Generellt är ju ETFer billigare på sikt, men har ett courtage när du köper. Så små köp tenderar bli relativt dyrare. Man brukar väl säga att köp för runt 4000 i en och samma ETF är summan när det inte blir en förlust. Men jag har inte själv räknat på det. Jag köper själv inte i en ETF för mindre än den summan i normalfallet. Kör du vanliga fonder kan du utan problem fylla på med 100 kr om du så vill.
1 gillning
Hade Frejvid med dess automatiska ombalansering kunnat vara ett alternativ annars?
Tack för länken till Bridgewaters nya artikel förresten, alltid lika intressant! Jag tror verkligen att marknaden underskattar förändringarna i det börsklimat vi är påväg in i det kommande decenniet.
3 gillningar
Hur skulle standard avvikelsen se ut om man ersatte 20% av räntedelen med en absolut avkastande fond med låg volla och som har klarat sig inom samtliga krascher sedan starten?
Att förenkla det ännu mer en portfölj med 50% alcur och 50% aktier eller ersätta hela ränte delen på 40% med alcur?
Absolut, men en av dessa tidlösa saker är att börsen är föränderlig över tid och under olika epoker. Något du också ser och pratar en del om i tråden trots allt. Det är inte riktigt så enkelt som att olika saker går bra i olika perioder när man dyker djupare. De går också olika inom olika perioder där perioden uppstår igen.
Jag visade alla olika perioder för index i någon annan tråd tidigare och hur börscykler kommer och går i ett repeterande men ej riktigt likt mönster:
Det rörde dock endast index, men ovan knyter väl an till det jag menade på; det är snarlika rörelser som återkommer (pga fundamentala eller gud vet vad i framtiden) men rörelserna är aldrig riktigt samma. Där finns en varians.
Ovan är något av en extremt utzoomad variant då du nästan (går att hitta från runt år 1602, men har inte hittat månatlig data än tyvärr) tittar på den längsta historik som existerar för något index med tre månaders intervaller.
Oavsett är en reaktiv komponent inte så dum kan man tänka sig, man har då åtminstone möjlighet att justera för framtida okänd data och förändring. Något man inte har i ett statiskt system om man inte konternuerligt förändrar detta system (men då är det inte längre ett statiskt system…).
Det jag förespråkar för de flesta är ett väldigt enkelt upplägg, men om man vill dyka på djupet så visst; en något mer dynamisk allokering med möjlighet att justera sig självt med tiden. Inte nödvändigtvis särskilt snabbt, det är inte särskilt bråttom när man börjar se portföljer i tio- och tjugoåriga perspektiv direkt.
Allväderstänket är dock en bra början på det mesta då denna kräver mer än bara tillväxt och att den som använder något sådant förstår sig på (förhoppningsvis…) att det finns olika långa cykler där det som fungerar bra kan komma att bli blysänken i en portfölj under nästkommande period osv.
1 gillning
En fråga till dig @Zino, om du utvärderar din portfölj, vad använder du för index/mått för att veta var vi just nu befinner oss i kvadranten?
1 gillning
Senaste veckorna har jag läst och reflekterat, och kommit fram till två stora förändringar jag vill implementera i portföljen. Vill väldigt gärna höra era tankar. Ber om ursäkt för långt inlägg.
Insikt #1: Guldet har för stor inverkan
Jag har reagerat på att utvecklingen av min egen portfölj på Avanza har haft hög korrelation till guld. Analys på PortfolioVisualizer visar att guld har en korrelation på 0,64 med portföljens utveckling, och står för 28% av portföljens risk. Jag tror att detta beror på flera faktorer:
- Guld är ett av portföljens mest volatila tillgångsslag.
- Guld ingår även i råvaruindex, som också finns i portföljen.
- Guld har historiskt hög korrelation med realräntor (eftersom värdebevarare blir mer attraktiva när realräntan sjunker), som också finns i portföljen.
Av ovanstående anledningar vill jag dra ned på guldallokeringen från 15% till 10%, och istället öka volatilitetsallokeringen från 20% till 25%.
Denna förändring höjer Sortino från 1,86 till 2,02, sänker guldets korrelation till portföljen från 0,64 till 0,54, och sänker guldets bidrag till portföljrisk från 28% till 17%.
