Första reflektionsavsnittet tar avstamp i avsnitt 383 om indexfonder vs fondrobot. Kommentarerna från er i communityn kan sammanfattas i: “Caroline har rätt, Jan och Oliver har fel!”
Vi försöker återupprätta lite av vår heder och fortsätter vi om räntors icke vare eller vara i en portfölj. Vilket leder oss in på att risk för mig mångt och mycket handlar om en osäkerhet om framtiden - något som vi ofta underskattar i våra estimeringar av sparhorisont.
En lång sparhorisont kan snabbt bli kort som för Oliver förra året - plötsligt blev ett lägenhetsköp aktuellt och utifrån det var en stor del av hans pengar investerade till alldeles för hög risk.
Det leder oss in på en diskussion om hur jag och Caroline tror oss hantera en stor börsnedgång. Meningen är helt klart … tudelad!
Vi pratar även om att “robot” är inget vidare namn för fond-robot då det kan avskräcka och leda till antagande som att en fondrobot använder AI för att överlista marknaden.
Det blir även svar på några vanliga frågor som:
Köp bara Investor och slå börsen - hiss eller diss?
Hur hanterar ni emotionellt att köpa en ny jacka?
Köp Länsförsäkringar USA - Hiss eller diss?
Vilken globalfond föredrar ni?
Vår förhoppning är att kunna fortsätta med dessa reflektionsavsnitt framgent och vi är medvetna om att vi har många bra frågor att beta igenom som ni skickat in här via Patreon.
Jan, Caroline och Oliver
Innehållsförteckning
00:00:00 Caroline har rätt, Jan och Oliver har jättefel
00:03:57 Risk är osäkerhet kring framtiden
00:06:40 Varför vill Oliver (23 år) äga räntor?
00:10:20 Risktolernas & tidshorisont
00:15:54 Svenskar är ett risk-älskande folk
00:20:32 Fondrobot - känner ingen tillit
00:26:14 “Robot” är inget vidare i namn
00:29:17 Vårt samarbete med fondrobotar
00:33:17 Att öka sparandet är ibland viktigare än avgiften
00:36:44 Olika nivåer av sparande för en nybörjare
00:39:21 Hur Jan & Caroline skulle hantera en nedgång
00:42:01 Köp Länsförsäkringar USA - Hiss eller diss?
00:44:15 Vi köper ofta “bästa fonderna” för sent
00:49:32 Vilken globalfond föredrar ni?
00:51:35 Slump och osäkerhet på börsen
00:58:47 Bästa aktierna 2024 på Avanza - har du hört om dem?
01:03:17 Köp bara Investor - hiss eller diss?
01:10:41 Hur hanterar ni emotionellt att köpa en ny jacka?
Risk & Osäkerhet (uncertainty): Tidshorisont för sparande i vacuum vs. del i en ekonomi
Sequence of return risk
Värde av ombalansering
Fokus på ökade inkomster vs. ökad avkastning
Börsen som komplext system - irrelevansen av historisk avkastning
Sanning > enkelhet & sannining → enkelhet
Risk & Osäkerhet (uncertainty): Tidshorisont för sparande i vacuum vs. del i en ekonomi
Som vanligt vill jag börja med att belysa att det finns ingen tydlig konsensus definition av vad risk innebär. Det andra jag vill göra är att minska sannolikheten för missförstånd med att belysa begränsningen i svenska språket där ordet “säkerhet” kan innebära både “security”, “safety” och även “certainty” - och att jag här avser “certainty”. Precis som jag skrev till dig @janbolmeson för några veckor sedan så tror jag att “uncertainty” i många fall kan vara en mer hjälpsam och korrekt definition än “risk” och jag tänker att vi kan försöka utforska det lite.
I flertalet poddavsnitt har det belysts att med en längre sparhorisont så minskar risken för negativ avkastning, utfallsrymden smalnar av och säkerheten att få ett positivt utfall ökar. Om vi ramar in det i ett strikt ekonomiskt perspektiv där pengarna existerar i ett vacuum så tror jag att detta är sant: längre tidshorisont = högre säkerhet (certainty).
