens pengavärde.
    image

  • Om du ändrar i körningen så den innehåller dina egna siffror, och sedan vill spara så att du kan köra med samma värden i framtiden, leta upp den här lilla länken på sidan image och spara den som ett bokmärke.

För den här simuleringen finns det två olika typer av tjänstepensioner:

  • Tjänstepensioner där du investerar själv (dvs kan sätta till 60/40) och vet exakt totalt belopp i tjänstepensionen
  • Tjänstepensioner med garanterade utbetalningsbelopp, t ex ITP2 eller vissa trad-försäkringar, där exakt totalt belopp som finns i pensionen är oklart, eller där du inte kan sätta investeringen till att matcha 60/40.

Så här anger du dessa tjänstepensioner i formuläret:

  • Nuvarande värde för alla tjänstepensioner som du investerar själv och har exakt totalbelopp för räknas in i “Initial amount” (anges längst upp i formuläret). Man tar 70% av nuvarande tjänstepensionsvärdet för att räkna bort det som måste skattas. “Initial amount” är alltså privat sparade pengar, plus 70% av dessa tjänstepensioners värde.
  • På raden “Tjänstepensionsinbetalning (70%)” lägger du bara in inbetalningar till tjänstepensioner som du investerar själv och där du ser det exakta totalbeloppet öka med inbetalningen. Även här 70% av värdet.
  • På Tjänstepensions-utbetalningsraden (“Pension 55-60 (efter skatt)”) lägger du in de årliga utbetalningarna från alla trad-pensioner eller pensioner med garanterad månadsutbetalning, t ex ITP2. Dessas värde läggs alltså då inte in i “Initial amount”. Lägg in värdet EFTER SKATT! Du kan använda Skatteverkets skatteuträknare för att se vad som blir kvar efter skatt, eller förenkla och använda 70% av summan. Simuleringen räknar att dessa tas ut under 5 år, men det går att ändra.

Man får tänka på att tjänstepensioner bara går att få ut efter 55, så vill man gå i pension tidigare än 55 får man dubbelkolla så att man klarar sig fram till 55 år när man kan börja ta ut tjänstepension. T ex kan man köra en separat körning där man har tagit bort tjänstepensionsvärdet ur “Initial amount” och den månatliga tjänstepensionsinbetalningen för att se om man klarar sig fram till 55 år.

Kolla dina tjänstepensioner på MinPension.se. För de pensioner där du behöver värden för tjänstepensioners månadsutbetalningar, logga in på pensionsbolagets hemsida.

Svagheter med simuleringen:

  • Valutaförändringar – PortfolioVisualizer är fokuserad på amerikanska tillgångar, så valutaskillnader kan påverka siffrorna. Valutaskillnader tenderar till att ta ut sig i längden, men kan påverka en del i kortare skeden.
  • Räntefonder – även räntefonderna i simuleringen är fokuserade på amerikanska marknaden. Just detta tror jag är en reell svaghet för oss som vill vill räkna med svenska förhållanden, men den är svår att undvika. I min egen portfölj har jag mest amerikanska (långa) räntefonder, just av den anledningen att det går att simulera det bättre online, och finns mer kunskap att läsa om dem i källor på webben. Ju mer amerikanska räntefonder man har i sin portfölj, desto större betydelse får dock valutaförändringarna. Det här kan vara något som behöver förfinas.
  • Skatt – Att räkna 30% skatt på tjänstepensionerna kan vara för högt. Beroende på hur mycket man tar ut vid olika åldrar kan det bli lägre. Simuleringen drar sedan även ISK-skatt på tjänstepensionskapitalet (detta är dock en så liten kostnad att det i praktiken inte spelar någon roll).
  • Räntor och ISK-skatt kan förändras framöver.
  • Kommer man kunna börja ta ut allmän pension vid 65?

Hoppas detta hjälper er att komma igång! Jag kommer antagligen redigera den här första posten beroende på om folk har synpunkter/frågor, så att den fungerar som en bra kom-igång-guide.

Posta era procentsiffror vid ålder 85 och 100, om ni vill dela med er! :slight_smile:

29 gillningar

Superbra!!! :+1::grinning::+1: Precis vad jag velat göra men inte förmått få till! Stort tack!

