Investeringslogg: Handlarns ISK-portfölj

[jabbele3]

Har långt ifrån läst alla inlägg, startkapitalet fördelade jag enligt målvikten, likaså när jag fyllde på med mer för nån vecka sen som var lite större belopp.

Annars tuggar min portfölj på och uppdateras automatiskt i Google sheets. Om nån tillgång hamnar över/under ombalanseringsgräns blir cellen röd och man får då agera genom omfångsbalansering.

Tror ej man hinner hamna där genom månadsspar dock, enligt senaste tesen ska man köpa sämsta+bästa i månadsspar, möjligen att den bästa fortsätter löpa starkt under en längre tid och tillslut triggar övre gränsen för ombalansering när man fortsätter köpa dessutom.

[Rimma]

@Handlarn

jag kollade lite på hur BTC rört sig jämfört med övriga tillgångsslag det senaste året. Jag tycker det ser ut som att korrelationen med övriga tillgångsslag är låg

På tal om Bitcoin och korrelationer sprang jag på en graf över korrelationen mellan Bitcoin och S&P 500 och Nasdaq-100 från 2014 och framåt. Korrelationen ökade från 2020, inte minst när aktiemarknaden var stressad:

I artikeln finns följande kommentar till grafen:

Higher positive correlations are frequently observed during periods of market stress. For example, from February to March 2020 – during the initial stages of the COVID-19 pandemic – and again in 2022, from July to October 2023 and from January to early April 2025. These periods of market uncertainty have seen bitcoin and equities move in the same direction, reflecting a risk-off sentiment that is common to both asset classes.

Korrelationer är spännande men man ska nog vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser, framför allt när det gäller för kortare perioder.

Gällande allvädersportföljer, korrelationer och statsobligationers vara eller icke vara, tycker jag att @Zino har skrivit ett tänkvärt inlägg i kommentarerna till avsnitt 360. Istället för att enbart titta på korrelationsmatriser kan det vara en fördel att se på grundläggande egenskaper för olika tillgångsslag:

I min modell baseras istället korrelationerna på fundamentala egenskaper:

• Aktier: Företag kommer alltid att gå bättre när tillväxten är hög och folk spenderar mer.
• Statsobligationer: En fast nominell summa är alltid värd mer om inflationen är lägre än förväntat.
• Råvaror: En blandad korg med råvaror kommer alltid vara en användbar real tillgång, även om efterfrågan för enskilda råvaror kommer förändras i framtiden.
• Guld: Har varit en värdebevarare och “safe haven” i hela mänsklighetens historia, särskilt i tider när andra valutor gett låg realavkastning.

Håller man med om ovan tycker jag att statsobligationer är värda en plats i en allvädersportfölj. Sedan handlar allt också så klart om ens egna övertygelser och vilken portfölj man tror man kan hålla fast vid i längden. Oavsett hur portföljen ser ut i realiteten ska nog inte den egna övertygelsen underskattas.

Bitcoin och krypto har diskuterats vid några tillfällen i allväderstråden. Om du är intresserad kan du bland annat börja att kika här och läsa ett antal efterkommande inlägg.

Det är för övrigt kul att följa din resa i loggen!

[Handlarn]

Jag har gått igenom status för ISK. Nedan är statusen nu på morgonen, efter veckans handel. Avkastningen på insatt kapital har minskat ytterligare något från i torsdags em, då den låg på -0,88% och nu ligger den på -1%. Det är främst avkastningen på aktier och krypto som minskat, medan guld är det som ökat mest. Det tyder, som jag förstår det, på en avmattning i ekonomin (minskad tillväxt).

För övrigt har jag, efter att ha läst på om tillgångsslagen, återigen börjat behandla guld som ett separat tillgångsslag, skilt från Övr råvaror, istället för att ha det ihopslaget med silver i en grupp benämnd Ädelmetaller. Detta då guld och silver, enligt vad jag förstår det som, presterar olika i olika “väder”. Se mer om detta i inlägget ovan från @Rimma.

