4%-regeln är en rätt bra tumregel för att räkna på ens ekonomiska oberoende, men för att få lite mer trygghet om man kommer klara sig behöver man göra lite mer jobb. En populär metod i pensionsrådgivningsbranchen är MonteCarlo-simuleringar där man kan få en uppskattning över om pengarna kommer räcka fram till och genom hela pensionen.
Det kan vara lite meckigt att förstå hur man kan göra detta själv, dock, så jag har satt upp en exempel-simulering för er som vill prova. Sidan jag länkar till kommer se lite komplicerad ut vid första anblick, men här är de viktigaste kurvorna med förklaringar:
I kurvan ovan ser man hur stor chans man har att ha sparat kapital kvar år för år. Personen i exempelsimuleringen är vid år 0 på kurvan 45 år gammal, jobbar de första 10 åren och har lön, så det är 100% chans för att ha pengar där. Efter att personen slutar jobba, så ökar sakta risken varje år för att de investerade pengarna ska ta slut (beroende på inflation, och hur investeringarna går). Efter 65 år, när personen fyller 110, så är det i körningen dryga 95% chans att det finns pengar kvar.
En standard i branchen verkar vara att allt över 85% är acceptabelt. Själv tycker jag 95% eller mer känns tryggare 
Samtidigt hamnar man lätt i läget att det är större procentuell risk att man är död än att pengarna är slut, så det är lite lurigt vid höga åldrar Man kan multiplicera procentuella chansen att man lever vid en viss ålder med risken att pengarna är slut för att få en procent på risken att man behöver leva utan pengar. T ex 50% * 2% = 1% risk att leva fattig när man är 85 år gammal.
Personen i simuleringen har allmän pension efter 65, men den räcker inte för att täcka månadskostnaderna, så ett mindre uttag ur investerade kapitalet fortsätter efter 65. Kurvan visar alltså om kapitalet räcker för att täcka det uttaget. Även om kapitalet tar slut, så har personen kvar allmän pension, men då blir det fattigpensionär som gäller 
eller småjobb för att täcka mellanskillnaden.
I kurvorna ovan ser man hur mycket pengar man kommer ha år för år, med viss sannolikhet. Kryssa i “Logarithmic scale” för att få kurvor som går att läsa. “10th Percentile” betyder “10% risk för sämre än detta, 90% chans att det är bättre”. “50th percentile” betyder “hälften risk för sämre, hälften chans för bättre”. “90th percentile” betyder “90% risk för sämre”. Jag tycker de sämsta kurvorna är mest intressanta att titta på. I körningen ovan ser man att det även i den sämsta kurvan (1% risk) så finns det pengar kvar till år 33 (45+33 = 78 år gammal). Det är mindre än 2% risk att pengarna är slut innan år 40 (45+40 = 85 år gammal).
Man ser på kurvorna att personen jobbar de första tio åren (kapitalet ökar), för att sedan (55 år gammal) börja leva på bara kapitalet (inkl kapitalet i tjänstepensionerna). Sedan efter 20 år (65 års ålder) kommer allmän pension och kapitaluttaget minskar en hel del.
Så simuleringen tyder på att den här personen kan gå i pension vid 55 och klara sig! Gott!
Här är länken till simuleringen. Kom ihåg att scrolla ner och titta på kurvorna innan du börjar försöka förstå formuläret.
Svensk FIRE MonteCarlo-simulering på PortfolioVisualizer med förifyllda exempel-värden
Förutsättningar i exemplet:
- Person som är 45 år gammal, går i pension vid 55.
- 25000 kr/mån i lön efter skatt
- 16000 kr/mån i utgifter (inkl bolåneränta, periodiserade utgifter)
- 10000 kr/mån i allmän pension vid 65 (efter skatt)
- 60/40-portfölj
- 1 000 000 kr i kapital (privat sparade, plus 70% av vissa tjänstepensioner)
Lite instruktioner:
-
Alla siffror är i svenska kronor, trots att det står USD eller $ överallt
-
Klicka “Financial goals” en liten bit ner på sidan för att se de uppgifter som används i exemplet.
-
Lönen är satt att betalas ut 120 månader = 10 år
-
Pensionsraderna är satta som “Starts in 10 years” (dvs 45 + 10 år = 55 år) och “Starts in 20 years.” Justera detta om du vill köra för annan ålder.
