RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus
Sök:

RikaTillsammans-portföljen – ett sparande som alltid ska gå plus

RikaTillsammans #105 - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back

Syftet med RikaTillsammans-portföljen är att alltid gå plus och skydda dina pengar mot förlust. Något som den har lyckats väldigt bra med. Sedan 1978 har den bara gått back fem gånger. De senaste 20 åren, har den som mest gått back med 2,98 procent, trots en IT-bubbla och en finanskris med förluster på -40 % till – 80 %. Fokus är en bra avkastning till en låg risk, skydda och bevara dina pengar, ge dig sinnesro, lugn och en trygghet. Dina pengar kommer att må bra oavsett vad som händer på marknaden. Sedan 2014 har min variant gått +40 % till en betydligt lägre risk än en aktieportfölj och tillhör de bästa 10 % av portföljerna hos Nordnet.

RikaTillsammans-portföljen är faktiskt den portfölj som jag har haft mina pengar i längst. Jag började spara i RikaTillsammans-portföljen för många år sedan när jag blev rekommenderad boken ”Fail-Safe-investing” av Harry Browne. I boken, som är väldigt läsvärd än idag trots att den är 20 år gammal, argumenterar han för att alla borde ha ett sparande som gör dem finansiellt trygga oavsett vad framtiden för med sig. Föga förvånande tilltalade det mig som inte gillar risk. Särskilt eftersom den var en bra lösning på mitt problem att balansera risk och avkastning.

Ett misstag som jag har gjort, fortfarande gör till viss del och ser andra göra är att ligga fel i risk. Majoriteten av alla jag träffar har antingen alldeles för lite risk eller alldeles för mycket risk. Båda är lika fel. Om man har för lite risk (t.ex. pengar på bankkontot), riskerar man en situation där pengarna ta slut och inte räcka till. Det går inte att spara ihop alla de pengar som behövs för t.ex. en pension utan att investera dem, få avkastning på dem och utnyttja ränta-på-ränta-principen. Extra svårt blir det när man dessutom blir motarbetad av inflationen som urholkar värdet på pengarna (ca 30 % på 20 år).

Det andra misstaget som ofta förekommer hos dem som sparar i t.ex. aktier är att man har för hög risk. Risken man löper är att man förlorar de pengar man har tjänat och får samma resultat som den som inte sparat – pengarna tar slut och räcker inte till. Många jag pratar med säger att de har spridit riskerna eftersom de har olika aktier eller olika aktiefonder. Problemet är att hur olika aktier och aktiefonder än man väljer, så har man inte diversifierat på riktigt. Alla pengarna är ju fortfarande utsatta för ”aktierisken”.

En portfölj man inte behöver oroa sig över

Forskningen är tydlig med att det som ger mest pengar över tid är att spara i aktier. RikaTillsammans-portföljen är inget magiskt undantag, det är en portfölj som över tid kommer att gå sämre än en global barnportfölj med 90 procent aktier. Problemet med vinstmaximering och en total exponering mot aktier är att lika mycket som de kan öka i värde, lika mycket kan de falla. Det är inte ovanligt att en aktieportfölj kan och bör tappa hälften av sitt värde minst två gånger under en 15 års period.

Mängder av studier och empiri har gång på gång visat att i dessa nedgångar freakar småspararna ut och säljer av sina tillgångar. De upplever aldrig den där vinstmaximeringen som de bestämde sig för i goda tider. Ett fantastiskt exempel är fonden Magellan som mellan 1977-1990 var en av världens bästa och största fonder under ledning av legenden Peter Lynch. Under 13 år ökade värdet från 1 000 kr till 27 000 kr – en ökning på 2 700 %. Ändå lyckades den genomsnittlige småspararen förlora pengar. Hur lyckas man förlora pengar i något som ökar med 27 gånger i värde på 13 år om det inte är för känslomässigt irrationellt beteende (läs: freaka ut)?

Harry Browne identifierade det här problemet redan för 50 år sedan. Hans lösning var en portfölj som skulle skydda mot de stora förlusterna samtidigt som den gav en bra avkastning. Han kallade sin portfölj för ”Permanent portföljen” för att det var just en portfölj man skulle kunna ha permanent. Det var en portfölj som man skulle sätta upp i ett engångsjobb och sedan kunna glömma bort. Den skulle prestera oavsett vad som händer på marknaden. Hans åsikt var att man inte skulle behöva oroa sig för sitt sparande och sin portfölj. Så här mer än 40 år senare så har den bestått tidens tand väldigt väl som artikeln kommer visa.

Ett komplement och inte en ersättning

Innan vi går in på detaljerna kring Permanent Portföljen och min variant av den i form av RikaTillsammans-portföljen, är det viktigt att påpeka att den är ett komplement. Jag ser den inte som en ersättning för nybörjarportföljen eller globala barnportföljen som jag skrev om i avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. Det bör fortfarande vara basen i ditt sparande eftersom det har mest solid vetenskaplig och historisk grund.

Det är dessutom ett betydligt enklare sparande att komma igång med än RikaTillsammans-portföljen. De portföljerna kan du bokstavligen starta på 15 minuter med ett par klick hos en fondrobot som t.ex. Lysa. Att sätta ihop RikaTillsammans-portföljen är något mer komplicerat och kräver en större förståelse för vad och varför man gör något. Det är därför jag rekommenderar att se det här mer som en inspiration och en möjlighet att överväga, snarare än en uppmaning att ”göra så här” som i avsnitt #99.

En annan försvårande faktor är att det i Sverige inte riktigt är möjligt att sätta ihop en ren Permanent Portfölj hundra procent enligt teorin. Vi har nämligen inte tillgång till alla de fonder som krävs. Vissa finns helt enkelt inte och andra kommer vi inte åt på grund av lagstiftning eller de helt enkelt inte erbjuds. RikaTillsammans-portföljen är helt enkelt min personliga implementation och sätt att hamna så nära teorin som möjligt.

Särskilt när det gäller det här avsnittet är det viktigt att vara medveten om att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Bara för att portföljen har gått bra historiskt betyder inte att den kommer att göra det igen. Även om portföljen har skyddat extremt bra under mer än 40 år så kan du förlora pengar i den, i värsta fall alla pengarna, precis som i alla investeringar. Artikeln är inte finansiell rådgivning utan ska ses som allmän information, inspiration och jag rekommenderar att läsa böckerna i litteraturlistan i slutet av artikeln. Mer info finns i villkoren.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett ombearbetning av 2014-års artikel per den 17 juni 2019. DS.

Sammanfattning av RikaTillsammans-portföljen

Nedan följer artikelns viktigaste punkter:

RikaTillsammans-portföljen maximerar inte avkastningen
För att vara supertydlig, det här är inte en portfölj som ska maximera avkastningen. Tvärtom är det här en portfölj som ska minimera risken för förlust. Målet är att portföljen ska gå plus varje år. Det kan den göra på bekostnad av att avkastningen över tid inte blir lika hög som för en ren aktieportfölj. Å andra sidan bygger teorin om en ren aktieportfölj på det ibland felaktiga antagandet om att man har den psykiska styrkan att sitta genom en nedgång på upp till -50 procent. 
Diversifiering – när det inte fungerar
De vanligaste misstagen som småsparare gör när det gäller diversifiering (=sprida riskerna) är att man tror att man är diversifierad när man inte är det egentligen. Man har för mycket risk i samma tillgångsklass eller har tillgångarna i portföljen exponerade för samma typ av risk. Ett annat vanligt misstag är att man bygger sin diversifiering på felaktiga antaganden om korrelation då dessa ändras kontinuerligt. Slutligen är det väldigt vanligt att man inte har några reala tillgångar såsom guld, fastigheter eller råvaror i sin portfölj. Även kontanter och korta räntefonder saknas ofta.
Få professionella förvaltare av institutionellt kapital har mer än 50 % aktier
Min upplevelse är att de flesta småsparar har i princip bara aktier i sitt sparande. Det är en intressant kontrast mot professionella förvaltare för t.ex. Nobelstiftelsen, Harvard och andra som sällan har mer än 50 procent aktier i sina portföljer. En bra fråga att ställa sig är: hur kommer det sig?
Alla ekonomiska klimat kan beskrivas i form av tillväxt/recession och inflation/deflation
Precis som väder kan beskrivas i form av varmt/kallt och torrt/fuktigt kan man beskriva de flesta ekonomiska klimat i form av tillväxt/recession och inflation/deflation. Tillväxt är när ekonomin växer, recession är när ekonomin krymper, i inflation minskar pengar i värde och under deflation ökar de i värde. 
Fyra ekonomiska klimat + fyra tillgångsslag = briljant diversifiering
Kombinerar man dessa fyra kombinationer av ekonomiska klimat med de fyra tillgångsslagen – aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld – får man en riktigt bra diversifiering. I tillväxt när företagens vinster ökar går aktier bäst, i recession går korta räntefonder minst sämst, i inflation mår guldet riktigt bra och i deflationsscenario går långa räntefonder väldigt bra. Genom att kombinera dessa fyra tillgångsslag, 25 % procent i varje del, får man en stabil, simpel och säker portfölj.  
De viktigaste egenskaperna
Portföljen ska med stor sannolikhet (1 år: ca 83 %, 5 år, 99 %, 10 år: 99,99 %) ge en positiv avkastning varje år. Sedan 1978 har den bara gått back 5 år. Den största nedgången de senaste 41 åren har varit -5 % (1981). Under IT-bubblan gick portföljen plus och under finanskrisen backade den bara med -2.0 % mot det breda börsindexets -37 %. Sedan hösten 2014 har min variant gått +43 procent enligt Shareville (annonslänk).

Jag tycker att Harry Browne även sammanfattade det väl med sina egna ord:

”You don’t need a money manager. Investing is complicated and difficult only if you’re trying to speculate and beat the market. To keep what you have requires only a simple understanding of the basics of investing. You can set up a worry-proof portfolio for yourself in one day—and thereafter you need only one day a year to monitor it.”

Harry Browne

Det går helt i linje med mina egna tankar om att automatisera saker och göra jobbet en gång medan man får betalt många gånger.

Lyssna eller titta på avsnittet om RikaTillsammans-portföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av videon och poddavsnittet:

  • 00:05:57 – Sammanfattning av hela avsnittet
  • 00:13:33 – Harry Brownes sammanfattning
  • 00:14:59 – Omvärldsspaning om att proffsen har sällan mycket aktier
  • 00:19:35 – Förvaltarna för Yales & Harvards stiftelser har bara 50 % aktier
  • 00:21:33 – Diversifiering – när det inte fungerar
  • 00:27:32 – Harry Browne – pappan till Permanent Portfolio
  • 00:28:51 – Introduktion till Permanent portföljen
  • 00:32:06 – RikaTillsammans-portföljens tillgångsslag
  • 00:32:41 – Tre portföljkrav: Safety
  • 00:33:10 – Fyra ekonomiska klimat
  • 00:33:49 – Förenklad ekonomisk cykel
  • 00:38:47 – Tillväxt – ett klimat där aktier mår bra
  • 00:40:33 – Recession – ett klimat för korta räntefonder och kontanter
  • 00:43:24 – Inflation – ett klimat där guld mår bäst
  • 00:45:37 – Deflation – ett klimat för långa räntefonder
  • 00:47:34 – Fyra klimat + fyra tillgångsslag = bra diversifiering
  • 00:49:29 – Harry Browne sammanfattar ”Safety”
  • 00:50:51 – Tre portföljkrav: Stability
  • 00:52:13 – Hur har dett gått sedan 1978?
  • 00:58:51 – Följ RikaTillsammans-portföljen på Shareville
  • 01:00:04 – Simulering av portföljen: hur ska den bete sig?
  • 01:04:43 – Tre portföljkrav: Simplicity
  • 01:04:59 – Fonder som går bra vid tillväxt (aktier)
  • 01:05:50 – Fonder som går bra vid recession (korta räntefonder)
  • 01:06:55 – Fonder som trivs i inflation (guld)
  • 01:08:19 – Fonder som går bra i deflation (långa räntefonder)
  • 01:11:02 – Avslutande kommentarer
  • 01:14:14 – Överkurs: belåning av RikaTillsammans-portföljen

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetning och klippning.

Min spaning om höga aktieexponeringar

Ett faktum som har fascinerat mig de senaste fem åren är alla dessa rekommendationer kring höga exponeringar mot aktier och aktiefonder. Min upplevelse är att intresse för ekonomi och sparande är väldigt högt, vilket märks i trender kring sparande i utdelningsaktier, intresse för FIRE, fondrobotar, antal börsintroduktioner och så vidare. Jag tror att det hänger ihop med att vi har haft flera års konstant uppgång, till och med rekylen hösten 2018 är bortglömd eftersom allt är återhämtat.

Det fascinerar mig att i princip varje gång jag rekommenderar räntefonder kommer protester. Det enda ”rätta” är att man ska ha 100 procent aktier. Då pratar vi inte ens om breda globala indexfonder med tusentals kvalitativa bolag, utan om enskilda bolag på den svenska börsen. Motiveringarna är alltid samma, räntefonder ger ingen avkastning, räntan ska gå upp (något som är dåligt för räntefonder), det är dåligt i ett långsiktigt perspektiv och det är tråkigt. Att räntefonder överpresterade mot svenska börsen under 2018 är det få som tänker på.

Det stämmer att aktier är det tillgångsslag som presterar absolut bäst över tid. Ska man tjäna mest pengar då är det 100 procent aktier som gäller. Ingen tvekan. Men det förutsätter en psykisk styrka som de flesta inte har men tror att de besitter. Många har en övertro på sin egen förmåga och risktolerans. Det är precis samma sak som i den svenska studien som konstaterade mer än 80 % av alla bilförare anser sig köra bättre än genomsnittet. Uppenbarligen saknar minst var tredje bilförare självinsikt om sin egen förmåga.

Institutionella förvaltare har sällan mer än 50 % aktier

Särskilt intressant blir det här i jämförelse med professionella förvaltare av t.ex. institutionellt kapital. Då menar jag inte fondförvaltare som förvaltar en enskild aktiefond med 100 procent aktier. Jag tänker snarare på t.ex. förvaltare av pensionsfonder, stiftelser såsom Nobelstiftelsen eller norska oljefonden och förmögna familjer. Det vill säga de som tar helhetsansvar för en stor påse pengar. Det är nämligen den bästa jämförelsen med oss småsparare, för vi tar båda hand om en egen påse pengar.

Undersöker man dessa förvaltares fördelning av pengar mellan olika tillgångsslag, där aktier bara är ett av många, så är det få som har en större aktieexponering än 50 procent. Nedan följer en tabell som visar tillgångsallokeringen mellan de tre stora tillgångsklasserna aktier, räntor och reala tillgångar. Reala tillgångar i det här fallet avser t.ex. guld, fastigheter, mark, råvaror och andra fysiska tillgångar.

  Marc Faber Jared Dillian Mohamed
El-Erian
Rob Arnott Larry Swedroe Nobel stiftelsen David Swensen Norska
oljefonden
Ray Dalio
Aktier 25 % 30 % 51 % 30 % 30 % 50 % 50 % 62,5 % 30 %
Räntor 25 % 55 % 17 % 40 % 35 % 18 % 30 % 30,5 % 55 %
Realt 50 % 15 % 32 % 30 % 35 % 32 % 20 % 7 % 15 %

Det här är en väldig spännande kontrast mot oss småsparare som ofta ligger på 100 procent aktier. Jag tycker det kan vara värt och ställa sig frågan:

Kan det vara som så att dessa full-blodsproffs vet något som inte jag vet?

Viktigare att bevara än maximera kapitalet

Jag tror att skillnaden handlar om en kombination av faktorer. Den första är att deras uppdragsgivare – som t.ex. Nobelstiftelsen – sällan har som mål att vinstmaximera. Det är snarare som så att man vill ha en god avkastning samtidigt som man vill undvika stora rörelser och risker i kapitalet. Man vill absolut inte se sin portfölj explodera och bli värdelös. Det skulle nämligen ofta ha grava konsekvenser för verksamheten – t.ex. tänk att inte kunna finansiera Nobelpriset.

Jag tycker inte likheten med oss småsparare är långsökt. Det är bara att tänka pension – tänk att inte kunna gå i pension för att ditt sparande har förlorat 50+ % av sitt värde. Under IT-bubblan föll t.ex. teknikaktierna (NASDAQ) med -78 %. Mellan toppen 1929 och botten 1931 föll aktier med nästan -90 %. Under finanskrisen såg vi nedgångar på -40 % och så vidare. Då pratar jag dessutom om breda index med många bolag. Det finns många aktier som fallit med mer än så och till med gått i konkurs där aktierna blivit värdelösa.

Det bästa och viktigaste sättet att bevara sitt kapital på är att sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg. Det vill säga det som man kallar för diversifiering.

Diversifiering – sprida äggen i olika korgar på riktigt

Det stora problemet som jag ser med diversifiering är att det är svårt och att det finns många olika nivåer. Det flesta förstår att endast äga en enda aktier är dumt utifrån ett riskperspektiv. Vi lär oss snabbt att man ska ha flera aktier för att minska risken. Ändå har en, inte obetydlig andel av Avanzas sparare, bara 1-3 aktier. Så här skrev Avanza på sin blogg vid ett tillfälle:

[..] faktum är att vi i Sverige inte bemödar oss att sprida på risken. Det är lite grann som att enbart köpa en enda pralin i godispåsen med en fyllning man aldrig testat. De flesta har bättre risktänk vid lösviktsdisken på fredagskvällen än i sitt sparande. I snitt har vi 3,9 aktier i portföljen medan varannan blott nöjer sig med en enda aktie. Det är en mycket onödig risk som är enkel att minska… genom att sprida på risken.

Avanza Bloggen, 24 april 2019

Det är i min värld, ursäkta uttrycket, helt sjukt. Man brukar säga att bolagsrisken försvinner först vid 10-15 bolag och Aktiespararna rekommenderar minst 5-6 olika branscher. Att bara äga 1-3 aktier är som att sitta med dynamit där stubinen är tänd. Det är en olycka som bara väntar på att hända.

Jag tycker det är så dumt, eftersom det är ett problem som man helt undviker genom att välja en indexfond. Då eliminerar man alla företags-, lands- och branschrisker och har bara kvar marknadsrisken. Men även om man väljer en indexfond eller följer rekommendationerna så är man inte diversifierad på riktigt. För om det kommer en börskrasch då spelar det ingen roll, eftersom alla aktier faller. Man har helt enkelt för mycket risk i en enda tillgångsklass – i det här fallet aktier.

Vanliga misstag vid diversifiering

Tyvärr finns det fler misstag att göra än att bara ha för mycket risk i samma tillgångsklass och att tro att man är diversifierad när man inte är det. Det tredje misstaget är att alla tillgångarna i portföljen är exponerade för samma typ av risk. Ett dagsaktuellt exempel är risken i högräntefonder. Eftersom räntorna är låga ger de flesta räntefonder i princip ingen avkastning. För att få någon avkastning överhuvudtaget har många sparare därför sökt sig till högräntefonder (eng. high-yield).

Problemet med att välja dessa fonder är att de lider av samma risk-exponering som aktier. Räntefonder bygger nämligen på att man lånar ut pengar till andra parter. För att få en hög ränta som möjligt på sina utlånade pengar behöver man låna ut pengarna till de som inte får lån till en låg ränta. Precis samma princip som att den som kan få bolån sällan tar ett SMS-lån. Det betyder att högräntefonderna idag lånar ut till de företag med högst risk. I en allmän nedgång är det dessa bolag som med stor sannolikhet kommer att få svårast att betala tillbaka på sina lån.

Även om det finns säkerheter så är jag ganska säker på att när vi får se en nedgång i aktier så kommer vi även få en nedgång i högräntefonderna. Det betyder att en diversifiering mellan aktier och högräntefonder är minimal. Trots att det vid en initial anblick kan se ut som man är diversifierad med både räntor och aktier. En variant på det här misstaget är att man har en strategi som bygger på felaktiga antaganden om korrelation mellan tillgångar.

