Någon som månadssparar i en sån här portfölj? Är det positivt/negativt att månadsvis rebalansera om portföljen till ursprungsvikter i samband med insättningarna?
1 gillning
Jag fyller på i min med oregelbundenhet. När jag har en extra summa av en eller annan orsak. Och fyller helt enkelt på där det passar bäst utifrån ett rebalanseringsperspektiv.
Kan inte se någon omedelbar orsak att det skulle vara negativt.
Snarast tvärt om.
Så vill man månadspara i en liknande portfölj så bör det väl gå bra. Det hinder som jag kan se är ju då om man implementerar med endast ETF, och inte månadsparar summor som är stora nog. Då kan det bli ofördelaktiga transaktionskostnader hos ex. Nordnet.
Mitt egna månadsparande går bland annat av det skälet in på två olika konto hos lysa. Varav ett är mer av ett korttidsspar / buffert och det andra 70 / 30 aktie räntor som jag vid lämpliga tillfälle flyttar till mitt alla väder konto.
Så gör jag. Andra gör helt säkert på andra vis.
2 gillningar
Jag känner inte till exakta reglerna för trädabolag, men om möjligheterna till ombalansering är minimala så går väl Amundi Volatilitet bort iaf, eftersom den helt bygger på ombalanseringseffekten.
Förhoppningsvis kan någon med mera kunskap också svara.
Rullande 5-årsperioder för Grundportföljen utan ombalansering.
Och hur fördelningen rörde sig.
1 gillning
Stort tack för det!
Utan att ha räknat på det, “känns” det som att man med ombalansering 1 gång per år och sannolikt även minskat antal fonder/produkter så kan man både få till en ombalanseringseffekt som ändå är rätt bra samtidigt som sannolikt träda reglerna inte bryts. Tror att man kan få bättre svar av sin rådgivare/revisor om man har ett konkret exempel på exakt vilka transaktioner man ska göra och hur ofta man hade önskat göra dem. Jag tror alltså mitt förslag till revisorn kommer vara 1 gång per år och med totalt 10 produkter.
“träda” alternativet kan ju även passa andra som önskar en mindre komplicerad slutprodukt 
tack igen
Jag månadssparar i en portfölj som är väldigt inspirerad av diskussionerna i denna tråd. Jag har vanliga fonder till samtliga beståndsdelar förutom guld där jag har Xetra Gold. Jag fördelar guldandelen jämt över övriga tillgångsslag i portföljen vid månadssparandet. Min plan är att rebalansera portföljen var tredje/var fjärde månad och då pytsas automatiskt också guldet på till planerad andel. Möjligen skulle en rejäl obalans i portföljen mellan de planerade rebalanseringarna, kunna trigga extra rebalansering. Ju högre belopp portföljen består av, desto mindre kommer månadssparandet i sig att påverka balansen i portföljen. Ultimat? Vet ej, men det är ett försök till kompromiss för att kunna månadsspara, dra nytta av rebalanseringseffekt, ha balans i portföljen och hålla nere på utgifter som t.ex courtage och växlingsavgift.
3 gillningar
Vilka fonder är det du valt ut?
Jag har plockat ur det smörgåsbord som Zino och andra har presenterat i denna tråd så jag har inte gjort så mycket jobb själv.
Den av mina portföljer som har varit mest inspirerad av denna tråd är:
15% Länsförsäkringar global indexnära
5% Avanza emerging markets
5% Plus alla bolag
20% Danske invest globala realräntor
20% AMF Mix
15% Xetra Gold
20% Amundi Fds volatil
För att nå längre duration på räntedelarna krävs ju ETF eller möjligen någon annan fond men jag har valt valutsäkrade alternativ i de fallen. Jag är medveten om att aktiedelen har onödigt många fonder och att den kunde ha gjorts enklare.
3 gillningar
Finns ju den här fonden för riktigt långa amerikanska räntor. Dock lite väl dyr men kanske ett alternativ ändå om man inte vill ha ETF.
2 gillningar
Hmm, inte mycket dyrare än Danske invest globala realräntor
Jag har haft den tidigare men jag valde valutasäkrade alternativet före durationens längd i detta fall.
1 gillning
Den är dyr, men vad jag vet finns inget bättre alternativ om man vill ha global reala räntor som är valutasäkrade och inte är ETF.
1 gillning
Intressant upplägg!
1 gillning
Så det blir alltså dyrare att köra en ETF-variant gentemot att köra fonder (bortsett från guldet)? Säg att man har ett månadssparande om 10k ungefär.
