Från sociala medier, återpublicerar för att få er feedback i forumet. En del av den kommande guiden.
Ofta hör jag från människor vars far- eller morföräldrar sparat pengar till barnbarn på ett bankkonto (eller än värre i kontanter), i tron att det är det säkraste valet. Sparande på bankkonto är bättre än inget alls, men det är ändå ett dubbelfel.
För det första missar man den långsiktiga värdeökningen som investeringar kan ge. Pengarna kunde ha fördubblats vart tionde år1. För det andra urholkas pengarnas värde över tid på grund av inflation.
Priserna stiger och därmed tappar våra pengar i köpkraft. För mig som är född 1981 har köpkraften på 100 kr jag fick i doppresent minskat till 28 kr på 43 år. En nedgång på 72 procent!2
Detta är inte en risk, utan en garanterad förlust. Riksbankens mål är 2% inflation per år. Det innebär att vi förlorar cirka 8% på fem år eller 17% på tio år. En doppresent förlorar cirka 30% av sitt värde fram till studenten3 .
Därför bör du aldrig ha pengar stående långsiktigt på ett bankkonto. Använd eller investera dem inom två år. Omvänt gäller samma. Planerar du att använda pengarna inom ca två år, behåll dem på ett bankkonto med insättningsgaranti.4
Bankkontot är bara en temporär och ganska tråkig hållplats för dina pengar. Den är faktiskt så tråkig att de bokstavligt talat dör av tristess där. Gör inte så mot dem!
Uppgift: Ta en titt på dina sparkonton. Finns det pengar som legat för länge? Flytta dem till ditt långsiktiga sparande5 .
Lycka till!
Jan
Visa noter och referenser
1) Räknat på en årlig snittavkastning om 8%. Se ränta-på-ränta-kalkylatorn.
2) Räknat på 100 kr kontant i doppresent 1981 till och med 2024. Via Ekonomifakta.
3) Räknat på en rak inflation om 2% per år. 100 kr har då en köpkraft om 71 kr.
4)Tumregeln för sparhorisont (dvs när pengarna ska användas): 0 - 2 år bankkonto, 10+ år aktieindexfond (eller fondrobot som LYSA). Därmellan en kombination av räntor och aktier, t.ex. 50/50 eller 10% i aktieindexfonder per år i sparhorisont.
Notera att det inte är så illa som det är på grafen nedan då jag antagit att räntan på bankkontot är noll. Det har den historiskt inte alltid varit. Som @Nestor beskriver längre ned har den i perioder varit uppemot 10% (då inflation varit högre iof).
Så ta det med en nypa salt, men det förändrar egentligen inte poängen att pengar inte bör stå på bankkontot under längre perioder.
Mycket bra! Jag gillar strukturen i den här berättelsen. Förklara problemet, kom med lösning. Går det att följa upp avhoppsfrekvensen i storyn? Det är rätt många steg till tumregeln på slutet. En väldigt bra tumregel förresten, jag tror inte att jag har sett den förut?
Några av bilderna har en släng av lite för mycket information. Det är visuellt stökigt när en bild har flera primära fokusområden (som jag uppfattar syftet med det blåmarkerade) och dessutom en klämkäck liknelse på slutet. Det här är en vanlig del av din stil, du skriver ju gärna otroligt långt. Och den stilen har ju uppenbart tjänat dig väl så jag ska inte säga att det är ett kategoriskt fel, men det strider lite mot de principer jag “har hört” när jag arbetat med webb.
Faktagranskningsfråga: Stämmer det att bankkonton förväntas förlora mot inflationen? Jag tror också att det är så men finns det någon bra källa eller teori?
Bra, folk behöver lära sig att tänka annorlunda. Alla ens tillgångar är alltid exponerade mot något. Detta då kronor också är en exponering. Visserligen en så usel exponering att det inte kan benämnas som en investering då avkastning med garanti är negativ över tid.
En del använder begreppet “vinsthemtagning” när de säljer en aktie för pengar, men det korrekta är att har köpt pengar för sina andelar i ett företag. De har alltså bytt något av verkligt värde (vilket de flesta företag har) mot något saknar reellt värde (pengar). Pengar i sig saknar värde, de kan inte användas till något annat än att byta till sig något som har ett verkligt inneboende värde. Detta i sin tur fungerar bara så länge andra tror att de kan byta till sig något av värde för de pengar de tar emot.
Pengar är en smart fantasi som hjälpt oss mycket då kunde sluta med ren byteshandel av varor. Vi använder denna fantasi om pengar så att vi inte behöver byta en vara mot en annan direkt. Det gör alltså att man inte behöver hitta en säljare av en vara som har behov av den vara du kan erbjuda.
Men pengar bör bara vara en mycket temporär lagring av våra tillgångar, något som vi tar emot för att sedan snabbt kunna byta till oss något som har ett verkligt värde.
Agerar vi så saknar inflation betydelse, detta då inflation egentligen inte är prisökningar utan snarare minskning av pengars upplevda värde. Men om vi byter vara A mot pengar och snabbt därefter byter pengarna mot vara B så hinner pengarnas värde inte förändras och inflationen blir därför obefintlig under den tid vi äger pengar.