Korrelation kan man enklast tänka på som svaret på frågan hur två olika tillgångar hänger ihop. Det mäts i form av en siffra mellan -1 och 1, där 0 är ingen korrelation alls, -1 är fullständig motsatt korrelation och 1 är fullständig samvariation. Det betyder att hade man ägt två tillgångar och som har korrelationen -1 så hade man inte haft någon rörelse alls. De hade ”tagit ut” varandra. En korrelation på 0 betyder att det finns inget samband mellan rörelserna överhuvudtaget.

För att illustrera misstaget med ett exempel kan vi titta på korrelationen mellan aktier i amerikanska storbolag och aktier i storbolag utanför USA. I perioden 1995 till 2000 var korrelationen 0,69. Mellan IT-bubblan och finanskrisen (2001-2007) ökade korrelationen till 0,85. Mellan 2008 och 2015 ökade den ännu mer till 0.91. Det är väldigt tydligt att korrelationen har ökat och med det har vinsterna med diversifiering minskat. En parentes – korrelation mellan tillgångar är det som fondroboten Better Wealth bygger sin affärsidé på.

Det sista misstaget är att man saknar antingen kontanter (korta räntefonder) eller reala tillgångar i sitt sparande. Med reala tillgångar i det här fallet avses t.ex. guld, fastigheter eller råvaror.

Harry Browne – pappan till Permanent Portföljen

Harry Browne som levde mellan 1933 och 2006 var en finansiell rådgivare, författare och faktiskt även presidentkandidat för det libertianska partiet. Jag har läst flera av hans böcker och gillar dem eftersom han tänkte själv och resonerade mycket kring frågor om frihet och individen. Han adresserade framför frihet, sparande och diversifiering där han skrev bland annat:

For the money you need to take care of you for the rest of your life, set up a simple, balanced, diversified portfolio. I call this a “Permanent Portfolio” because once you set it up, you never need to rearrange the investment mix— even if your outlook for the future changes.

The portfolio should assure that your wealth will survive any event — including an event that would be devastating to any individual element within the portfolio… It isn’t difficult or complicated to have such a portfolio this safe. You can achieve a great deal of diversification with a surprisingly simple portfolio.

Harry Browne

Hans förslag på en diversifierad portfölj var förvånansvärt enkelt. Den skulle bestå till lika delar av aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld.

Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.
Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.

Likt mig tyckte han att det var viktigt att ha en portfölj som inte krävde konstant tillsyn. Den skulle fungera även om framtidsutsikterna ändrades så att man inte skulle behöva förutspå framtiden. Det skulle helt enkelt vara en portfölj som var trygg:

It should protect you against every possible economic future. You should profit during times of normal prosperity, but you also should be safe (and perhaps even profit) during bad times—inflation, recession, or even depression.

Ett krav på portföljen var att den skulle fungera oavsett vad som hände i framtiden. Den skulle ha möjligheten att gå plus både i goda och dåliga tider.

Fyra ekonomiska klimat och den ekonomiska cykeln

De flesta av oss känner till att vädret kan bestå av en i princip oändlig mängd olika kombinationer. Bryter man dock ner vädret i olika komponenter så kan man säga att alla väder egentligen består av samma grundläggande komponenter. Alla väder är en kombination av att det antingen är varmt eller kallt samtidigt som det är torrt eller fuktigt.

På ett liknande sätt kan man bryta ner alla ekonomiska klimat i liknande grundläggande delar. Alla olika ekonomiska lägen är antingen en kombination av tillväxt eller recession samtidigt som det är inflation eller deflation. Dessa tenderar dessutom att röra sig i olika så kallade ekonomiska cykler. Nedan följer en förenklad bild av en sådan ekonomisk cykel bestående av tillväxt, recession, inflation och deflation.

En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.
En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.

Den ekonomiska cykeln börjar i ett neutral läge och vi har en tillväxt. Under tillväxten går företagen bra, efterfrågan på varor och tjänster är hög och det skapas ett positivt produktionsgap. Det innebär att efterfrågan på varor och tjänster är större än tillgången vilket leder till att folk är villiga att betala mer. Prishöjningarna gör att löntagarna kräver högre lön och så är inflationsspiralen igång.

Om priserna fortsätter öka kommer folk inte ha råd att konsumera lika mycket, företagen kommer inte få ihop sin ekonomi, lagren ökar och tillväxten saktar ner. Det i sin tur leder till en recession med en högre arbetslöshet eftersom företagen t.ex. kommer hellre sälja av lagervaror än producera nya. I dessa lägen uppstår dessutom ofta deflation som är motsatsen till inflation där t.ex. priset på varor sjunker. Efter ett tag kommer man ha sålt av sina lager och balanserat sig till den nya nivån av efterfrågan. Eftersom arbetslösheten är hög är folk villiga att acceptera lägre löner och företagen kan bli lönsamma igen. Det i sin tur leder till en ny tillväxtfas.

Ovan är naturligtvis väldigt förenklat, men förhoppningsvis inte långt från sanningen. Situationen som vi har nu i världen, som gör det mer komplext, är t.ex. att politiker och centralbanker försöker manipulera cykeln så att vi ska undvika recessionerna som är smärtsamma. Grundtanken är att man i tillväxtperioder ska höja räntan för att kyla av ekonomin genom att göra det svårare för företag och privatpersoner att låna pengar till konsumtion och investeringar såsom t.ex. nya maskiner och personal. På det sättet kapar man av toppen för att kunna sänka räntan vid recession för att stimulera investeringar och konsumtion när det är som mörkast.

Det som jag och många med mig upplever just nu är att vi har extremt låga räntor, trots att vi inte befinner oss i en recessionsfas. Det betyder att när väl recessionen kommer, då är all ammunition redan uppanvänd. Många hävdar att det är annorlunda nu, men det är något jag är högst skeptisk till.

Fyra klimat + fyra tillgångsslag = bra diversifiering

Harry Brownes tes var att man skulle ha en portfölj som bestod av ingredienser som mådde bra i alla dessa olika kombinationer av klimat.

Tillväxt – perioden då aktier och räntor går bra
Perioder av tillväxt karakteriseras ofta av en ökande produktivitet och därmed ökande vinster. Arbetslösheten är låg och många gånger dessutom minskande. Det är enkelt att få lån och räntorna är stabila. Humöret är på topp och optimismen är utbredd.
Eftersom företagen går bra och visar höga och ökande vinster går följdaktligen även aktier bra i perioder av tillväxt. Även räntor går bra eftersom räntorna är stabila, företagen har gott om pengar att betala räntor på sina lån (till räntefonderna). 
Recession – perioden då korta räntefonder går minst sämst
I recession är det mesta ganska deppigt. Den ekonomiska aktiviteten är låg. Det är svårt att få lån eftersom de som lånar ut pengar är skeptiska till företagen och deras framtid. Lån till privatpersoner är inte heller attraktivt eftersom man inte vet om de kommer få behålla jobbet och därmed kunna betala sina räntor. Företagen varslar och säger upp folk och arbetslösheten är ökande. Det i sin tur leder till lägre konsumtion, lägre vinster och en allmän negativ stämning.
I dessa perioder går i princip inga investeringar bra. Det som går minst sämst är pengar på bankkontot och korta räntefonder. 
Inflation – perioden då guld och reala tillgångar går bäst
Perioder av hög inflation kännetecknas av stigande priser och att det är för mycket pengar i cirkulation. Eftersom inflation gör pengar mindre värda försöker långivare kompensera med högre räntor. Värdet på besparingar urholkas. Inflationen leder också till att du idag inte kan köpa lika mycket för dina pengar som du gjorde igår. I extremfallen med hyperinflation (Venezuela idag eller Tyskland på 30-talet) kan pengarna bli helt och hållet värdelösa. 
I dessa perioder går reala tillgångar såsom guld, fastigheter, mark och råvaror bäst. Det är nämligen bättre att äga en ”sak” än att äga papperspengar. Aktier kan ibland se ut att gå bra i tider av inflation eftersom de kan öka priset på sina varor (tänk Coca-Cola-burkar som blir dyrare) men det är sällan att de går bättre än att de håller jämn takt med inflationen.
Deflation – perioden då långa räntefonder ger mest avkastning
Perioder av deflation kännetecknas av fallande priser, hög arbetslöshet och minskande vinster. Eftersom deflation är motsatsen till inflation innebär det att värdet på pengar och besparingar ökar. Konsumtionen minskar ofta eftersom det är mer lönsamt att vänta med att konsumera eftersom du får mer för dina pengar imorgon än idag. 
I dessa perioder går långa räntefonder absolut bäst eftersom det är lån till andra. Man tjänar inte bara pengar på räntan på lånet, utan man tjänar dessutom på att själva lånet blir mer värt. Även guld kan gå bra i dessa perioder. 

Så här skriver Harry Browne själv om de fyra klimaten och de fyra olika tillgångsslagen:

”The portfolio’s safety is assured by the contrasting qualities of the four investments — which ensure that any event that damages one investment should be good for one or more of the others. And no investment, even at its worst, can devastate the portfolio — no matter what surprises lurk around the corner — because no investment has more than 25% of your capital.” 

Harry Browne

Det vill säga att genom att ha fyra tillgångsslag som mår bra i olika perioder kommer vi få en portfölj som går betydligt mer jämnt än om den bara hade ett av dem. Dessutom riskerar vi som mest 25 % av vårt kapital i ett enda tillgångsslag.

Portföljen ska ha en stabil och jämn avkastning

Tittar man på korrelationerna mellan tillgångsslagen så såg den ut som följer på rullande 60 månaders basis mellan december 2004 och maj 2019 så ser de ut som följer. Jag har använt amerikansk data eftersom svensk motsvarande data inte finns tillgänglig.

Tabell 2. Korrelation mellan de olika tillgångsslagen mellan 2004 och 2019.
  Aktier Långa räntor Korta räntor Guld
Aktier -0,32 -0,05 0,03
Långa räntor -0,32 0 0,18
Korta räntor -0,05 0 0,09
Guld 0,03 0,18 0,09

De är väldigt låga vilket är precis det som vi vill uppnå. Ju närmare noll desto bättre diversifiering och stabilitet. Harry Browne skrev om kravet på en stabilitet på följande sätt:

Whatever economic climate arrives, the portfolio’s performance should be so steady that you won’t wonder whether the portfolio needs to be changed. Even in the worst possible circumstances, the portfolio’s value should drop no more than slightly—so that you won’t panic and abandon it. This stability also permits you to turn your attention away from your investments, confident that your portfolio will protect you in any circumstance.

Harry Browne

Det vill säga att även under de värsta tänkbara förhållande ska portföljen inte tappa mer än väldigt lite i värde. En av de sakerna som jag gillar mest med portföljen är att den inte är ny. Harry skrev om den redan på 80-talet vilket gör att den har fått många möjligheter att visa vad den går för. I nedanstående graf har jag ritat ut både portföljen och dess komponenter. Eftersom det inte finns någon svensk motsvarighet har gått på amerikansk data eftersom de siffrorna som jag har kunnat få tag på.

Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.
Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.

Grafen visar tydligt hur aktier helt klart har presterat bäst. Inget av de andra tillgångsslagen är ens nära. Kontanter har presterat sämst, tätt följt av guldet. Kombinationen av komponenterna, själva portföljen, har gått mitt i mellan. Det här understryker det jag skrev i början. RikaTillsammans-portföljen är INTE en portfölj för att försöka maximera vinsten. Vill du tjäna mest pengar, då ska du ha en ren aktieportfölj.

Portföljen har levererat en stabil avkastning

Syftet med den här portföljen är snarare att den inte ska gå back och om den mot förmodan gör det, då ska nedgången vara liten. Låt oss titta på hur det ser ut:

RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.
RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.

När det breda aktieindexet gick ner med över -40 procent under IT-bubblan mellan 2000 och 2002 gick Permanent portföljen upp med nästan +9 procent. Då ska man dessutom komma ihåg att de flesta ägde ju inte en indexfond (de fanns knappt då) och ”bara” upplevde en nedgång på -40 procent. De flesta ägde ju IT-aktier. Nasdag-indexet som mäter teknikbolagen föll under den perioden med -78 %. Det betyder att RikaTillsammans-portföljen i det sammanhanget överpresterade med nästan 86 procent(!). Under finanskrisen 2008, när den amerikanska börsen föll med -37 %, föll portföljen bara med -2 %. Enormt bra resultat enligt mig.

Tittar vi dessutom på en kortare, men ändå lång tidsserie, om 20 år, det vill säga från 1998 till maj 2019, så ser utvecklingen ut som följer.

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.

Här syns det tydligt hur tillgångarna inte är särskilt korrelerade. Under perioden 2005 till 2011 steg guldet kraftigt, samtidigt som aktier gick sämre. Precis som tidigare gick kontanter sämst och aktier bäst (marginellt bättre än guld). Portföljen är återigen det ljusblå strecket i mitten som går som genomsnittet av de fyra tillgångarna. Den har få toppar eller bottnar och är väldigt jämnt. Något som ger en bra nattsömn.

Tittar vi slutligen på den senaste 10 års perioden, då ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.

Precis samma mönster återkommer. I det här fallet har aktier gått bäst, tätt följt av långa räntor, guld och kontanter. Själva portföljen ligger återigen mitt mellan alla fyra tillgångsklasserna.

Faktisk utveckling sedan oktober 2014

Min variant av Permanent-portföljen har jag kört i många år. När Nordnet lanserade sin tjänst Shareville hösten 2014 satte jag upp den där. Tack vare Shareville kan du som läsare se och följa den faktiska utvecklingen med riktiga pengar. Du får mer än gärna göra som mer än 11 000 personer och följa portföljen genom min sponsrade länk för Shareville (annonslänk). Det är självklart kostnadsfritt, både att bli kund på Nordnet (annonslänk) som behövs och att följa portföljen.

Utvecklingen per 190616 var +42,49 procent, vilket motsvarar ca 7 procent i årsmedelavkastning. Notera gärna även hur jämn kurvan är jämfört med OMX30 (=Stockholmsbörsens 30 största bolag). Nu tycker jag att jämförelsen med OMX30 haltar och är orättvis eftersom vi jämför väldigt äpplen med päron. Det är en 100 procent aktier jämförelse samtidigt som min portfölj bara har 25 % aktier. Trots det har RikaTillsammans-portföljen slagit Stockholmsbörsen (och alla som har fonden Avanza Zero) med hästlängder OCH dessutom med en betydligt lägre risk (=mindre svängningar).

Portföljen har för närvarande även 3 stjärnor, vilket betyder att den tillhör de 10 bästa procenten av portföljer hos Nordnet. Det ska dock noteras antalet stjärnor varierar eftersom Nordnet har ett – enligt mig – märkligt sätt att bedöma portföljerna. De tittar nämligen bara på de tre senaste månaderna och belönar kortsiktiga vinster på bekostnad av långsiktig stabil utveckling. Men det är ett klagomål för ett annat avsnitt. Oavsett vilket – målet med portföljen är inte att ge bäst avkastning oavsett vilket. Men att den dessutom kan prestera visar på dess styrka (och tyvärr hur dålig portföljsammansättning de flesta småsparare har).

Simulering av RikaTillsammans-portföljen

Precis som med mina andra portföljer har jag lagt en hel del tid på portfölj-simuleringar. Jag har tagit så lång historik jag har kunnat och sedan har jag låtit datorn göra simuleringar av 10 000 tioårsperioder med 100 000 kr i startbelopp och 1000 kr i månadssparande. Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning ger det en indikation om vad vi statistiskt kan förvänta oss av portföljen. Nedanstående tre bilder visar utfallen av simuleringarna:

Jag ska vara helt ärlig. När jag gjorde simuleringarna första gången så trodde jag att jag hade gjort fel. Framförallt så upplever jag att den förväntade avkastningen ligger väldigt högt. En portfölj med bara 25 % aktier borde inte kunna prestera ungefär samma avkastning om en portfölj med 90 % aktier men till en risk som är betydligt mindre än hälften. Men resultaten blev ungefär samma även när jag gjort om dem. Tittar jag dessutom i verkligheten på Shareville (annonslänk) så har portföljen de senaste fem åren presterat ganska exakt 7 procent och det teoretiska värdet ska bli 7,9 procent. De ligger i samma härad och jag får helt enkelt konstatera att min spontana känsla är fel. Siffrorna ljuger uppenbarligen inte.

Den första tabellen visar också något som är väldigt intressant och logiskt. RikaTillsammans-portföljen överpresterar ordentligt mot globala barnportföljen i de sämsta 10 och 25-procenten av utfallen (=10 och 25-percentilen). I det genomsnittliga utfallet, den 50 percentilen, är de ungefär lika och i de bästa 25 och 10 procenten av utfallen överpresterar globala barnportföljen ordentligt. Det understryker återigen mekaniken att RikaTillsammans-portföljen ger en bra men inte den bästa avkastningen. Den skyddar dina pengar i de sämsta utfallen på bekostnad av en lägre vinst i de bästa utfallen.

Med risk att vara tjatig. Det förutsätter dock att man i en ren aktieportfölj sitter still i nedgångarna och inte freakar ut och gör en ”Lex Magellan”. Risken syns och tydligt i jämförelsen av den maximala förlusten (=max drawdown) som är betydligt lägre för RikaTillsammans-portföljen än för globala barnportföljen. Om vi tar det genomsnittliga utfallet i den 50 percentilen så är den maximala förväntade förlusten -10,1 procent för RikaTillsammans-portföljen jämfört med -25,6 procent för globala barnportföljen. För än 100 procentig aktieportfölj är den än högre.

Det som också är väldigt intressant är sannolikheterna för att portföljen ska gå plus. På ett års sikt är sannolikheten hela 83 %, på fem års sikt är den hela 99,7 procent och på 10 år är den 99,99 procent. Det kan jämföras med globala barnportföljens sannolikheter om 72,5 %, 85,9 % och 93,2 %. Vi ser även sannolikheterna plana ut runt 50 procents chans för 7 % årsmedelavkastning över längre tidsperioder.

Förslag på fonder för att praktiskt bygga portföljen

Även om Harry Browne skrev:

The portfolio should be so easy to maintain, and require so little of your time, that you’ll never be tempted to look for something that seems simpler, but is less safe.

Harry Browne

så upplever jag inte riktigt att portföljen är enkel att sätta ihop. Det beror främst på att många av de komponenter som behövs inte riktigt är tillgängliga i Sverige på grund av lagstiftningen MiFID II. Därför behövs några olika special lösningar, bland annat genom att man behöver köpa börshandlade fonder, s.k. ETF:er. Det är fonder som handlas som aktier och har både en valutaväxlingsavgift, en courtage-kostnad och en spread. Jämfört med att sätta upp en portfölj på ett par minuter hos Lysa (annonslänk) är det komplicerat. Jag håller dock med honom att när den väl är uppsatt, då är den enkel att både underhålla, ombalansera och låta vara i fred.

RikaTillsammans-portföljen går INTE att konstruera hos Avanza
En ytterligare sak som komplicerar det hela är att portföljen inte går att bygga ihop hos Avanza. De tillåter nämligen inte köp av de utländska börshandlade fonderna i listan nedan. Varje gång jag har pratat med kundtjänst ger de olika besked. Ibland är motiveringen att fonderna inte uppfyller lagstiftningen (vilket de uppenbarligen gör hos Nordnet 🤔) och vid andra tillfällen är det att deras system inte kan köpa de utländska fonderna. 
Oavsett anledning så går det inte hos Avanza, utan jag rekommenderar att i så fall öppna ett konto hos Nordnet (annonslänk). Nordnet och Avanza fungerar till 99 % på exakt samma sätt, förutom att Nordnet just nu har ett större och bättre utbud av utländska fonder. 