Jag har även ändrat om målvikterna för tillgångsslagen. Jag räknar vikten i gruppen Krypto till samma pott som vikten för gruppen Aktier. Jag har sedan, tills vidare, satt samma målvikt (24,5%) för de fyra huvudtillgångsslagen (Aktier + Krypto, Guld, Övr råvaror samt Räntor). Anledningen till att jag räknar ihop Aktier och Krypto är att det framkom att BTC korrelerar starkt med aktieindex, t.ex. SP500 och Nasdaq, under längre tidsspann. Även det var något som @Rimma påpekade i inlägget ovan.

Jag kommer troligen att senare ändra målvikterna ytterligare mellan tillgångsslagen, för att matcha volatiliteten. Jag vill minnas att en rekommendation i Zinos allvädersportföljtråd är ca. 30/30/20/20 mellan tillgångsslagen aktier/guld/råvaror/räntor. Jag behöver läsa på om detta innan jag fattar några ytterligare beslut om viktningen mellan huvudtillgångsslagen.

I går bytte jag en del av aktierna mot guld, samtidigt som jag även gjorde nyinköp av guld. Totalt motsvarade ökningen av guld ca. 1,7% av portföljvärdet och 0,85% av det totala kapitalet jag avser investera.

Nedan är utvecklingen på kontot sen starten den 11/11 2024.

Om inget utöver det vanliga inträffar, så kommer jag troligen att fortsätta vikta över från aktier till guld, samt nyinvestera i guld under kommande vecka, för att närma mig målvikterna. Jag kommer sannolikt att vikta om ungefär i samma takt som i går, dvs. en ökning av guldandelen i portföljen med ca. 1,7% per dag, vilket bör resultera i att andelen guld i portföljen ökar från ca. 6% i dag till ca. 13% i slutet av kommande vecka.

Stort tack för tipsen @Rimma!

[RobertK (Robert)]

@Handlarn

Jag kommer sannolikt att vikta om ungefär i samma takt som i går, dvs. en ökning av guldandelen i portföljen med ca. 1,7% per dag, vilket bör resultera i att andelen guld i portföljen ökar från ca. 6% i dag till ca. 13% i slutet av kommande vecka.

Om du köper ETC/ETF:er, blir det inte onödigt med så många småköp? Jag tänker om du istället kan göra färre och större köp på en billigare courtage-klass?

[Handlarn]

Du har nog rätt i att det kan bli onödigt många småköp. Jag har själv satt en övre mental gräns för mig själv att inte ändra allokering för mitt totala kapital med mer än 1% per dag. Detta för att jag har en tendens att göra en del drastiska och ogenomtänkta saker som kan resultera i väldigt stora svängningar i portföljen om jag inte hejdar mig. Jag har tidigare både tjänat och förlorat årslöner på detta sättet inom loppet av några veckor. Men en variant kan ju vara att “spara ihop” några dagars omallokering så att jag t.ex. gör dessa omallokeringar en gång i veckan istället för på dagsbasis. Det borde jag ju faktiskt tjäna på i längden i och med mindre courtage.

[RobertK (Robert)]

Ja precis. För exempelvis ETC hos Nordnet med mini-courtageklass så är det 0.25% eller minst 9kr, det ger att minsta köp helst ska vara minst 3 600kr (3600 x 0.0025 = 9). Så bra är om du åtminstone sparar ihop till så stora köp.

(Har du så mycket kapital att dina dagsköp över detta så är nästa courtage-gräns minst 49kr vilket det blir vid 19 600kr (19600 x 0.0025 = 49), vilket du får ihop på max 5-6 dagar.)

[Handlarn]

Jag kör på Avanza f.n. De har något annorlunda courtageklasser än NN. Men du har rätt i att jag nog bör sträva efter högre courtageklasser och därmed lägre avgifter. F.n. gör jag dock affärer som ligger inom spannet för olika klasser. Men jag ska nog försöka sträva efter att optimera det så att jag får innehav och gränser för försäljning/påfyllning etc. som är optimerade för en viss courtageklass. Det innebär att jag kommer att få städa en del i portföljen för att få bort mindre innehav.

I och med att jag har kört DCA under ett halvår har innehaven ökat både i antal och storlek under perioden, medan jag behållit en del av innehaven utan att fylla på med mer. Skillnaden mellan största och minsta innehaven är f.n. två tiopotenser, med ca. 16% av portföljen för det största innehavet och ca. 0,16% av portföljen för det minsta.