-
Vissa inkomster/utgifter är ikryssade att räknas upp med inflationen, så allt är i dagens pengavärde.
-
Om du ändrar i körningen så den innehåller dina egna siffror, och sedan vill spara så att du kan köra med samma värden i framtiden, leta upp den här lilla länken på sidan
och spara den som ett bokmärke.
För den här simuleringen finns det två olika typer av tjänstepensioner:
- Tjänstepensioner där du investerar själv (dvs kan sätta till 60/40) och vet exakt totalt belopp i tjänstepensionen
- Tjänstepensioner med garanterade utbetalningsbelopp, t ex ITP2 eller vissa trad-försäkringar, där exakt totalt belopp som finns i pensionen är oklart, eller där du inte kan sätta investeringen till att matcha 60/40.
Så här anger du dessa tjänstepensioner i formuläret:
- Nuvarande värde för alla tjänstepensioner som du investerar själv och har exakt totalbelopp för räknas in i “Initial amount” (anges längst upp i formuläret). Man tar 70% av nuvarande tjänstepensionsvärdet för att räkna bort det som måste skattas. “Initial amount” är alltså privat sparade pengar, plus 70% av dessa tjänstepensioners värde.
- På raden “Tjänstepensionsinbetalning (70%)” lägger du bara in inbetalningar till tjänstepensioner som du investerar själv och där du ser det exakta totalbeloppet öka med inbetalningen. Även här 70% av värdet.
- På Tjänstepensions-utbetalningsraden (“Pension 55-60 (efter skatt)”) lägger du in de årliga utbetalningarna från alla trad-pensioner eller pensioner med garanterad månadsutbetalning, t ex ITP2. Dessas värde läggs alltså då inte in i “Initial amount”. Lägg in värdet EFTER SKATT! Du kan använda Skatteverkets skatteuträknare för att se vad som blir kvar efter skatt, eller förenkla och använda 70% av summan. Simuleringen räknar att dessa tas ut under 5 år, men det går att ändra.
Man får tänka på att tjänstepensioner bara går att få ut efter 55, så vill man gå i pension tidigare än 55 får man dubbelkolla så att man klarar sig fram till 55 år när man kan börja ta ut tjänstepension. T ex kan man köra en separat körning där man har tagit bort tjänstepensionsvärdet ur “Initial amount” och den månatliga tjänstepensionsinbetalningen för att se om man klarar sig fram till 55 år.
Kolla dina tjänstepensioner på MinPension.se. För de pensioner där du behöver värden för tjänstepensioners månadsutbetalningar, logga in på pensionsbolagets hemsida.
Svagheter med simuleringen:
- Valutaförändringar – PortfolioVisualizer är fokuserad på amerikanska tillgångar, så valutaskillnader kan påverka siffrorna. Valutaskillnader tenderar till att ta ut sig i längden, men kan påverka en del i kortare skeden.
- Räntefonder – även räntefonderna i simuleringen är fokuserade på amerikanska marknaden. Just detta tror jag är en reell svaghet för oss som vill vill räkna med svenska förhållanden, men den är svår att undvika. I min egen portfölj har jag mest amerikanska (långa) räntefonder, just av den anledningen att det går att simulera det bättre online, och finns mer kunskap att läsa om dem i källor på webben. Ju mer amerikanska räntefonder man har i sin portfölj, desto större betydelse får dock valutaförändringarna. Det här kan vara något som behöver förfinas.
- Skatt – Att räkna 30% skatt på tjänstepensionerna kan vara för högt. Beroende på hur mycket man tar ut vid olika åldrar kan det bli lägre. Simuleringen drar sedan även ISK-skatt på tjänstepensionskapitalet (detta är dock en så liten kostnad att det i praktiken inte spelar någon roll).
- Räntor och ISK-skatt kan förändras framöver.
- Kommer man kunna börja ta ut allmän pension vid 65?
Hoppas detta hjälper er att komma igång! Jag kommer antagligen redigera den här första posten beroende på om folk har synpunkter/frågor, så att den fungerar som en bra kom-igång-guide.
Posta era procentsiffror vid ålder 85 och 100, om ni vill dela med er!
Körningen tog kanske 20 minuter att få till 