Mitt förslag på konkreta fonder till RikaTillsammans-portföljen är följande:

Tabell 3. Den rekommenderade varianten av RikaTillsammans-portföljen 2019 med ca 20 fonder.
Fondnamn Typ av indexfond Målfördelning
Aktiefonder som går bra vid tillväxtscenario (målfördelning: 25 %)
1. Länsförsäkringar Global Indexnära Global aktiefond 7.5 %
2. Handelsbanken Gl Småbolag Index Global aktiefond (småbolag) 2.5 %
3. SEF Independent Investmentbolag Global/svensk aktiefond 5.0 %
4. SEB Sverige Index Svensk aktiefond 5.0 %
5. Swedbank Robur Access Asien Asiatisk aktiefond 2.5 %
6. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära Tillväxtmarknadsaktiefond 2.5 %
Delsumma   25.0 %
 
Korta räntefonder som går bra vid recessionsscenario (målfördelning: 25 %)
7. Spiltan Räntefond Sverige Kort räntefond (aktiv) 5.0 %
8. IKC Avkastningsfond Kort räntefond (aktiv) 5.0 %
9. BlackRock iShares € Govt Bond 0-1yr (EUN6) Kort räntefond (europa) 5.0 %
10. Vanguard USD Treasury Bond (VGTY) Kort räntefond (USA) 5.0 %
11. AMF Räntefond Mix  Kort räntefond (global) 5.0 %
Delsumma   25.0 %
 
Långa obligationsfonder som går bra vid deflation (målfördelning: 25 %)
12. AMF Räntefond Lång Lång räntefond (svensk) 5.0 %
13. iShares Euro Govt Bond 15-30yr (IBCL) Lång räntefond (europa) 5.0 %
14. iShares $ Treasury Bond 20+yr (IS04) Lång räntefond (USA) 5.0 %
15. SPDR Bloomberg Barclays 10+ Year U.S. Corporate Bond (SYBN)  Lång räntefond (ftg. usa) 5.0 %
16. xTrackers Eurozone Government Bond 25+ (DBXG)  Lång räntefond (europa) 5.0 %
Delsumma   25.0 %
 
Guld och inflationsskyddade räntefonder som går bra vid inflation (målfördelning: 25 %)
17. ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) Guldfond 10.0 %
18. ETFS Physical Gold (VZLD) Guldfond 10.0 %
19. Handelsbanken Realräntefond Realräntefond 2.5 %
20. BlackRock iShares Global Inflation Linked Govt Bond (IUS5)  Realräntefond 2.5 %
Delsumma   25.0 %

Några viktiga kommentarer till listan ovan. Jag har skrivit kortnamnet för alla de utländska börshandlade fonderna inom parentes. För att hitta dem och köpa dem är det enklast att söka på dessa kortnamn, som t.ex. GZUR. Då kan du vara helt säker på att du får samma fond som i listan. Den andra kommentaren är att det behöver vara dessa fonderna för att hamna så nära ursprungstanken som möjligt.

Fonder för deflationsdelen är klurigast

T.ex. skrev Avanzas tidning Placera om ”Evighetsportföljen” i höstas men byggde den enligt mig inte helt optimalt. Framförallt är det deflations-delen som är klurig. Samtidigt som vi vill ha små svängningar i portföljen som helhet så vill vi ha stora svängningar inom respektive komponent. Den del som nämligen går bäst i ett ekonomiskt klimat måste nämligen kompensera för de andra tre delarna som underpresterar och dessutom ger ett positivt bidrag.

I ett deflationsscenario faller räntan vilket gör att värdet på räntefonder ökar. Det ökar dessutom i paritet med löptiden (=durationen) på räntefonderna. Om vi kort repeterar avsnitt #64 om räntefonder, så kommer värdet på en räntefond ändras med ränteförändringen multiplicerat med löptiden. En kort räntefond men en löptid om 2 år kommer alltså öka med 2 procent i värde om räntan minskar med 1 procent (=2 år löptid * 1 procent förändringen i ränta). Det är således en stor skillnad på att ha en räntefond med en duration på 2 år eller 20 år. Den första kommer ändras +2 procent och den andra +20 procent.

Problemet är att det finns inga svenska räntefonder med löptider över 10 år. Den längsta svenska räntefonden som jag har hittat är AMF Räntefond Lång. Men trots att den har en lång löptid om ca 7 år med svenska mått mätt, är det ingenting mot Permanent portföljens långa räntefonder med löptider om 20 till 30 år. Det är därför vi behöver dessa specialfonder såsom IBCL, ISO4, SYBN och DBXG. Jag anser att det inte går att ersätta dessa med AMF Räntefond Lång och ha en förväntning om att portföljen kommer att bete sig ”rätt” i ett väder där räntan faller. Risken är att man får 25 % aktier, 25 % guld och 50 % korta räntefonder.

Övriga kommentarer

Eftersom portföljen innehåller dessa börshandlade specialfonder kan man tyvärr inte månadsspara i dem. Överhuvudtaget är RikaTillsammans-portföljen klurig att månadsspara i. Å andra sidan behöver det inte göra så mycket eftersom teorin tillåter att en del rör sig +/- 10 procentenheter innan man behöver ombalansera. En komponent kan alltså sjunka ända ner till 15 procent av portföljens totala värde eller stiga till 35 procent av det totala värdet innan man behöver balansera om. Det gör att man utan problem kan månadsspara i t.ex. de vanliga aktiefonderna eller korta räntefonderna.

En annan sak att vara medveten om är att man har en valutarisk/valutamöjlighet i portföljen. Få har ju klagat de senaste månaderna när den svenska kronan har försvagats och man haft investeringar i andra valutor. Det kan dock gå åt andra hållet också. Jag har dock försökt välja fonder i både USD och EUR för att få en så bra spridning som möjligt. Tyvärr går det inte, mig veterligen, att eliminera den här risken/möjligheten.

En annan sak som slog mig med tanke på den senaste tidens diskussioner om FIRE (här, här och här), är att den här portföljen borde uppskattas av alla som vill leva på avkastningen på sin portfölj. Särskilt lämplig borde den vara för 4 % procents-regeln och andra uttagsstrategier. Det får förmodligen bli ett annat avsnitt där man tittar på vad ”safe withdrawal rate” blir för den här portföljen.

Överkurs #1: en lämplig kandidat för belåning

I avsnitt #102 diskuterade jag och Caroline frågan: ”Vad är bäst? Amortera, investera eller t.o.m. (be)låna?”. Där nämnde vi att man kan belåna sina fonder för att få en hävstång och öka avkastningen. RikaTillsammans-portföljen är faktiskt en av de portföljer som vi har valt att belåna. Jag tycker nämligen den är en perfekt kandidat eftersom den inte svänger så mycket. Det höjer risken naturligtvis risken, men den blir ändå inte i paritet med en ren aktieportfölj.

Det är också anledningen till att vi har relativt många fonder i portföljen. Riskspridningen i antal fonder är nämligen av faktorerna som Nordnet använder när de beräknar den räntan man betalar för lånet. Så här ser det ut just nu för oss i portföljen hos Nordnet (annonslänk).

RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.
RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.

Som bilden visar ovan har vi belånat den lite och vi har en hel del utrymme kvar. Det är dock viktigt att komma ihåg att belåning är överkurs. Det är lite som en pistol, rätt använt kan det vara din bästa vän och rädda livet på dig, men fel använt kan man göra sig riktigt illa. Något det tyvärr finns många exempel på.

Överkurs #2: en optimal (men avancerad) struktur

Även om jag är en förespråkare för att hålla saker enkelt är det viktigt att man får välja själv. En av mina teser är nämligen att det är bättre med en enkel struktur som man följer än en optimal struktur som man inte följer eller till och med hindrar en från att komma igång.

Jag kör faktiskt hela RikaTillsammans-portföljen i ett ISK-konto även om det inte är optimalt utifrån de korta räntefonderna. Brytgränsen för när ett ISK-konto är mer lönsamt än en vanlig aktie- och fonddepå går i år (2019) vid ca 1.5 procent. Det betyder att om man förväntar sig en avkastning över 1.5 % då är det skattemässigt mer förmånligt att välja ett ISK. En förväntad avkastning under 1.5 % ger en fördel på vanlig aktiedepå. På samma sätt är den bästa lösningen för gulddelen att äga guldet fysiskt istället för att ta på sig en motpartsrisk i form av en fond. Den optimala lösningen för guldet är enligt mig den engelska leverantören BullionVault. De är som ett Nordnet för ädelmetaller.

Man köper det fysiska guld man vill ha och så försäkrar och lagrar de guldet åt en. De till och med skickar hem det till en om man vill och äger jämna 100 grams-mängder. Problemet är att deras minimiavgift är ca 450 kr per år. Det betyder att om man köper guld för 1 000 kr så betalar man 45 % i avgift, vilket gör det omöjligt. Därför brukar jag rekommendera BullionVault (annonslänk) först vid summor över 45 000 kr. Då blir nämligen den årliga kostnaden om 450 kr bara 1 procent av det totala beloppet. Det är betydligt mer rimligt.

Så en optimal struktur om man vill nörda till det:

Det sparar en förmodligen någon tiondels procent i avgift. Inte jättemycket men inte heller försumbart. Jag är dock personligen en person som uppskattar smidighet och energi framför optimering, så jag kör allt i samma ISK på Nordnet. Särskilt eftersom det ger mig tillgång till Shareville (annonslänk) och en utveckling på samma konto istället för att räkna och hålla koll på allt manuellt i en excel-fil.

Vanliga frågor om RikaTillsammans-portföljen

Nedan har jag sammanfattat några av de vanliga frågorna som jag brukar få om portföljen. Jag kommer att fylla på den här listan efterhand.

Kan man spara i RikaTillsammans-portföljen i sin tjänstepension?

Nej, tyvärr det går inte eftersom många av fonderna inte finns tillgängliga där. En variant kan dock vara att se hela sin ekonomi som helhet. På det sättet skulle man kunna köra aktie- och korta räntefonder-delen i tjänstepensionsdelen och de andra delarna utanför.

Vilken hink passar RikaTillsammans-portföljen i?

Tittar man utifrån förväntad avkastning och risk så skulle jag säga att den är lämplig i mellanrisk-hinken.

Om du har en fråga kring portföljen, konstruktionen eller något annat – ställ den gärna i kommentarerna nedan.

Få uppdateringar och tips via nyhetsbrevet (gratis)

Om du gillade den här artikeln, har byggt en RikaTillsammans-portfölj eller allmänt är intresserad av privatekonomi, då rekommenderar jag prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, har mer än 50 000 prenumeranter och kommer ut ca en gång i månaden. Du kan självklart avanmäla dig när du vill:

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Bli en del av vår Patreon-community

En anledning till att vi kan lägga tid på att göra research och producera dessa fördjupande artiklar varje vecka är att vi får mycket stöd. Mer än 100 av er läsare stödjer oss med en liten summa varje månad via Patreon. I utbyte försöker vi ge ett mervärde såsom tips på investeringar som inte kommer ut på bloggen som vi själva gör, exklusiva frågestunder och andra tips. Du väljer själv på vilken nivå du vill sponsra och hur länge. De flesta sponsrar med lite mer än en kopp kaffe i månaden.

Tack till dig som sponsrar oss.

Relaterade artiklar och externa källor

Om du gillade den här artikeln kommer du sannolikt även uppskatta följande artiklar:

Den här artikeln bygger även på följande böcker:

  • ”Permanent portfolio” av Craig Rowland
  • ”Fail-safe investing” av Harry Browne
  • ”Money: master the game” av Tony Robbins

Det finns även mängder av material på nätet. Det är bara att googla ”Permanent portfolio” för att hitta mängder av artiklar. Det finns till och med en kandidatuppsats från Lunds Universitet från 2012 om portföljen.


Den här artikeln publicerades 2019-06-16 klockan 23:59 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Investera i guld och silver, Rikatillsammans-podden, RikaTillsammans-portföljen, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

245 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Behöver förenklasparandet till mina barn. Har tidigare haft en Rika Tillsammans portfölj men vill förenkla med Lysas tjänst. Har svårt att komma fram till fördelningen mellan aktie och räntefonder. Huvudsyftet är att bevara kapitalet men ha en liten chans till tillväxt. Några tips på den ultimata fördelningen..?
    Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Levy
  2. Vit pil

    Hej! Tack för ännu ett informativt avsnitt!
    Jag följer ’permanent portfolio’ strategin, men vill ha ”riktigt” guld vid BullionVault. Dessutom är portföljen spridd mellan Lysa, Avanza och ett par bankkonto. Varje månad noterar jag aktuellt värde i ett kalkylark.

    Men hur kan jag bäst löpande följa utvecklingen av hela portföljen!? Mina noteringar innehåller ju även insättningar/utsättningar och ombalansering.

    Tacksam för tips och råd!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jon
    1. Vit pil

      Jag känner igen problematiken. Jag hoppas kunna återkomma med ett förslag på lösning om någon vecka.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej

    Jag upplever det som att portföljen är väldigt valutakänslig när vi kommer till ETF:erna. (i alla fall idag) då kronan stärks kraftigt. Skulle kronan nu fortsätta att stärkas finns ju en chans att valutaeffekterna kan bli 10-15% av värdet i ETF:erna på ett års sikt. Hur resonerar man här, det är svajjigt men brukar ordna upp sig ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Michael Börjesson
    1. Vit pil

      Ja, det är ett problem. Jag tycker det är klurigt och har inte heller något bra svar. Ett av problemen är att det går inte att valutasäkra på något enkelt eller billigt sätt och många av fonderna som behövs finns inte i svenska kronor.

      Å andra sidan är det inte fel med en valutadiversifiering med tanke på hur liten den svenska kronan är och vilken exponering vi har mot den i vanliga fall. Jag har försökt ta hänsyn till det genom att blanda både EUR och USD-fonder och över tid ska (teoretiskt i alla fall) inte spela någon roll.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej! Vissa av de rekommenderade börshandlade innehaven har väldigt dålig likviditet (vad jag kan se i alla fall). Hur resonerar ni kring riskerna med detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Micke
    1. Vit pil

      Upplever inte det som ett så stort problem eftersom det finns en market maker i de börshandlade fonderna. Man handlar således inte mot en annan privatperson utan mot en bank. Det ger dock absolut en motpartsrisk i vissa avseenden.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej,

    Har börjat bygga min RikaTilsammans-portfölj (som hink 2).
    Har nu investerat ca 160 000kr (köpte allt samtidigt, låt oss hoppas att jag inte freakar ut :) ). Mitt mål i hink 2 är 300 000 kr.

    Har någon funderat på vad den minsta summan att investera över samtliga fonder/aktier skulle kunna vara utan att det blir för högt courtage? Någon annan som har en bra strategi?
    Det lägsta beloppet på en enskild ETF blir ju 5% av det som man tänkt investera om ni är med på hur jag tänker.

    Känns tråkigt att ha det på ett sparkonto tills jag har t.ex. 140 000kr till. Jag fuskar nämligen och fyller på hink 3 och 4 också samtidigt, så det kommer ta en stund…

    /S

    0
    Gravatar ikon för användaren
    S
    1. Vit pil

      Jag började själv luska i det på Nordnets hemsida trots allt..

      Som jag förstår det (om man kör courtage-nivå Mini, 0,25% och minst 9kr), så betalar man inte onödigt mycket courtage så länge man uppnår att lägsta investeringen gånger 0,25% inte understiger 9kr.

      0,0025x=9
      Dvs
      x=3600

      Om 3600kr ska motsvara 5% av investeringsbeloppet

      0,05x=3600
      Dvs
      x=72000

      Så är alltså den minsta insättningen i portföljen 72000kr.

      Håller ni med? Något jag missar?
      Ja, man kommer inte kunna träffa procentsatserna exakt i och med kurserna, men det kanske man kan leva med…

      /S

      0
      Gravatar ikon för användaren
      S
  6. Vit pil

    Hej,
    Jag har försökt ända mina portföljer och lägga till Guldfonder enligt din rekommendation, men jag lyckas inte lägga till ETFS Physical Swiss Gold till mitt månadssparande i Nordnet, den hittas inte. Alla andra fonder går utmärkt. Jag kan också köpa den separat, men inte lägga till den till månadssparandet.
    Vad gör jag för fel?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Hej Anna!
      Eftersom att det är en ETF(börshandlad fond) så går den endast att handla över börsen.
      Så tyvärr går det inte att månadsspara i den.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Nordnet erbjuder faktiskt art månadsspara i etf;er, är en annan meny än fondsparandet och minst 500kr/ månad

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Niklas
    2. Vit pil

      Oj, har jag helt missat att dom gör.
      Undra hur det egentligen fungerar då ETF:er handlas för en fast kostnad över börsen.
      Blir väl lite som fond i fond då?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Jag lyckas inte månadsspara under den menyn heller, oavsett belopp. Vad jag inte förstår är varför denna fonden är en del i Rika Tillsammans modellportföljer, där det ju är ”meningen” att man skall månadsspara. Det blir ju lite tokigt när det inte fungerar…

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Anna
  7. Vit pil

    Fundrar på att sätta upp en sånhär portfölj kan man se lätt hur många % varje fond eller räntepapper består av? Shareville visar många i ”others” tårtbiten.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus Berg
  8. Vit pil

    Tack Jan och Caroline för ert arbete med Fyra Hinkar och portföljerna. Jag gjorde en sammanställning av tillgångarna enligt hinkprincipen och såg att jag låg lite snett i den risk jag kan acceptera (för låg risk faktiskt, trodde jag inte). Har tagit rygg med en liten del av kapitalet i RT-portföljen och jag rekommenderar alla att skaffa Shareville, vilket gör det lätt att hitta rätt ETF. Onekligen imponerande historik i RT-portföljen, vilket passar bra som en stabil grund i en mer aktiv portfölj.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    John Sandström
  9. Vit pil

    Hej, jag har försökt att hitta via förkortningarna, men Nordnet hittar ingenting, vare sig på förkortningar eller kompletta namnen? Söker via ”Mina listor”, som jag gjorde på Avanza, men noll utdelning (däremot gick det bättre på Avanza). Ska jag gå någon annan väg?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Annika Boman
  10. Vit pil

    Om man nu inte har flera milljoner att gå ind med, vilken courtageklass hos Nordnet lämper sig då bäst?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bent Terp
  11. Vit pil

    Jag är inte alls insatt i portföljbyggande. Finns nu hos Avanza. Om jag vill bygga en permanentportfölj – bör jag då flytta ”hela” mitt sparande från Avanza till Nordnet? Jag är snart pensionär och funderar på det ni sa om långa räntefonder (20 år) men hur funkar det om man är 60 +?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lisen Persson
    1. Vit pil

      Att räntefonder är på 20 år betyder inte att pengarna är bundna i 20 år utan att de består av obligationer med lång löptid. Dessa kan köpas och säljas när som helst men poängen med dem är att om långräntan går ned så går värdet på dessa upp. Tanken är att i en recession då aktierna går ned kommer USA centralbank Fed troligen att vilja stimulera genom att sänka räntan och då får man en uppgång för värdet på de långa fonderna på ungefär 20 gånger räntesänkningen i procentenheter. Det innebär alltså att dessa fonder kan gå upp när aktiefonderna går ned.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
    2. Vit pil

      Om du redan är hos Avanza, tycker jag du ska stanna kvar hos dem. De flesta värdepapper kan du köpa hos båda. Tex kan du behöva investera i GULD AVA istället för de andra alternativen.
      Hos Avanza kan Avanza Global vara ett interessant alternativ istället för länsförsäkringar global. Fråga gärna på forumet efter alternativ om du inte hittar det på Avanza.

      Om du ska omgestalta din portfölj, kanske du först ska titta på vilka positioner som har högst risk just nu. T.ex. enskilda aktierposter.

      Med långa räntefonder, menar man en fond som investerar i räntepapper med lång löptid. Fonden själv kan du dock sälja vid varje tidpunkt. Din ålder är ur den synvinkeln mao inget problem. Om räntefonder för närvarande (låga räntenivåer) är det bästa sättet att investera pengar i just nu (lyssna/läs https://rikatillsammans.se/diskussionsfraga-oka-andelen-guld-i-modellportfoljerna/).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Carl Johnzen
  12. Vit pil

    hejsan Jag funderar på att lägga upp en Rika Tillsammans portfölj. Guldfonderna ligger nu på topp tycker du fortfarande att man skall lägga 10% vardera inom denna grupp eller skall man vikta över några % till de andra fonderna inom samma grupp.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    christer arnesson
    1. Vit pil

      Hej Christer!