[Mellan]

Du kanske har full koll på detta redan, men bilden du lagt upp visar pris för köp på Stockholmsbörsen. Många (alla?) ETF:er i allvädersportföljer handlas utomlands: Handel utland | Avanza med 1 Euro som lägsta courtage.

[Handlarn]

Nja, jag kan inte påstå att jag haft full koll, även om jag har noterat att jag ofta får betala ett högre courtage för ETF:er och ETC:er än då jag köper andra instrument. Tack för påpekandet och länken till sidan!

[Handlarn]

Kort uppdatering av läget i portföljen: Jag har under veckan som gått fortsatt att vikta över från aktier till guld. Andelen guld har ökat från ca. 6% av portföljen till ca. 12%, samtidigt som aktiedelen har minskat från ca. 53% till ca. 48%.

Tyvärr inget lyft i portföljen den senaste veckan. Avkastningen enl. Avanzas beräkning ligger på -4,14% sen start (TWR?), även om totalavkastningen på insatt kapital sen start (min beräkning) har ökat marginellt från -1,00% förra helgen till -0,75% nu.

Tanken inför kommande vecka är att fortsätta vikta över från aktier till guld ytterligare ett par dagar tills jag uppnått samma vikt för guld som för räntedelen i portföljen. Därefter blir det nog till att växla mellan att vikta över från aktier till ränteprodukter och från aktier till guld, tills jag kommer upp i samma andelar av guld och ränteprodukter som jag har i gruppen Råvaror ex guld.

Jag fortsätter f.ö. med mina dagliga inköp/affärer, men ser till att jag i möjligaste mån ligger ovanför gränsen för minimi-courtage i min courtageklass. Tanken är att med tiden städa bort småposter i portföljen, som ligger under gränsen för minimi-courtaget.

[Handlarn]

Jag funderar kring volatilitetsviktning av portföljen. Jag har inte koll på exakt volatilitet för de olika tillgångsslagen i min portfölj, men jag tänker mig ändå ett konkret exempel på hur det skulle kunna se ut.

Antag årlig volatilitet för de fyra tillgångsslagen enligt tabellen nedan:

Tillgångsslag	Årlig volatilitet (standardavvikelse)
Aktier	16 %
Långa statsobligationer	8 %
Guld	15 %
Råvaror (exkl. guld)	18 %

Eftersom högre volatilitet ska ge lägre vikt, använder jag den omvända volatiliteten:

Tillgångsslag	1 / Volatilitet
Aktier	1 / 16 = 0,0625
Långa statsobligationer	1 / 8 = 0,125
Guld	1 / 15 = 0,0667
Råvaror (exkl. guld)	1 / 18 = 0,0556

Jag summerar de omvända volatilitetstalen:

Totalt: 0,0625 + 0,125 + 0,0667 + 0,0556 = 0,3098

Samt beräknar vikt för varje tillgångsslag:

Vikt = (1/volatilitet) / (summa av alla 1/volatilitet)

Tillgångsslag	Vikt (avrundat)
Aktier	0,0625 / 0,3098 ≈ 20 %
Långa statsobligationer	0,125 / 0,3098 ≈ 40 %
Guld	0,0667 / 0,3098 ≈ 22 %
Råvaror (exkl. guld)	0,0556 / 0,3098 ≈ 18 %

Slutlig volatilitetsviktad portfölj (exempel):

Tillgångsslag	Vikt
Aktier	20 %
Långa statsobligationer	40 %
Guld	22 %
Råvaror (exkl. guld)	18 %

• Statsobligationer får högst vikt eftersom de har lägst volatilitet.
• Aktier, guld och råvaror får lägre vikt eftersom de är mer volatila.

[Handlarn]

Jag skojade till det ytterligare lite och labbade med en volatilitetsviktad portfölj som även tar hänsyn till korrelationer mellan olika tillgångsslag. Korrelationerna är påhittade, men ska stämma någorlunda med historiska data.

Med hjälp av en korrelationsmatris och en kovariansmatris kan jag med hjälp av Solver-funktionen i LibreOffice Calc (eller Excel) lösa ut optimala vikter så att varje tillgångsslag bidrar med samma risk (1,65%) till den totala portföljvolatiliteten (6,62%).