Däremot, om vi ramar in det som en del av vår större individuella ekonomi, en ekonomi som existera som del av vårt liv och vardag och interagerar med våra tankar, känslor och beteenden, så vill jag hävda att motsatsen är sann, dvs: längre tidshorisont = lägre säkerhet.
“Physics would be alot harder if electrons had feelings”
-Richard P. Feynman
Vi är människor. Människor har känslor. Vi tror att vi är super rationella men påverkas konstant av känslor i våra beslut. Så även om det strikt ekonomiska perspektivet innebär att utfallsrymden minskar, så kommer kombinationen av det ekonomiska perspektivet med andra faktorer i våra liv göra att utfallsrymden istället ökar. Vi kan inte förutspå när, som i @Oliver.Allemog’s fall, möjligheten att köpa lägenhet uppenbarar sig, eller när skilsmässan sker, eller när karriären förändras, vi eller en anhörig blir sjukskriven, osv. osv. Desto längre tidshorisont desto fler möjliga utfall introduceras i möjlighetsutrymmet, varpå vi blir mindre säkra (certain), och mer osäkra (uncertain).
Så vad innebär det? Hur gör agerar man på detta?
En möjlig slutsats, bland flera, kan vara att skilja på det kapital som är låst och det man har fri tillgång till; ex. pension vs. egna investeringar på avanza/nordnet/lysa/motsv. Här kan jag också passa på att blotta min okunskap då jag inte har kunskapen om huruvida den forskning som bedrivits på tidshorisont i huvudsak har berört det förstnämnda eller sistnämnda, och om det har haft någon påverkan på slutsatserna.
Men kapital där jag vet att jag inte kommer ha tillgång till dessa förrän jag är 65-70år, innebär att jag kan ha större användning för verktyg och synsätt, med högre certainty, som är skapade för den typen av förutsättningar - exempelvis tidshorisont - och utifrån det så kan det absolut vara som någon kommenterade “hål i huvudet” för en 23åring att ha räntor i sitt pensionssparande. Skillnaden blir när sanningen är att sparhorisonten är “kanske nu, kanske sen, kanske aldrig” pga av relationen mellan förutsättningarna i livet och de emergenta faktorer som uppstår när delarna interagerar med varandra och skapar nya behov som inte går att förutse. #systemteori101
Jag säger inte att 100% aktier är dåligt, jag säger att använda sparhorisont som bevis på att man har investerat rätt är att lura sig själv när man tillämpar det på kapital som man har fri tillgång till - du vet inte din sparhorisont, och du kommer troligen ta bättre beslut när du accepterar det.
Utöver detta, så har vi ett till problem - sequence of return risk.
Sequence of return risk
Förenklat så handlar sequence of return risk om att sannolikheten för ett negativt utfall är den samma varje enskilt år. Detta innebär att om ditt liv förändras - din sparhorisont förändras - ett år med negativt utfall så kan det ha stora konsekvenser, beroende på din maximum drawdown - du har inte pengarna när du behöver dem. Vilket också visar en sårbarhet med sparhorisont som verktyg.
Värde av ombalansering
Jag upplever ofta att många underskattar värdet av att kunna ombalansera. Inte minst pga av avkastning:
Men också att ombalanseringen kan hjälpa av minska beteende misstag att köpa dyrt och sälja billigt - och att sparhorisonten blir oväntat kortare pga av beteendemisstag. Jag säger inte att man just ska investera i räntor, eller guld, eller något annat specifikt tillgångsslag, utan bara att det finns ett värde i att kunna ombalansera med något med låg korrelation, vilket KAN vara räntefonder.