      Jag tycker att det viktigaste i sitt sparande är att vara konsekvent. Att alltid fortsätta med det man har bestämt sig för att göra.

      Är det då att ha 10% guld i sin portfölj så ska den alltid ombalanserar till 10%, oavsett marknadsläge.
      Att börja ändra strategi brukar sluta illa.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  13. Vit pil

    Hej, Jag skulle vilja köra på Rika Tillsammans portföljen från mitt konto hos Avanza är väldigt nöjd med Avanza. Är det möjlig att göra justeringar och i så fall vilka för att köra portföljen från Avanza?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Litzen
    1. Vit pil

      Jag tror tyvärr den inte går att köra hos Avanza. Sorry.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Tack för allt ni lägger upp! Jag har lärt mig otroligt mycket och älskar RT-portföljen då den verkar vara beprövad på olika sätt och som akademiker gillar man när olika teorier testas. Har en fråga, jag har svårt att tyda

    ”Problemet är att det finns inga svenska räntefonder med löptider över 10 år. Den längsta svenska räntefonden som jag har hittat är AMF Räntefond Lång. Men trots att den har en lång löptid om ca 7 år med svenska mått mätt, är det ingenting mot Permanent portföljens långa räntefonder med löptider om 20 till 30 år. ”

    Betyder detta att man låser sina pengar man lägger i diverse fonder som finns med i RT-portföljen. Jag är rätt så ny med detta men jag fortsätter studera hela dagarna.

    Tack för ert otroliga arbete!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    June
    1. Vit pil

      Hej June!

      Nej, du låser inte dina pengar i innehaven i RT-portföljen.
      Det som menas med vilken löptid räntorna har är just för vad fonden har investerat i, oberoende av vad dom har investerat i så låser du som andelsägare aldrig pengar.

      Så du kan lugnt investera vidare!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  15. Vit pil

    Jag har en fråga gällande något som du skriver i början av artikeln:

    ”Innan vi går in på detaljerna kring Permanent Portföljen och min variant av den i form av RikaTillsammans-portföljen, är det viktigt att påpeka att den är ett komplement. Jag ser den inte som en ersättning för nybörjarportföljen eller globala barnportföljen som jag skrev om i avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. Det bör fortfarande vara basen i ditt sparande eftersom det har mest solid vetenskaplig och historisk grund.”

    Hur ska jag tänka här? Hur stor andel av mina investeringar ska jag ha i RT-portföljen jämfört med nybörjarportföljen: 25%, 50%, 75%?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oscar
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att utgå från Fyra-hinkar-principen i avsnitt 47. RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen är typiska mellanrisk-hinks-portföljer. För att svara på din fråga behöver man nämligen titta utifrån ett helhetsperspektiv tänker jag. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Ett superbra inlägg! Har en fråga gällande: BlackRock iShares € Govt Bond 0-1yr
    När jag kollar på avkastningen har den dels backat de senaste åren, varje år och dels underpresterat mot sitt jämförelseindex: Bloomberg Barclays Euro Short Treasury (0-12 Months) Bond Index varje år sedan starten 2014. Funderar själv på att välja någon av spiltans räntefonder istället för denna. Vad väljer jag bort om jag väljer bort denna fonden? Är det för att hedge:a sig och inte enbart vara exponerad mot svenska räntor och därmed svensk valuta?

    /Johan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan Rittsten
    1. Vit pil

      Hej Johan!

      Den fonden du nämner innehåller korta räntor, för att du få samma exponering fast på svenska marknaden så är det just korta räntor du är ute efter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Aa det är jag med på men varför har rika tillsammans valt denna istället för en svensk kort räntefond. Jag tror mig veta att svaret är att man även bör vara exponerad mot andra valutor (i detta fall euron) men skulle gärna vilja höra argumentet bakom denna fond

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Johan
    2. Vit pil

      Ahaa!
      Då förstår jag din fråga bättre.

      Jadu, tyvärr vet jag inte svaret på detta just nu. Kan vara som du säger något med valutan, däremot så brukar inte Jan ta så mycket valutarisker så kan vara någon annan anledning också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  17. Vit pil

    Hej! Kan man lika väl investera i rikatillsammans-portföljen (så gott det går) på Avanza med ett direkt belopp om säg 50.000, istället för att spara i månaden ? Vad blir den stora skillnaden förutom att man inte handlar i alla upp o nedgångar som i ett månadssparande ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Toppen! Tack för tipset. Tyvärr är det ju fortfarande problem med guld hos Avanza men förhoppningsvis löser det sig på något sätt också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  18. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för intressant artikel. Jag undrar om det finns någon fördel med att sätta upp RikaTillsammansportföljen helt i Nordnet? Annars är jag inne på att använda Lysa för aktie- och korta räntefonder.

    Trevlig helg!
    Hälsar Richard

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Richard Ohlsson
    1. Vit pil

      Ja, det är inga problem att sätta upp hela portföljen hos Nordnet. Det har jag gjort som du kan se via Shareville och fonderna i listan ovan.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack för svaret! Jag var visst otydlig. Det jag menade var, vore det inte enklare att investera aktie- och korta räntefonderna i Lysa istället för att använda Nordnet? Eller finns det en fördel med att använda Nordnet, trots att Lysa är en enklare tjänst?

        Hälsningar

        Richard

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Richard Ohlsson
  19. Vit pil

    Hej!
    Ang Korta räntefonder så står nr 10. Vanguard USD Treasury Bond (VGTY) står som ”Lång ränta” på Nordnet. Kan det stämma?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Annika
      1. Vit pil

        Tyvärr är det som så att i Sverige kategoriserar vi lite annorlunda än man gör utomlands. De längsta räntorna man får tag på i Sverige är runt 7 år (t.ex. AMF Räntefond Lång). Utomlands skulle det dock inte räknas som lång utan på sin höjd medel. Anledningen är att utomlands är det inget konstigt med 10, 20 eller 30-åriga löptider. I den jämförelsen blir en 7-åring kort.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Hej Jan !
    på slut på din föreläsning artikel 105 du sa nånting som uppmärksammade mig , gällande utländska börshandlare fond , varför tillåter inte Avanza utländska börshandlare fonder. jag hoppas det rätt formulerade fråga.

    / Lukenin

    0
    Gravatar ikon för användaren
    lukenin
    1. Vit pil

      Hej!

      Avanza verkar inte ha velat lägga ned det jobbet för att man ska få tillförse sina kunder med ETF:er.

      Vad jag har fått höra så är det mycket pappersarbete och översättning av dokument som måste göras, detta kravet uppkom efter Mifid2 och vissa aktörer har inte sett någon vinning i att utföra dessa krav.

      Förstår absolut ur bankens synpunkt då ETF:er inte är en jättestor inkomstkälla, men däremot väldigt tråkigt för oss sparare att Avanza, som ska vara spararnas bästa vän, inte vill lösa denna tjänsten åt oss.

      Vi sparare får ligga på Avanza om detta så kanske vi tillslut får tillgång till ETF:erna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  21. Vit pil

    Jag undrar också över den fonden. Det finns en SEF Investmentbolag, men ingen SEF Independent Investmentbolag!?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Katarina
    1. Vit pil

      Enligt vad jag kan se på Jans Shareville så är det samma fond se även mitt svar till Kenneth för någon minut sen (tror det är inlägget under eller över detta)/ Nils

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nils Lif
  22. Vit pil

    Jag hittar inte denna fond hos Nordnet: SEF Independent Investmentbolag

    Heter den något annat?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kenneth Pettersson
    1. Vit pil

      Pröva att söka på SEF ? Investmenbolagsfond A. När jag kollade Jans Shareville så kom jag fram till att det borde vara samma fond

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nils Lif
  23. Vit pil

    Intressant, informativt och professionellt avsnitt som vanligt!

    Jag är inne på samma spår som många i kommentarerna nedan, detta är en portfölj som lämpar sig för att bibehålla ett kapital och förmodligen ett stort sådant. Alla proffsinvesterare nedan hanterar ju långt över några hundratusen och då är det en helt annan sak.

    Jag har avsnittet med Paolo Sodini i åtanke när jag skriver detta och han tycker ju inte att man ska vara för defensiv under 50 år, och är man då under 50 och försöker skrapa ihop sin första miljon är det ju bättre med en 90/10 eller 100/0-portfölj. Jag är av åsikten trots djup respekt för Jans kunskaper att man visst kan ha olika strategier beroende på om man vill att pengarna ska växa eller bibehållas / minimera svängningar. Jag tycker att för mindre belopp under uppbyggnadsfasen är denna portfölj något defensiv, när och om man lyckas få ihop en större förmögenhet som man kan leva på avkastningen ifrån är denna portfölj perfekt för att bibehålla värdet och en jämn avkastning.

    Som vanligt beror ju detta helt och hållet på personlighetstyp också, jag är nog snäppet mer riskbenägen än Jan.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Max
  24. Vit pil

    Någon som har koll på om jag ser valutaeffekten när jag tittar på fondens utveckling ”vecka till vecka” på Shareville?
    – Är det värdet i SEK jag ser eller är det procentuell utveckling i samtliga valutor (SEK/€/$)?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JL
    1. Vit pil

      Det är den procentuella utvecklingen i SEK som man ser på Shareville.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Carl Johnzen
  25. Vit pil

    Hej!

    Intressant och mycket gediget sammanställt av en egentligen gammal modell som känns som att den har hamnat lite i skymundan.

    I avsnittet ”En optimal struktur” skriver du att du skulle lägga ”Långa räntefonder – kapitalförsäkring hos Nordnet”, men du kommenterar inte varför du just här skulle välja en kapitalförsäkring. Finns det en kort motivering till detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Tjärnström
    1. Vit pil

      Jag minns inte riktigt just nu, men jag tror det handlar om att vissa av dessa fonder kan vara utdelande och eftersom de är utländska så blir skatteeffekter bättre i en KF än en ISK eller KF.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej,

      Bra fråga! Jag håller själv på att sätta ihop en permanentportfölj och försökte googla vad skillnaden är mellan att ha de långa räntefonderna i kapitalförsäkring och i ISK. Det verkar ha att göra med utdelningarna och skatt som Jan skrev i sitt svar. Har dock inte kommit på exakt vad den stora skillnaden är. Både iShares Euro Govt Bond 15-30yr (IBCL) och iShares $ Treasury Bond 20+yr (IS04) är utdelande fonder. Det dras vanligtvis en skatt på utdelningen utomlands. För ISK verkar skatteverket göra en avräkning för den utländska skatten automatiskt, för kapitalförsäkring gör Nordnet det själva (om det fungerar som på Avanza, se länkar 1-2 nedan).

      En annan skillnad mellan ISK och kapitalförsäkring är att kapitalförsäkring inte omfattas av investerarskyddet (eftersom det är en försäkring). Skulle nordnet gå i konkurs så har man ingen garanti att man får behålla fondandelarna (även om man har en typ av förmånsrätt, se länk 3 nedan). För mig väger investerarskyddet tyngre när jag bygger en säker portfölj än en eventuell liten skatteoptimering, därför väljer jag ISK.

      xTrackers Eurozone Government Bond 25+ (DBXG) är ackumulerande (dvs återinvesterar utdelningarna direkt). Det bör vara mer skatteoptimalt, och om jag minns rätt även det som Harry Brown rekommenderar i fail safe investing. Av den anledningen kanske DBXG är något bättre än IBCL. Tyvärr finns det inga ackumulerande långa amerikanska räntefonder att köpa via Nordnet, så där måste man tyvärr välja den utdelande IS04 etf:en.

      För mig själv så väljer jag att sätta 2/3 av mina pengar i IS04 och 1/3 i DBXG på ett ISK. Därmed försöker jag avspegla den geografiska viktningen i en global aktiefond. Kanske försöker jag diversifiera mer mellan olika etf:er allteftersom kapitalet byggs upp med månadssparande.

      Källor:
      1) https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/skatt-deklaration/hur-beskattas-ett-isk.html

      2) https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/skatt-deklaration/hur-beskattas-en-kapitalforsakring.html

      3) http://www.investeringssparkonto.se/isk-eller-kf–23158457

      0
      Gravatar ikon för användaren
      AB
  26. Vit pil

    Bra artikel, dock fel att jämföra med omx 30 index utan hänsyn till utdelningar. Om man vill jämföra rikatillsammansportföljens förmåga att prestera som den borde så är 25/25/25/25 index som andra föreslagit ett bra förslag. Dock om man jämför med det som strategin brukar vara d.v.s. index fonder så borde Benchmark return index (alla aktier inkl utdelningar som anses återinvesteras) som har gått upp ca 60 % de senaste 5 åren. Detta visar att rikatillsammans har en jämnare stigning, men tappar avkastning på lite längre sikt.

    Om man skall leva på sina tillgångar så borde en del av ens kapital investeras enligt rikatillsammansportföljen för att få en avkastning med lägre svängning. Dock så borde den större delen vara mest i aktier för att maximera avkastningen och göra det möjligt att lämna vanligt lönearbete när man nått några miljoner i kapital. Om man placerar allt enligt rikatillsammans så sjunker avkastningen väsentligt och då kan man inte utgå från 4 % regeln (att man kan ta ut 4 % av portföljen varje år och aldrig få slut på pengar. Egentligen har man ungefär 95 % chans att det räcker i ca 30 år).

    Det vore intressant om Jan gjorde uträkningar på hur uttag från rikatillsammans portföljen skulle få för historiska utfall och jämföra dessa med de tidigare utfallen. Jag tror att portföljen har kortare livslängd men att utfallen har mindre spridning jämfört mot en 90-10 / 80-20 portfölj.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Niklas
    1. Vit pil

      Jag har inte alls räknat på effekterna men det faktum att utvecklingen är stabilare med denna portfölj borde göra att man ska kunna göra aggressivare uttag utan att riskera att få slut på pengar (eller behöva minska uttaget) på grund av risken att få slut på pengar.
      Om man tänker sig en årlig avkastning på 6% (lägre än det beräknade) så ska man kunna ta ut 4% extra på det och med den stabila utvecklingen bör man ha bra möjlighet att ta ut totalt 10% per år i 25 år. Det är sant att en portfölj som nästan bara innehåller aktier i genomsnitt ger mer men pga risken att få slut på pengar blir man då tvungen att ta ut mindre och löper risken att dö med mycket pengar över. Om man tycker det är ett problem eller inte får var och en fundera över.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  27. Vit pil

    Hej,

    Vill börja med att tacka för ännu ett välunderbyggt och intressant avsnitt!

    Jag har alltid varit en sån som alltid tagit för mycket risk, och bytt strategier minst en gång i kvartalet så när jag hittade dig och dina tankar för något år sen blev det en rejäl omsvängning när det gäller min och min frus sparande, till något som man sover bättre till, men det hindrar ju inte att man vill optimera så mycket som möjligt :-)

    Vi följer fyra hinkars principen med varianten att hink 1 är belåningen på hink 2. Tidigare har vi kört Nybörjarportföljen som 2;an, men efter det här avsnittet så känns det om att Rikatillsammans portföljen är mer passande pga stabiliteten och att den passar bra att belåna.

    Och nu kommer funderingen, av de korta räntefonderna så är ju de två nedanstående inte belåningsbara hos Nordnet. Finns det något bra alternativ tills dessa, eller kan jag helt enkelt skippa dessa två (och öka de andra 3 korta räntefonderna) tills jag har en tillräckligt stort portfölj för att få det belåningsutrymme som jag vill ha? Har du några bra tankar om detta?
    BlackRock iShares € Govt Bond 0-1yr (EUN6)
    Vanguard USD Treasury Bond (VGTY)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    NiklasG
    1. Vit pil

      Svarar mig själv, insåg just att SEF investmentsbolagsfonden inte heller är belåningsbar förutom:
      BlackRock iShares € Govt Bond 0-1yr (EUN6)
      Vanguard USD Treasury Bond (VGTY)
      SPDR Bloomberg Barclays 10+ Year U.S. Corporate Bond (SYBN) 

      Men jag valde att strunta i det även om jag hade föredragit att ha hela portföljen belåningsbar istället för 80%…

      Drog en fråga till Nordnet om deras kriterier för om en fond/ETF ska vara belåningsbar eller inte.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      NiklasG
  28. Vit pil

    Hej,

    Det vore intressant att jämföra RikaTillsammansPortföljen med en traditionell kapitalförsäkring hos tillexempel Skandia över lång tid. Klarar försäkringsbolagen i sin traditionella kapitalförsäkring att ”klå” RikaTillsammansPortföljen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    PerJ
    1. Vit pil

      Borde vara relativt enkelt att kolla om man kan få historik och nyckeltal såsom Sharpe-kvot. Skulle vara spännande att se faktiskt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  29. Vit pil

    Hej Jan,
    varför jämför du inte med index för hela stockholmsbörsen? Att bara jämföra med storbolagsindex under en period av rätt skral prestation blir ju lite förskönande för RT-portföljen…

    Ber om ursäkt om denna fråga redan besvarats i tidigare inlägg. Ignorera detta inlägg bara i s f.

    I övrigt ser RT-portföljen mycket intressant ut om man har en större summa att investera!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    henrik hj
    1. Vit pil

      Håller helt med! Det är dock Nordnet / Shareville som gör det. Det korrekta är att jämföra med ett 25/25/25/25 index. Det är dock ganska omständigt så det gör jag bara en gång om året i samband med ombalanseringen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack för svaret Jan. Ha en fin helg

        0
        Gravatar ikon för användaren
        henrik hj
      2. Vit pil

        Det beror väl på lite vilket index man bör jämföra med. Jag kan egentligen tycka att det är rimligt att jämföra med ett globalt index som inkluderar utdelningar för grundalternativet vid sidan av portföljerna är väl en global indexfond. Att jämföra med ett 25/25/25/25-index mäter bara hur pass bra portföljen är uppsatt (och eventuella valutaavvikelser) och handlar bara om att se om det finns någon finputsning värd att göra vad gäller fonder som ingår.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan-Olov Andersson
  30. Vit pil

    Jag hade blivit enormt glad om Lysa om kom med en sådan här lösning där man kan ställa in 25/25/25/25 och sedan luta sig tillbaka :-)

    För tillfället använder jag Lysa till 3 portföljer Aktier/Räntor 90/10, 60/40 och 20/80.

    Sista steget för Lysa vore att dom erbjuder belåning likt Nordnet, då flyttar jag sannolikt 100% av allt kapital ifrån Nordnet till Lysa.

    Glad midsommar!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    William Teodorson
  31. Vit pil

    Hej Jan och Caroline och tack för ert fina arbete med att uppdatera tidigare artiklar. Jag har jämfört era rekommendation om hur bygga RikaTillsammansPortföljen med den portföljen ni har på Shareville och den stämmer på alla utom på en. I artikeln ovan så rekommenderar ni EFTS Physical Gold (VZLD) och på Shareville så har ni Xetra-Gold (4GLD). Har kollat kommentarerna för 2019 om det är någon annan som uppmärksammat detta och det är det inte och inte heller kan jag hitta någon notering om detta i artikeln ovan. Uppskattar ett svar då jag står inför att bygga en RikaTillsammansPortfölj. Hörs vi inte innan midsommar så ha en trevlig sådan/ Nils

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nils Lif
    1. Vit pil

      4GLD gick att köpa i början av året men tyvärr inte längre. Därför har den i artikeln ersatts av VZLD och GZUR som är identiska fonder som faktiskt går att köpa.

      Tack för de fina orden och glad midsommar!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  32. Vit pil

    Tack för jätte intressant artikel. Det verkar vara svårt att få ihop denna portföljen och med Boullion så blir avgifterna lite högre. Skulle ett lätt alternativ kunna vara Betterwealth på en medelhög nivå?
    De har guld – men inte like hög % som permanet portföljen föreslår och och som du skriver har de byggt en portfölj på tillgångar som inte korrelerar??