Insikt #2: Trendföljande CTA-fonder har en plats i portföljen
Som ni känner till förespråkar Chris Cole/Artemis Capital 18% CTA-fonder i Dragon Portfolio, och sedan starten av denna tråd har detta diskuterats flera gånger. Mitt största problem har dock varit:
I backtestingen av Dragon Portfolio har en CTA-strategi simulerats genom lång/kort råvaruindex, vilket intuitivt förklarar varför allokeringen presterar vid t.ex. stigande inflation. Historiskt var det så denna strategi fungerade (CTA står ju för Commodity Trading Advisor), men moderna CTA-fonder (eller s.k. managed futures-fonder) använder dock avancerade tradingalgoritmer för att följa trender inom många olika tillgångsslag utöver råvaror.
Denna fantastiska artikel, som simulerat en trendföljande strategi för en mängd olika tillgångsslag sedan 1880(!), besvarade dock mina frågor. Trend uppvisar konvexitet till marknadens utveckling, dvs presterar vid extremer, både vad gäller tillväxt och inflation. Sannolikt beror detta på att trender blir tydligare vid stora rörelser och ju mer rädsla/eufori (dvs känslor) det finns på börsen, se detta inlägg av @Andre_Granstrom.
Ovan ser vi avkastningen av en trendstrategi mot avkastningen av aktieindex. Vi ser att trend generellt presterar bäst när aktier gått som sämst eller bäst - kurvan är konvex (ett “leende”).
Ovan ser vi hur olika tillgångsslag presterar vid sjunkande/stabil/stigande inflation. Notera konvexiteten (“leendet”) hos trendstrategier även här.
Källa: When Stock-Bond Diversification Fails
Ovan ser vi en sammanfattande tabell från första artikeln, som visar hur trend överavkastat vid både låg/hög tillväxt samt låg/hög inflation.
Korrelationsmässigt ter sig även trend vara ett fantastiskt tillägg till min allvädersportfölj, bl.a. eftersom trend står emot de 2 icke-diversifierbara riskerna (oförutsedda räntehöjningar och minskad riskaptit). Här är den avancerade portföljens 2 värsta Max Drawdowns, och CTA-fonden Lynxs utveckling under dessa:
| Tidsperiod | Icke-diversifierbar risk | Avkastning allvädersportfölj | Avkastning Lynx |
|---|---|---|---|
| Juli 2008 - Feb 2009 | Minskad riskaptit | -12,17% | +16,90% |
| Mars 2022 - Juni 2022 | Oförutsedda räntehöjningar | -6,50% | +27,41% |
Den mest logiska placeringen av trendstrategier i mitt portföljdiagram ter sig därför vara i mitten. Alla innehav skalas ned 0-20% utefter preferens, för att göra plats för CTA-fonder. Implementeringen liknar då det upplägg @Andre_Granstrom använder, och som @dr_kalkyl och flera artiklar förespråkar, och borde fånga samma alpha, till priset av hög förvaltningsavgift.
De bästa tickers jag hittat för backtesting av trend på PortfolioVisualizer är Guggenheim Managed Futures (RYMFX) och PIMCO Managed Futures (PQTIX):
Guggenheim tycks vara dåligt förvaltad (negativ avkastning under perioden), men trots det ger 10% allokering ökad Sortino från 2,00 till 2,04.
PIMCO liknar mer utvecklingen av t.ex. Lynx (positiv avkastning under perioden), men historiken är kortare. 20% allokering höjer Sortino från 2,53 till 3,18! Ofattbart bra!
Sammanfattat:
Jag har uppdaterat portföljdiagrammet:
- 10-12,5% Aktier (momentum/kvalitet) (hög tillväxt + låg inflation)
- 10-12,5% Aktier (värde) (hög tillväxt + hög inflation)
- 12-15% Statsobligationer (låg inflation)
- 4-5% Företagsobligationer (låg inflation + hög tillväxt)
- 4-5% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 12-15% Realränteobligationer (hög inflation)
- 4-5% Råvaror (hög inflation + hög tillväxt)
- 4-5% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 8-10% Guld (låg tillväxt)
- 12-15% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 20-25% Volatilitet (låg tillväxt + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
- 0-20% Trend (extrema miljöer + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
Tack för att ni tagit er igenom inlägget! Vad tänker ni om detta?
6 gillningar
Ingenting, det där känner vi ju redan till trots allt. 
Sharpekvot är ett skräpmått, bra att du tar upp sortino som istället ser till portföljens upp- kontra nedsida och inte jämför med något så arbitärt som den “riskfria räntan”.
