Statistik: Risk / aktieandel per ålder i olika pensionslösningar | Olika glidepaths

Spara och investera Pension
1

Jag har filurat ett tag på hur olika pensionslösningar ser ut m.h.t. aktie/ränte-allokering och tänkte skapa mig en tumregel kring aktieallokering i mina egna pensionslösningar. Det jag kommit fram till är att det skiljer något enormt mellan olika på ytan liknande lösningar.

Detta har väl triggats av att TIAA (There Is An Alternative) nu när räntan gått upp och förväntad avkastning på obligationer ligger på 4%ish även för medellånga obligationer (duration 4-5 år) och med mycket hög kredit kvalitét. Alltså utan att kliva ut mycket på riskkurvan till High Yield / Junk Bonds. Skulle vi gå tillbaka till nollränta igen, så får man se över allokeringen då.

I grafen nedan finns både Generationsfonder (linje) och Traditionella försäkringar (linje med pluppar) samt att jag lagt in den vanliga “tumregeln 10% aktier per sparår” (streckprickad). AP7 Sofa är med och korrigerat aktieandelen m.h.t. deras 15% hävstång dvs. aktieandelen är 115% i början och slutar på 38% från 75 år (33% utan hänsyn till hävstång).

Jag har även tagit med Vanguards TRF (generationsfond) även om amerikansk med kanske andra förutsättningar, så har jag högt förtroende för dem (Mr Boogle indexfondernas grundare). Finns säkert fler lösningar, men det är dessa jag hittat information på. För Traddar har jag i en del fall inkluderat 50% av fastighetsandelen som aktier för att översätta den risken i någon mån.

Aktieallokering i olika pensionslösningar baserat på uttag från 65 år

image
image2056×984 111 KB

Första slutsatsen är att tumregeln “10% per sparår” inte är optimal för pensionslösningar då risken / aktieandelen är för låg när man nått målåret (risk att inflationen äter upp köpkraften). Den måste modifieras och ha ett lägsta värde. Kanske den inte heller ska ligga på 100% i tidigare år för att ligga lite närmare snittet för de andra lösningarna. 90/10 portföljen ska ju ge högre riskjusterad avkastning vilket jag tar jag med mig. Mer nedan. Däremot fungerar nog “10% aktier per sparår” fortsatt bra för annat målsparande i livet, alltså andra pengar än pensionspengar.

Andra slutsatsen är att AP7 Sofa är den klart mest aggressiva. Även i hög ålder så ligger den något högt i aktieallokering jämfört med de andra. Detta motiveras vanligtvis med att PPM är en mindre del och att Inkomstpensionen är “säker”. Så är det säkert, men om man har stor PPM och även ligger med hög aktieandel i TJP fondlösningar så kan man riskera att ligga väl högt i risk, omedvetet.

Tredje slutsatsen är att man måste lite koll på vad det är man väljer - om man väljer något bolags standardlösning - eftersom det skiljer väldigt mycket i risk / aktieandel, även inom samma typ av lösning. Detta trots att modellerna är designade av “experter”. Alltså det räcker inte att tänka “Jag har valt en Generationsfond, det blir nog bra” eller ens “Jag har valt en Trad, det blir nog bra”. Det skiljer i min mening mer än väntat inom respektive lösning. Något få riskerar att ha koll på.

Exempel: En 60 åring med 5 år kvar till pensionen:

  • I Tradlösningar skiljer aktieandelen från 20% (SPP) till 65% (Alecta). Över 3 X i skillnad
  • I Generationsfond skiljer aktieandelen från 35% (Swedbank) till 78% (Handelsbanken). Över 2 X

Hepp :anguished:

Så hur kan man göra med sin egen pension, om man inte har tillgång till lämplig Trad eller Generationsfond? Jag gjorde ett förslag i grafen nedan med en modifierad tumregel för pensionslösningar (streckprickad), för att ligga lite mer i mitten av de olika lösningarna (summan av de olika “experternas” tänk).