Jättebra att du tar upp svagheterna också så det är tydligt. Av dem tror jag de mest störst påverkan är

  • Skatten - som du säger kan man simulera sin skatt i pension på Skatteverket. Vill man simulera den lägre skatten efter idag 66 år så kan man lägga in ett tidigare fördelseår på SKV. På så sätt kan man göra en separat simulering av ens skattesats från 55 och framåt och kan då ta sitt eget medelvärde i skattesats och ersätta det med de 30%en som du tagit som default ovan. Så det går att individanpassa själv så att säga. Ska också noteras att den lägre skatten sannolikt kommer att skjuta fram lika mycket som pensionsåldern (nedan) så man ta med det i sin snitt pension skattesats.

  • Jag tror pensionsåldern för allmänpension behöver anpassas för många. Som 50+ räknar jag med 68 år för ”full” pension men att jag får ta ut den från 65 år. På Min Pension kan man göra den beräkningen vad pensionen blir från 65 dvs lägre utbetalning för mig eftersom förtida uttag. Så modellen funkar för mig.
    Däremot måste modellen absolut anpassas för de som inte får ta ut pensionen ens med förtida uttag från 65. Kapital och TP måste täcka de extra åren utan allmän pension.

Ska bli jättespännande att använda modellen! :+1:

1 gillning

Japp, båda grejerna du nämner stämmer :+1:

Man kan lätt ändra när man vill börja ta ut allmän pension genom att ändra år 10 och 20 till andra nummer. Vill man räkna för andra åldrar än 45 år så måste man ändå ändra dessa, så lika bra att ändra till den pensionsålder som gäller för hur gammal man är.

När det gäller skatten för pension så kan det nog bli väldigt oprecist att försöka räkna ut något genomsnittstal, speciellt om man tänker ta ut en del innan 66 och en del efter. Själv räknar jag med att ta ut all pension så fort som möjligt efter 55 och få in den i en ISK, dock utan att trigga statlig skatt. Det blir enklast att simulera, plus att man slipper skatta 30% på avkastningen efter att man fått in det i ISKn, och det kan nog finnas en vinst där. Om jag när jag närmar mig 55 ser att jag kanske kan skjuta på uttaget till efter ålder för den lägre skatten så kommer jag ta ställning till det då, men det är ju minst 11 år till jag behöver klara mig bara på mina privata besparingar då — rätt stor skillnad.

1 gillning

En ny leksak! Tack för sammanställning / intro också.

2 gillningar

Jag har redigerat och lagt till lite bilder i instruktionerna för att det ska vara lätt att hitta rätt i formuläret.

1 gillning

Så, nu har jag stöpt om den för vår situation. Lite klurigt första gången men gick fint med dina eminenta instruktioner :slight_smile:

Utgick ifrån vår 4 hinkars översikt, uttagsplaner för pensioner och uppskattade årskostnader över tid. Delade upp både intäkter och kostnader i olika års-sjok så som vi planerat tex. kostnader tunga i början men trappar av med ålder något.

Eftersom vi har en mängd pensionskonton för oss båda samt privat sparande i olika portföljer - alltifrån 100/0, 90/10, RT portfölj och 60/40 så gjorde jag helt enkelt enkelt en sammanräkning vad det blev på en “snittportfölj” uppdelat på följande tillgångsslag:

  • US stock market (50% av vår snittportföljen aktieandel, kanske något högt men jag har en del enskilda US aktier också)
  • Global ex-US stock market (50% av aktieandelen)
  • Cash
  • Short term treasury (uppskattad andel i stats papper i våra räntefonder)
  • Short term investment grade (uppskattad andel företagspapper typ i våra fonder)
  • Total US bondmarket (uppskattad andel som är långräntor)
    Tror det blev hyfsat rätt så här första gången

Med brasklappen att jag gjort rätt :slight_smile: så ser det väldigt bra ut.

  • 99.2% success rate vid 100 år
  • 99.9 success rate vid 85 år
  • 1st percentile Portfolio End Balance (real) är ca 8% (EDIT) av nuvarande kapitalet kvar

Nu blir det intressant att optimera och testa lite andra simuleringsmodeller :slight_smile:

1 gillning

JFB, tog du ut 4 procent per år i simuleringen?

Nej, mer komplext än så. Har en årligt kostnad som täcks av uttag ur både portfölj och pensioner. Uttagsprocenten varierar över tid så går inte att säga en viss procent.