Baktesterna har något snålt med data tyvärr. Du hittade inte datakällan på månatlig upplösning för tillgångsklasserna från 1880 och framåt eller iaf från 1990 och framåt så där är åtminstone tre lågkonjunktur er?
GFD-data, tillgångsklasser med lång historik
via https://globalfinancialdata.com/gfd-indices#
Finns data från GFD, men inte hittat källa med månatlig data som sagt. Artikeln du länkar till bifogar ingen månatlig data heller irriterande nog.
Oavsett får man fram en del matnyttigt med längre historik t ex nedan,
Guld (inflationsjusterat, rött) kontra S&P500 (med GFD-exension, blått) år 1820-2010
En del säger bland annat att guld är bra skydd mot inflation men ser man till ovan får man något av en annan bild.
1 gillning
Sortino jämför väl också med riskfria räntan?
Och på vilket sätt är riskfria räntan arbiträr?
Varför skulle man vilja ta risk om man inte ens kan slå riskfria räntan?
2 gillningar
Sant, tänkte väl mer på profit factor som endast är risk (dd) kontra vinst.
Därför att den riskfria räntan är föränderlig och det är historiskt exotiskt att slänga sig med termer som riskfritt. Inget är riskfritt.
För att risk lönar sig bättre? Låg avkastning ger dessutom lägre fallhöjd vilket i sig är en risk som måttet inte tar in, det är klumpigt att endast se nedsida som risk även om det är en viktig del. Det viktigaste är nedsida kontra uppsida.
Varför kopierar du inte dragon portfolio med sina 100 års backtest istället för att testa sig fram minsta detalj med pv med 20 års backtest ?
Tänker att 100 år ger ett mer pålitligt resultat genom olika tider.
För att det är ändå väldigt mycket som skiljer sig mellan portföljerna 
Min portfölj bygger inte heller på backtests, utan de är endast till för att testa mina hypoteser.
Skulle jag bara kopierat Dragon portfolio skulle dessutom denna tråd inte funnits, med alla lärdomar jag fått!
7 gillningar
Japp det är en del skillnader och portföljen är mycket bra framarbetad.
Men tror du inte din allokering sett annorlunda ut om du haft 100 års data på pv?
Senaste förslaget ser givitvis kanonbra ut men menade att det kanske ”testas” på en smal tidsram.
Jag tror jag gillar nya förslaget, men jag har aldrig handlat med sådana fonder förr, så kollade in Lynx Dynamic.
LYNX DYNAMIC (maj 2000 - jul 2022)
Så vi ser att den har fin snittavkastning iaf.
Hur har Lynx Dynamic presterat de åren aktier har gått ned?
Vanguard Total Stock Mkt vs Lynx Dynamic:
- 2000: -10.57% vs +11.66%
- 2001: -10.97% vs +14.74%
- 2002: -20.96% vs +21.51%
- 2008: -37.04% vs +43.93%
- 2018: -5.26% vs -3.82%
- 2022: -14.05% vs +20.17%
Så den kan nog funka bra som motpol till aktier.
Men samtidigt kan alltså Lynx röra sig uppåt med trenden, till skillnad från Amundi
som tenderar att gå dåligt när marknaden går bra.
Lynx Dynamic vs Amundi
Jag tror att Amundi och Lynx Dynamic kan komplettera varandra bra, eftersom:
- Amundi verkar bättre på att snabbt och kraftfullt hedga mot “plötsliga chocker” (t.ex Covid)
- Medans Lynx verkar bättre på “utdragna nedgångar” (då volatilitet har hunnit gå ned), t.ex IT-bubblan som var utdragen över flera år.
Jag funderar på denna portfölj nu:
- 20% Aktier (10% Momentum + 10% Värde)
- 5% Företagsobligationer
- 2.5% Råvaror
- 15% Statsobligationer
- 15% Realräntor
- 10% Guld
- 20% Amundi
- 12.5% Lynx Dynamic
Jag funderar på att dra ner råvaror men inte företagsobligationer, eftersom:
- Råvaror är mer än dubbelt så volatila som företagsobligationer
- Råvaror är mer trendstyrda än företagsobligationer. Råvaror har haft långa perioder där de presterat uselt, för att sedan skjuta upp som en raket.
Vad säger ni?
Eller kanske bör man dra ner statsobligationerna och realräntorna och lägga mer i trend också, som du föreslår…
Bara en detalj angående företagsobligationer:
Är företagsobligationers primära attribut verkligen låg inflation?