  • 90% aktieandel tidigt i livet
  • 40% aktieandel vid och i pension
  • Däremellan, aktieandel = 90% - 2.5% * (Pensionsålder - Nuvarande Ålder)

Med 40% i aktier i pension så får man räkna med att utbetalningarna i en standard börskrasch på 50% i värsta fall kan gå ner med runt 20% (annat än obligations delen går upp, vilket man kanske inte automatiskt ska räkna med). 20% nedgång i pensionsutbetalningar från TJP fondlösningar klarar vi i ett par år utan att lida. Annat sparande får väga upp det i så fall.

Var och en bör såklart modifiera både tänkt pensionsålder, risknivå samt göra ett överslag var man ligger i aktieandel för totalen av ens pensionslösningar, så man ligger hyfsat rätt för vad man klarar av att hantera i en börskrasch. När man är där är det försent och som pensionär kan det vara svårt att hoppa in på arbetsmarknaden igen. Better safe than sorry tänker jag åtminstone :slight_smile:

image
image2056×984 110 KB

Kommentarer? Tankar? :slight_smile:

Ping @Jacke78 @janbolmeson

8 gillningar
2

Intressant sammanställning! :slight_smile: Har långt kvar till pension men det tål ändå att funderas på vilken taktik man ska välja. Jag kör Alecta i den delen jag måste i trad, och sedan 100% global indexfond i resten av tjänstepensionen. I PPm Såfan.

Sedan måste det ju även ber på om man väljer att ta utbetalning av tjänstepension på 5-10 år eller om man väljer livslång utbetalning.

Min plan hittills har varit hög risk (80-100% aktier) i det privata långsiktiga sparandet, 100% aktier där jag kan i tjänstepension och Ap7-såfan i PPM. Utbetalning av all tjänstepension på 15 år. Min tanke är att totalt landa i en 50/50-portfölj i hela ekonomin, både privat och pension tillsammans, när jag är redo att gå i pension. Så lite beroende på hur stor den delen jag har i trad (alecta) samt hur stor inkomstpensionen är, så får man lite räkna ut hur mycket aktier man ska ha i det privata samt i ppm och tjänstepension.

2 gillningar
3

Exakt så tänker jag med. Tidsbestämt uttag av TJP eftersom livslångt äuttag kan bolagen skruva för mycket på efter eget tycke. Samt 50/50 på totala kapitalet vid pension/FIRE.

Mest förvånad över stora skillnaderna mellan olika Traddar :grinning:

1 gillning
4

Ja, samt att jag ändå räknar med att vara piggare de första 15 åren av pensionen. Så medans man använder upp pengarna från tjänstepensionen, kan pengarna i det privata sparandet få växa vidare och kan användas när tjänstepensionen är slut. Så i slutändan kommer jag ha flera olika risknivåer i alla olika konton och pensionen beroende på när de ska användas i livet.

1 gillning
5

Tar du med privat kapital och inkomstpension i sammanställningen eller vad ingår i dina “pensionslösningar” här?

1 gillning
6

I huvudsak placerbar TJP och PPM, att titta på den modifierade tumregeln som jag kallar den för allokering. Speciellt på de stora bitarna som tas ut i olika faser. Eftersom man inte får stoppa TJP så tänker jag pussla dem så det blir ungefär lika mycket över tid men från olika portföljer. Detta för att ha mer flexibilitet. Då blir det olika sparhorisont för dem med olika år för uttagsstart dvs lite olika allokering.

Sen gör jag en totalöversikt på allt kapital privat, inkomstpension, PPM, TJP - ja tutti - för att se hur totala portföjen ser ut. Tanken är att försöka hålla denna någorlunda stabil med 50/50 aktier/räntor. Efterhand som privat kapital används så kryper den nog neråt 35-40% aktier vid hög ålder kan jag tänka mig.

Så, long winded, modiferade tumregeln per portfölj och sedan stämma av totalen tänker jag. Anpassa (sannolikt på privata kapitalet) om man behöver öka/sänka risken.

