Ofta pratas det om att, har man över 10 år i sparhorisont så bör man investera 100% i aktier.
-
Hur ofta stämmer den 10 åriga sparhorisonten egentligen? Hör ofta hur folk ger upp och säljer efter en stor drawdown på 30-50%.
-
Många som kör 100% aktier, har ännu högre risk genom branch fond/ Sverige fond, småbolag. Här borde antal år ökas till 15-20 år+ (pension).
-
Chansen att verkligen hålla sin investering i 10 år+ ökar med lägre drawdown, så därför gynnas portföljer med ränte allokering.
-
Att sälja högt och köpa lågt ökar chansen att hålla sin portfölj längre. Och med en delad portfölj med x % aktier och y % räntor med årliga rebalanseringar görs detta automatiskt.
-
Räntor har länge haft en låg förväntad avkastning pågrund ut av ränteläget under 2010-2022. Det ser annorlunda ut idag. Räntor är inte bara en krockkudde utan en tillgång med bra riskskjusterad avkastning.
-
Företags obligationer, specifikt globala high yield, kan vara ett bra alternativ i sin portfölj för att dra ner risken, men ska inte blandas ihop som negativ korrelation diversifiering som statsobligationer.
10 år+ = 70/15/15 aktier/FtO High yield/långa räntor.
5-10 år = 60/40 aktier/långa räntor.
3-5 år = 40/60 aktier/långa räntor.
0-3 = sparkonto
OBS enskilda aktier har en långsiktig förväntad avkastning på 0.
Pensionen ska vi inte röra och är inte pengar vi kan plocka ut innan pension. Därför så finns det anledning att köra 100% aktier här eftersom det är mindre chans att vi påverkas av max drawdowns och gör dåliga beslut.
Dock viktigt att tänka på att följa forskningen och köpa hela höstacken, global fond med emerging markets eller AP7 för PPM. Tänk dock på att när de är mindre än 10 år kvar till uttag av pension bör allokering till räntor göras så att Portföljen vid uttag ser ut ungefär såhär 60/60, 50/50 eller 40/60 och att ränte allokering inte bara är korta ränte papper utan långa för att få en en negativ korrelation för att få en jämvikt när aktier går ner och räntor går upp.
Vad tycker forumet?