Här vet jag dock knappt själv vad jag pysslar med, då det är matematik/statistik som jag inte är helt förtrogen med.

Men om det stämmer så borde statsobligationer ha en vikt på ca. 47% i portföljen. Låter det rimligt?

Tillägg

Enligt Quantpedias artikel här så verkar vikterna ovan stämma ganska bra överens med deras ERC-portfölj (ERC = Equal Risk Contribution). Den blå färgen nedan representerar amerikanska statsobligationer med 7-10 års löptid och de har alltså en vikt på ca. 50% i portföljen. Jag kanske inte är helt lost ändå.

Not. Det ska tilläggas att portföljen ovan dock inte har råvaror med som tillgångsslag, endast statsobligationer, guld, samt två ETF:er med aktier (SPY och EFA).

[Handlarn]

Uppdatering efter senaste veckan

Jag har fortsatt att fylla på (eller vikta över till) de tillgångsslag som jag haft mest undervikt i. Från aktier till guld i början av veckan, men mot slutet av veckan mer till ränteprodukter. Jag har även ändrat målvikterna för att få en mer balanserad portfölj, mha. volatilitetsviktning (se beräkningar här).

Avkastning/Utveckling

Portföljen har nu börjat visa positiv avkastning på insatt kapital (totalt +1,7%) ffg. på länge. Det som förbryllar mig en del är att trots att “Totalt värde” på ISK nu överstiger de insättningar jag gjort, så visar Avanzas kontoöversikt fortfarande negativ “Utveckling vald period” i SEK.

Är det någon som har någon bra förklaring? Avanza har en förklaring till hur de räknar, men jag förstår inte hur de kommer fram till en negativ “Utveckling vald period” i SEK med mina siffror. Typ, jag har satt in totalt x SEK. “Totalt värde” på ISK visar nu 1,017x. Enligt kontoöversikten är dock “Utveckling vald period” -0,003x.

Är det att Avanza även använder någon slags TWR-metod då de räknar fram “Utveckling vald period” i SEK? Jag tycker inte att det verkar så enligt deras förklaringar ovan.

Kommande vecka

Jag tänker att det blir fortsatt omfördelning från aktier till ränteprodukter, samt även fortsatt påfyllning av de senare. Jag har gjort en del ändringar i målvikterna för ränteprodukter. Jag har baserat dem i första hand på valutor, där jag f.n. väljer i huvudsak exponering mot de sex valutorna SEK, USD, EUR, GBP, JPY, samt AUD.

Tills vidare har jag som mål att låta ränteprodukter (långa statsobligationer så långt det går) i de sex valutorna representera ca. 1/6 (16%) var av räntedelen i portföljen. Det blir en tillyxad trade-off mellan kreditrisk, ränterisk och potentiell avkastning.

[Mellan]

Det finns en del trådar om skillnad mellan SEK och procent (t.ex.: Hur kan en positiv utveckling i % vara negativt i kr?)

Du har väl inte satt in hela X i början av visad period, utan kanske även en del i “gropen” i april?

[Handlarn]

Hej och tack för att du försöker förklara. Jag har satt in kapital löpande under hela perioden. Jag kör DCA och köper något nästan varje dag.

Jag har tidigare läst bl.a. den tråden om varför det skiljer mellan utveckling i % och kronor, plus ytterligare någon tråd om detta ämne. Jag är i princip med på varför det kan skilja mellan utvecklingen i % och kronor, men jag ser inte riktigt hur det där exemplet är tillämpligt i mitt fall. Jag har negativ “Utveckling vald period” i kontoöversikten, både om jag väljer % och kronor. Exemplet du länkar till har positiv utveckling i kronor och negativ i procent.

Om jag inte räknar med insättningarna i exemplet så skulle jag alltså ha en “Utveckling vald period” på -5000 kr (+5000-10000 kr). Det låter rimligt, tycker jag. Men…

Om jag tar bort mina insättningar (som är x kr) så har mina innehav ökat med 0,017x kr (+1,7% på insatt kapital), eftersom “Totalt värde” är 1,017x kr. Ändå så visas -0,003x kr vid “Utveckling vald period”. Jag tycker det hade varit mer logiskt om det hade visats 0,017x kr istället för -0,003x kr, som jag inte alls förstår hur Avanza får fram.