2 gillningar
7

När jag tänker på min egen allokering vill jag nog hellre titta på helheten (privat kapital, inkomstpension, ppm och tjp). Sen kan det såklart även vara intressant att titta på delarna och vilka möjligheter som finns där.

Har du en motsvarande graf som visar hur helheten skulle se ut för dig? (Typ 90/10 till 50/50.)

1 gillning
8

Ping @JFB .

Ska försöka hålla mig kort, med ett utifrån-in-perspektiv och som tankegods till det du skriver om. Du och andra vet ju annars hur lätt det är att sväva iväg i helt andra tangenter när det kommer till denna sortens sparande.

Entrélösningar.

Dessa varierar vilt mellan olika finansiella aktörer och tanken bakom dem är god, men de skiljer sig avsevärt åt som du redovisar i ditt första inlägg. Den som inte är påläst och fått godkänt i RT-examen har ju ingen aning om det den får är bra, ljummet eller rent av dåligt för det ändamål det är till för. Nämligen ett livslångt sparande som ska användas på ålderns höst.

Att få halva tjänstepensionen i en traditionell försäkring med 30% aktier är verkligen att backa in i framtiden. Det enda positiva med den lösningen är väl att det är ett garanterat belopp baserat på den premie som trillat in. För en 30-åring och dess första pensionssparande däremot är det helt fel.

AP7 SåFa är en utomordentlig entrélösning då den tar hänsyn till vilken plats den har i sparandet. Nämligen den minsta beståndsdelen som är bonusen på toppen när pensionsåldern närmar sig. Jag förstår det som orsaken till varför den till och med är belånad i olika grad över tid. Just för att maximera potentiell avkastning över tid som komplement till de andra beståndsdelarna som i sin natur är mer defensiva/tillbakahållna.

Riskjusterad avkastning

Tjänstepension är ett långsiktigt sparande med längre tidshorisont än de flesta av oss förstår. Det är inte helt nödvändigt att minska volatiliteten och VaR som 30-åring när det är runt 37 år kvar tills pengarna ska användas. Det du har i din nedre bild är också det jag förstått är en god kompromiss mellan maximal avkastning och minska volatilitet givet den långa tidshorisont pengarna skall få leka ränta-på-ränta. 90% aktier och 10% räntor är således min startposition på det breda pensionssparandet.

Nedtrappningen har som du påvisar varierat över tid mellan institut och länder. Det är en stor skillnad mellan de många valmöjligheter som nyligen redovisats i ITP1 exempelvis.

Kombinationen

En person som sitter med majoriteten av sitt sparande i 90% aktier och 10% räntor kan således välja AP7 SåFa utan tvekan. När det ordinarie tjänstepensionssparandet växt stadigt över något decennie eller två är det väl lämpligt att minska risken. Det är då räntor och alternativa tillgångar blir intressanta. Sett till hur det har varit historiskt är det just en 60/40 som har varit standard just för att båda tillgångsslagen har haft god avkastning över tid. De senaste 10-15 åren ser jag som en anomali och många har anpassat sitt sparande utifrån hur det tett sig med till och med negativa räntor. Förhoppningsvis kommer vi gå tillbaka till hur saker och ting var tidigare.

90% av de med tjänstepension i Sverige har en kollektivavtalad sådan som består av tre olika ben. Dessa tillsammans fyller olika roller och tillsammans blir det en bra helhet. Att kolla på ett ben enbart och inte ta de andra två i beaktning gör att det är lätt att landa i fel slutsats om endera ben. Det är just tillsammans som de är en såpass god komposition och faktiskt liknar en klassisk 60/40-portfölj från tidigare. Detta då också AP7 SåFa trappar ned automatiskt ju äldre varje person blir. Vilket innebär att över tid minskar risken i relation till åldern. En riktigt bra konstruktion om man följer den till punkt och pricka.