Generellt är ju ETFer billigare på sikt, men har ett courtage när du köper. Så små köp tenderar bli relativt dyrare. Man brukar väl säga att köp för runt 4000 i en och samma ETF är summan när det inte blir en förlust. Men jag har inte själv räknat på det. Jag köper själv inte i en ETF för mindre än den summan i normalfallet. Kör du vanliga fonder kan du utan problem fylla på med 100 kr om du så vill.
1 gillning
Hade Frejvid med dess automatiska ombalansering kunnat vara ett alternativ annars?
Tack för länken till Bridgewaters nya artikel förresten, alltid lika intressant! Jag tror verkligen att marknaden underskattar förändringarna i det börsklimat vi är påväg in i det kommande decenniet.
3 gillningar
Hur skulle standard avvikelsen se ut om man ersatte 20% av räntedelen med en absolut avkastande fond med låg volla och som har klarat sig inom samtliga krascher sedan starten?
Att förenkla det ännu mer en portfölj med 50% alcur och 50% aktier eller ersätta hela ränte delen på 40% med alcur?
Absolut, men en av dessa tidlösa saker är att börsen är föränderlig över tid och under olika epoker. Något du också ser och pratar en del om i tråden trots allt. Det är inte riktigt så enkelt som att olika saker går bra i olika perioder när man dyker djupare. De går också olika inom olika perioder där perioden uppstår igen.
Jag visade alla olika perioder för index i någon annan tråd tidigare och hur börscykler kommer och går i ett repeterande men ej riktigt likt mönster:
Det rörde dock endast index, men ovan knyter väl an till det jag menade på; det är snarlika rörelser som återkommer (pga fundamentala eller gud vet vad i framtiden) men rörelserna är aldrig riktigt samma. Där finns en varians.
Ovan är något av en extremt utzoomad variant då du nästan (går att hitta från runt år 1602, men har inte hittat månatlig data än tyvärr) tittar på den längsta historik som existerar för något index med tre månaders intervaller.
Oavsett är en reaktiv komponent inte så dum kan man tänka sig, man har då åtminstone möjlighet att justera för framtida okänd data och förändring. Något man inte har i ett statiskt system om man inte konternuerligt förändrar detta system (men då är det inte längre ett statiskt system…).
Det jag förespråkar för de flesta är ett väldigt enkelt upplägg, men om man vill dyka på djupet så visst; en något mer dynamisk allokering med möjlighet att justera sig självt med tiden. Inte nödvändigtvis särskilt snabbt, det är inte särskilt bråttom när man börjar se portföljer i tio- och tjugoåriga perspektiv direkt.
Allväderstänket är dock en bra början på det mesta då denna kräver mer än bara tillväxt och att den som använder något sådant förstår sig på (förhoppningsvis…) att det finns olika långa cykler där det som fungerar bra kan komma att bli blysänken i en portfölj under nästkommande period osv.
1 gillning
En fråga till dig @Zino, om du utvärderar din portfölj, vad använder du för index/mått för att veta var vi just nu befinner oss i kvadranten?
1 gillning
Senaste veckorna har jag läst och reflekterat, och kommit fram till två stora förändringar jag vill implementera i portföljen. Vill väldigt gärna höra era tankar. Ber om ursäkt för långt inlägg.
Insikt #1: Guldet har för stor inverkan
Jag har reagerat på att utvecklingen av min egen portfölj på Avanza har haft hög korrelation till guld. Analys på PortfolioVisualizer visar att guld har en korrelation på 0,64 med portföljens utveckling, och står för 28% av portföljens risk. Jag tror att detta beror på flera faktorer:
- Guld är ett av portföljens mest volatila tillgångsslag.
- Guld ingår även i råvaruindex, som också finns i portföljen.
- Guld har historiskt hög korrelation med realräntor (eftersom värdebevarare blir mer attraktiva när realräntan sjunker), som också finns i portföljen.
Av ovanstående anledningar vill jag dra ned på guldallokeringen från 15% till 10%, och istället öka volatilitetsallokeringen från 20% till 25%.
Denna förändring höjer Sortino från 1,86 till 2,02, sänker guldets korrelation till portföljen från 0,64 till 0,54, och sänker guldets bidrag till portföljrisk från 28% till 17%.
Insikt #2: Trendföljande CTA-fonder har en plats i portföljen
Som ni känner till förespråkar Chris Cole/Artemis Capital 18% CTA-fonder i Dragon Portfolio, och sedan starten av denna tråd har detta diskuterats flera gånger. Mitt största problem har dock varit:
I backtestingen av Dragon Portfolio har en CTA-strategi simulerats genom lång/kort råvaruindex, vilket intuitivt förklarar varför allokeringen presterar vid t.ex. stigande inflation. Historiskt var det så denna strategi fungerade (CTA står ju för Commodity Trading Advisor), men moderna CTA-fonder (eller s.k. managed futures-fonder) använder dock avancerade tradingalgoritmer för att följa trender inom många olika tillgångsslag utöver råvaror.