Toppen med lite förifyllt. Mindre att joxa med själv. :slight_smile: :+1:

Det ser lovande ut vid en första testrunda, men jag ska gräva mer så jag får lite vettiga siffror att presentera.

uppdatering: 99,96% vid 85 och 99,95% vid 100. Då räknade jag med lön i 2,5 år till (eftersom jag satt 50-årsdagen som tid för en hypotetisk FIRE), tjänstepension från 60-65 (knasigt avtal) och pension från 65. Däremot måste jag vikta om ganska mycket eftersom jag är väldigt Sverigetung i allokeringen just nu. Men det har varit planen hela tiden å andra sidan.

Från 10:e percentilen är jag klart över 4% iaf. Men jag ska pyssla vidare. Tack @axr

1 gillning

Vad komplicerat det verkade. Oberoende hjälp att simulera detta skulle jag betala för :slight_smile:

Tips! Följ först vad @axr lagt in mot vad som står i inlägget så förstår man principen med exemplen.

Sen var det mest att få kolla på sin egen situation i en struktur som gick att lägga in.

Själv letade jag längst ett ”initial amount” tills jag hittade det närmare toppen av formuläret :joy:

Men visst det tog nog ett par timmar :slight_smile:

Fortsatt inpumpande i ISK under X antal år, ska man göra nå’n komplicerad rad för det tycker du/ni eller helt enkelt slänga in värdet på initial amount när dessa år är slut och RE kan starta?

Slänger jag in dessa 30 månader x vad jag sparar i månaden på initial amount får jag ingen av simuleringarna att krascha under 100. Det känns ju extra härligt isf. :slight_smile:

uppdatering: Dum i hela huvudet! Det är ju inräknat iom lön minus utgifter. Tillbaka till mina 99,5-99,6. Okej det också. :slight_smile:

2 gillningar

Ja, simuleringen räknar med att alla inkomster som du inte använder som utgifter går in i ditt långsiktiga sparande.

Om din ekonomi är någorlunda nära mallen, och du vet alla dina utgifter och inkomster, så borde det inte ta lång tid att få till sin egen körning. :slight_smile: För mig var det jobbigaste att samla in alla pensioner och tracka mina utgifter så att jag visste vad jag hade att räkna med. Just den biten har i praktiken tagit mig flera år :sweat_smile: Körningen tog kanske 20 minuter att få till :slight_smile:

Egentligen är det kanske fem-sex nummer man behöver ändra, nuvarande kapital, in- och utgifter, pensioner och ålder/hur länge varje fas pågår. Det lite trixiga kan vara att förstå vilka nummer som ska vart, men det hjälper mallen till med :slight_smile:

Kul att ni provat! :+1:

3 gillningar

Hur resonerar ni kring inställningen av “Sequence of Returns Risk”?

Jag tänker att den zoomar in på “de sämsta 1%en av utfallen” så att man kan titta lite noggrannare på de utfallen i kurvorna, t ex för hur tidigt det rasar om man har riktigt otur. Men den är lurig.

Sequence of Return är en äkta risk som man behöver ta på allvar. Jag gillar tänket med “Bond tent” för att hantera den. Det bästa sättet att hantera den är dock att vara flexibel på att kunna skaffa sig andra sidoinkomster eller över sin livstid kapa sina utgifter. Är man inte helt beroende av sin portfölj, utan kan ta in pengar genom att hyra ut saker, köra gig-appar för att tjäna lite per månad osv, så kan man nästan ta ner risken till noll. Labba med att aktivera den, och ändra på dina utgifter eller addera sidointäktsströmmar och se vad du behöver göra för att överleva den typen av otur.

Generellt sätt är små besparingar resten av livet effektivare än kraftigt nerskärda utgifter under bara åren som det går sämre, och är enklare att klara av, enligt mer än en intervju-person på RationalReminder.

Kitces har skrivit en del om det här (“Bond tent” är hans uttryck), bl a:

Tyvärr klarar inte PortfolioVizualisers simulering av Bond Tent, men det går att lägga in en traditionell Equity glidepath genom att välja Planning Type = Multistage, mata in hur många år det ska ta att glida över till portfölj 2 i “Years to retirement”, och sedan skriva in den andra portföljen där nere i en ny flik.

image

En annan fråga.