  1. Låg risk 25%: Traditionell Förvaltning (40% aktier)
  2. Medel till Hög risk 45%: Fondförvaltning (90% aktier)
  3. Hög risk: 30% AP7 SåFa (115% aktier)

Totalt blir ovanstående runt 85% aktier, men fördelat över tre helt olika ben. Då kommer vi väldigt nära en 90/10 på totalen. Vilket är vad du landade i och där håller vårt system som det är konstruerat med dig. :+1:

Slutklämmen är att jag ser det du skriver och nickar med medhåll. :slight_smile:

2 gillningar
9

Jo, sant. Jag har haft målbilden 50/50 vid uttag efter MC simulering enligt @axr tråden.
Sen tittar jag på de olika portföljerna (nu med ”pensions tumregeln”) med den i åtanke.
Därefter summerar jag helheten för att se hur nära målbilden jag kommit.

Med fler pusselbitar i pensionsportföljen än jag önskar, med en mängd olika regler att ta hänsyn till, så blir det inte exakt.

Du menar min simulerade allokering över åren? Jo den har jag någonstans. Inte helt uppdaterad antagligen men ska se om jag kan lägga ut den. Det är lite pusselbitar som flyttat i tid/uttagsstart efter lite nya insikter men det bör inte slå så himla mycket.

10

Håller helt med! Väldigt bra om man tar tag i det före 50, gärna strax efter 40, för att planera typ en sådan riskfördelning. Speciellt mht Trad delen som är nästan omöjlig att få till med vettiga garantier efter 50.

”Problemen” för mig specifikt är många utlandsår vilket gör den ”säkra” delen rätt liten. ITP2 i fribrev sedan många år med väldigt låg uppräkning under alla låginflationsåren + låg inkomstpension (noll när man är utomlands) + och över 50 att det är lögn att få in pengar i en ny trad med full garanti på insättningarna (alltså ens nominellt där avkastningen är at risk). Ett undantag är AMF Traf i nya ITP avtalet, men för mig som ITP2a är det bara ITPKn dvs en mindre del (pga utlandsår heller ingen ITPK insättning).

Så i mitt fall är punkt 1, den ”säkra” delen, inte påverkninganbar i någon större omfattning. Den är vad den är. Jag kan inte öka den pga Trad begränsningar som 50+are. Lätt att vara efterklok.

Kvarstår gör punkt 2+3 dvs renodlade fondlösningar, kollektivavtalade och icke-kollektivavtalade, som jag måste jobba med allokeringen i huvudsak. Det är väl därför jag är lite anal med att studera detta :joy:.

Det är den stora delen för mig som behöver ha ”rätt” riskprofil. Addera att det är utspritt på olika ställen och i huvudsak inte flyttbar (icke kollektivavtalad med ohjälpsam arbetsgivare på största delen). Addera att arbetsgivare satt av rejält för lite under många år som kompenserades efter år av förhandling men då 1-till-1 dvs premierna kom in men utan förväntad avkastning. Så förstår man kanske varför jag hanterar pensionen som en känslig portslinsfigur med både silkesvantar och vadderat golv. Det får liksom inte gå fel :joy:

Säkert lite unik situation men allas situationer tenderar att bli lite unika på olika sätt. Rätt mycket händer ju i livet sett över 30 år. Man skulle bara ha vetat det man vet idag för åtminstone 10 år sedan. That’s life :grinning_face:

11

Eller är anledningen till att du tittar separat på allokering för TJP att du planerar att ta ut den tidsbestämt (och att övrigt kapital är livslångt uttag)?

Så planerar jag ju också och då kan jag nog förstå varför man kan välja olika allokering och glidning.

1 gillning
12

Exakt! Mycket i fondlösning, utspritt på rätt många olika banker och med olika uttagshorisont. Därför jobbar jag per konto och sedan summerar för att se att jag hamnar hyfsat rätt på totalen.

Om inte, så iterera jag. Oftast enklare för mig att göra det på privata kapitalet där man har mer frihetsgrader mellan sparkonto, obligationer, aktiefonder. Därför kan jag hamna hyfsat rätt på totalen och låta TJP följa glidepath.