[Mellan]

Njae, då kanske jag var för snabb att svara. (Eller rättare sagt för snabb på att läsa innan jag svarade )

Tillägg: Nu inne och snokat på mitt eget Avanza-konto och får inte riktigt ihop det där heller, haha! Trodde först det var utdelningar som spökade men passar inte med siffrorna (Inte många kronor som diffar, men ändå)

[Handlarn]

Jag tror jag fått upp ett spår. Om man går till transaktionslistan och tar fram alla insättningar och uttag under en period, samt räknar ut insättningar - uttag, så får man fram en siffra, vi kan kalla den Nettoinsättning.

Samtidigt, under transaktionslistan visas en del siffror, så som Värde (Ingående och Utgående), Ränta och Utdelningar.

Om jag tar siffrorna Värde Utgående-Nettoinsättning så får jag fram siffran som står i kontoöversikten under Utveckling vald period då jag väljer kr.

Exempel med siffror:

Nettoinsättning: 100 000 kr
Värde Utgående: 95 000 kr
Utveckling vald period: -5000 kr

Problemet för mig är att Totalt värde, som står på kontoöversikten, är större än min Nettoinsättning, medan Värde Utgående är mindre än Nettoinsättning. Om vi fortsätter på exemplet ovan skulle det vara som om Totalt värde vore 110 000 kr, med jämna och fina siffror. Jag tycker i detta exempel att det skulle vara mer logiskt om Utveckling vald period då vore +10 000 kr istället för -5000 kr.

Jag förstår helt enkelt inte hur Avanza räknar fram siffran Värde Utgående och jag kan inte heller hitta något av deras exempel där det förklaras på ett sätt som jag begriper.

[3-hinkar]

Fråga Avanza.

[Handlarn]

Självklart. Jag ska göra det i morgon när deras kundtjänst är öppen. Jag tänkte höra här först, eftersom jag tänkte att det kanske är någon här på forumet som begriper hur det hänger ihop.

[Handlarn]

Ännu en vecka har gått. Inga stora rörelser i portföljen. Jag har fortsatt att vikta över från aktier till ränteprodukter, samt även att dagligen köpa ytterligare ränteprodukter, för att närma mig målvikterna. F.n. är fördelningen i portföljen enligt tabellen nedan.

Andelen ränteprodukter i portföljen har under veckan ökat från 18% till 24,6% och andelen aktier har minskat från 42,9% till 37,3%. Avkastningen på insatt kapital har minskat under veckan, från 1,29% till 0,53%.

De största rörelserna står aktiedelen samt guldet för. Avkastningen på aktierna har minskat med 2,16 %-enheter, medan avkastningen på guldet har ökat 0,78 %-enheter. Veckans story verkar vara ökad inflation, då rörelserna i alla fyra kvadranterna korrelerar med detta. V.g. tillväxten är det mer svårbedömt. Vissa rörelser i portföljen tyder på ökad tillväxt, medan andra tyder på minskad tillväxt. Ska jag välja en kvadrant som får symbolisera veckan, så blir det nog ändå den övre vänstra (avmattning/stagflation).

Portföljens utveckling sen start 11/11 2024:

Ang. skillnaden mellan “Totalt värde” och “Värde Utgående”, som jag skrev om förra veckan, så skickade jag in några frågor kring detta till Avanzas kundtjänst tidigt i måndags morse, men jag har fortfarande inte fått något svar av dem. Jag ska påminna dem nu igen på måndag. Det brukar annars inte ta mer än max ett par, tre dagar att få svar på frågor från deras kundtjänst.

V.g. fördelningen av ränteprodukterna börjar jag så smått närma mig målvikterna, som innebär likaviktad fördelning mellan valutorna SEK, USD, AUD, JPY, GBP samt EUR. Det är främst EUR som avviker, där jag f.n. har en vikt på drygt 29%, där det främst är Tyskland som tynger.

Kommande vecka blir det till att fortsätta vikta över från aktier till ränteprodukter, men jag kommer även att börja vikta över ytterligare en del till guld. Detta då guld är det tillgångsslag som jag ligger mest underviktad i jämfört med målfördelningen, näst efter ränteprodukter.