    0
    Gravatar ikon för användaren
    lazypants
    1. Vit pil

      Ja, det är det som är problemet med den här portföljen tyvärr. Den är inte helt enkel att få ihop. Tyvärr är better Wealth inte riktigt alternativ till Rikatillsammans-portföljen då du inte kan styra tillgångsslagen och deras val skiljer sig över tid beroende på korrelationer mellan tillgångsslag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Jag är riktigt sugen på att sätta upp denna portfölj för mina ITP-pengar, de ligger i SEB och LF, men man kan ju glömma att hitta dessa papper där.

    Skulle man kunna hitta en förenklad portfölj, eller direkt motsvarande med det utbud som finns för ITP?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    djac
    1. Vit pil

      Tyvärr, jag har inte lyckats få ihop någon annan variant av den här portföljen. Sorry.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Tack för ett väldigt bra avsnitt.
    Du har tidigaree i flera program snackat om det viktiga i att välja fonder med låg avgift. Finns det någon översikt på årlig förvaltningsavgift av dessa fonder och ETFer?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Robert
    1. Vit pil

      Några av dem finns med på sammanställningen ”Bästa fonderna 2019”. Tyvärr finns ju inte så många alternativ där man kan välja en annan fond med billigare avgift. Så här blir det tyvärr att man får ta det man får i avgift.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Hej,

    Jag har en fråga. Vi har idag en buffert som egentligen är lite för ”stor” så vi tänkte investera ca:100 000kr för att minska bufferten.
    Jag hade tänkt att investera dom 100 000kr enl. Rika tillsammans portföljen. Men sen läste jag att rekommenderat minsta investering i denna portfölj var 200 000kr.
    Det förstår jag inte riktigt varför? Finns det något negativt med att man köper mindre andel i varje fond?

    Förövrigt tack för väldigt bra artiklar och hemsida:-)

    Med vänlig hälsning,
    Pär

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pär
    1. Vit pil

      Det var mest att tidigare fanns inte så mycket alternativ och då tänkte jag att 200 000 kr blir 50 000 kr i gulddelen, med 500 kr i avgift på BullionVault blir det ca 1 % och inte mer i förvaltningsavgift. Men kör man som jag på Nordnet så är det görbart även med mindre belopp än 200 000 kr.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej,

        Tack för snabbt svar. Jag har Nordnet så kommer köra på det upplägget isf.

        Återigen tack för en bildande sida och podcast.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Pär
    2. Vit pil

      Hej Pär!

      Ja det finns en nackdel till att investera mindre belopp i just RikaTillsammans-portföljen, vissa av tillgångsslagen som ska vara i en sådan portfölj är lite dyrare att investera i, så att investera mindre belopp blir kostsamt och ger då inte samma effekt som man hade velat ha i portföljen.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  36. Vit pil

    Jag försöker lägga in det som månadssparande på Nordnet, men det verkar inte gå att göra för ETFer? Det är endast några Black Rock, Xact och Xtrackers om går att månadsspara i. Finns det något tips hur jag kan göra för att så mycket som möjligt automatisera det?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Nej, det går tyvärr inte att månadsspara i dessa. Man får balansera om en eller flera gånger om året tyvärr.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  37. Vit pil

    Årtalen (x-axeln) på grafen ”RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.” är felsorterade.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl
  38. Vit pil

    Tack för ett jätteintressant avsnitt! Har du nån koll på hur bra/dålig rikatillsammans-portföljen är ur ett hållbarhetsperspektiv?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    MR
  39. Vit pil

    Är det någon ide att byta ut sin nybörjarportfölj 60/40 mot rikatillsammansportföljen, har den som mellanriskportfölj nu?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sleeper
    1. Vit pil

      Det var ju redan besvarat såg jag nu:)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Sleeper
  40. Vit pil

    Hej Jan,
    Jag får börja med att tacka för ett trevligt avsnitt.

    Har du någon känsla för hur stor del av Rika tillsammans portföljens uppgång som är kopplad till $ och € uppgång de senaste 2-3 åren? Jag vill försöka få en uppfattning av förväntad avkastning, men oroas av att det jag ser på Shareville till stora delar är kopplat till det stora fallet för svenska kronan…

    Vänliga hälsningar
    JL

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    JL
    1. Vit pil

      Det blir självklart lite ”valutadoping” när man ser värdet i svenska kronor nu efter ett par år av nedgång.

      Kolla på ishares.com och grafen för iShares MSCI Sweden ETF. dvs en sverigefond mätt i USD. Den gått ungefär plusminus 0% på 5 år. Från 17e Juni 2014 till idag.
      Det är måhända lite orättvist för vi hade en topp just i juni år 2014 och zoomar man ut till 10 år så ser man en uppgång på +140%.

      Kontentan blir väl att man måste vara investerad och helst så brett som bara går för att säkra sig mot den här typen av valutasvängningar… För det värsta är väl ändå om man suttit med sparkonto i SEK de senaste fem åren?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle2
      1. Vit pil

        ”För det värsta är väl ändå om man suttit med sparkonto i SEK de senaste fem åren?”

        Yes. Där är jag. 2 miljoner på sparkonto med 1% ränta men på något sätt påverkas man ändå inte eftersom vår inflation vägrar stiga trots valutaförsvagning. Våra butiker kanske har för bra marginaler fortfarande men snart måste dom börja höja priserna om SEK faller ännu mer. Riksbanken har ju förlängt sitt stödköpsprogram (d.v.s. man trycker upp mer pengar) så förhoppningsvis så låt oss se vad det slutar med.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        J
  41. Vit pil

    Du använder rådgivare, pensionsförvaltare osv som exempel på proffs som har mycket räntefonder. Jag vet inte om jag tycker att det är ett särskilt argument eftersom de har lite andra incitament än en civil småsparare. Dessa ”proffs” har ansvar för andras pengar och det vore väldigt jobbigt för dem om värdet på deras kunders investeringar helt plötsligt halverades. De vet att gemene man skulle gå i taket om de såg sina pengar minska så mycket. Därför tar de den mer säkra vägen med lägre avkastning men mindre djupa dalar även om det är sämre i långa loppet. En normal person som inte är så insatt i börsen är mer rädd för att förlora pengar än de är intresserad av att maximera vinsten så därför agerar de som förvaltar andras på ett visst sätt som egentligen är det bästa. Samma sak med de som har sjukt mycket pengar. De har liksom cash för flera livstider och behöver inte maximera vinsten utan nöjer sig med att puttra på i lagom tempo.

    Vi som däremot är intresserade, känner till hur börsen svänger och vill att pengarna ska växa hyfsat fort så att vi kanske kan gå i pension lite tidigare eller bli ekonomisk fria vid 40-50-årsåldern.. vi vill maximera och därmed skippa räntefonderna. Det gäller dock att inte freaka ur och det bästa sättet att inte göra det på är att hela tiden mata information om hur börsen fungerar så att man inte blir överraskad eller grips av panik när när man ett enskilt år gått back 20-30-40 procent.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Joppa
    1. Vit pil

      Det som är lätt att bortse från är att börsen gått upp ganska bra i dryga 10 år nu. På 80- och 90-talet hade vi en uppgång på ca 20 år så vi kan ju kanske har ytterligare 10 år kvar men det är inte säkert så. Med risk att titta för djupt i spåkulan kan vi tänkas råka ut för att en portfölj som innehåller 25% guld får en betydligt bättre utveckling än en aktietung portfölj under 20-talet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  42. Vit pil

    Är inte RT-portföljen bara ett sätt att förbereda sig för en krasch? En krasch kan komma när som helst osv.
    Och har inte mer pengar förlorats i förberedelserna än vad som förlorats i själva krascherna? Finns nått sånt känt citat

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Juan
    1. Vit pil

      Ja, det finns ett citat ”mer pengar har förlorats på att stå utanför marknaden än att vara inne i den” som framförallt handlar om marknadstajming. I det här fallet tycker jag inte det. Det här är en portfölj som är bra oavsett marknadsklimat och en krasch kommer inte synas särskilt mycket i den. Det andra resonemanget (att ha allt i aktier och tjäna mer i längden) bygger ju på att man klarar den psykiska påfrestningen i att inte sälja i en nedgång och samtidigt vara trygg i att man har en bra portfölj. Det kommer ju ner till om man vill ha en jämn, stabil men kanske inte maximal avkastning eller maximal, men väldigt ojämn avkastning.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  43. Vit pil

    Hej Jan,

    Först och främst vill jag passa på att gratulera p.g.a. tillökningen i familjen och att ni på 18 år blivit 1,4 miljoner SEK fattigare =).

    Sen vill jag även tacka för en trevlig artikel om rikatillsammansportföljen som jag är väldigt intresserad av. Tillhör den skaran människor som storsparar men inte gillar allt för hög risk. Att se min portfölj backa -30% är inget jag hade klarat av (tror jag inte i alla fall).
    Har för tillfället ca. 2 miljoner kronor sparat. Äger ingen bostad (vet inte om jag ska köpa eller vänta på en korrigering??). Har inte heller någon sparhorisont men jag tänker mig att jag inte vill låsa pengarna till börsen på mer än 10 år. Samtidigt är väl kanske inte sannolikheten så stor att jag skulle behöva mer än hälften av pengarna vid ett bostadsköp.

    (1) Jag har gått i planerna att lägga ca. 350 000 kr åt sidan på ett sparkonto som ger mig ca. 1% ränta som en buffert för om jag behöver köpa bostad.

    (2) Köpa RT portföljen som en engångsinsättning för 1,4 miljoner

    (3) Månadsspara resten (250 000 kr) på 12 månader och fortsätta med 10% av lönen varje månad

    Låter det som ett bra upplägg?

    När det kommer till RT portföljen tycker jag att gulddelen är mest komplicerad. Vad händer ifall BullionVault går i konkurs? Hur säljer man sitt guld ifall en marknadsplatform för ändamålet inte finns?
    Hur styrker man sitt ägarskap? Via advokat och domstol? Låter dyrt.

    Tycker det låter mycket smidigare med ETFS Swiss Physical Gold. Nackdelen är väl att dom förvarar guldet i affärsbanker som skulle kunna lägga beslag på tillgångarna vid finansiella problem.

    En del propagerar för 80% Guld / 20% Silver…Men du har inget silver i den portföljen?
    Skulle jag följa ditt exempel hade jag behövt köpa guld för 280 000 kr. Hade du köpt allt via BV i så fall och utelämnat ETFerna?

    Är bara sugen på att få pengarna investerade och slippa se dom tappa i värde med inflation och valutaförsvagning.

    MVH

    0
    Gravatar ikon för användaren
    J
    1. Vit pil

      Tack till gratulationen. Ja, det är en skitdålig affär med barn, och vi har gjort den två gånger… 😂

      Svårt för mig att säga något om upplägget, men det låter väl inte orimligt. Kolla gärna artikeln om fyra-hinkar-principen.

      När det gäller dina frågor kring BullionVault – kolla gärna deras FAQ – här och här. Det bokförs ju precis som i Sverige utanför deras balansräkning och kan aldrig bli något som dras in i ett konkursbo. Sedan behöver man ju inte lägga allt hos BV, man kan ju ta en del där och en del i ETF:er. Så gör jag.

      Jag har faktiskt silver, till och med enligt 70/30, men det är en spekulation som jag gör. Finns inget direkt evidensbaserat stöd för det. Det är ju enkelt att göra via BullionVault. Lycka till och tack för din kommentar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  44. Vit pil

    Oj här var det mycket kommentarer. Inte säkert man syns i bruset då.
    Men en sak jag tror du glömmer Jan när du pratar om räntefonder och att skydda kapitalet. Den vanliga småspararen har inga betydande summor pengar att skydda. Jag tror det är därför man förkastar räntefonder för att man har ingen förmögenhet att skydda än. Räntefonder är något som borde introduceras först på ålderns höst eller när det börjar bli dags att använda pengarna. Ska en 25 åring sitta med räntefonder i 25-30år? Räntefonder sia vi väl bara ha för pengar kortare än 5 år?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Megan
    1. Vit pil

      Ja, fast då gör man ett annat misstag. Jag anser att man ska ha samma strategi oavsett hur mycket pengar man har. Ett problem som jag har sett mer än en gång i min närhet är att folk tar alldeles för mycket risk i början, bränner sig och sedan kommer de aldrig tillbaka igen eftersom ”man bara förlorar pengar på aktier”. Då har man liksom gjort dubbelfel. Jag tror därför att det är rätt som du skriver, det är en stor anledning men det är också ett nybörjarfel. Risknivå och strategi ska läggas utifrån ett mål och en plan, inte utifrån hur mycket pengar man har. Tänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  45. Vit pil

    Hej Jan,

    Stort tack för ytterligare ett utomordentligt avsnitt. Väldigt tänkvärt som alltid!

    Ska det inte vara några råvaror (bortsett guld) i den här portföljen?

    En kommentar ang Avanza Zero. Den följer SIX30RX och har gått nästan 40% på 5 år. I skrivande stund 37,6%.
    OMXS30 exkluderar utdelning så är därför ett dåligt jämförelseindex. Varför det används på shareville kan man ju fråga sig men det ger väl en viss feel-good känsla? :)

    Jag gissar att mycket i den fina uppgången på RikaTillsammans portföljen hänger ihop med dollaruppgången. Av en ren slump(?) så har även USD/SEK gått +43% på fem år.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kalle2
    1. Vit pil

      Jo, absolut. Jag funderar faktiskt att ta med både råvaror och en REIT (=fastighetsfond) vid nästa ombalansering. Men då börjar man röra sig från Permanent-portföljen mot en allvädersportfölj. Vilket inte behöver vara negativ.

      Håller helt med dig i övriga kommentarer.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  46. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har en fråga om hur jag kan tänka när jag ska balansera om Rikatillsammans-portföljen när det har blivit en övervikt på guld (över 25%). Om jag äger fysiskt guld via nätmäklare så kostar det mig en slant att sälja av guldet på grund av spreaden mellan köp och sälj-pris.

    Det jag funderar på är om det inte är någon ide att sälja av guldet alls då det kostar mig att sälja det, och istället justera portföljen genom att sätta in mer pengar på de övriga tre delarna?

    Att balansera om portföljen varje år så att det är 25% i fysiskt guld känns inte lika praktiskt och är kostsamt som sagt än att ha guld i fonder och ETFer. Är det bättre att tänka att fysiskt guld får stiga upp till 30% av portföljens värde (en rörelse på 5%) innan jag ens ska tänka på att sälja av det på grund av försäljningskostnader? Och då låta portföljen vara lite obalanserad från år till år?

    Hur tänker du gällande detta? Säljer du av ditt fysiska guld någon gång för att balansera din portfölj så att du kan köpa och balansera upp de övriga tre delarna om det behövs? Och vart går i så fall din gräns, är det en rörelse uppåt på 5%? Om detta inte har hänt dig än, hur ser du på framtiden i så fall?

    Det är väldigt intressant att följa din blogg och läsa dina analytiska blogginlägg! :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tommy
    1. Vit pil

      Det finns en hel del simuleringar av permanentportföljen på historiska data där ombalansering görs först när ett tillgångsslag är mer eller mindre än 10 procentenheter från 25% (dvs över 35% av portföljvikten, under 15% av portföljvikten), och i många simuleringa är det till och med fördelaktigt (=”låta vinnarna löpa”). Detta var också vad Harry Browne föreslog, bl.a. för att undvika ombalanseringsavgifter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Luc
      1. Vit pil

        Håller med. Jag var trött när jag avslutade artikeln igår och kanske stirrar mig blind – har jag sagt emot det i artikeln ovan?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  47. Vit pil

    Hej
    Vilken risknivå skulle du säga att RikaTillsammansportföljen ligger på och kan man räkna ut sånt själv beroende på portföljens sammansättning av olika tillgångsslag?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Levy
    1. Vit pil

      Jättesvårt att säga något konkret, men Nordnet bedömer den på det gröna på sin skala grönt till rött. Jag skulle själv spontant gissa en 4 på en skala 1 till 7.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  48. Vit pil

    Hej Jan!
    Jag funderar lite på det här med att köpa guld genom bear-bull-certifikat, med hävstångseffekt.
    Har jag missat något eller fungerar dessa certifikat som fysiskt guld?
    I så fall skulle man enligt modellen i det här reportaget kunna spara med, låt säga ett bull-certifikat (eftersom det är råvarans värdeökning vi är ute efter) med hävstång på 12.
    Om vi ponerar att det finns 100 000 att investera enligt modellen så skulle man då istället för att investera 25 000 i vardera post kunna investera ca: 2 700 i bull-certifikatet och ca: 32 500 i de övriga posterna vardera. Resultatet av detta skulle bli i avkastning som att man investerat ca: 130 000 med en post i fysiskt guld.

    Tänker jag rätt eller speglar bull-certifikatet marknaden på något annat sätt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JoB
  49. Vit pil

    Har du något tips på en bra fond som investerar i reala tillgångar? Det spelar ingen roll om det är fysiskt guld, silver andra råvaror, fastigheter, skog eller mark. Bara det inte är dåliga fonder du ej rekommenderar med så kallat ”pappersguld” som gör det osäkert om man verkligen äger den reala tillgången i verkligheten.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
  50. Vit pil

    Känns som Jan inte följer kommentarer på den här sidan (längre).
    Jag har samma fråga med köp av ETF:er för guldpapper.
    Kanske finns det inte längre några sådana som kan köpas på ett enkelt sätt från Nordnet eller annan handlare.

    Jag tror att det är bättre att skriva en fråga på ”Frågor och Svar” sidan, där Jan verkar vara aktiv att svara.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Markku Siipola
    1. Vit pil

      Hej Markku,

      Jag försöker följa kommentarerna, det är bara att jag har lite mindre tid just nu på grund av tillökning i framiljen. När det gäller guldpappren så beror det på MiFid II och jag rekommenderar att man kollar artikeln:

      Där jag går genom vilka guld-fonder man kan välja istället. Eventuellt är även fonden Pacific Precious ett alternativ som jag håller på att utvärdera.

      Lycka till med ditt sparande!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  51. Vit pil

    Hej hej. Har problem att följa rekommendationerna ovan. Har nordnet men SPDR Gold Trust (GLD) blockas när man väl ska köpa, detta pga Mifid 2. Sedan blockas även iShares 20 Year Treasury Bond ETF när man väl köper, då med skälet ”Din order gick inte igenom, investeringsprodukten är inte lämplig för distribution till retailkunder hos Nordnet.”

    Är inlägget inte anpassat till Mifid 2?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hannes
  52. Vit pil

    Vill bara säga tack! På två år har jag lyckats spara ihop 100.000:- vilket är otroligt mycket pengar för mig som låginkomsttagare. Tack vare dig har jag blivit mer ekonomisk och mindre slösaktig. Jag har följt den här metoden som jag tycker verkar väldigt vettig. Det har tillochmed blivit kul att spara pengar när man ser dem växa.

    Min fråga är hur mycket pengar ska man ha i ett sådant upplägg med ränte och aktiefonder? Sparar i Avanza isk och har köpt efter dina råd under 2017 & 2018.

    Mitt mål är ett långsiktigt sparande för att sedan kunna leva på avkastningen eller dryga ut kassan/pensionen med avkastning.

    Mvh
    F

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Bra jobbat, härligt att du fått upp intresset också!

      Vet inte om jag förstår frågan rätt, men syftar du på RIkaTillsammans-portföljen? Där brukar Jan prata om minst 200 000 kronor då den kan vara komplex att bygga ihop och att kostnaderna kan försvåra för mindre belopp.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  53. Vit pil

    Hej Jan!

    Enligt ditt inlägg med bok-rekommendationer har jag läst The Permanent portfolio av Rowland & Lawson (baserad på Harry Brownes idéer) men jag hittar inga, enligt mig, jättetydliga råd i den för hur man bör göra för att bygga upp den i ett land som Sverige. Jag försöker dock matcha mina lärdomar därifrån med de råd du ger i inlägget här.

