Ha ha, nu svarade du i och för sig på ett nästan två år gammalt inlägg, men ja i så fall är det inte bara min tankevurpa 
Alla studier utom en pekar på att dra ner risken inför att man ska leva på pengarna ökar sannolikheten att pengarna räcker. Mig veterligen.
Bengen, mannen bakom 4% SWR, kom fram till aktieallokering på 50-75%. Allt utanför det var kontraproduktivt enligt honom. Stay Rich portföljen på 50/50 samt 5 årsbehov i cash är ganska vedertagen. De stiftelser och SWFs jag sett ligger på 40-60% aktier med norska oljefonden som sticker ut lite med 70%, om jag kommer ihåg rätt. Dessa förvaltar pengar med oändlig tidshorisont. De flesta svenska generationsfonder och Traddar fungerar på samma sätt med typ 30-60% aktier i pension. Du säger 80/20 och det är ju lite mer aggressivt men kanske passar dig?
Undantaget som jag nämnde är Cederburg studien som kom 2021/22 där de förordar 50/50 USA/internationellt dvs 100% aktier. Den har också fått en del kritik för hur simuleringen gjordes och jag ser fram emot att andra forskare gör reviews på studien för att se om den håller vatten. Men man kanske inte ska köra på vad en studie säger när det mesta annat pekar i en lite annan riktning?
Historiskt sedan tidigt 80tal har absolut aktier gett bäst avkastning. Hands down. Men det är väl också faran, att vi är lite förblindade av närmaste historiken. De som gick i pension inför vissa tuffa långa perioder hade det inte lätt med en full allokering till aktier. Tex om man gick 1999 eller 2007 där kapitalet hade krympt 60-70% med enbart aktier i portföljen och tog lång tid, uppemot 10 år innan börserna var tillbaka på samma nivå igen.
Det är dessa individer som Bengen benämner ”Death Stars”. De som hade otur att gå precis före en riktigt dålig period. Längre tillbaka i historien har det ju också varit perioder med 10-20 år med mycket dålig, ingen eller negativ avkastning på aktier. Tex. 1966-1982 i USA. Det är väldigt dyrt att tvingas sälja av aktier när börsen är nere för den delen kan aldrig återhämta sig då den konsumerats.
Mycket handlar i min mening om att hantera ”Sequence of Return” risken. De sista åren inför pension/FIRE är när ens kapital sannolikt är som störst dvs man är som mest exponerad för ett riktigt dåligt utfall på börsen. Man kan tex. kolla hur ens portfölj beter sig i denna tråden om Monte Carlo simuleringar dvs. vad oddsen för överlevnad är med olika sannolikheter på olika tidshorisonter. Själv kom jag fram till att cirka 50/50 var ganska bra för mig. Testa själv vet ja.
Sen finns det de som föreslår att man efter de känsligaste åren, säg 5-7 år före pension/FIRE tidpunkt och 5-7 år efter samma tidpunkt, kan återigen öka risken, aktieallokeringen. Typ som en badkarskurva. Vanguard har skrivit lite som det om du vill försöka leta upp det.
Man ska ju också komma ihåg att 4% SWR “regeln” (egentligen 3-5% enligt Bengen beroende på ens situation) är baserad på att pengarna ska räcka i 30 år med 90% sannolikhet. Vill man ha högre sannolikhet, längre tidsperiod (som du nämner 35 år minst) eller lägre SWR så krävs det såklart antingen ett större kapital när man “går” eller att man tar högre risk för att försöka få högre avkastning och istället ta Sequence of Return risk.
Såklart hänger mycket på ens specifika situation också. Jag tror mycket på att vi är alla olika och har olika situationer så one-size-doesn’t fit all. Långt därifrån i min mening. Man kan ställa sig frågor som: Kan man jobba extra om det skulle krävas även som super senior (är man välkommen på arbetsmarknaden inom sitt gebit)? Hur mycken kan man dra ner på utgifterna för att minimera uttag riktigt dåliga år? Hur är ens riskkapacitet, klarar man dåliga år utan att freaka ut vid helt fel tillfälle? Hur många årsbehov behöver man sätta av i cash för att sova gott om natten för att härda ut några riktigt dåliga år i följd?
Jag säger inte att du har fel. För dig kanske 80/20 eller t.o.m. 100/0 (plus lite buffert) funkar bra. Jag säger bara att man kanske ska tänka igenom ett par grejer så man inte får en riktigt obehaglig överraskning väl i pension/FIRE när man egentligen inte kan göra så mycket åt det. Bara så 