Enligt detta finns heller inga valutarisker när vi köper aktier/fonder eller andra tillgångar. Vi byter helt enkelt bara en tillgång vi redan har mot en annan tillgång och använder endast pengar som ett temporärt medium för denna byteshandel (ursäkta om du satt kaffet i halsen där).
Allt handlar alltså istället om hur många varor A som en vara B kostar, och detta är oberoende av värdet på denna fantasi om pengar som vi har skapat. Tänk istället utifrån vad du tror om vara A och vara B, kommer “valutaparet” A/B öka eller minska i framtiden?
Aj, Jan! Denna träffade lite close to home. Jag som har en övergödd buffert för att jag likt dig är en trygghetsjunkie betalar för den känslan i trygghet med riktiga kronor…kanske dags att se över bufferten och putta in liiite till i pengamaskinen för att mota inflationsmonstret vid dörren.
Låt oss anta att en student som har 3 år kvar på studierna ärver 1 miljon.
Dessa pengar planerar denne att använda till kontantinsats för lägenhet på annan ort än studieorten.
Jag skulle avråda från att investera miljonen på börsen under dessa förutsättningar.
Det beror lite på hur man ser det, dessa beräkningar visar att en krona bara är värd 81.7% efter 10 år jämfört med startvärdet.
1.02^10 = 1.219 visar hur många fler kronor du måste betala för den korg av varor som används för att mäta inflation. Dvs. 21.9% fler kronor. Korgen har blivit 21.9% dyrare mätt i SEK efter 10 år.
Om priset på lägenheten utvecklas på samma sätt som börsen och kronan fortsätter falla under den tiden så är det mycket säkrare att ha pengarna i börsen. Annars kommer pengarna inte räcka till denna bostad.
Om både bostadspriserna och börsen stiger 20% på dessa två år har värdet bevarats om man har varit fullinvesterad i börsen, men har man varit fullt exponerad mot kronor kan man inte längre köpa den bostad man kunde tidigare med dessa pengar.
En aspekt som går lite utanför 2-årsramen är portföljer som kombinerar t.ex. aktiefonder med bankkonto för att minska en annan typ av risk. Exempelvis behöver inte pengarna på bankkontot i en 70/30 eller 50/50 (aktier/bankkonto) vara ämnade att använda inom två år. Man får lägre volatilitet i portföljen till priset av förväntat tapp mot inflationen för delen på bankkonto.
Vafalls? Jag trodde key take-away från RikaTillsammans var att det skulle just vara så tråkigt som att titta på målarfärg som torkar. Eller är det AnnorlundaNu™?
Förutom en buffert som alltid ska ligga på bankonto.(som enkel tumregel och inte i alla specialfall/-konstruktioner forumet brukar komma på). Fast buffert är kanske ett specialfall det också?
Räknas den ränta minus skatt man trots allt har kunnat få på bankkonto in i förlusten?
Detta tankesätt behöver vi lämna. Det finns inget som säger att en buffert ska bestå av pengar på ett bankkonto, snarare tvärtom då det är en garanterad förlustaffär.
Praktiskt dock att lättillgängliga likvider så att man klarar den förväntade konsumtionen den närmaste månaden.
Bra artikel! Det enda vi har på sparkonto är buffert (som i och för sig kanske är lite för stor, så det är ju ett pris vi får betala med den) samt kortsiktigt sparande som t.ex semesterkassa.
Att ha stor buffert ger en stor trygghetskänsla. Jag upplever den känslan bättre och viktigare än att jaga avkastning på varenda krona eller försöka matcha inflationen. Och har vi delat upp bufferten lite, så hälften ligger på sparkonto och hälften i en försiktigare 20/80-portfölj.
Vad är bäst som värdebevarare, en globalfond eller kronor?
Att säga att det är säkrare att satsa på att ligga i kronor är ett riskabelt bet som statistiskt sett är mycket sämre än en globalfond.
Jo självklart en buffert men inte i form av fiat.
Fel, jag är inte en trygghetsnarkoman. Mina låga uttag i förhållande till kapitalet handlar istället om att jag inte får kickar av konsumtion. Vilket i sin tur har bidragit till stort kapital.
Jag begär heller inte att andra ska agera på ett visst sätt men jag berättar hur jag ser på risken hos olika former av tillgångar. Det är ett feltänk att se pengar som riskfritt.
Är det inte detta som åtminstone delvis ställer till det här?
Alltså - låg- eller noll-ränte-läget som varit på ’vanligt sparkonto’ är det du vill peka på - det kan ju vara någon som har stålarna på just ett konto med högre ränta vilket ju oxå ÄR ett bankkonto.
Och utan att anse att du ska lägga till mer ord, så… kanske det ändå ska förtydligas på något vis?
Även om jag håller med i sak, så behöver du inte överdriva.
I första grafen utgår du ifrån att ränta på bankkonto alltid har varit noll. Detta är helt fel. Jag har själv upplevt inlåningsränta på över 10 procent.