    Som jag förstår det är det grundläggande för portföljen att de fyra tillgångsslagen befinner sig i samma ekonomiska klimat (exempelvis tillväxt eller recession) för att kunna balansera varandra på ett bra sätt och tillsammans generera en tillväxt med låg volatilitet.

    Bor man i USA blir det enkelt då mycket av tillgångarna kan vara placerade inom just det landet. Jag kan ha indexfonder, pengar och obligationer med fokus på just det landet. Guldet tänker jag mig vara globalt kopplat hur man än gör.

    Bor man i ett litet euroland blir det också ganska enkelt. Jag tolkar det som att författarna rekommenderar att man sprider ut sig över Eurozonen då hela det området påverkar det lilla landet mycket samt att de ingående länderna har gemensam penningpolitik i och med euron. Alltså, fokus på europeiska indexfonder, korta räntefonder i euro och långa obligationsfonder inom eurozonen.

    Men när vi kommer till Sverige så är landet litet och beroende av andra, samtidigt som vi inte har euron. Man kan ju köra på eurozonen likt föregående exempel, men Sverige har ju egen penningpolitik så det kanske blir stora skillnader mellan det ekonomiska klimatet i Eurozonen och Sverige.

    Jag tolkar det som att du fokuserar på en global portfölj då det finns index- och obligationsfonder från såväl EU som USA. Tolkar jag dig rätt då?

    Vad är det som gjort att du valt att lägga fokus just globalt? Går det lika bra att fokusera mycket bara inom EU? Hur tänker du där?

    Att få svar på den frågan känns som en viktig grundförståelse när man ska börja bygga på en Rika-tillsammansportfölj.

    Tack än en gång för en bra blogg!

    Ps. Tips på en sak att ta upp kan vara hur man organiserar sig på tex Nordnet med olika isk och vp-konton för bättre statistisk översikt. Ex om man vill ha en lekportfölj eller dylikt på eget konto och en Rika-tillsammansportfölj på ett annat. Ds.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hannes
  54. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har läst boken om portfolion som du nämner bland dina bokrekommendationer (alltså, the permanent portfolio av rowland och lawson). Läste den med stort intresse, en väldigt bra bok! Stort tack! Men, en sak förstår jag inte helt.

    Jag har en fråga som jag tycker är viktig om man själv ska fortsätta jobba med portföljen långt framöver, för det är ju långsiktigt som är planen!

    Man kan ju bygga denna portfölj lite olika beroende på var man bor i världen. När jag läser i boken rekommenderar de att om man bor i ett litet land i EU så kan man försöka bygga upp innehavet inom eurozonen (sid 208 o framåt). Nu är det kanske ett land med euro som de syftar på men ändå.

    Jag ser samtidigt att du har såväl amerikanska som europeiska obligationsfonder samt aktier från hela världen i dina rekommendationer. Jag antar alltså att du försöker hålla portfolion internationell? Är det så?

    Har du några tankar att dela med dig kring detta? Varför tar du in hela världen och inte bara eurozonen? Jag tänker att det är viktigt att vara noga med att förstå inom vilken ”ekonomi” som ens guld, aktier och obligationer ska slå emot varandra och även just varför man gör det valet.

    Tack än en gång för en toppenblogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hannes
    1. Vit pil

      Ja, precis. Det känns inte riktigt som att jag litar på Eurozonen och känner (kanske felaktigt) att det är bättre att gå globalt som i de andra portföljerna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  55. Vit pil

    Hej,
    Älskar blogg och podd. Stort tack för det ni gör. Fråga: när ni pratar om/skriver ”fysiskt guld” menar ni då att man ska investera i fonder som typ pacific precious som investerar i guld eller menar ni att man ska köpa guld man kan bita i och gömma i golvet. Det är inte helt tydligt för nybörjare.
    Mamman

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mamman
    1. Vit pil

      Ja, fysiskt guld är sådant man kan ta i, bita i och gömma i golvet. Ska bli tydligare med det i framtiden, så tack för feedbacken. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  56. Vit pil

    Hej, läser dina olika portföljer , lär mig lite varje dag. Dina förutsägelser om börsfall 1-2 ggr på en 15 års period medför att mitt intresse för krockkudde. Jag avser investera
    Inom detta år och anar att en börsnedgång kommer inom 5 år. Därmed är det sannolikt vettigast att va extra trygg även om ingen kan veta nåt om framtiden.
    Hur köper jag guld?om nu det är bra med det scenariot. Vet inte hur jag enkelt köper mig en portfölj för alla väder. Har du skrivit nåt om hur man går tillväga rent praktiskt i alla dessa olika inköp av dess komponenter?
    Tacksam för allt du skriver o säger på bloggen, mvh TW

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Torvald
    1. Vit pil

      Tack Torvald, jag kommer att återkomma inom kort med hur man kan köpa guld på bästa sätt via Nordnet / Avanza. Om man kan tänka sig gå utanför dem, så är Bullion Vault (annonslänk) bäst enligt mig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  57. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för ett jättebra inlägg!

    Jag har just läst ett avsnitt i boken Money Master The Game av Tony Robbins där Ray Dalio lägger ut en strategi för hur många procent han skulle råda en ”vanlig person” att investera i de olika kategorierna.

    Han råder:
    30% stocks
    15% Immediate bonds
    40% long term us bonds
    7,5% gold
    7,5% commodities

    Har förståelse att procentsatserna kan variera något gentemot din strategi men min egentliga fråga är vad det finns för fördelar och nackdelar med att köra på amerikanska alternativ när jag bor i Sverige? Jag ser ju i dina exempel att du använder svenska indexfonder till exempel.

    Vad bör jag tänka på här?

    Tacksam för att få lite mer förståelse och höra din åsikt.

    Mvh
    Peter

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Ja, jag tycker det är svårt just nu av ett par anledningar. Den främsta är att det är svårt för oss att få ihop den här portföljen i Sverige på grund av att vi inte längre kommer åt amerikanska ETF:er. Det andra är att Dalio också använder väldigt mycket belåning på den här portföljen för att få upp risken och avkastningen. Så det är ju lite klurigt. Min ambition är att kunna skriva lite mer om det här nu under våren när vi vet hur det kommer att bli med ETF:erna och vilka möjligheter vi har här i Sverige.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Ok tack för svaret! Märkte också när jag pratat med både avanza och nordnet att det blir svårt.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Peter
  58. Vit pil

    Hej Jan och tack för en fin och inspirerande blogg med portföljförslag. Jag har tittat en del på Quattro Staggioni portföljen och den passar mig bra. Läste även på Mikael Sydings blogg att han rekommenderar denna strategin med en vinnaromviktning till Q.S-portföljen: Man ökar procentinnehavet i aktieandelen med 15% för varje negativt år på börsmarknaden från 25%, 40%, 55% upp till 100% men likaså att minska aktieandelen med 6% för varje positivt år, ned till en gräns på t.ex. 5%. Är det något man ska försöka sig på tycker du?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hugo
  59. Vit pil

    Hej.
    Tack för mycket intressant information. Jag har precis som många andra precis börjat med mitt egna sparande tack vare din blogg. Här kommer därför en väldigt mycket nybörjarfråga.

    Du skriver hela tiden om portföljer, är det som menas med det själva ISK-kontot? Alltså om man vill ha flera olika portföljer öppnar man då ett nytt konto för varje portfölj och det är de fonder och aktier o.dy. som ligger på det kontot som utgör just den portföljen?
    Tack för svar.
    /Micke

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mikael
    1. Vit pil

      Ja, man kan kalla ett ISK-konto för en portfölj. Ja, det går precis som du skriver. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  60. Vit pil

    Hej! Om man ska komma igång med rikatillsammans portfölj behöver man ha buffert med pengar liksom nybörjarportföljen? Jag undrar eftersom i så fall behöver man kontanter både som buffert och i portföljen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Panagiotis
    1. Vit pil

      Ja, jag skulle alltid rekommendera att ha en buffert vid sidan av portföljen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  61. Vit pil

    Hej, är en kille på 26år som idag sänkt in 130k i rikatillsammans portföljen dividerat i de nästan 30 olika aktier/fonder. Du nämner att man kunnat förenkla genom att bara investerat i de 4 olika fonderna som du listat. Kan jag i framtida investeringar hålla mig till dom 4? Blir ju betydligt mindre arbete än att sprida ut ett månadssparande över 29 olika fonder. Hoppas du förstår min fråga

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kristian
    1. Vit pil

      Jag skulle nog rekommendera den stora i alla fall, man kan bli för utsatt i den med bara fyra fonder. Det kommer att komma en uppdatering till jul och då kommer jag se över det i detalj.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  62. Vit pil

    Hej Jan!

    Ännu en gång, stort tack för den här bloggen! Den är min bibel för nästan allt som har med investeringar o göra.

    Jag håller just nu på att sätta upp min rikatillsammans-portfölj och har gjort mycket research på bloggen rent konkret vad jag ska välja. På Deflationsfronten har jag tänkt köra fördelningen:

    iShares Euro Govt Bond 15-30yr UCITS ETF (Dist)
    – 25%
    db x-trackers II iBoxx Sovereings Eurozone +25 UCITS ETF 1C
    – 25%
    iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF
    – 25%
    iShares 20+ Year Treasury Bond ETF (TLT)
    – 25%

    Men när jag precis gick in för att köpa
    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF 1C (DBXG)
    så finns det inga säljare, inga köpare o inget pris,
    hur kommer det sig?

    Bästa hälsningar,
    Max

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Max
  63. Vit pil

    Hej!

    Vad ska man göra med kontanterna? Ska man ha dom hemma?

    :)

    Ska börja följa dina sparråd och glädjer mig att sätta igång.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Jag skulle säga korta räntefonder eller sparkonto med insättningsgaranti.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  64. Vit pil

    Hej Jan!

    Detta är min första kommentar och jag vill först tacka för allt arbete du lägger ner på att informera oss ”vanliga” sparare.

    Jag har nu försökt komma fram till en ”egen” portfölj som jag försöker förstå om den är bra eller dålig. Den ser ut såhär:

    Siffror inom parentes är avgiften.

    Hos Avanza 1000 kr:
    10% SPP Aktiefond Europa (0,2%)
    25% Läns tillväxt (0,4%)
    10% Swedbank Robur Access USA (0,2%)
    30% Läns global (0,2%)
    25% Spiltan Aktiefond Investment (0,2%)

    Hos SEB 800 kr:
    50% SEB Etisk global indexfond (0,4%)
    15% SEB Europa indexfond (0,4%)
    25% SEB Sverige indexfond (0,4%)
    10% SEB USA indexfond (0,4%)

    Jag sparar just nu totalt 1800 kr i fonder (enligt ovan).

    Jag har en tjänstepension hos SEB på ca 400 KSEK som har samma fördelning som SEB-fondportföljen ovan.

    Parallellt med detta sparar jag 3000 kr på ett sparkonto med 0,9% ränta (månadsvis kapitalisering) samt 2000 kr på ett sparkonto med 0,65% ränta (årsvis kapitalisering).

    När jag nått en buffert på sparkonto motsvarande två nettolöner tänker jag flytta sparandet så att jag sparar ca 3500-4000 kr i fonder (fördelning mellan SEB/Avanza är jag osäker på) och resterande på något av sparkontona.

    Har bostadsrätt värderad till 5,7. Har lån på 2,6 till 1,22%.

    Mitt bekymmer är att jag inte kan se hur jag bäst fördelar 3500-4000 kr mellan olika fonder och mellan SEB och Avanza, sparkonton och eventuell amortering (amorterar inte idag) etc. Anledningen att jag inte flyttar allt till Avanza är att jag vill ha något kvar hos SEB så de fortsätter ge mig bra ränta.

    Att fråga banken om råd vill jag inte eftersom de bara vill sälja dyra blandfonder och det är jag inte intresserad av. Har provat deras ”rådgivning” och den var inte imponerande.

    Jag tar tacksamt emot alla dina synpunkter kring ovan angivna förutsättningar.

    Jättetack på förhand,
    Fredrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Jag glömde nämna en sparhorisont på 10 år plus.

      Åter tack!

      /Fredrik

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Fredrik
  65. Vit pil

    Tack för en lärorik artikel. För dina olika portföljer dvs nybörjarportföljen och rikatillsammansporföljen. Är den ena mer eller mindre lämplig beroende på om man är över eller under ett visst belopp som man kan investera i en portfölj?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
  66. Vit pil

    Hej,
    Förstår att det är mycket med en ny (bra) bok… men jag undrar om det kommer en ombalansering av En portfölj för alla väder, eller är tanken att man ska se på Shareville vad som händer?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    teadrinker7
    1. Vit pil

      Det kommer, förhoppningsvis innan mars månads utgång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  67. Vit pil

    Hejsan Jan, tack för en informativ och tankeväckande blogg.

    Är förhållandevis novis med nyvunnet ekonomiskt intresse, satte för en liten tid sedan ihop en variant av nybörjarportföljen med en fördelning som nedan:

    20% SPP Aktiefond global
    20% Länsförsäkringar Global Indexnära
    5% Avanza Zero
    5% Spiltan Aktiefond Investmentbolag
    10% Swedbank Robur Access Asien
    2,5% SPP Aktiefond Europa
    2,5% AMF Aktiefond Europa
    5% Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära
    10% IKC Avkastningsfond
    10% Spiltan Räntefond Sverige
    10% AMF Räntefond Lång

    därtill påbörjade jag ett månadssparande som ska fylla på portföljen proportionerligt. Ett par dagars research har dock lämnat mig mer lyhörd för de varningssignaler som finns för en annalkande börskrasch. En kinesisk bostadsbubbla, konstgjorda andningen som ”räddade” oss ur förra krisen och en kinesisk bostadsbubbla och allt vad det heter. Självklart är det omöjligt att veta när, om, hur, etc. Men övertygande argument för att det skulle kunna hända har gjort mig mer nyfiken på rikatillsammans-portföljen – är beredd att acceptera lägre avkastning för mindre volatilitet och framförallt mindre oro. Håller fortfarande på att sätta mig in i allt det praktiska det innebär att omjustera från nybörjarportföljen till rikatillsammans-portföljen och tänkte besvära dig med några frågor ifall du har tid:

    1. Hur skulle det fungera att ha ett månadssparande i rikatillsammans-p? Är som sagt inte helt på det klara med alla avgifter och det rent praktiska. Men courtage och förvaring av guldet lär ju bli en faktor att väga in? Såg någonstans i kommentarsfältet att ett minimum av 50 k var ett estimat för att det skulle vara lönt med bullionvault.

    2. Ja, samma som i fråga 1 egentligen fast rörande obligationerna och courtage? Blev många timmars research för fonder när min nybörjarportfölj sattes samman, men obligationer är ännu kantade av oklarheter för min del. Står inte så ingående om dem vad jag kan hitta på bloggen heller. Någon koncis förklaring att tillhandahålla eller tips på en källa med god information?

    3. Personliga åsikter vad gäller indikationerna som finns på en överhängande börskrasch? Hur reagerar eller känner du rörande din nybörjarportfölj vad gäller en sådan? Jag provade räkna hur min skulle klarat sig ifall krisen 2008 hade inträffat idag, räknat på respektive fonds utveckling under börsnedgången(med vissa räknade som index, för de som inte existerade då). Utvecklingen hade inte kostat mig livet, med rikatillsammans-portföljens skademinimerande natur tilltalar mig, likväl som det balsam för sinnesro den hade kunnat utgöra.

    mvh
    Markus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Markus
  68. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag håller på att skapa en egen allvädersportfölj och dina analyser hjälper verkligen, tack. Det är en generell sak i allvädersportföljsupplägget som jag inte förstår och undrar om du kan hjälpa mig.
    Du och många andra rekommenderar att ha en del i långa obligationer, med motiveringen att i ett deflationsscenario tenderar priserna och räntor falla. Obligationer med längre löptider tenderar då att öka i värde.
    När jag tittar på data från 2007 och senare för USA så har det bara varit en längre tid med deflation och det var 2009, då det var deflation under 8 månader i rad. Enligt resonemanget borde långa obligationer då stiga, men när jag tittar på ”iShares 20+ Year Treasury Bond ETF” så sjönk värdet på de långa obligationerna under denna perioden. Under samma period så var ”Shares Treasury Bond 1-3 year” helt stilla utan minskningar eller ökningar. Nyfiken på vad din reflektion är på detta och om du har någon förklaring?

    Baserat på denna datan hittar jag ingen motivering till att ha långa obligationer/räntor utan funderar på att bara ha korta obligation/räntor. Jag betraktar alla de svenska obligation/räntefonder oavsett om de kallas korta eller långa som korta, då jag uppfattat det som att de har som längst 10år löptid på enskilda innehav och i medel betydligt kortare.
    Innan jag stryker långa obligationer/räntor ur min allvädersportföljstrategi undrar jag om du kan hjälpa mig att förstå vad nackdelen är med att inte ha dem i portföljen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Jag vet inte riktigt var du har tittat, men jag resonerar så här. I en period av deflation så sjunker räntorna och det gör att en räntefond går upp. Tumregeln är att en räntefond går upp lika mycket som durationen per procent som räntan går ner. Jag tittar inte så mycket på vilka kvartal det var deflation enligt definitioner (eftersom det baseras mycket på t.ex. SCB/FED-statistik) utan snarare om räntan gått upp eller ner.

      När jag tittar på TLT-fonden som du skriver om så har den mer eller midnre gått spikrakt uppåt sedan 2007. Kolla på Källa: iShares.com hemsida här, välj ett 10 års chart så ser man en uppgång på nästan 75 %.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  69. Vit pil

    Hej Jan.

    Om jag äger en hyresfastighet antar jag att den räknas som en real tillgång? På vilken skillnad skiljer det sig från om jag äger ett fastighetsbolag på börsen? Bör inte de också räknas som en real tillgång istället för som en aktie?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    A
  70. Vit pil

    Tack för det snabba svaret. Jo, vad ja menade var ifall råvaror (guld, silver), korta- och långa indexfonder I Rikatillsammansportföljen följer också sina respektive index eller gäller det bara aktier? Kommer ihåg att jag läste någonstans att en indexfond behöver inte nödvändigtvis vara en aktiefond, då det finns indexfonder som följer någon del av obligationsmarknaden eller index för andra tillgångspriser. Bättre än så kan jag inte utveckla eftersom jag är en nykompling vad det gäller fonder, aktier och sparande generellt. :)

    Hälsning
    Marko

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marko
    1. Vit pil

      Ja, så kan man säga, men det är inte riktigt relevant. Guld kostar ju det guld kostar, det man får kolla då är t.ex. förvaringskostnader och courtage. För räntefonderna finns det en del index, men det är också svårt. Jag kollar inte något sådant i alla fall.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  71. Vit pil

    Hej Jan!

    När du skriver om olika delar av Rikatillsammans portföljen – menar du att ALLA delar följer börsindex i sin respektive bransch, inte bara ”tillväxt” delen (aktier)??

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marko
    1. Vit pil

      Nej, t.ex. kontanterna kan ju omöjligen följa börsindex. Det skulle vara mot hela idén med portföljen. Förklara gärna hur du tänker så ska jag försöka svara lite bättre. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  72. Vit pil

    Om man vill få till en något högre riskexponering av Rikatillsammans-portföljen, skulle man då kunna tänka sig att man månadssparar endast i ’tillväxt’-delen (indexfonder t.ex), istället för att sprida ut det över alla fyra? Eller är det något som ändå kommer jämna ut sig över tid i och med att man balanserar om 1-2 ggr om året?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kristian
    1. Vit pil

      Jag skulle då säga att antingen belåna portföljen eller minska i de korta räntefonderna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tack för svaret, Jan!

      Ja dina förslag är jag med på, det är två andra varianter. Men tänker jag fel i mitt förslag? Är du (av nån anledning) av åsikten att ett månadssparande bör disponeras ungefär lika på de olika delarna i RS-portföljen och därför rekommenderade dina andra varianter?

      //K

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kristian
  73. Vit pil

    Hej och tack för bra sammanställning! En fundering kring månadssparande och courtage: om jag inte missuppfattat något så kan man inte lägga upp ett automatiskt månadssparande i de ETF:er du rekommenderar (Nordnet har månadssparande i ETF:er, men bara ett begränsat utbud). Hur resonerar du kring det, med tanke på tidsåtgång och courtage?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Jag brukar inte månadsspara i ETF:er utan pengarna som ska till ETF:er brukar jag samla på mig på hög tills det är dags att köpa vid midsommar eller nyår.

      Tar man RikaTillsammans-portföljen som är den enda portföljen med mycket ETF:er så gör det ingenting eftersom ett månadssparande ökar på kontant (recessions)-delen i portföljen. En del i RT-portföljen kan ju öka upp till 35 % innan man enligt reglerna behöver balansera om den.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  74. Vit pil

    Hej!
    Jag håller på att sätta upp en portfolie enligt rika tillsammans principerna och funderar lite över placering i råvaror. Du använder ju fysiskt guld och silver som en säkerhet mot deflation. Jag känner personligen att det inte är aktuellt för mig just nu att köpa fysiska råvaror. Skulle du då ändå ha med råvaror i form av värdepapper i din portfölj som ett sätt att sprida risken? Jag såg i ett annat inlägg att du avsåg ta bort guld ut din pensionsportfolie. Tack för en mycket bra blog!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Hej,

      Ja, det går att ha guld i portföljen i värdepapperform. Det finns börshandlade fonder (ETF) som går att köpa både via Nordnet och Avanza. Den största och mest kända är den som har förkortningen GLD.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  75. Vit pil

    Hej Jan!

    De senast 5 dagarna har jag lusläst din blogg och allt kring portfölj typerna, jag tror jag har lagt 20 – 30 timmar ren läsning och jag är så glad att jag hittat hit. Du är Kingen Jan, tack för allt. Det har varit mycket att ta in men jag börjar få grepp om det mesta, det känns skönt. Nu kan jag göra det val som passar mig och med god insikt.

    När det gäller Rikatillsamansportföljen så undrar jag över lite saker som jag antagligen missat i alla text jag läst, iallafall inte förstått.

    1. När jag bygger Rikatillsamnsportföljen ska jag då bygga den helt och hållet i en aktie och fond depå för att kunna få en bra översikt i Nordnets ”portföljrapportsvektyg” eller måste jag ha fonderna och obligationerna exl ETFer på ett ISK, och ETFer på i en aktie och fond depå? Tänker inte köra fysiskt guld hos vault eller från liberty än på ett tag, försöker hålla det enkelt och under god uppsikt efter min förmåga och erfarenhet, som är 0.

    2. När det gäller en ev ombalanseringen av portföljen är jag lite orolig att jag ska göra fel eller missa något. Finns det möjlighet framöver för en riktigt färsk fisk att på något sätt få se hur du ”administrerar” portföljen i en ombalansering, eller är det för privat? jag måste fråga iallafall, känns viktigt att alla bitar känns glasklart om jag ska gå in med storhögen.

    Det blev ett lång inlägg men jag hoppas du har tid att svara, det skulle få mycket att falla på plats i mina slutliga funderingar.

    Tack ännu engång Jan och gott nytt!

    May the börs be with you :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Youngskywalker
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar!

      Man kan göra lite hur man vill. Jag själv gör både och. På Nordnet/Shareville har jag allt i en och samma portfölj just för att kunna se en komplett sammanställning och historik. Problemet är att det inte är helt optimalt eftersom man t.ex. har räntefonder i en ISK/KF då vilket inte är helt lönsamt skattemässigt och dessutom har man då en del pappersguld i form av ETF:er. Jag tycker det dock är motiverat just för att kunna visa på en komplett utveckling.

      Parallellt med det har jag gjort en uppdelning där jag har fysiskt guld för sig, aktieindexfonder för sig, kontanter/korta räntefonder för sig. Men då är det mycket excel för att hålla koll på det. Så man gör lite som man vill och orkar lägga tid på det.

      När det gäller ombalanseringen så brukar jag försöka skriva om det när jag gör det. Jag brukar skriva om det vid den här tiden på året men just nu har jag varit på semester så jag ligger lite efter i tiden. Men det är inte så blodigt då historiskt sett har ombalanseringen varit marginell och egentligen inte ens behövts enligt de grundläggande reglerna som Harry Browne beskrivit.

      Lycka till med ditt sparande!

      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  76. Vit pil

    Som jag blir ”uttömd” ju mer jag läser av dina inlägg.

    Jag har kapital att vilja förvalta, på det sätt du läser om ovanför.
    Men alla namn, termer – å allt. Så förstår jag att jag ändå inte kan med att veta hur/när jag skall välja/byta fond.

    Visst kan jag följa dig på Shareville, och ta rygg? Eller finns det inget smidigare sätt. Typ en ”Rika Tillsammans” portfölj på Avanza?

    Nu lutar jag åt att bara vilja ha allt i Avanza Zero, för att slippa känna mig pressad. När jag är på Avanza, och provat göra ett par fondköp – så går det inte alls ha koll på ”olika portföljer”. För att fonder samlas ju som en platt lista. Omöjligt att veta vilka som är tänkta för 3 års sikt, eller 20 års sikt.

    Och detta inlägg som ändå är ”aktuellt” men ändå 2 år gammalt – så är det en fortsatt djungel. Jag är glad att du finns, och att du är generös. Men ack så svårt att investera pengar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Hej Martin,

      Mitt förslag är att göra det enkelt och börja litet. Skapa ett ISK till dig själv. Döp om det ISK-kontot till t.ex. ”Sparande till 2027”. Då vet du att det är din 10 års portfölj. I den lägger du in en summa pengar och fördelar den enligt en portfölj som du gillar, t.ex. mina eller någon annans. Sedan låter du den mer eller mindre vara. Om du har möjlighet att fylla på den på månadsbasis så skulle jag rekommendera det starkt. Det är i princip allt du behöver göra för att komma igång.

      Lycka till med ditt sparande!
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  77. Vit pil

    Hej
    Tack för mycket intressant och givande blogg
    Jag sparar till mina barnbarn i en egen MORFARSFOND där jag har kapitalförsäkring (SEB) premieobligationer och fonder
    enligt dina rekommendationer borde jag väl sälja premieobligationerna t aktier eller räntefonder?
    Är det fördel att byta från Aktieinvest till Avanza eller Nordnet?
    Med vänlig hälsning,
    Matsjonas

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas Johansson
    1. Vit pil

      Ja, jag brukar rekommendera Avanza och Nordnet eftersom de har störst utbud och är generellt sätt bättre och mer inriktade på sparande än de andra fonderna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack
        – sälja premieobligationer ??? O köpa fonder/aktier??

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jonas
  78. Vit pil

    Hej

    Undrar hur man ska tänka på värdet för tex träd man köpt i Better Globe? Ska man ha inköpskostnaden som värde i sin portfölj och se allt annat avkastning. Kanske rimligt de första åren, men år 19 och 20 blir ju avkastningen potentiellt sätt extremt hög om man bara värderar träden enligt inköpskostnaden.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Man kan göra på lite olika sätt. Jag brukar själv räkna på inköpskostnad och avkastning precis som du skriver. Det andra sättet som man kan göra på är att räkna upp värdet på träden på årsbasis via t.ex. Internräntemetoden. Det är lite bökigt men jag har räknat ut det i följande excel-fil under fliken investeringsanalys av ett träd:

      https://rikatillsammans.se/wp-content/uploads/mall.xls

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  79. Vit pil

    De flesta av fonderna kan inte jag som har norskt Nordnet-konto köpa, så det är svårt för mig att hitta vad jag borde köpa för att få en sådan portfölj. Tips?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Har du ringt till mäklarbordet och kollat? Ofta går det köpa t.ex. Vanguard-fonderna i alla fall.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  80. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för en väldigt intressant blogg! Jag har precis börjat spara enligt Nybörjarportföljen för mitt privata sparande (Har givetvis en buffert vid sidan om för kortsiktiga behov). Jag har två frågor gällande detta: När man efter en tid byggt upp ett större kapital (>300 tkr) är det då dags att börja omfördela och gå över till en Rikatillsammansportfölj? Fråga nummer två är gällande privat pensionssparande (och då menar alltså i fonder och bara ett konto som jag personligen ser som pensionsspar och inte IPS). Rekommenderar du att även detta sparande följer exempelvis nybörjarportföljen och, för mig som är 26, en 74/26-modell? Eller, med tanke på att sparhorisonten är så pass lång, inte ha lika mycket räntefonder som i min ”vanliga” nybörjarportfölj?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Svårt att säga. Eftersom du är ung så har du ju många fler år på dig och då kan det vara värt med en högre risk med en högre andel aktieindexfonder. RikaTillsammans-portföljen är ju inte ”Bättre” rakt av utan den har bara en något lägre risk. Så det är ju upp till dig att bedöma hur du vill ha det. Sorry att jag inte kan ge ett bättre svar än så.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  81. Vit pil

    Hej,

    Tänkt att kopiera din rika-tillsammans-portfölj dock på Avanza då jag har varit kund där i många år plus att det är där jag har pengarna.
    Jag har svårt att veta att det är samma instrument jag hittar på Avanza som du har i aktuella portföljen.
    Avanza publicerar instrumentens ISIN men ser inte motsvarande på Nordnet.

    De som jag känner tveksamhet är:
    Instrumentnamn Nordnet => Instrumentnamn Avanza [ISIN]
    Vanguard Small-Cap ETF – DNQ => Vanguard Small-Cap ETF (VB) [US9229087518]

    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF => ? [?]
    iShares 20+ Year Treasury Bond ETF => iShares 20 Plus Year Treasury Bond ETF (TLT) [US4642874329]
    iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF => ? [?]
    iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF => ? [?]

    iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund => iShares S&P GSCI Commodity-Indexed Trust ETF (GSG) [US46428R1077]
    iShares Silver Trust => iShares Silver ETF (SLV) [US46428Q1094]
    SPDR Gold Trust => SPDR Gold Shares ETF (GLD) [US78463V1070]

    Hur skall jag hitta samma eller motsvarande?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JörgenG
    1. Vit pil

      Vissa av de fonderna behöver man ringa till mäklarbordet så köper de åt en. Särskilt obligationsfonderna. Bara ring kundtjänst och be om att bli kopplad så ordnar de det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  82. Vit pil

    Hej,
    Har precis satt samman min Rikatillsammansportfölj på Nordnet. I stort sett en kopia på dina förslag ovan.
    Är helt ny på det här med aktier så är lite orolig vad jag gett mig in på när jag den senaste veckan nästan bara sett röda siffror. Men ska försöka kolla portföljen mer sällan och lita på att det på lång sikt är en ganska säker portfölj jag har.
    Vad tror du om att skapa en grupp på Nordnet för följare av portföljen så att vi kan diskutera kring vad som händer?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Viktor
  83. Vit pil

    Nu kanske jag ställer en dum nybörjarfråga men förlorar man inte pengar från eventuella utdelningar man skulle fått om man hade nybörjarportföljen?
    Alltså om man investerar 300 kkr enligt nybörjarportföljen i indexfonder får man utdelning baserat på de aktier man äger för 300 kkr. Om man går på Rika-Tillsammas portföljen så kanske man bara har 100 kkr i aktier och då ”förlorar” man väl utdelningar från de 200 kkr som man investerar i guld och kontanter?

    Hur ser du på BitCoin som en potentiell reell valuta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nik
    1. Vit pil

      Ja, det stämmer att guld och kontanter inte har någon ”utdelning”. Men det är inte därför man köper dem. Man har dem för att de balanserar ut risken i de andra delarna.

      Jag har skrivit följande artikel om kryptovalutor:

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  84. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för mycket intressant blogg!
    Jag har skapat ett konto på Nordnet och har börjat använda Shareville. Hittade din profil där och dina protföljer.
    Nu till frågan:
    Finns där en funktion i Shareville som gör att jag kan köpa Rika tillsammans portföljen och investera t.ex 100 kSEK, eller måste jag gå in på varje aktie/fond och köpa dem var för sig?

    Mvh,
    Björn Skånberg

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Björn Skånberg
    1. Vit pil

      Någon sådan funktion finns tyvärr inte. Du behöver tyvärr köpa de olika fonderna manuellt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  85. Vit pil

    Hej Jan,
    2 frågor:
    A) Du har kursiverat dina prioriterade förslag på fonder i den enkla RikaTillsammans portföljen. Om jag vill investera i ytterligare fonder än de kursiverade, ligger de då listade i prioritetsordning ? T.ex. i avsnittet aktieindexfonder har du kursiverat DNB Global Indeks & Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Om jag vill investera i en 3:e aktieindexfond, rekommenderar du då AMF Aktiefond Europa som du listat som nummer 3 ?

    B) Uppdaterar du dina förslag på fonder (någorlunda regelbundet) under de 4 kategorierna ?

    Mvh,

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Petter
    1. Vit pil

      Ja, jag brukar uppdatera artiklarna efterhand. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  86. Vit pil

    Hej. Om jag nu har 50000 kr, ska jag då satsa på nybörjarportföljen?
    Och är det en bra idé att göra exakt som din 10000 kr portfölj men 5 dubbla allt?

    Mvh alex

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Du kan kolla i den senaste uppdateringen hur tillgångsfördelningen är gjord.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  87. Vit pil

    Hej, bra skrivet!
    Tänkte bara höra hur du ser på detta med kontanter och buffert. Borde kontanterna kan ske vara en del av sin buffert annars blir dom tillsammans kanske en ganska stor del. Hur fördelar man det smartast? Tack Mvh Fredrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Nej. Bufferten ska vara helt separat. Man ska inte behöva ta pengar från portföljen under tiden den är investerade. Det sabbar fördelningen av risken tyvärr.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  88. Vit pil

    Hej!
    Jag funderar på att lägga upp en RikaTillsammans-portfölj men jag har några frågetecken kring guld.
    Jag äger en del fysiskt guld som jag har köpt från Liberty Silver. När jag räknar hur stor del av mina pengar jag har i guld, ska jag då räkna på vad guldet är värt nu (spotpris) eller ska jag räkna på vad Liberty Silver betalar om jag säljer tillbaka det?
    Om jag väljer att köra på RikaTillsammans funderar jag på att köpa resten av mitt guld/silver hos BullionVault. Vilken valuta ska jag välja att handla i där?

    Tack för en mycket intressant blogg :)

    /Daniel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Bellander
  89. Vit pil

    Hej, jag har tänkt att börja spara genom RikaTillsammans-metoden. Ända fundering jag har är väl egentligen upplägget
    Du skriver att det ska vara 4 olika delar i portföljen. Säg t e x Aktieindexfonderna, hur ska jag fördela mina 25% i dom? Allt i 1 eller sprida ut det?
    Tack för en bra blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robin
    1. Vit pil

      Det beror på hur mycket pengar du har i respektive del. Men jag skulle rekommendera att dela upp det i ett par olika fonder, t.ex. DNB Global Indeks, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, SPP Aktiefond USA, Didner & Gerge Småbolag etc.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  90. Vit pil

    Hejsan! Tack för en inspirerande blog!
    Jag sitter och bygger ihop rikatillsammansportföljen och har lite funderingar angående månadssparande i guld och silver. Låt säga att jag vill ha min portfölj överskådlig (då jag är väldigt ny på denna typ av sparande) och väljer att köpa guld via fonden du rekommenderat, vinner jag på att manuellt växla mina pengar till dollar för att sedan köpa, eller är Nordnets egna valutaomväxling värd besväret? Samt om man ska vänta till man köper en större mängd för att kunna använda sig av en billigare Courtageklass.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Samuel
    1. Vit pil

      Ingen aning tyvärr. Det enklaste är att ringa till Nordnets kundtjänst och kolla. Sorry.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Kolla med bankens kundtjänst, men jag tror att det enklaste bara är att använda deras köpfunktion och låta dem lösa det praktiska i transaktionen. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  91. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för en riktigt bra blogg!
    Jag har en fråga angående det fysiska silvret/guldet, det känns inte lika lätt eller tryggt att sälja dem som att sälja en fond på nätet. Hur tänker du kring en ev försäljning av dessa tillgångar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lulu
    1. Vit pil

      Jag tänker inte så mycket på försäljning av det förutom i absoluta nödfall. Det är mer en försäkring och så kallad generational Wealth. Det som jag har i portföljen ur ett investeringsperspektiv det använder jag Bullion Vault till som är väldigt likvid.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  92. Vit pil

    Hej, skulle man även kunna räkna in skog i reala tillgångar? Som skydd mot inflation?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mina
  93. Vit pil

    Hej!
    Hur ser du på valutarisken SEK/dollar för Amerikanska ETF och guldinvesteringar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
    1. Vit pil

      Ja, den är tyvärr väsentlig. Man kan ju hedga den, men jag har inte kommit mig för att skriva det inlägget än tyvärr.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hur värderar man då den risken mot iden att permanentportföljen ska vara mindre volatil än t.ex nybörjarportföljen (som inte handlas i USD)? Jag har kapital nog att starta på permanentportföljen men har hängt upp mig på att dollarn idag är väldigt dyr. Står nu o stampar i valet av portföljer. Sparhorisont är 25 år.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Christian
  94. Vit pil

    I nybörjarportföljen rekommenderar du att ha lika många procent i långa/korta räntor som den egna åldern.
    Vad rekommenderar du för fördelning med avseende på den egna ålder för Rika-Tillsammans-portföljen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Markku Siipola
    1. Vit pil

      Nej, det bygger på ett lite annat resonemanget. Dessutom så innehåller RikaTillsammans-portföljen redan nästan 50 % ränte- och obligationsfonder.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  95. Vit pil

    Hur ser du på valutarisken dollar/sek?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
  96. Vit pil

    En notis bara:
    För att spara i specificerade råvaru-fonder (t ex SPDR Gold Trust) och långa obligationsfonder (t ex iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF) ovan, finns endast alla på Nordnet vad jag kan se. Av de specificerade finns endast ”db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF” tillgänglig för månadsspar. Därför, om man ska följa ovan behover man spara i Nordnet och lägga enskilda ordrar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Simon Karlsson
  97. Vit pil

    Hej!
    Jag har läst din artiklar och lyssnat på dina många gånger nu. Står och väljer mellan nybörjar eller permanent. Jag har dock lite frågor.
    Vad anser du om Swensen lazy portfolio jmf med Harry Browns?
    Om jag går på permanentportföljen kommer jag troligen köpa pappersguld. I texten nämns fastigheter som ett alternativ. Hade man kunnat byta ut silver + guld mot t.ex en fastighetsfond?
    Mitt kapital är större än 100 000 vilket verkar vara förutsättning för att courtaget ska löna sig om man följer anvisningarna. Men hur månadssparar men i denna portfölj då om man ska spara 5000 t.ex. Andelarna på obligationer och en del andra grejer kostar ju över 1000 SEK, hur ska man tänka kring månadssparande då för att fördela pengarna samt undvika onödigt courtage?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
    1. Vit pil

      Jag har inte fördjupat mig i Swensens Yale-portfölj, men den verkar ju i stora drag vara en 70/30-portfölj. Med risk att jag har missuppfattat något så bör ju Brownes variant vara med lägre risk eftersom du har mer obligationer + likvider. Jag är osäker på REIT och fastigheter eftersom de inte är särskilt förutsägbara i t.ex. en kris, därför tror jag inte på att byta ut dem. Om du ska köpa pappersguld så skulle jag rekommendera att kolla på BullionVault som alternativ:

      När det gäller månadssparande – då brukar jag ibland försöka ”poola” pengarna. Det vill säga att man behöver inte köpa varje månad. Man kan ju lägga pengarna på hög i 3 månader och därefter köpa var tredje månad.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tack för bra input. Om jag nu vill starta med permanentportföljen, ska jag in med 100 000 direkt eller sprida det 10 månader x 10 000? Hur stor courtage skillnad skulle det i runda slängar handla om? För det är väl det som gör att minsta rekommenderade värde är 100 000 för portföljen?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Christian
      1. Vit pil

        Hej,

        Jag skulle rekommendera den här artikeln < href="https://rikatillsammans.se/lasarfraga-ga-all-in-med-sina-pengar-eller-sprida-ut-dem-over-tid-del-1-av-3/">Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid.