Denna fantastiska artikel, som simulerat en trendföljande strategi för en mängd olika tillgångsslag sedan 1880(!), besvarade dock mina frågor. Trend uppvisar konvexitet till marknadens utveckling, dvs presterar vid extremer, både vad gäller tillväxt och inflation. Sannolikt beror detta på att trender blir tydligare vid stora rörelser och ju mer rädsla/eufori (dvs känslor) det finns på börsen, se detta inlägg av @Andre_Granstrom.
Ovan ser vi avkastningen av en trendstrategi mot avkastningen av aktieindex. Vi ser att trend generellt presterar bäst när aktier gått som sämst eller bäst - kurvan är konvex (ett “leende”).
Ovan ser vi hur olika tillgångsslag presterar vid sjunkande/stabil/stigande inflation. Notera konvexiteten (“leendet”) hos trendstrategier även här.
Källa: When Stock-Bond Diversification Fails
Ovan ser vi en sammanfattande tabell från första artikeln, som visar hur trend överavkastat vid både låg/hög tillväxt samt låg/hög inflation.
Korrelationsmässigt ter sig även trend vara ett fantastiskt tillägg till min allvädersportfölj, bl.a. eftersom trend står emot de 2 icke-diversifierbara riskerna (oförutsedda räntehöjningar och minskad riskaptit). Här är den avancerade portföljens 2 värsta Max Drawdowns, och CTA-fonden Lynxs utveckling under dessa:
| Tidsperiod | Icke-diversifierbar risk | Avkastning allvädersportfölj | Avkastning Lynx |
|---|---|---|---|
| Juli 2008 - Feb 2009 | Minskad riskaptit | -12,17% | +16,90% |
| Mars 2022 - Juni 2022 | Oförutsedda räntehöjningar | -6,50% | +27,41% |
Den mest logiska placeringen av trendstrategier i mitt portföljdiagram ter sig därför vara i mitten. Alla innehav skalas ned 0-20% utefter preferens, för att göra plats för CTA-fonder. Implementeringen liknar då det upplägg @Andre_Granstrom använder, och som @dr_kalkyl och flera artiklar förespråkar, och borde fånga samma alpha, till priset av hög förvaltningsavgift.
De bästa tickers jag hittat för backtesting av trend på PortfolioVisualizer är Guggenheim Managed Futures (RYMFX) och PIMCO Managed Futures (PQTIX):
Guggenheim tycks vara dåligt förvaltad (negativ avkastning under perioden), men trots det ger 10% allokering ökad Sortino från 2,00 till 2,04.
PIMCO liknar mer utvecklingen av t.ex. Lynx (positiv avkastning under perioden), men historiken är kortare. 20% allokering höjer Sortino från 2,53 till 3,18! Ofattbart bra!
Sammanfattat:
Jag har uppdaterat portföljdiagrammet:
- 10-12,5% Aktier (momentum/kvalitet) (hög tillväxt + låg inflation)
- 10-12,5% Aktier (värde) (hög tillväxt + hög inflation)
- 12-15% Statsobligationer (låg inflation)
- 4-5% Företagsobligationer (låg inflation + hög tillväxt)
- 4-5% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 12-15% Realränteobligationer (hög inflation)
- 4-5% Råvaror (hög inflation + hög tillväxt)
- 4-5% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 8-10% Guld (låg tillväxt)
- 12-15% flyttade till volatilitet (låg tillväxt)
- 20-25% Volatilitet (låg tillväxt + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
- 0-20% Trend (extrema miljöer + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
Tack för att ni tagit er igenom inlägget! Vad tänker ni om detta?
6 gillningar
Ingenting, det där känner vi ju redan till trots allt.
Sharpekvot är ett skräpmått, bra att du tar upp sortino som istället ser till portföljens upp- kontra nedsida och inte jämför med något så arbitärt som den “riskfria räntan”.
Baktesterna har något snålt med data tyvärr. Du hittade inte datakällan på månatlig upplösning för tillgångsklasserna från 1880 och framåt eller iaf från 1990 och framåt så där är åtminstone tre lågkonjunktur er?
GFD-data, tillgångsklasser med lång historik
via https://globalfinancialdata.com/gfd-indices#
Finns data från GFD, men inte hittat källa med månatlig data som sagt. Artikeln du länkar till bifogar ingen månatlig data heller irriterande nog.
Oavsett får man fram en del matnyttigt med längre historik t ex nedan,
Guld (inflationsjusterat, rött) kontra S&P500 (med GFD-exension, blått) år 1820-2010
En del säger bland annat att guld är bra skydd mot inflation men ser man till ovan får man något av en annan bild.
1 gillning