Jag är lite misstänksam (understatement) mot räntor, speciellt långräntor, och har en känsla att success rate blir hög eftersom obligationer gått bra historiskt. Senaste åren mest pga räntesänkningar som gett capital gains på obligationer.

Om jag vill simulera med forecasted returns och sätta dem i reella termer. Tex 7% reelt efter inflation för aktier, osv och samtidigt nolla inflationen och dess volatilitet …

Eller är det bättre att tex sätta 2% inflation (3% i volatilitet) och sedan lägga på inflationen på vad jag förväntar mig att olika asset classes ska ge. tex, då om jag tror på 7% netto reellt för aktier så lägger jag in 7+2 = 9%.

Hur hade du tänkt?

Jag skulle nämligen vilja göra lite simuleringar med dåliga utfall specifikt för räntedelen :slight_smile:

2 gillningar

ser fram emot lite resultat efter simuleringarna - jag hann ha samma funderingar kring historiska räntor

1 gillning

Tack för artikeln!
Precis de tankarna jag själv haft. Att risken är som störst runt “pensioneringen” +/-5-10 år.

  • På det privata kapitalet kan man ju styra det väldigt lätt, inkl. att använda "bond tent"et de första åren i pension.
  • Problemet är på tjänstepensioner eftersom uttaget tas rakt av på portföllj-sammansättningen så man kan inte styra vilken del (aktier/räntor) som tas ut ett visst år eller månad. Har man valt 10 års uttag så säljer de av 1/120 av portföljen varje månad och betalar ut, “no matter what” tyvärr.
    Det finns undantag där jag tror Avanza tillåter en att sälja av själv så tar det uttaget från likvidkontot. Tyvärr inte så hos de stora TP drakarna.
    Ett annat TP problem är att man inte heller kan pausa TP uttaget när det väl är igång

Så man måste fundera ett par gånger

  1. hur man väljer att lägga upp TP portföljer
  2. plan att förändra dem över tid (skapa bond tent den vägen)
  3. vilka man startar när, framförallt försöka fasa dem och inte starta alla samtidigt om det går

Vi tänker oss att hantera de “dåliga” åren genom att dra ner när det behövs, att inte sälja av i onödan när det är billigt. Vi kan dra ner årsbudgeten med 30-50% utan att lida speciellt under ett eller flera år. För oss känns det som ett bättre alternativ än att snåla lite hela tiden. Såklart när man är “pensionär” lär man ändå tänka “value for money” så det är väl ingen risk att man öser ut pengar i onödan :slight_smile:

1 gillning

Slog inte så mycket som jag trodde

Historical returns.
Portfolio success 99,6%.
1st percentile har ca 15% av nuvarande kapitalet kvar efter 40 år.

Forecasted returns. Testade med dessa fallen

  • 0% inflation, 0% inflations volatility. Reell avkastning 7% aktier. 1% short term investment grade, 2% total US bond market, 0% på cash, short term treasury och guld.
  • 2% inflation, 3% inflations volatility. Avkastning 9% aktier. 3% short term investment grade, 4% total US bond market, 2% på cash, short term treasury och guld.

Portfolio success 98% / 97.4%
1st percentile slår i botten (0 kvar) år 38 / år 36
Skillnaden mellan fallen är såklart att inflation volatility slår hårdare i ena fallet så inte helt jämförbara.

Fortfarande bra tycker jag. Och inte inräknat att vi kan dra ner rejält (30-50%) på årsbudgeten i pension/FIRE utan att lida. Lite tråkigt men inte synd om oss typ.

Men man kanske ska räkna med ännu lägre reell avkastning på aktier. Det verkar ju som en del säger att nästa årtionde ska man inte förvänta sig mer än 3-5% pga “höga värderingar” i nuläget. Men det är ju klart spekulation. Kanske ändå simulera lite var gränsen går, när det blir katastrof så att säga :slight_smile:

EDIT Ska tilläggas att jag lagt upp portföljen med mer cash/short term och mer aktieandel än att ha hög obligations andel. Just pga av min räntemisstänksamhet. Så det är klart det slår mindre då :slight_smile:

2 gillningar

Jag känner att de 5 årsutgifter som vi har satt av på sparkonton har samma funktion som ett “obligations-tält” i dagens lågräntemiljö, men jag kan ha missat något fundamentalt här.

1 gillning