        Jag själv brukar försöka sprida ut på ännu längre tidsperioder. Kanske till och med var tredje månad i 30 månader för att komma in i olika delar i konjunkturcykeln.

        Lycka till!

        0

        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  98. Vit pil

    Hej, Tack för artikeln! Om man skulle anta att jag har ”balls of steel” och därför klarar den psykiska biten med nedgångar, skulle du säga att det är bättre att lägga alla pengar på indexfonder? D.v.s tycker du utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv att det är bättre att lägga sina pengar på indexfonder än vad det är att köra på rika tillsammans-portfölen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil Forslund
  99. Vit pil

    Hej,
    Om man nu har ett riktigt stort belopp på ISK konton hos en av våra storbanker och vill köra igång med rikatillsammans portföljen, hur bör man då gå tillväga? Givetvis flyttar man över portföljerna till Nordnet eller Avanza och skapar sina olika portföljer som man vill ha. Men, bör man sälja av allt innehav när man flyttat över allt till Nordnet eller Avanza och göra en stegvis investering under x månader/år och under tiden ha likvida medel på räntefonder/ räntekonto? Ska man i så fall ha de likvida medlen på räntespar i ISK under tiden man investera i rika tillsammans portföljen, eller ska de ligga utanför? Funderar på hur man ska göra med köp av guld och silver. Är det att föredra att köpa fysiskt eller är man dum som köper ETF:er om det handlar om stora belopp? Vad är för och nackdelar?
    Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrick
  100. Vit pil

    Hej Jan!

    Vad har du för tankar om att spara i bitcoins? Denna valuta skiljer sig kraftfullt mot andra valutor, då den totala mängden bitcoins aldrig kommer att överstiga 21 miljoner i antal. Vilket kan jämföras med egenskapen av guld då dess volym inte ökas. Jag resonerar därför att det kan vara rimligt att spara i bitcoins som ett supplement till guldet, men med fördelarna av dagens teknik.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Torpeder Bang
  101. Vit pil

    Hej!
    Tack för mycket intressant läsning. Jag har ett kapital på ett par hundra tusen och vill börja investera långsiktigt istället för ett dåligt räntekonto som jag har nu. Det låter som att denna portfölj är vad jag söker. Men nu frågar jag mig. köper jag andelar för 100 000 direkt när jag går in och sedan månadssparar med valfritt belopp eller ska jag månadsspara stora summor tills att jag når 100-200 000? Jag förstod det som att ingångsbeloppen bör vara 100-200 000 för att denna portfölj skulle vara motiverad.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
  102. Vit pil

    Hej,
    Jag tycker att din video om RikaTillsammans portföljen är mycket intressant. 8-9% tämligen säker tillväxt är ju trots allt inte så pjåkigt. Jag reagerade mot att det inte är någon skatt på silver från LibertySilver. Är det inte så numera, att all e-handel inom EU beskattas i beställarens land? Det skulle betyda att om man köper silver från Estland, så får man betala svensk moms.
    Med vänliga hälsningar
    Erik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erk
    1. Vit pil

      Så som jag har förstått det, så beror det på dubbelsbeskattningsavtalet. Dock kommer luckan täppas till så efter juni månad så kommer det sannolikt inte fungera.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  103. Vit pil

    Hej. Tack för en mycket intressant blogg!

    Räknar du fastighetspreferensaktier så som Akelius och Klövern som aktier eller reala tillgångar (fastigheter)? Strikt talat är de ju aktier, men jag tänker att de är så pass hårt uppbackade av fastigheter att de kanske kan ses som det. Lurar jag mig själv? :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Och samma fråga angående hedge-fonder som Merrant Alpha Select eller Atlant Stability.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
    2. Vit pil

      Och samma fråga angående hedgefonder som Merrant Alpha Select och Atlant Stability.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  104. Vit pil

    Tack för en informativ blogg!!
    Jag har tänkt starta en rika tillsammans portfölj och känner att jag vill göra det den ”enkla” vägen som du skriver via Avanza. Jag är helt ny på detta och har bara lärt mig nu genom din blogg. Kanske är det en korkad fråga men tänker jag rätt: Jag öppnar först ett isp i Avanza och för över ett belopp. Därefter kan jag från det kontot direkt sätta över 1/4 av detta belopp på ett ex Avanza sparkonto. 1/4 köper jag obligationer för, 1/4 köper jag guld och silver för , 1/4 köper jag aktier indexfonder för? Kan jag se hela min ”portfölj” genom en sida hos dem, alltså överblicken? Jag skulle eg vilja skippa guld och silver pga den avgift som du skriver, hur skulle jag placera de 25% istället enligt dig?
    Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Linda
    1. Vit pil

      Du kan köpa ETF:erna SLV och GLD via Avanza om du vill ha den exponeringen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  105. Vit pil

    Hej
    Hur kommer det sig att du räknar Toborrow som obligationer och inte som kontanter? Det är ju inte särskilt lång löptid på Toborrow.
    /Håkan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Håkan Andersson
    1. Vit pil

      Det var ett olycksfall i arbetet. Det är nu ändrat i den uppdaterade artikeln ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  106. Vit pil

    Hej, jag är också nyfiken på allvädersportföljen för någon som har stora bolån med högt värderad fastighet med lånutrymme. Säg att du har en fastighet värd 15 MSEK, belånad till 10MSEK, och du har en världsindexfond på 10MSEK. Då är vi väl investerade för tillväxt, inflationen lär fastigheten skydda dig mot minst lika bra som guldet (även om guld är mer globalt, så helt skulle man köpa sommarhus i Florida för hedge). Att investera i räntefonder för att hedgda deflation när du har lån blir motsvarande att amortera i min värld, och jag skulle föredra köpa mer aktieindex och därmed sänka belåningsgraden. Att skydda sig mot lågkonjuktur med kontanter känns också bakvänt då du sitter med 10MSEK indexfonder att sälja av när du behöver kontanter?

    Så min slutsats är att den typiska högbelånade svensken med någon form av fastighet borde fokusera på bygga aktieindexportfölj hellre än amortera/köpa räntefonder/guld. Det man riskerar är mer lokal tillgångsslag iom fastighet i Sverige, men det ger extravärlden i boende som inte guld/real estate index ger.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Hmm… Intressant tanke.

      Jag ska vara helt ärlig att jag inte har undersökt det här supernoga, sitter i min hyresrätt så helt aktuellt har det inte varit heller. I ursprungsböckerna från Harry Browne så bortser man ju från hus eller så tittar man på det i bästa fall som en blandning av tillväxt/inflation (aktier/guld). Så här skrivs det i andra forum på nätet:

      Again, in his 1989 book if I recall he said if you wanted to use REITs it should come out of the stock and gold allocations to get your percentage. However, he always said that real estate can perform inconsistently based on the economy and is not an asset he considers particularly useful for the portfolio.

      När det sedan gäller – att hedga deflation med långa obligationsfonder när man har lån, ja då skulle jag nog också amorterat faktiskt (så länge räntan är i paritet med avkastningen för fonderna). Sedan att skydda sig mot recession med kontanter är ju logiskt dock. Det är ju då man vill köpa på sig de andra tillgångarna. Det som jag tror också stökar till det lite i ovan är att du utgår från att man kan sälja av indexfonderna i det fallet. Jag tror ju att det är svårt med timing, för drar man ut det resonemanget så behöver man ju inte risksprida överhuvudtaget, då kan man ju ligga i aktier när de går bäst, i guld när det går bäst, i räntor när de går bäst etc. Det är ju det som strategin ska hjälpa till mot.

      Har man stora lån så skulle jag först och främst säga att man ska amortera ner till åtminstone 50-70 % innan man börjar investera med stora trumman (10 % av lönen kan man ändå göra) men det är ju nu, med dessa låga räntor som man bör amortera. När räntorna sticker lär det ju vara svårt tänker jag…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  107. Vit pil

    Hej Jan,

    Har funderat lite över fördelningen av RikaTillsammans-portföljen och dagens räntesituation. Som jag förstår det så hänger obligations- och räntefonder ihop med marknadsräntan på så vis att om räntan stiger, så sjunker fonden i värde. Du rekommenderar ju 25% i obligationer, men mot bakgrund av rådande räntesituationen så borde ju det innebära att denna delen med all säkerhet kommer innebära en förlust (i alla fall om man inte tror att räntan kommer sänkas till nya minusrekord).
    Så min fråga är, om man vill starta igång sin portfölj idag, om du fortfarande rekommenderar samma fördelning eller om man skall lägga de 25%:en i något annat sålänge tills räntan normaliserats?

    Tack för en inspirerande blogg!

    Vänligen
    /Mattias

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
    1. Vit pil

      Jag undrar samma sak. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Daniel
    2. Vit pil

      Jag undrar samma sak.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Daniel
  108. Vit pil

    Hej och tack för intressant blogg. Jag är muslim och kan som du säkert vet inte investera i obligationer eller på annat sätt ha att göra med ränta. I din portfölj utgör ju räntefonder och obligationer hälften. Vad skulle du rekommendera mig att göra för risksprida så gott det går? Jag har ca 300.000:- att investera som engångsbelopp och därefter ca 5000:-/månad.

    med vänliga hälsningar

    Joel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joel Davidsson
  109. Vit pil

    Hej, är ganska ny när det gäller att investera ovh därför har jag lite frågor angående denna artikeln.

    1. Om man nu investerar lånade (CSN lån) pengar, kommer dessa påverkas av inflationen? för även om pengarna går ner i värde pga hög inflation så är jag fortfarande skyldig samma belopp. Om det nu är så kan jag försumma den delen i portföljen (guld , silver etc)?

    2. Du nämner att ha 25% i kontanter, om jag har tolkat det rätt så innebär kontanter pengar man lätt/snabbt kan bli tillgängliga t.ex pengar som är på ett vanligt sparkonto med fria uttag?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Dani
  110. Vit pil

    Hej, följer din blogg med intresse och vill omstrukturera mitt sparande på runt 350 kkr enligt dina modeller. Jag tittar närmare på Akelius spar och ser att den typen av sparformer som Akelius och 4spar får kritik i media pga osäkerheten vid obestånd (då pga av avsaknad av insättningsgaranti). Hur ser du på det? 4spar erbjuder 9,14% effektiv ränta i skrivande stund vilket såklart låter väldigt lockande.
    /Christoffer

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att det helt klart beror på vilken risknivå som du är villig att ta. Jag skulle rekommendera att ha majoriteten av pengarna i fonderna enligt listan ovan. Därefter kan man med en mindre del av pengarna laborera med lite mer riskfyllda placeringar i varje tillgångsdel.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  111. Vit pil

    Hej Jan
    Först vill jag tacka de för bra och intressanta tankar och informationen du ger.

    Jag blir endå lite confused när du använder Dalios All Weather, men endå placerar du enligt Permanent 25% portfolio?
    Dalios är baserad på risk, inte pengar, eller?
    Borde du inte ha denna fördelning
    Dalio All Weather
    30% US Stocks (TSM)
    15% Intermediate Bonds (5-yr T-Notes)
    40% Long-term Bonds
    7.5% Gold
    7.5% Commodities (GSCI)

    Tack för din tanke om det här.

    Mvh Jamppe

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jamppe
    1. Vit pil

      Hmm… intressant. Har inte noterat att jag varit otydlig här. Men jo, jag kör mer permanent-portföljen än Ray Dalios variant av den. Finns ju många olika skolor av portföljen, jag försöker dessutom vrida den mer mot Europeiska papper än att köra den all-in amerikansk modell.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  112. Vit pil

    Hej, hur ska man se på certifikat för guld och silver? Är det att betrakta som en investering i råvaror eller påverkas de för mkt av börsen i övrigt? Vill gärna investera i fysiskt silver men tycker man får betala för mkt i förhållande till spotpriset.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  113. Vit pil

    Rättelse, jag skulle skrivit deflation och recession.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kaktus
  114. Vit pil

    Hej
    Den här formen av sparande verkar rätt för mig, men som många har jag stort lån på min bostadsrätt i Stockholm.
    Kanske borde då sparande i obligationer och räntefond istället läggas på amortering. Trots att hypoteksräntan nu är bara 1,5 procent är det mycket mer än vad många räntefonder har gett.
    Jag skulle vara glad för synpunkter på det här, alltså att recessions och inflationssparande är bara för de som amorterat av alla lån.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kaktus
  115. Vit pil

    Hej,

    Tack för många informativa inlägg. De ger mig som nybörjare mycket att fundera på. Du säger att rikatillsammans-portföljen (med diversifierade investeringar) är stabil på lång sikt. Men samtidigt kopplar du inte ihop den med t.ex. pensionssparande, som för mig vore den uppenbara anledningen att spara långsiktigt och säkert. Varför inte?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Therese
  116. Vit pil

    Hej!

    Bra teorier för en nybörjare med dåliga nerver :)
    En tanke som jag leker med är att lägga in amortering som en tänkbar komponent i likviddelen. Låt oss säga att istället för fasträntekonto gör jag en amortering på lägenhetslånet och kan på så sätt få ner boendekostnaden. Borde kunna bli snäppet bättre avkastning men pengarna blir ”låsta”. Om man startar sin allvädersportfölj från 0 blir det vanlig månadsamortering. Har man ett startbelopp för sitt sparande kan man göra en initial klumpamortering. Sen tar man boendebesparingen och ökar månadssparandet i portföljen med motsvarande belopp för att den ska växa, det kan väl funka eller?!

    Har du nån bra input här?
    Tack för bra artiklar!
    Björn

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Björn
  117. Vit pil

    Hej Jan!!
    Tack för en bra blogg. Jag själv följer rikatillsammans portfölj och jag har lärt mig massor om allt du skriver och tycker.
    Jag har en fråga angående portfölj när det gäller utdelning i svenska kronor? Jag har sett på bloggen utdelning i % och om jag har 20 tusen eller 25 tusen på avanza till exempel. Hur skulle du dela beloppet.
    Tusen tack
    Rikatillsammans portfölj number one FAN

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Francisco
  118. Vit pil

    Hejsan !
    Resonemanget i RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder. verkar mycket lämpligt för företag. Men företag kan inte skaffa invetsreingssparkonto. Skall jag då starta en kapitalförsäkring och bygga med liknande stryktur som du beskrev i RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder

    Med vänlig hälsning Peder

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peder Blomqvist
  119. Vit pil

    Hej!

    Tack för en bra blogg och för att du delar med dig av din kunskap!

    Jag har ett par frågor:

    1. Hur gör du vid varje månads insättning; placerar du helt enkelt motsvarande 25% per tårtbit? Gäller det i så fall även ädelmetallerna? Courtaget är som bekant ganska högt, jag har gjort så att jag köpt silver/guld per kvartal.

    2. Ombalanseringen syftar alltså till att hämta hem vinster och täcka förluster så att portföljen är ”nollställd” inför nästa år. Kan du ge exempel på hur det kan se ut?

    Tack!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gustav Lindqvist
  120. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för dina utförliga och informativa sidor! Jag köper helt konceptet att det är värt mycket att kunna sova gott om natten, och planerar att investera i linje med RikaTillsammans-portföljen. Däremot har jag en fråga om All-in och hur du skriver att börsen inte är förutsägbar. Dina simuleringar är övertygande att All-in är bäst vid en slumpmässig tidpunkt 66% av gångerna, men finns det några trender eller korrelationer med börsens nivå i de 34% när det inte är bäst? Min tanke är att även om de stokastiska processer som påverkar börsen inte är förutsägbara, så är processerna inte helt minneslösa eftersom det är människor som handlar eller programmerar datorerna att handla. Alltså borde en betingad sannolikhet när man som idag vet att börsen har gått stadigt upp i tre år vara annorlunda än sannolikheten vid en helt slumpmässig tid.
    (Anledningen till min fråga är förstås att jag är tveksam att gå All-in just nu, när jag vet att börsen har gått upp i tre år, och när jag vet att alla börshandlare också vet att börsen har gått upp i tre år.)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mats Björkman
  121. Vit pil

    Lite fundersam kring att Prefaktier hamnar i ”trivs i tillväxt” kvadranten istället för bland sina kusiner Obligationerna som ”trivs i deflation”.

    I varje fall svenska preffar har ju vanligen implicit maxtak för kursen (inlösenbeloppet), så i ordentlig tillväxt är ju vanliga aktier att föredra.

    Samtidigt är oftast ”straffräntor” vid ej utbetald utdelning rejält tilltagna och kan endast ”undvikas” av företag om de gör konkurs, så även under dåliga tider avkastar preffar bra (möjligen med något års fördröjning innan innestående belopp faller ut).

    Så från ett rent investeringsperspektiv känns de väldigt snarlika obligationer, fast med lite högre ränta i kompensation för lite större risk (vid eventuell konkurs står obligationsägare strax före preferensaktieägare i kön för att få tillbaka sina pengar).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
  122. Vit pil

    Rika tillsammans portföljen

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nadin
  123. Vit pil

    Mycket intressant! :D Så låt oss säga att jag har byggt upp min buffert och ska börja spara.
    Då ska man inte börja med allvädersportföljen utan bara indexfonder?
    Efter 100 000 kr så kan man göra om den till en allvädersportfölj?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian Johansson
  124. Vit pil

    Hej Jan.

    Jag har funderat lite på hur man praktiskt skall lägga upp sparandet och tänker då närmast på kontoplanen. Vad är dina tankar kring detta och hur har ni gjort i er familj? Gemensamma långtidssparkonton (pengamaskiner) eller helt separata? Avanzas familje funktion, där man an lägga till familjemedlemmar, kan man förvalta varandras konton då etc?

    Mvh
    Nicklas

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nicklas
    1. Vit pil

      Ja, vi har delat upp det i lite olika delar. Freja har en depå och sedan har vi en depå. Sedan har vi dock behövt dela upp vår depå i två för att kunna köra den via Nordnets Shareville-funktion då jag egentligen kör det mesta via Avanza.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  125. Vit pil

    Hej, tack för ännu en utmärkt artikel!

    Gällande just guld: Jag har försökt hitta aktuell oberoende akademisk forskning som kan understödja Harry Brownes hypotes om att guld bör vara en del i en allvädersportfölj/permanent portfolio, som skydd mot inflation. Det närmaste jag kommit är denna rapport från forskare på Duke University: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2078535

    Kort sammanfattat är (min tolkning av) deras slutsatser att de tråkigt nog *inte* finner bevis för att guld har denna funktion.

    Min egen slutsats är att en allvädersportfölj är en klok ide — så länge poängen är att portföljen bör diversifieras och innehålla tillgångsslag som frodas under olika marknadsomständigheter. Precis som du själv skriver ovan kan ju guld vara *en* del av den kakbit som ska frodas under inflation. Jag tror dock att man isåfall absolut bör komplettera guldet med andra tillgångar som råvaror och fastigheter, annars riskerar man pricka in ett scenario där guldpriset trots inflation inte skjuter i höjden.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas Vestlund
  126. Vit pil

    Jag har en väl diversiferat ägande av Aktiefonder i bolag av alla dessa slag, stora som små, lokala som internationella.
    Bör man också diversifera sitt ägande av Obligationsfonder och Räntefonder och köpa utländska obligationer så väl som svenska?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Ja, jag tycker det. Det är ju samma sak där – den svenska obligationsmarknaden är extremt liten jämfört med den internationella eller den amerikanska. Det är därför jag gillar Vanguard-fonderna BND och BNDX. Det kommer ett inlägg om det inom ett par dagar. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  127. Vit pil

    Hej och tack för en toppenbra blogg! får jag fråga hur du tänker kring diversifiering och pengamaskin, ska man satsa på pengamaskinen först och sedan diversifiera avkastningen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andrea

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.