Fokus på ökade inkomster vs. ökad avkastning
Gällande argumentet om ökat sparande kontra lägre avgift, eller tidigare avsnitt som beskrivit:
“Om ditt årliga sparande överstiger din årliga avkastning, fokusera på sparandet. Om din årliga avkastning överstiger ditt årliga sparande, fokusera på avkastningen.”
Jag upplever att ovan är lite oinituitivt, men väldigt väldigt värdefullt. Ser vi kapitalet som en del av vår större ekonomi, vårt individuella ekonomiska system, så kan jag definitivt spela spelet med att öka min intjäning med betydligt högre certainty än vad min avkastning på kapital kommer kunna erbjuda. Dessutom kan jag sänka uncertainty i framtida intjäning genom att som @carolinebolmeson nu gör med skapa möjligheter att boosta sin intjäning i form av extra pass på helger, kväller och nätter.
Det är först när jag ser på mina investeringar som en autonom del i ett system, där varje del interagerar och påverkar de andra varpå nya möjligheter och begränsningar uppstår, som jag kan kapitalisera på dessa möjligheter och börja hantera begränsningarna.
Börsen som komplext system - irrelevansen av historisk avkastning
Jag tror att det var @Andre_Granstrom sa det väldigt förenklat och bra:
Börsen är inte slump - men det är typ slump!
Ett annat sätt att beskriva det perspektivet på börsen är att det är ett adaptivt komplext system med feedback-loopar där verkan kan påverka sin egen orsak, positivt och negativt, där vi har flera autonoma faktorer, eller noder, med relationer till varandra som agerar och påverkar varandra på sätt vi inte kan förutse. #mersystemteori
Dvs det finns ett samband mellan orsak och verkan, som vi inte kan förutse, och ibland inte helt blotlägga i efterhand. Så vad innebär det? Jo att är systemet i konstant förändring, så spelar den kända dåtiden mindre och mindre roll, och istället är det den okända framtiden som spelar roll. Problemet blir igen att vi är människor, och människor tenderar att inte gilla uncertainty - låt mig ge två exempel där man har mätt kundnöjdhet och uncertainty:
1. Kollektivtrafik
Man har jämfört människorna upplevelse av att vänta på buss/tåg/tunnelbana när det var oklart när dessa skulle komma, kontra när de som väntade hade en nedräkning på skärmen, 5min - 4min - 3min - osv. Det var tydligt signifikant skillnad i att vi har mycket lättare att acceptera att vänta i 5min när vi vet att det är 5min, jämfört när vi inte vet hur lång tid det är kvar. Har ni någon gång väntat på bussen i 5min utan problem, men så fort bussen är sen och ni inte vet när den ska komma så upplevs den osäkerheten mycket jobbigare?
2. Flygplatser
Sen ett antal år tillbaka har man börja landa längre bort från bagagebandet då detta tydligt påverkade kundnöjdheten. Istället för att människor fick stå och vänta i ovisshet vid bagagebandet och undra när deras bagage skulle anlända så behöver de nu gå en mycket längre sträcka vilket möjliggör att när de kommer fram till bagagebandet så är bagaget antingen redan där eller så kommer de behöva vänta mycket kortare tid i ovisshet.
Den aversion mot uncertainty leder ofta till att vi blir mer certain på saker än vi borde och letar i dåtiden efter bevis. Vi tittar på dåtida avkastning för att argumentera att för framtida avkastning, vi hävdar att bolagsledningar har fattat bra beslut historiskt och hävdar att det är bevis att de kommer fatta lika bra beslut i framtiden.
Komplexitetteori gör ett bra försökt i att försöka förklara detta med skillnaden mellan linjära och icke-linjära fenomen. Har jag system som hela tiden upprepar sig likadant så är historiskt data utmärkt och bygga modeller utifrån. Men när systemet istället är det som brukar förkortas VUCA - volatile, uncertain, complex and ambiguous - så spelar historisk data mindre roll. Är kontexten även det som beskrivs som en “wicked learning environment” dvs en kontext där feedback ofta är oproportionerlig och försenad så blir det ännu svårare.
När förutsättningarna konstant förändras, så finns det inga garantier att en företagsledning som var framgångsrika i en kontext när specifika förutsättningar var dominanta kommer vara framgångsrika i en annan kontext.
“Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning” är mer än en juridisk nödvändighet. Det är en påminnelse om att vi gärna lurar oss själva och lita mer på historien och blir certain när vi i själva verket kan ha större sannolikhet att lyckas om vi förblir uncertain.
Sanning > enkelhet & sannining → enkelhet
Avslutningsvis, och jag vill hålla detta lite kortare så kan vi prata om det vid ett annat tillfälle. Enkelhetens fälla är vanlig, vi vill förenkla, och tyvärr förenklar vi ibland för mycket. Med det menar jag att vi istället för att endast förenkla för lösning så börjar vi förenkla, förvränga problemet för att det ska passa en enkel lösning.
Att argumentera för att en lösning ska vara enkel är klokt, men inte på bekostnad av sanning. Ibland så tycker jag diskussioner avfärdar vad som rätt till fördel för att ett enklare svar. Alla problem går inte att lösa enkelt, att hävda det upplever som nästan lite kränkande mot det jobb och slit forskare och nobelpristagare världen över lägger ner på sitt arbete.
Jag skulle vilja argumentera för att första hitta vad som är sant, genom att bl.a. tydlig utforska problemet, och när vi vet vad som är sant, förenkla en lösning så blir så enkel som möjligt utan att bli osann. Detta är ingen kritik mot RikaTillsammans utan snarare än påminnelse till oss i detta community att inte tappa bort oss längst vägen.
Jag skrev detta under lite tidspress så det är säkert tankefel och skrivfel genom hela texten och jag uppskattar självklart om ni uppmärksammar dessa! Skriv gärna och berätta vart jag har fel!
Men behövde han verkligen köpa den där lägenheten just då, eller var det mer en ”nice to have” som kunnat vänta ifall det varit dålig timing med investeringarna? Kan man vänta är inte sparhorisonten förändrad.
Mmm, och kortad sparhorisont är bara ett problem om det händer samtidigt med en börsnedgång, och kanske inte ens då. Det kanske inte ens dippar så långt ner att det är lika dåligt som sparkonto, så trots dipp kan det ändå vara det bättre alternativet. Och även om det dippar lägre än sparkonto så kan man kanske ändå hantera det, genom att spara ikapp eller vänta lite.
Jag anser man ska försöka ställa in för att möjliggöra en mer riskabel investering i stället för att t ex sitta med sparkonto i sex år för att man ska köpa bostad då. Precis som med FIRE löser man mycket genom att lära sig vara mer flexibel.
Visst, man kan missa att köpa den där lägenheten, men sitter man med sparkonto så växer inte pengarna och så missar man någon annan möjlighet efter fler år.
Sparkonto vs aktier är inte så mycket en fråga om sparhorisont som ”Är du redo att anpassa dina planer beroende på hur världen runt om dig förändras?”. En förmåga som är bra på andra ställen i livet än investeringar också.
Det där är dock mentalt svårt för en människa. Majoriteten klarar inte av att leva livet så, iaf inte utan träning och/eller ett psykologiskt genombrott av nåt slag.
Att fullt ut leva sitt liv frivilligt så, utan streta emot, är att stoiskt omfamna att livet är en enda lång räcka av missade möjligheter.
Beror ju på hur man ser det. Sitter man med aktier i stället för sparkonto och det gick bättre än sparkonto (70% chans?), så får man ju sedan vara uppmärksam på alla möjligheter man senare får pga den extra avkastningen.
Det är mest riskabelt i början, sedan efter en längre tid med aktier i stället för räntor så har man troligtvis fått så mycket avkastning att även vid dippar ligger man plus jämfört med räntor.
Ett sätt att handla är helt klart in med pengarna så tidigt som möjligt och sträva efter att ha pengarna inne så länge som möjligt i genomsnitt.