Ligger nu med 50/50 ganska exakt (totalt inkl. alla pensioner, alla tillgångar inklusive kapital i boende). Eftersom vi ska börja leva på pengarna (kalla det FIRE eller lite tidig pension) så faller det ner mot 40/60 efter cirka 10 år så som vi satt upp allokering och uttag av olika delar. Efter 25 år är det nere på 30% (inkomstpension får en större vikt tillsammans med kapital bundet i boende). Därefter tänker vi likvidera ett boende och kan då ligga på runt 40% åren därefter. Huvudtanken är att ha flexibilitet så man kan vänta med uttag eller stärka uttag beroende på vad som händer.

1 gillning
13

Efter ha läst igenom denna tråd så är det enda jag ser framför mig är en oändligt massa korrigeringar som ska göras löpande, ska dessa göras månadsvis, årsvis eller vad är tanken?

När det gäller Traddarna förstår jag inte heller vad man vill försöka nå med vettiga garantier?
Det finns ju inget självändamål med att ha mycket garanterat, det indikerar ju endast att sparandet och dess värdeutveckling i så fall har gått dåligt och att Livbolaget har misslyckats med att skapa överavkastning.

Garantier inom pensionslösningar finns och har funnits i flera olika skepnader genom åren och där LF nog varit mest påhittiga bland Livbolagen.
Kan på rak arm räkna upp minst 4(5) olika garantiprodukter som lanserats mot privat- och tjänstepensioner.
Var och en med sina egna för- och nackdelar.
Detta sagt med vetskapen att det inte finns någon ”perfekt” garantiprodukt som går att använda för den stora massan av sparare.

Min uppmaning är att också lägga lite tid och energi på att granska respektive försäkringsavtal och regelverk, det finns ju ofta inskrivet i villkoren att man har rätt att byta förvaltningsform i samband med pensionsavgång och därmed skydda och eventuellt förstärka befintliga garantier.
Detsamma gäller uttagstider som också ofta kan justeras alternativt stoppas så länge man inte bryter mot inkomstskattelagens krav om minst 5 års utbetalning innan någon ändring medges. (Inte heller helt sant då förkortning/paus av pågående utbetalning är ok men ofta inte förenligt med diverse villkor/regelverk hos försäkringsgivaren.)

2 gillningar
14

Årsvis tänker jag. Åtminstone på de stora pensionskontona. Mindre slattar kan ju bara läggas som en fix fördelning och låta det vara. Upp till var och en.

Tanken är att få en översikt på hur olika proffs tänker mht allokering.

Om man inte har tillgång till Trad eller Genererionsfonder i TJP eller privat kapital, så var tanken att ta fram en tumregel som är bättre än den grovt förenklade ”10% per sparår” som jag tror de flesta annars jobbar med.

Jag gjorde detta för mig själv, för att få en överblick och sedan sätta ”min” föredragna allokering. Så kom jag på att dela den med RT då frågan kom upp i chatten.

Ja, att det finns någon typ av garanti för hur låg pensionen kan riskera att bli. Sätter ju ett golv på något sätt.

Absolut vill man ha avkastning men att lassa in kapital i en Trad där man som 50+are bara får 70% av insättningen garanterad känns rätt meningslöst då de oftast är dyrare produkter. Då kan jag ju göra det själv istället tänker jag.

Såklart. Absolut en väldigt bra ide. Jag har gjor det för egen del men har inte de möjligheterna annat än på PPM samt en liten ITPK slatt.

Tanken med tråden var som sagt att få en överblick på hur andra lösningar investerar över åren - speciellt - om/där man inte har tillgång till varken Trad (på ett vettigt sätt) eller Generationsfonder (som jag inte har på mina stora konton)

Samt att jag tycker den belyser den STORA skillnaden i allokering/risk mellan produkter som på ytan till synes kan se liknande ut.

Så var tanken :grinning:

15

Att komma in på garantier över 80% är ju inte realistiskt då en ny kund skulle få bättre garantier än befintliga kunder.