Känns som att de är mer känsliga för tillväxt?
Sedan 2001 har Vanguard High-Yield Corporate (VWEHX) haft dessa korreleringar:
- Aktiemarknaden: 0.67
- Vanguard Long-Term Treasury (VUSTX): 0.02
- Vanguard Inflation-Protected Secs (VIPSX): 0.41
1 gillning
Jag tror faktiskt inte det, så länge min grundteori inte visat sig vara helt felaktig. Både min grundportfölj och avancerade portfölj följer den fundamentala principen med 4 x 25% risk i varje kvadrant, det har ingenting med backtesting att göra.
För min egen del hade jag känt mig trygg med att lägga till trend i portföljen bara utifrån de teoretiska insikter jag fick från artiklarna. Backtester kan vara intressanta för att testa dessa insikter, men andra verkar lägga mycket större vikt vid dem än vad jag gör.
Jag gillade detta resonemang!
VWEH är egentligen en väldigt dålig ticker. VLCIX (långa företagsobligationer) är mycket mer passande för portföljen, men den har bara historik från 2009.
VLCIX har korrelation på 0,67 med VUSTX, och 0,30 med aktiemarknaden.
1 gillning
Har inte hunnit svara på allt de senaste dagarna eftersom jag varit upptagen med att läsa om trend, ledsen för det.
Det är inget jag förespråkar. Alcur är en lång/kort hedgefond som tar en lång position i utvalda aktier, samtidigt som den går kort underliggande index. På så sätt genereras ren alpha utifrån hur duktiga förvaltarna är på att stockpicka. De har uppenbarligen lyckats väldigt bra (Sharpe 2,80 är ju extremt!), men vem vet hur länge det håller i sig?
GDP och CPI är vedertagna retrospektiva mått för tillväxt resp. inflation.
Det kan även vara intressant att blicka framåt, genom att t.ex. titta på PMI (Purchasing Manager’s Index) och Breakeven rates (inflationsförväntning), som är ledande indikatorer. @AllSeasonsPortfolio har börjat göra sådana uppdateringar på sin blogg:
1 gillning
Detta verkar också bekräftas av en av artiklarna som @Andre_Granstrom länkade till: Trend Following and Volatility Regimes
1 gillning
Kanske en dum fråga men en sak har jag grunnat på ett tag. Av och till menar @Zino att backtesterna endast är till för att testa insikter/teorier. Men har inte dessa insikter uppstått ur hur olika tillgångsslag uppfört sig historiskt? Är inte förklaringarna till varför tillgångsslagen uppför sig på ena eller andra sättet anpassningar till historiken? Finns således inte indirekt risk för data-fitting?
2 gillningar
Tycker den här tråden är hyperintressant.
Dock har jag inte orkat mig igenom den till fullo.
Vilka av er kör detta upplägg som diskuteras senast?
Är det en ny prova på fas just nu? Hur går det osv?
Bygger ni sakta upp det?
1 gillning
Jag förstår invändningen. Jag menar ju dock att tillgångsslagens attribut är fundamentala. Det krävs inget backtest för att inse att t.ex. statsobligationer presterar bättre vid låg inflation, det är bara logik. Sedan är det förstås alltid skönt att kunna bekräfta teorin i praktiken med backtests.
3 gillningar
Jag har 25% i Alcur-fonden istället för en del stadsobligatioer mm, och resten av portföljen är ganska lik zinos. Anledningen för mig har varit att ha ytterligare ett tillgångsslag som presterar relativt okorellerat med resten även under en tid av räntehöjningar. Det mesta verkar korellera under perioder av större räntehöjningar som AllSeasonsPortfolio pratar om i den här tråden: Hur ränterisk påverkat tillgångsslag under 2022
Zino pratar också om att denna risk med oförutsedda räntehöjningar är svår att diversifiera bort (troligtvis pga att korellationerna ökar), så det är ett vedertaget problem som ju faktiskt diskuteras de senaste 10 inläggen, där ett annat alternativ till alcur läggs fram: lynx dinamic.
Jag har inte backtestat strategin med alcur och det finns som zino säger risken att de byter förvaltare mm så det får man vara lite uppmärksam på. Att förlita sig på några få förvaltare som ett helt eget tillgångsslag är väl inget att rekomendera om man vill bygga en portfölj som ska se lika dan ut i decenier framåt, men jag tycker att alcur fonden har passat in som komplement senaste tiden när allt har korellerat så mycket med räntan.
2 gillningar