LF är ju numera inte valbara på Trad när det kommer till Avtalspensioner då man inte har ambitionen att öppna Trad på nytt.
Istället tog man fram en modernare form av Trad som garanterar 80% på både inflyttat kapital likväl som på alla löpande inbetalningar.
Inledningsvis erbjöd LF 90% eller om det var 100% garanti men det slog för hårt på mandatet.

Placeringsstrategin är flytande på så sätt att kapitalförvaltarna har mandat att placera räntedelen någonstans mellan 40% upp till 100% och således en aktiedel på 60-0%.
Allt utifrån vad man har för marknadsutsikter.

Som vanligt kostar allt pengar i form av avgifter och jag har ingen uppfattning om hur Garantiförvaltning har utvecklats senaste åren.

16

Grymt @JFB! Nu föll en viktig pusselbit ner för mig. Jag förstår dina olika redovisningar lite bättre och det hjälper mig hur jag kan tänka inför (önskad) tidig pension. Jag ska såklart ha koll på allokering och glidepath för alla ingående delar!

I bilden nedan har jag skissat en uttagsplan för mina olika delar, när de ska tas ut och hur länge. Jag har samlat tjänstepensionerna i tre grupper (A-C) utifrån hur/när de ska/kan tas ut. Jag har 10 år kvar till önskad uttagstart. Tjp A-C är idag ca 90/10.

Nästa steg är att få bättre koll på allokeringen för Tjp A, Tjp C och det privata kapitalet.

Efter det behöver jag välja en (enkel) glidepath för de olika delarna.

I dina grafer ser man att några pensionslösningar glider över “pensionsåldern”. Har du några tankar kring det?

image

2 gillningar
17

Min enda kommentar (som din bild inte säger något om) och som kan vara självklar för dig, är att snarare sikta på att ta ut mer pengar i den tidigare fasen än den sena. Jag hade tidigare tänk på att smeta ut pengarna livsvarigt, men @Monica pratade mig ur det (inte minst i avsnitt 317 där vi pratar om just uttag).

2 gillningar
18

Tack för kommentar!

Ja, det är lite så jag tänker. Både att plocka ut tjp ganska tidigt men även planera för att kostnaderna antagligen minskar på äldre dar.

En annan del som bilden inte avslöjar är att denna plan avser två personer med ett gemensamt privat kapital (mig och min fru).Tillsammans har vi 9 tjänstepensioner som grupperats i de tre delar som bilden visar.

1 gillning
19

Ja, aldrig livsvarigt om man har ett val dvs bara för allmänpensionen i vårt fall.

Bolagen kan ändra på livslängdsantaganden när de vill så det bara adderar en osäkerhet om den höjs dvs pensionen sänks. IMHO

Dessutom är det ju inte alls säkert att man i den situationen känner sig kunna leva längre som kollektivet.

Tidsbestämt blir mer förutsägbart i min mening :grinning_face:

2 gillningar
20

Jo om man är 50 eller yngre inom ITP (och kanske andra kollektivavtalade) så är det 100% garanti på insatt kapital. Att då ta 70-80% känns lite sunkigt som 50+

AMF är dock undantaget i nya ITP upphandlingen där de garanterar 100% av insatt kapital så länge det är mer än 5 år till uttag.

Sen håller jag med om att så länge avkastningen i trad är godkänd så spelar garantin mindre roll då en nergång ändå mest skulle äta ur återbäringsdelen och sannolikt inte komma ner i garantidelen. Men det är väl just avsaknad av avkastning som man vill ha garantier på så att säga.

Beror på vilken trad som jag ser det efter att ha läst på lite om de olika. Vissa är väldigt flexibla men många har betydligt mer fixa gränser för allokeringen i trad över tid.

Men nu handlade tråden mer om hur man skulle kunna allokera sina egna fondlösningar. Bara jämförde med Gen fonder och Traddar designade av ”experter” :grinning: