Räntefonder | Allt du behöver och borde veta om ränte- & obligationsfonder
Sök:

Räntefonder | Allt du behöver och borde veta

RikaTillsammans-podden #64 - En oälskad och osexig men jätteviktig del i ditt sparande

Räntefonder kritiseras idag för att inte ge någon avkastning, inte ha någon uppsida och för att vara ett sänke på avkastningen. Ändå kommer vi i det här avsnittet påstå att en räntefond kanske är den viktigaste, mest underskattade och mest missförstådda delen i ett sparande. Inget sparande är komplett utan räntefonder. Att räntefonder dessutom fördelen att de gör dåliga tider betydligt bättre, är en fin bonus.

Räntefonder är den andra ingrediensen jämte aktiefonder som alla bör ha i sitt sparande. Dock får de i skrivande stund väldigt mycket kritik. Kritiken mot fonderna är alltid samma: varför vill man äga något som inte ger någon avkastning? Räntan är på väg upp, så de kommer att bli ännu sämre och har ingen uppsida. Jag påstår att den här kritiken inte riktigt bottnar i någon djupare analys och inte alltid är relevant. 

Jag tror nämligen till och med att de flesta missförstår både vad en räntefond är, hur räntefonder fungerar, vad syftet med dem är och framförallt riskerna i dem. Nyckeln tror jag som alltid ligger i förståelse, kunskap och fakta. 

Syftet med den här artikeln med tillhörande podcast och youtube-video är att verkligen gå genom räntefonder en gång för alla. Att svara på frågor såsom: 

  • Varför är räntefonder viktiga?
  • Vad är räntefonder? 
  • Vilka olika typer av räntefonder finns det och vad är deras syfte?
  • Hur ska man tänka kring en räntefond i sitt sparande?

samtidigt som vi även svarar på några vanliga läsarfrågor från forumet: 

  • Bör man amortera och ha en räntefond samtidigt?
  • Var ska man ha sina räntefonder? ISK, KF eller aktiedepå?
  • När ska man äga en räntefond?

I veckans överkursavsnitt kommer vi gå genom två räntekänslighetstabeller som vi har fått från Spiltan och AMF för mina två favoritfonder. Dessa kommer att slå hål på myten att man inte ska äga räntefonder i dagsläget på grund av rädslan för att räntan ska gå upp.

Vi hoppas att du uppskattar det här, kanske lite nördiga avsnittet om räntefonder. :-) 

Jan och Caroline

Sammanfattning i ett par punkter

Precis som vanligt följer nedan en sammanfattning över artikelns viktigaste poänger. Eftersom det är en sammanfattning kan den upplevas som avancerad. Men artikeln förklarar allt i grunden och hänger du inte med – fråga! Skulle man inte behöva förklara det i detalj, skulle det ju inte finnas någon anledning än att bara skriva nedanstående punkter. 

Om du vill ha högst avkastning, då ska du investera i aktier. Men, vill du behålla pengarna du tjänar på aktier, då behöver du räntefonder.
Det är inget snack om att aktier har historiskt sett varit den tillgången som har gett absolut högst avkastning och kommer även att göra så i framtiden. Utmaningen är att resan är extremt skakig längs vägen, där man statistiskt sett kommer att förlora minst halva beloppet vid två tillfällen under en 15 års period.
Skillnaden på långa och korta räntefonder är durationen
En av de viktigaste faktorerna att ha koll på när det gäller räntefonder är den så kallade durationen. Det vill säga den genomsnittliga löptiden för de skuldsedlar som räntefonden äger. Durationen bestämmer nämligen till stor del risken och avkastningen i en räntefond.
När (marknads)räntan går upp, då faller räntefonden i värde
Det vanligaste misstaget när det gäller en räntefond är att man tror att när marknadsräntan går upp, då går värdet på en räntefond upp. Det stämmer inte. Det fungerar snarare som en gungbräda med marknadsräntan och räntefonden på var sin sida. När den ena går upp, då går den andra ner.
Värdeförändringen beror på durationen och ränteförändringen
En tumregeln att komma ihåg är att värdeförändringen, det vill säga avkastningen i en räntefond, beror – allt annat lika – på durationen multiplicerat med marknadsräntans förändring. Det vill säga att om marknadsräntan går upp 1 % så kommer värdeförändringen på en räntefond med en 4-årig duration bli 1 * 4 = 4 procent. Riktningen på värdeförändringen blir negativ, eftersom marknadsräntan gick upp, vilket på grund av gungbrädan innebär, att värdet på fonden går ner. Det vill säga resulta – blir -4 procent.
Räntekänslighetstabellen visar på fakta
Det andra misstaget många gör kring räntefonder är man tror att om marknadsräntan går upp, då kommer räntefonden att fortsätta prestera en negativ avkastning. Det stämmer inte. En räntefond drabbas av en initial räntechock, men efterhand kommer den att kunna tillgodogöra sig den nya högre räntan och hitta ett nytt normalläge med positiv avkastning. En räntekänslighetstabell visar exakt när det här – allt annat lika – sker i tiden i förhållande till en förändring i marknadsräntan.

Artikeln kommer att gå genom alla punkterna i detalj. Har du frågor eller funderingar i slutet, kommentera mer än gärna!

Lyssna på avsnitt #64 om räntefonder i din poddapp

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube. 

Glöm inte att prenumerera för att få notis även om framtida avsnitt. 

Låna ut pengar istället för att låna

När vi som sparare köper aktier i ett företag innebär det att vi bli delägare i företaget och får andelar i det samma. När man handlar med så kallade räntor, så handlar man egentligen med skuldsedlar. I sin enklaste form är en skuldsedel en överenskommelse om att någon lånar en viss summa, över en viss period och ska betala en ersättning för lånet. 

Det skiljer sig inte nämnvärt från när man lånar från en kompis eller banken. De flesta av oss känner till bolån, det säger att du t.ex. kan låna 1 000 000 kr i 10 år till ett pris om 20 000 kr om året. Inget konstigt. Från det här enkla exemplet kan vi definiera många av de viktigaste begreppen:

Skuldbrevet kallas för obligation
Själva skuldbrevet kallas för obligation, det vill säga att jag som lånar har en skyldighet att betala tillbaka på mitt lån.
Tiden skuldbrevet löper över kallas för duration
De 10 åren som jag lånar pengarna från banken över kallas för duration. Om banken har lånat ut ett lån på 5 år och ett lån på 10 år till samma belopp, så kan man säga att den genomsnittliga durationen är 7,5 år (=(10+5)/2).
Beloppet som betalas i ränta kallas för kupong eller kupongränta
Det pris som jag får betala löpade för att jag har lånat pengarna kallas för kupong eller kupongränta. Det är ofta bestämt i förväg.
Lånebeloppet kallas för nominellt belopp
Själva beloppet jag har lånat, 1 000 000 kr, kallas för nominellt belopp.

I grunden fungerar det här exakt likadant för alla typer av skuldsedlar. Det kan vara en skuldsedel som ges ut av ett land, en kommun eller ett företag. Men i princip är det ju samma sak om jag har glömt pengar och lånar 100 kr av en kompis. Man kommer överens om beloppet, när pengarna ska betalas tillbaka och vilken ersättning, t.ex. noll, som ska betalas för lånet. 

Köp, sälj och handel med skuldsedlar

Det här med lån är inget nytt. Vi människor har hållt på och lånat ut och lånat pengar i alla tider. Det här med lån är inget nytt. Vi människor har lånat ut och lånat pengar i alla tider.

Pengar och krediter har alltid hjälpt oss att flytta fram en framtida konsumtion eller vinst till idag. Dessa skuldsedlar hjälper oss att kunna köpa den bostad vi önskar och vi vill ha, redan idag istället för att behöva vänta tills vi har råd, men inte behöver den längre. Lån hjälper företag att investera i maskiner så att de kan tillverka nya produkter och så vidare.

Ett problem som uppstår om man lånar ut sina pengar i enlighet med en skuldsedel är att de är låsta under perioden. Det problem har man löst genom en ganska smart lösning. Varje skuldsedel har ju nämligen ett värde i form av löftet om återbetalning och räntan. Skuldsedeln i sig är en tillgång. Precis som vilken annan tillgång kan man därmed sälja, köpa eller belåna den.

På det sättet uppstod ganska snabbt en handel med dessa skuldsedlar. Varje skuldsedel har nämligen, i varje givet ögonblick ett marknadsvärde, som beror på en hel del faktorer. Det är faktorer som – hur trygg kan jag vara i att få pengarna återbetalda, hur stor är kupongen, hur stor är marknadsräntan i dagsläget och så vidare.

Även om du och jag faktiskt kan båda köpa, sälja och fylla dessa skuldsedlar är det inget jag rekommenderar. Inte ens om man har mycket pengar (en skuldsedel, s.k. obligation är ofta på 1 Mkr eller mer). är det något man bör göra. Det är betydligt bättre att utnyttja räntefonder och låta dem göra jobbet åt oss.

Räntefonder köper, äger och säljer skuldsedlar åt oss

En räntefond fungerar i praktiken nämligen exakt som en aktiefond. En aktiefond gör det möjligt för mig att för en hundralapp bli delägare (om än mikroskopisk) i flera hundra bolag. En räntefond gör det möjligt för mig att äga flera hundra skuldsedlar till olika aktörer, över olika löptider och till olika kuponger.

Fördelarna med räntefonder är framförallt:

  • Dina pengar är inte bundna i skuldsedlarna och därmed inte låst
  • Du kan köpa en räntefond på måndag, sälja på tisdag och ha pengarna på onsdag.
  • Du kan köpa en andel i en räntefond för så lite som 100 kr
  • Du kan sprida riskerna i många olika skuldsedlar
  • Du får tillgång till att låna ut till många olika länder, kommuner och företag
  • Du kan blanda så att inte alla äggen hamnar i samma korg.

För alla dessa fördelarna betalar du räntefonderna mellan 0.1 och 0.5 procent i avgift. Det tycker jag är fullt rimligt.

Varför är räntefonder viktiga?

Förutom fördelarna nämnda ovan finns det ytterligare ett antal fördelar med räntefonder. 

En räntefond är okorrelerad med börsen

Den största fördelen med räntefonder är att de till skillnad från aktiefonderna har en låg risk och en låg avkastning. Det kan de ha eftersom de inte är korrelerade med börsen. I korthet betyder det att räntefonderna rör sig oberoende av hur aktier rör sig.

Egentligen är det inte så konstigt. Om du lånar ut 100 kr till mig och börsen faller ett par dagar senare faller börsen, hur mycket är jag skyldig dig? Hur mycket ska jag betala dig i ränta? Jag ska ju betala exakt det som vi kom överens om när vi upprättade obligationen (”skuldsedeln”). Hur börsen eller aktierna går har ingen som helst betydelse för lånet.

Räntefonder är en krockkudde i sparandet

På det sättet kan man faktiskt relatera till räntefonder som en slags krockkudde i sparandet. När dina aktieindexfonder faller vi värde, så kommer dina räntefonder att behålla sitt. På det sättet kommer din portfölj inte att gå ner lika mycket som snittet för börsen.

Räntefonder hjälper dig att slå index i perioder av nedgång. 

Enkelt förklarat med ett exempel i Nybörjarportföljen. Den innehåller 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det betyder att om börsen faller med 50 procent, så kommer du portfölj bara att falla, allt annat lika, 30 % (=50 % * 60 %). Din portfölj landade helt enkelt i en krockkudde och går därmed bättre än index. Det i sin tur kan leda till att du i en svår situation får möjligheten att fatta klokare beslut, som t.ex. att köpa mer aktier.

Det här kommer naturligtvis med en kostnad i andra änden. När räntefonderna agerar krockkudde i en krasch så agerar de sänke i en uppgång. Jag är, för min del, ganska klar över att det är värt priset. Särskilt med tanke på prospect theory som vi pratade om i avsnitt #53 och #54 om vanliga misstag i sparandet.

Den säger bland annat att vi känslomässigt värderar en förlust dubbelt så illa som vi värderar en vinst. Räntefonderna hjälper mig att parera den effekten. Men till syvende och sist så behöver du bestämma dig om du håller med eller vill göra på något annat sätt.

Räntefonder är lämpliga i korta tidsperioder

En tumregel som jag alltid tjatar om är att bara investera 10 procent i aktier per år man kan låta pengarna arbeta i fred. Räntefonder är svaret på frågan var du ska placera de resterande procenten. Om man ska spara pengar på kortare tidsperioder än fem år, då är räntefonder i de allra flesta fall betydligt lämpligare än aktiefonder.

Öka din riskjusterade avkastning med räntefonder

I avsnitt #61 pratade vi om nyckeltalet Sharpekvot och den riskjusterade avkastningen. I grunden handlade det om att relatera en avkastning till den tagna risken. Det är inga problem att ha en extremt hög avkastning om man också får ha en extremt hög risk.

Ett exempel vi tar upp i videon är Venezuela där avkastningen på en 2-årig skuldsedel är över 92 000 procent. Problemet är att sannolikheten att du ska förlora pengarna är minst lika stor.

En portfölj som bara består av räntefonder eller aktiefonder kommer i genomsnitt att ha en Sharpe-kvot mellan 0.2 och 0.3 över tid (ju högre desto bättre). Genom att lägga till båda tillgångsslagen till ditt sparande kan du öka den till 0.4-0.5. Du kan alltså få mer avkastning för samma procent risk.

Räntefonder hjälper dig att behålla vinsten du gör i aktier

Den amerikanske journalisten Paul A. Merriman har beskrivit den sista stora fördelen med räntefonder i många av sina artiklar:

If you want to make the most money. You should invest in stocks. But if you want to keep the money you made in stocks, you should invest in bonds.

Paul A. Merriman

Räntefonder är helt enkelt det tillgångsslag som vi ombalanserar våra aktiefonders vinst till. 

Det vanligaste missförståndet med räntefonder

Jag upplever att det vanligaste misstaget med räntefonder lyder ungefär som följer:

”Eftersom marknadsräntan idag är så låg, så kommer räntefonder gå upp. Om räntan går upp, då kommer räntefonder att sjunka i värde. Varför vill jag idag köpa eller äga något som kommer att sjunka i värde?”

Jag ska direkt erkänna att jag har funderat i liknande banor många gånger. Problemet är att det skjuter lite bredvid målet. Att köpa räntefonder med förhoppningen eller tron att de ska öka i värde är totalt meningslöst. Det finns det ingen som helst poäng med.

Men här kommer också kärnan i problemet. Jag anser att frågan: ”Om jag inte kan sälja med vinst, vad är då poängen med investeringen?” är felställd.

Att maximera vinsten med räntefonder är nämligen inte poängen med att äga räntefonder.

Här sker missförståndet. Många tror att räntefonderna är till för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är det inte. Det är aktiefondernas uppgift.

Räntefonder som broms i portföljen

Paul Merriman förklarar det hela med en analogi med en bil. Vi är alla överens om att en bil har bl.a. en motor. Det är motorn som driver hela bilen framåt. Precis på samma sätt som aktier driver avkastningen i ett sparande i fonder.

Men en bil är betydligt mer än bara en motor. En annan extremt viktig, om inte livsviktig, komponent är bromsarna. Om aktierna är motorn är räntefonderna bromsarna som kontrollerar risken i portföljen.

Särskilt viktiga är bromsarna i en nerförsbacke när man behöver kontrollera hastigheten. Jag tror att jag och många med mig skulle få panik om vi körde för en stor nerförsbacke utan några som helst bromsar. Särskilt om hastigheten dessutom hela tiden ökade och ökade. Precis så är det nämligen i en börskrasch.

Det som händer i börskrasch är nämligen att paniken slår till. När vi hamnar i panik tar vi ofta ganska dumma beslut eftersom vi inte har hela vårt intellekt tillgängligt. Ett sådant dumt beslut vi tar är att sälja av våra aktier och tillgångar. Det gör att vi bryter mot regeln ”köp billigt och sälj dyrt” och istället ”säljer vi billigt”. Eftersom vi dessutom inte köper billigt lyckas vi göra dubbelfel.

Det är lätt att idag efter 10 års börsuppgång och nya rekord på börsen sitta och säga att man inte kommer få panik. Jag brukar säga att man behöver vara med om minst en riktigt börskrasch för att ens ha tillstymmelsen till förståelse hur man kommer att agera. Jag har varit med två gånger, och inte ens andra gången lyckades jag hålla huvudet kallt och agera ”rätt” i alla avseenden..

Räntefonder gör dåliga tider lite bättre

En annan stor och viktig anledning att älska räntefonder är att de gör dåliga tider lite bättre – inte minst genom att de hjälper en att slå index i tider av nedgång. I en undersökning som man gjorde på den amerikanska börsen över en 44-års period mellan 1970 och 2014 jämförde man två olika portföljer.

Portföljen som bara bestod av räntefonder hade under perioden en genomsnittlig årsavkastning om 6,3 procent. En portfölj med bara aktier under samma period hade en avkastning om 11,8 procent. Det går helt i linje med tidigare resonemang om att aktier är motorn i avkastning. Men, det fanns också en stor skillnad i den tagna risken. Under perioden kraschade nämligen aktier flera gånger, inte minst under den svarta måndagen då portföljen föll med 22 procent på några timmar.

Jag brukar säga att i genomsnitt kommer du med en 100 procent aktieportfölj förlora minst 50 procent av portföljens värde vid två tillfällen under en 15 års period. I vår analogi är det som att köra en väloljad sportbil med turbo. Det kommer gå väldigt fort och den långsiktiga avkastningen kommer att vara fantastisk.

Problemet är att resan kommer att vara så skakig att många av oss kommer inte att stå ut. Vi kommer att må så dåligt att vi kommer att ha bett om att få hoppa av under vägen. Precis som vissa av oss gör i karuseller.

Min farhåga är att många som sparar idag, inte kommer att palla resan som en bil utan bromsar innebär. Särskilt när den genomsnittlige 40-åringen inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen inte har upplevt finanskrisen. Det går bra att sitta med i en sportbil när den kör fort på en raksträcka, men när den börjar kränga är det inte lika kul.

Att bara äga räntefonder är lika fel som att bara äga fonder med aktier

Att däremot dra åt det totala motsatta hållet och bara argumentera för 100 procent räntefonder är dock lika fel. Att bara ha räntefonder innebär att motorn i bilen är så pass svag att den aldrig kommer att orka upp för backen eller hjälpa dig nå ditt mål med sparandet. Det behövs en kombination. Det behövs båda en gas och en broms. Det är därför vi har både räntefonder och aktiefonder i alla våra portföljer.

I nybörjarportföljen har vi kombination 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det är därför som vi kallar det för en balanserad och klassisk portfölj. Det är en kombination som i många år har visat sig fungera, det är lagom mycket motor och lagom mycket broms.

Den andra portföljen är den globala barnportföljen. Anledningen till att vi började kalla den för barnportföljen var för att den lämpade sig för ett långsiktigt sparande som till barn eller pension. Eftersom tidsperioderna är så långa så tenderar risken bli mindre och därmed kan man unna sig mer motor.

I vårt fall har vi valt att gå på ytterligare en klassisk fördelning om 90 procent aktier och motor och 10 procent broms i räntefonderna. Det medför att det kommer gå fort och det kommer vara väldigt skakigt i jämförelse med t.ex. nybörjarportföljen.

Den sista portföljen är RikaTillsammans-portföljen. Den består faktiskt av hela 50 procent räntefonder och har därmed den kraftigaste bromsen. Eftersom den dessutom bara har 25 procent motor i form av aktier är det den mest defensiva portföljen med lägst risk (och därmed också förväntad avkastning). Fördelen med den här lite udda kombinationen är att sannolikheten för att portföljen ska ge en positiv avkastning oavsett vad som händer är god.

Alla räntefonder är inte skapta lika

Det finns många olika typer av räntefonder och det man brukar kategorisera dem efter är bland annat:

Genomsnittlig löptid för fondens skuldsedlar
Den viktigaste uppdelningen av räntefonder sker enligt durationen. Det vill säga över hur lång tid räntefondens skuldsedlar löper i genomsnitt. Räntefonder som äger skulder med kortare löptid än ett år, brukar man kalla för korta räntefonder och med längre löptid än ett år, kallar man för långa räntefonder eller obligationsfonder.
Vem man lånar ut till
Olika räntefonder lånar ut till olika parter. De flesta räntefonder lånar ut till länder, kommuner eller olika typer av företag.
Vad syftet med lånet är
Vissa räntefonder kan ha en inriktning på t.ex. gröna obligationer, bostadslån eller något annat syfte.

Korta räntefonder

Det viktigaste kännetecknet för korta räntefonder är att durationen – den genomsnittliga låneperioden för de ägda skuldsedlarna – är mindre än ett år. Om vi tittar på svenska korta räntefonder brukar dessa ha en duration på runt 6 månader. 

Anledningen är att man ofta lånar ut sina pengar till den svenska staten i så kallade statsskuldväxlar (”SSVX”). Dessa löper ofta över perioder om 3 till 12 månader och är väldigt säkra. Det är dessa räntefonder som man ofta brukar jämföra med sparkonton med insättningsgaranti. 

Man brukar även ofta kalla dessa fonder för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. Det är i princip samma sak. Mina två favoriter i den här kategorin, enligt bästa fonderna 2018,  är Spiltan Räntefond Sverige och Öhman Penningmarknadsfond. 

Långa räntefonder (”obligationsfonder”)

Motsatsen till de korta räntefonderna är de långa räntefonderna. Dessa definieras av att de äger skuldbrev med durationer längre än ett år. Durationen kan dock sträcka sig ända upp till 20 eller 30 år i de allra längsta fallen. 

Risken och avkastningen i de långa räntefonderna är betydligt högre än i de korta räntefonderna. Det är i och för sig ganska logiskt eftersom det är betydligt svårare att förutsäga en utveckling för t.ex. Sveriges ekonomi på 30 års sikt jämfört med 3 månaders sikt. Precis som ett bundet bolån på fem eller tio år har en högre ränta än ett 3 månaders rörligt lån. 

När de korta räntefonderna ofta lånar ut till länder och kommuner, brukar betydligt fler långa räntefonder låna ut pengar till företag. Det medför att de långa räntefonderna löper över hela skalan från ”väldigt tryggt” till ”rör inte med tång”. 

De långa räntefonderna kallas ofta även för obligationsfonder för att lätt kunna skilja dem från räntefonder som i den betydelsen blir korta räntefonder.  Det är därför du ofta här på bloggen kan läsa att jag har skrivit ränte- och obligationsfonder. Jag anser nämligen att man bör äga båda typerna. 

Mina favoriter i den här kategorin är, enligt de bästa fonderna 2018, AMF Räntefond Lång och Spiltan Högräntefond. 

Företagsobligationsfonder

Lite slarvigt kan man säga att företagsobligationsfonder är en del av de långa räntefonderna. Skillnaden är att man bara fokuserar på att låna ut till olika företag med löptider om 1 – 5 år. 

En del av företagsobligationsfonderna kallas för ”High-Yield”-fonder och dessa vill jag varna för. Som du kommer se nedan så är det i dagens läge med negativa marknadsräntor oerhört svårt för en räntefonder att skapa någon avkastning. Många räntefonder går till och med minus. 

Eftersom det är extremt svårt att sälja räntefonder i vanliga fall, blir det ännu svårare när de går back. Därför har de så kallade ”High-Yield”-räntefonderna blivit väldigt populära. Där kan du nämligen både ha en räntefond (”det är ju tryggt”) och få en avkastning. 

Problemet dock med High-Yield-fonder är ju att det är fonder som äger skuldsedlar där man har lånat ut pengar till de företag som har allra sämst ekonomi. För precis som i normala livet, så är det ju kompisen som är sämst på att betala som man vill ha högst ränta från för att det ska motivera risken. 

Tänk om din broms egentligen är en turbo…

High-Yield-fonderna innehåller alltså lån till de sämsta företagen. Problemet här blir att när börsen kraschar så kommer vi här se en korrelation mellan räntefonder och aktiefonder. Precis det som vi ville undvika med räntefonder i resonemanget om krockkudde.

Motiveringen är enkel – när börsen rasar så sker det oftast i dåliga ekonomiska tider, i dåliga ekonomiska tider kommer de sämsta företagen att få det svårast (duktiga företag ser fram emot lågkonjunkturer). Eftersom de får det svårast kommer de ha svårt att betala sina räntor och sina lån, vilket kommer att drabba räntefonderna som äger deras skuldsedlar. 

I videon så liknade jag det här vid att ha en bil som man tror man har en broms i. Problemet är bara att när man är på väg ner för backen och trycker på bromsen, så kommer bilen istället gasa. Förmodligen inte det man förväntade sig när man köpte en broms till bilen. 

Realräntefonder

En tredje typ av räntefond är en realräntefond. Det är också en typ av lång räntefond, skillnaden är dock att den innehåller ett skydd mot inflationen. Inflation är när pengar tappar sitt värde och därmed sin köpkraft. Läs gärna sidospåret om Venezuela lite längre ned i artikeln. 

Realräntefonder garanterar att din sparade krona idag är lika mycket värd och har en lika stor köpkraft i framtiden. Det vill säga att man har i skuldsedeln lagt till villkoret att man förutom en ränta även ska en uppräkning med inflationstakten. Det leder till att räntan blir lägre men den blir real (till skillnad från nominell). 

Jag har pratat mycket om realräntefonder under året, inte minst på grund av att min favorit Öhman realobligationsfond slogs samman med en annan och blev lite sämre. En ny blivande favorit är förmodligen Handelsbanken Realräntefond. 

Hedgefonder

Den sista typen av räntefonder som förtjänar att nämnas är hedgefonder. Hedgefonder är fonder som har mycket friare tyglar än andra fonder och kan därmed kombinera skuldsedlar på ett helt annat sätt.

Jag rekommenderar att läsa artikeln i avsnitt #50 där vi gjorde en intervju med hedgefondsförvaltaren från Pacific Fonder Eric Strand på ämnet. Problemet med hedgefonderna är att det kan vara väldigt svårt att bedöma risken man tar i dem på ett enkelt sätt.  

Du kan förlora pengar i räntefonder

Även de flesta räntefonder har en låg risk och är, jämte sparkonton med insättningsgaranti, det säkraste du kan placera i, så kan du förlora pengar. Det finns inga garantier med räntefonder. Precis som med en vanlig skuldsedel så kan en förlust bero på många olika saker, det kan vara att den som ställt ut skuldsedeln hamnar i betalningssvårigheter och kan inte betala räntan eller än värre betala tillbaka det lånade beloppet.

Allt beror på sannolikheter och risken med skuldsedlarna. Man kan tänka på sig själv i verkliga livet. Det finns kompisar man lånar ut pengar till och man vet med 99.9 % säkerhet att man kommer att få tillbaka pengarna. Sedan har vi de andra kompisarna där det inte är lika säkert. Precis som i verkliga livet handlar det om vem jag vill låna ut mina pengar till.

För att dessutom göra det klurigare i dagsläget har vi en situation där vissa räntor är negativa. Det är något som aldrig hade hänt innan finanskrisen 2008. Det är en följd av centralbankernas agerande för att rädda den döende patienten för 10 år sedan. Även om man lyckades rädda livet på patienten då, så skull jag säga att hen inte har lämnat sjukhuset. I alla fall inte om vi tittar på några av de symptom – som negativa räntor – som fortfarande finns kvar.

Negativa räntor och deras betydelse

Det som är så märkligt med negativa räntor är att istället för att få betalt för att låna ut våra pengar, så måste vi som lånar ut betala dem som lånar pengarna. För att använda en metafor så skulle man kunna säga att du och jag har pengar på fickan. Mycket pengar. Problemet med att ha pengar på fickan är att man kan bli av med dem eller bli rånad.

Därför anlitar man en livvakt eller en bepansrad värdetransport för att följa oss vart vi än går. Det kostar pengar. Då finns det vissa personer där ute som säger, jag kan ta hand om dina pengar, men då vill jag ha betalt för det. Eftersom det är billigare än att ha livvakten så tackar många ja till det. Ett sådant exempel i verkligheten är Tyskland.

Tyskland har idag så stark ekonomi att de får betalt för att låna pengar. Nedanstående tabell från Bloomberg visar att räntan är negativ för alla skuldsedlar som Tyskland ger ut på två och fem års sikt:

Räntor för att låna ut pengar till den tyska staten per den 22 aug 2018 enligt Bloomberg.

Det betyder att marknaden bedömer den tyska ekonomin så välskött och att risken att låna ut pengar till dem är så låg, att det är värt att betala dem mellan 0.28 och 0.66 procent per år. Sveriges ekonomi är också – trots vad man hör i valrörelsen – så välskött att vi får betalt för att låna pengar i upp till 5 år enligt bilden nedan.

Räntor för att låna ut pengar till den svenska staten per den 22 aug 2018 enligt Bloomberg.

Det är ett mycket gott betyg för Sverige. Sedan kan man ju ha en åsikt om att vi borde utnyttja den möjligheten för att göra fler investeringar nu – t.ex. i järnvägen och andra eftersatta projekt. Men det är en annan historia.

Sidospår: Venezuela har det jobbigt…

I andra änden av skalan har vi idag Venezuela. Om du har följt nyheterna under de senaste månaderna så kanske du har sett ett av reportagen om hur jobbigt läget där är. Nedanstående bild visar på ett väldigt illustrativt sätt krisen. Det är en fotograf från Reuters som har tagit bilder på vardagliga varor och mängden kontanter som krävs för att köpa den. 

Inflationen i venzuela illustrerad av Reuters i form av en vara och den motsvarande mängd kontanter som behövs för att köpa den.

Jag och Caroline har berört ämnet inflation tidigare – både med Claudia Galli och i en äldre separat artikel. Inflation är ju när pengar minskar i värde och man förlorar köpkraft. 

Exemplet vi använde i videon var att om man bodde i Venezuela för något år sedan och hade 6 000 kr på kontot, då kunde man köpa 823 kg tomater. Ett ganska stort fysiskt värde. Efter en inflation på 82 700 % som de har haft den senaste tiden, så kan jag för samma 6 000 kr bara köpa 1 kg. Snacka om en urholkning av värdet.

De tragiska är att det, som alltid, drabbar de allra fattigaste – de som inte hade råd att t.ex. växla till dollar eller någon annan valuta. En artikel från Reuters i februari år visade att den genomsnittlige venezuelanen har förlorat 11 kg i kroppsvikt och att 90 procent lever i fattigdom. Allt på grund av misskötta statsfinanser. 

Den här misskötseln syns också i räntorna som marknaden vill ha för att låna ut pengar till Venezuela: 

Räntor för att låna ut pengar till den venezuelanska staten per den 22 aug 2018 enligt Bloomberg.

Det är en enorm skillnad mot den svenska två-åriga räntan om -0,547 %. Man litar inte på Venezuela så man vill ha 92 571,43 % för att låna ut pengar i två år. Till och med på medellång sikt om 5 år, vill man ha över 70 % ränta per år. Vem sa att räntor behövde vara tråkiga?

Kom ihåg gungbrädesprincipen 

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg med räntefonder är det omvända förhållandet mellan marknadsräntan och räntefondens värdeutveckling. Många gör nämligen misstaget att tro att när räntan ökar så ökar värdet på räntefonden. Det stämmer inte. Det är precis tvärtom. 

  • När marknadsräntan stiger, då minskar räntefonden i värde
  • När marknadsräntan minskar, då stiger räntefonden i värde

Man kan likna det vid mitt nedanstående försök till illustration av en gungbräda:

Förhållandet mellan räntefonder och marknadsräntan symboliseras bäst som en gungbräda. Om räntan ökar faller värdet på din räntefond.

Det är vad man kallar för omvänt förhållande. 

Räkneexempel #1: marknadsräntan går upp, räntefonden faller

Det som är lite klurigare är att förstå varför. Eller så var det bara för mig det tog tid att lista ut. Nedan följer ett förenklat räkneexempel som visar hur det kan gå till. 

Låt oss säga att svenska staten ger ut en skuldsedel eller obligation som löper på 12 månader på 100 kr som har en kupong på 5 kr. Det betyder att den svenska staten åtar sig betala tillbaka 100 kr om ett år och dessutom betala 5 kr för lånet. Avkastningen på skuldsedeln är i det här fallet 5 procent. 

Vi lånar ut våra pengar till svenska staten den 1 januari, men dagen efter stiger marknadsräntan med +1 procent. Den svenska staten fortsätter ge ut skuldsedlar och ger nu ut en ny sådan. Den här nya löper också på 12 månader, har ett belopp om 100 kr, men nu är kupongen på 6 kr. Det vill säga har en avkastning om 6 procent. 

En ny sparare har nu att välja mellan att köpa den första obligationen på 5 procent eller den andra som ger 6 procent. Eftersom allt annat är lika, lär investeraren välja den senare. Den ger ju mer betalt för samma summa. 

Det betyder i sin tur att värdet på den första obligationen behöver sjunka för att den ska vara lika attraktiv på marknaden som den andra. För att avkastningen i procent ska bli jämbördig på 6 % – och den svenska staten förändrar ju varken kupongen eller beloppet – så behöver priset förändras. 

Det vill säga att vi behöver räkna ut ett nytt pris där kupongen om 5 kr motsvarar den nya avkastningen på 6 procent. Det nya priset blir 83.33 kr (=5 kr / 6 %). Det vill säga att om den gamla obligationen sjunker i värde med 17 kr så kommer avkastningen från de båda skuldsedlarna vara samma eftersom 5 / 83.33 = 6 / 100 kr. 

Räkneexempel #2: marknadsräntan går ner, räntefonden ökar

Motsatsen på gungbrädan fungerar likadant. Svenska staten ger ut en skuldsedel på 12 månader, 100 kr och en kupong om 5 kr. Avkastningen på obligationen blir 5 procent. Precis samma sak som innan. 

Vi lånar ut pengarna den 1 januari, men dagen efter sjunker marknadsräntan med -1 procent. Det ges ut en ny skuldsedel, denna gången på 100 kr, 12 månader men bara 4 kr i kupong. 

En extern investerare har nu valet att köpa den senare obligationen där hen tjänar 4 kr på 100 kr eller den första där man tjänar 5 kr på 100. Allt annat lika så kommer man vilja ha den första. Men varför skulle vi vilja sälja? 

Därför vill vi precis som innan räkna om den första obligationens värde så att avkastningen i procent är samma från båda – det vill säga 4 procent. På samma sätt ställer vi oss då frågan: ”Vad behöver den första skuldsedeln kosta för att 5 kr ska motsvara en avkastning om 4 procent?” Svaret kommer via 5 kr / 4 % som ger 125 kr. 

Det vill säga att den första obligationens värde stiger med 25 kr eftersom 5 / 125 = 4 / 100. Värdet på räntefonden som äger obligationen har stigit samtidigt som marknadsräntan föll. 

Durationen bestämmer risken och avkastningen

Efter gungbrädesprincipen är det näst viktigaste förstå hur risken och avkastningen hänger ihop. Ju längre tid man lånar ut sina pengar, desto större är osäkerheten kring hur det ska gå – det vill säga att risken ökar. När risken ökar vill man ha kompensation genom en högre ränta. Precis som bolånen vi pratade om tidigare.

Som tumregel kan man komma ihåg att värdeförändringen i en räntefond kan uppskattas till durationen multiplicerat med ränteförändringen.

Riktningen på värdeförändringen ges som tidigare av gungbrädan. Låt oss ta ett exempel. Vi har en räntefond med en duration på 1.5 år. Det vill säga skuldsedlarna som räntefonden äger löper över i genomsnitt 1.5 år. Marknadsräntan stiger med 1 %.

Det innebär att värdeförändringen i räntefonden blir -1.5 % (=1.5 % * 1 år * -1). Den sista faktorn, -1, ges av att det var en ökning i marknadsräntan vilket ger att förändringen sker i negativ riktning. 

Ju längre duration desto större hävstång på ränteförändringen

Det här leder till att risken (och avkastningen) i en räntefond ökar ju längre durationen är. Vilket illustreras av nedanstående bild:

Gungbrädan som visar ränteförändring i förhållande till duration.

Bilden ovan visar hur förändringen i olika marknadsräntor påverkar rörelsen i obligationerna med olika löptid. Är vi nära mitten av bilden, det vill säga den korta räntan påverkar de korta räntefonderna väldigt lite.

Däremot påverkas de extremlånga räntefonderna väldigt mycket av en relativt liten förändring i räntan. Det var ju så här som t.ex. Rikatillsammans-portföljen gick väldigt bra från 2008, då den hade räntefonder med durationer på över 20 år och räntan sänktes till negativ.

På samma sätt tar det emot att sitta kvar med dessa i dagsläget när många spekulerar i en uppgång i räntan. Men som räntekänslighetstabellerna i överkursavsnittet längst ner visar, så behöver man hålla tungan rätt i mun. 

Räntefondsstegen

När vi nu har definierat att risken och avkastningen ökar med ökad duration så kan man illustrera det i form av en räntefondsstege. I grova drag kan man nämligen säga: 

Räntefondsstegen

Den visar hur vi börjar längst ner till vänster med låg avkastning och låg risk eftersom durationen är så kort. Därefter ökar durationen samtidigt som både risken och avkastningen ökar. Jag har inte ens tagit med de extremlånga räntefonderna med löptider över 10 år. 

Spara i en räntefond samtidigt som man har lån? 

Ett ganska kontroversiellt ämne som har diskuterats i ”Frågor och svar” ett par gånger är huruvida man ska ha räntefonder och lån samtidigt. Jonas Lindmark på Morningstar har sammanfattade det väldigt väl: 

Att samtidigt ha lån och räntefonder en dålig affär eftersom du aldrig får en lika bra ränta som du är tvungen betala

Jonas Lindmark, Morningstar

Vad han säger är att om jag ska låna 100 kr på banken i t.ex. bolån så kommer jag få betala t.ex. 1.5 procent i dagsläget. Om jag istället ska lägga 100 kr i en räntefond med motsvarande risk så kommer jag att aldrig att få 1.5 procent, utan i dagsläget 0.5 på sin höjd. 

Det betyder att om jag skulle amortera, så tjänar jag mer pengar i form av att jag nästa år slipper betala räntan, än om jag har pengarna i en räntefond. Det är svårt att argumentera mot. Jag brukar skoja om att man ska inte argumentera mot siffror eller verkligheten. 

Det finns anledningar till att ibland ta ett suboptimalt beslut

MEN, jag delar faktiskt inte hans slutsats till 100 procent. Låt oss hoppa tillbaka till analogin med bilen. Ett sätt att tolka det Jonas skriver är att säga ”minska farten så att du klarar köra bilen utan bromsar”. Det är ju sant, om jag inte kör lika fort så behöver jag inte bromsa lika mycket. 

Problemet är att när nerförsbacken kommer, så har jag kanske kompetensen att navigera den utan en broms. Men jag kan ge mig tusan på att jag kommer vilja vara där och trycka på den, åtminstone för säkerhets skull. 

Jag tror därför att där finns en poäng att ha räntefonder och lån samtidigt. Särskilt i en kombination med aktiefonder. Då kommer jag nämligen i en nedgång se att jag slår index. Det i sig kommer hjälpa mig att hålla huvudet kallt och fatta bättre beslut. 

Den här argumentationen kommer från att jag har haft möjligheten att få lära känna mig själv och hur jag fungerar. För mig är det här ett sätt att puffa (”nudge”) mig själv i rätt riktning genom att lura mig själv.

För mig är det faktiskt inte ett alternativ att sälja av alla räntefonderna, amortera med de pengarna och sedan sitta med 100 procent i aktier – även om det skulle, rent siffermässigt, vara smartast. Jag skulle inte klara det mentalt i en nedgång. Men du behöver fatta ditt beslut baserat på ditt beteende och tro om dig själv. Jag har inga illusioner om mig själv. :-)

Räntefond i ISK eller KF-konton?

En annan vanlig fråga som dyker upp titt som tätt är ”var ska man ha sina räntefonder?”. Frågan har sitt ursprung i de två olika möjligheterna till beskattning av vårt sparande som vi har: 

  • Investeringssparkonto (ISK) – skatt på totala beloppet
  • Kapitalförsäkring (KF) – skatt på totala beloppet
  • Aktie- och fonddepå (AF) – 30 procent på vinsten

Det kluriga är att för ISK och KF så är skatten olika från år till, men jag brukar uppskatta den till ca 1 – 2 procent per år. Säg ca 1.5 procent för enkelhetens skull. (Fakta för 2018 är 0.45 %)

Det betyder de facto att om vi har en räntefond i på ett ISK eller KF som presterar under 1.5 procent per år, så kommer vi att betala mer skatt än vad vi tjänar. Det är ju inget kul. Då är det ju bättre att ta AF där vi bara betalar skatt om vi tjänar pengar och dessutom bara av vinsten. 

För att svara på den här frågan behöver man alltså räkna ut den så kallade brytpunkten för när det är bättre med AF vice versa. Jag har roat mig med att räkna på brytpunkten och resonera kring de olika kontotyperna men det är överkurs. Tumregeln jag brukar rekommendera är: 

Om du räknar med en avkastning över 1.5 procent per år i dagsläget, välj ISK och KF, annars en vanlig aktie- och fonddepå. 

Trots att det är suboptimalt har jag räntefonder i mitt ISK

Men precis som vanligt så finns det ett undantag. Undantaget för mig är precis samma som i föregående delkapitel. Det handlar om att känna sig själv. Jag har valt att att ha mina räntefonder i mina ISK-konton. Jag vet att det inte är optimalt, att jag betalar mer skatt än vad jag tjänar och det är bättre med en vanlig aktie- och fonddepå. 

Anledningen är att jag vill ha dem i samma depå för att i mina portföljrapporter och grafer som kommer från depån, vill se hur totalen går – jag behöver se att jag slår index i en nedgång. Jag vill se helheten och jag är beredd att betala de hundralapparna det rör sig om. Risken för misstag är nämligen betydligt dyrare än det jag betalar extra i skatt. 

Överkurs: Räntefonder är svårare än aktiefonder

Vi har som mål att i varje avsnitt även ge något till den läsare som är lite mer intresserad eller den som vill få en djupare förståelse. Jag minns när jag började spara, då tänkte jag att räntefonder var det enkla och aktiefonder det svåra. I dag vet jag att det är tvärtom och de flesta erfarna sparare är beredda att hålla med mig. 

För det första påverkas räntefonder av fler faktorer än aktier som är svårspådda. Det är valutakurser, inflation, konjunktur, marknadsräntor, motparter och så vidare. Dessutom finns där en begränsning i tid som inte finns i aktier. Det finn ju nämligen ett datum då själva skuldsedeln förfaller. 

Ett företag (aktie) har alltid ett realt värde. Som Jonas Lindmark skriver; en fabrik kan producera lika mycket oavsett inflation eller förändringar i en valutakurs.

En räntefond köper egentligen ”bara” en rättighet att på ett visst datum få ett förutbestämt nominellt belopp i en viss valuta på ett bestämt datum.

Jonas Lindmark, Morningstar

Det är många rörliga delar i den rättigheten…

Faktorerna som påverkar en räntefond

Tittar vi på de fyra viktigaste faktorerna som påverkar räntefonden är de, som ovan nämnt: 

Valutakursen
Räntefonder handlas i olika valutor och valutakursen har därmed extremt stor påverkan. Jag kan ju köpa en tysk räntefond i EUR som ska göra 2 % om året, vilket den också gör. Samtidigt förändras kronans värde mot euron med 10 procent, vilket innebär att värdet på min räntefond förändras motsvarande. Plötsligt var min säkra räntefond mer eller mindre en valutaspekulation. Det är därför det är viktigt att veta vilken valuta räntefonden handlas i och huruvida den är valutasäkrad (”hedgad”) eller inte. Notera att det kan vara riskspridning att faktiskt ha en räntefond i EUR, då det är inte lägga alla äggen i svenska kronor.
Inflationen
Eftersom jag ska få tillbakan en summa pengar i framtiden är det väsentligt att veta vad den summan kommer att vara värd i köpkraft. Särskilt när t.ex. riksbankens mål är att inflationen ska vara 2.0 procent per år. Det innebär nämligen att pengarnas värde ska urholkas med lika mycket procent. På 36 år innebär det en halvering i värde. Det är därför det finns realräntefonder som skyddar mot den inflationsrisken (mot en lägre avkastning så klart)
Förändring i marknadsräntorna
Vi har redan varit inne i att de korta och långa marknadsräntorna kan påverka räntefondens värde. De korta marknadsräntorna påverkas till stor del av riksbankerna och har relativt liten påverkan i förhållande till de längre marknadsräntorna som sätt av marknaden.
Kreditrisken
Det vill säga hur stor är risken för konkurs eller att den som fonden lånat ut pengar till ställer in sina betalningar. Det som på engelska kallas för default. I exemplet med Venezuela bedömer ju marknaden den risken som överhängande tillsammans med inflationsrisken.

Det är en hel vetenskap kring hur man bedömer dessa faktorer. Det finns till och med företag vars affärsidé är att sätta olika kreditbetyg på skuldsedlar.

Kreditbetygsskalan för obligationer

Det är därför man ser ibland räntefonder som pratar om att vi investerar bara i skuldsedlar med vissa betyg. Det kan vara allt från betyget AAA som är jättebra, till fonder som handlar med så kallade skräpobligationer (”junk bonds”) med betydget D där företagen är på randen till konkurs. 

Carnegie har sammanställt följande tabell som illustrerar hela skalan och har dessutom några svenska exempel: 

Kreditbetygsskala för obligationer.

Inte helt oväntat ligger staterna överst eftersom risken med dessa är obefintlig. Skulle Sverige inte kunna betala sina räntor har de möjligheten att öka skatten. Näst högst ligger svenska kommuner som t.ex. Göteborg. De kan också höja skatten och bedöms därför som lågrisk. Därefter kommer företag i fallande ordning. 

Checklista för att välja en räntefond

Ovanstående delar tillsammans gör att man kan skapa en övergripande checklista enligt nedan: 

Amortera först på dina lån
Läs stycket om att amortera på lån. Inför ett köp i en räntefond bör man i alla fall ha tagit ett aktivt beslut kring huruvida man vill/bör amortera eller inte. Det är många gånger en mer ”garanterad” avkastning.
Korta räntefonder
Du köper korta räntefonder när du vill ha en krockkudde i portföljen, tror att den svenska kronan kommer att stärkas eller vara oförändrad. Tror du på en annan valuta eller vill sprida riskerna i olika valutor, välj räntefonder i andra valutor, t.ex. eur, usd eller motsvarande.
Långa räntefonder
När du vill ha en krockkudde i portföljen eller tror på att räntorna ska falla.
Realräntefonder
Realräntefonder köper du när du vill skydda dig mot en stigande inflation, säkra dina pengars värde och behålla deras köpkraft.
Företagsobligationsfonder
När du vill ha en tillgång som riskmässigt ligger över korta räntefonderna men under aktier, då kan en företagsobligationsfond vara ett alternativ.

När du sedan väljer fond inom respektive område, välj baserat på lägst avgift, högst sharpekvot och antal morningstar-stjärnor. Det är nämligen ofta väldigt liten variation i resultat mellan räntefonder i samma kategori. 

Fördjupning: räntekänslighetstabeller

Jag hittade följande citat i Veckans Affär av Jonas Ranneby som då var kreditförvaltare på fondbolaget Alfred Berg. Han uttalade sig då enligt följande:

”Rådet att göra sig av med allt vad räntefonder heter bottnar inte i någon djupare analys, det gäller att skilja på olika typer av fonder och vilka risker de medför. Nyckeln ligger i att försöka förstå vilken typ av räntor och risker som fonden är exponerad mot och i vilken utsträckning.”

Jonas Ranneby, fondförvaltare på Alfred Berg

Saken är att jag håller helt och hållet med honom. Det handlar om att titta på fakta. En av faktorerna att titta på är en så kallad räntekänslighetstabell. Den visar – allt annat lika – hur värdet på en räntefond förändras till följd av en förändring i marknadsräntan. 

Vi har tidigare i artikeln berört tumregeln som lyder durationen multiplicerat med marknadsränteförändringen. Det stämmer i stora drag, men det svarar inte på frågan – ”När är jag tillbaka på plus?”

Därför bad jag förvaltarna för mina två favoriträntefonder att ta fram en räntekänslighetstabell för respektive fond. Räntekänslighetstabeller visar nämligen exakt hur känslig räntefonden är för en förändring i marknadsräntan om allt annat är lika. 

Både Lars Lönnquist på Spiltan Fonder och Johan Moeschlin på AMF Fonder tackade ja vilket jag blev jätteglad och tacksam över. Tack Johan och tack Lars!

OBS! Inget samarbete finns med något av dessa företag, så det är ingen reklam eller sponsrad artikel.

Kort räntefond: Spiltan Räntefond Sverige

Om vi börjar med Spiltan Räntefond Sverige så är det en kort räntefond som placerar primärt i räntepapper utgivna i svenska kronor. De har förvaltningsavgift om 0.1 % och en genomsnittlig duration på 6 månader.

I den nedanstående tabellen visar: 

  • Kolumnerna resultatet efter X antal år efter en ränteförändring
  • Raderna en ökning i marknadsräntan från 0 – 10 %

Det vill säga att om jag idag köper en andel i fonden, räntan är oförändrad i 1 år, så kan jag förvänta mig en avkastning om 0.65 procent per år. Om jag istället köper en andel i fonden och räntan ökar imorgon med 2 procent, så kommer jag efter 6 månader att ha förlorat -0.65 procent.



6m
12345678910
0%0,17%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%
1%-0,15%0,65%1,15%1,32%1,40%1,45%1,48%1,51%1,52%1,54%1,55%
2%-0,65%0,65%1,65%1,98%2,15%2,25%2,31%2,36%2,40%2,43%2,45%
3%-1,15%0,65%2,14%2,64%2,89%3,04%3,14%3,22%3,27%3,31%3,35%
4%-1,65%0,65%2,63%3,30%3,64%3,84%3,97%4,07%4,14%4,20%4,24%
5%-2,15%0,65%3,12%3,96%4,38%4,63%4,80%4,92%5,01%5,08%5,14%
6%-2,65%0,65%3,61%4,61%5,12%5,42%5,63%5,77%5,88%5,97%6,03%
7%-3,15%0,65%4,09%5,26%5,86%6,21%6,45%6,62%6,75%6,85%6,93%
8%-3,65%0,65%4,57%5,92%6,59%7,00%7,27%7,47%7,62%7,73%7,82%
9%-4,15%0,65%5,05%6,56%7,33%7,79%8,10%8,32%8,48%8,61%8,71%
10%-4,65%0,65%5,53%7,21%8,06%8,57%8,92%9,16%9,35%9,49%9,61%

Innan vi går vidare så vill jag betona att en marknadsränteförändring på några procent, än mindre 5 – 10 procent är helt orealistisk i dagsläget. En sådan förändring hade ställt hela det svenska samhället på huvudet. Den svenska bostadsbubblan hade exploderat spektakulärt om marknadsräntan ökade med ett par procentenheter. 

Räkneexempel utifrån räntekänslighetstabellen

Så låt oss undersöka räntekänslighetstabellen närmare. Så vad händer i scenariot att vi köper andelar i fonden och dagen efter ökar marknadsräntan med 5 procent. 

Det som händer mer eller mindre direkt är att jag förlorar -2.15 % eftersom när räntan går upp, går värdet på räntefonden ner. Tumregeln säger ränteförändringen multiplicerat med durationen. I det här fallet är durationen 6 månader och ränteförändringen 5 procent. Det ger ett resultat på -2,5 % (=0.5 år * 5 %), vilket är i samma härad som -2.15 %. 

Men det som händer i steg två är mer intressant. Efter räntehöjningen börjar räntefonden rotera och byta ut sina skuldsedlar (de löper ju t.ex. ut), vilket innebär att de kan dra nytta av den nya högre räntan. Alla nya skuldsedlar har ju nu en marknadsränta om 5 %. 

Det innebär att år 2 har jag en genomsnittlig årsavkastning om 3.12 procent, år 3 om 3.96 %, år 4 om 4,38 % och år 5 om 4.63 %. För varje år som går kommer vi närmare och närmare marknadsräntan om 5 procent. Man kan räkna om räntekänsligheten i en ny tabell som vi kan omvandla till absoluta tal. 


6m12345710
0%100,175%100,650%101,304%101,963%102,625%103,293%104,640%106,693%
1%99,850%100,65%102,31%104,00%105,71%107,46%111,03%116,62%
2%99,350%100,65%103,32%106,06%108,87%111,75%117,75%127,36%
3%98,850%100,65%104,32%108,13%112,08%116,17%124,80%138,98%
4%98,350%100,65%105,33%110,23%115,35%120,72%132,21%151,52%
5%97,85%100,65%106,34%112,34%118,69%125,4%139,97%165,06%
6%97,350%100,65%107,34%114,48%122,09%130,21%148,11%179,66%
7%96,850%100,65%108,35%116,64%125,56%135,17%156,64%195,41%
8%96,350%100,65%109,36%118,82%129,09%140,26%165,57%212,36%
9%95,850%100,65%110,36%121,01%132,69%145,50%174,93%230,62%
10%95,350%100,65%111,37%123,23%136,35%150,88%184,72%250,25%

Vad tabellen ovan visar är den initiala nedgången med -2.15 procent. Min 100-lapp skulle härmed bara vara värd 97,85 kronor. Men redan efter 12 månader är jag tillbaka med 100,65 kr i värde. Värdet ökar år för år och det femte året har jag fått ihop 125,40 kr. Trots att räntan har gått upp, har jag över tid gjort en bra affär med min räntefond.

Myten om att det är dumt med räntefonder

Som jag visade i förra exemplet är det således en myt om att det skulle vara dåligt att äga räntefonder bara för att räntan ska gå upp. Allt beror på vilken tidshorisont och vilket syfte du har. 

Jag har roat mig med att Spiltans räntekänslighetstabell markera de negativa utfallen för räntefonden. Notera att alla ligger i intervallet 0 – 6 månader. Notera även vad som händer över den tidsperiod som jag brukar rekommendera om 5 – 10 år. 


6m12345678910
0%0,17%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%0,65%
1% -0,15%0,65%1,15%1,32%1,40%1,45%1,48%1,51%1,52%1,54%1,55%
2% -0,65%0,65%1,65%1,98%2,15%2,25%2,31%2,36%2,40%2,43%2,45%
3% -1,15%0,65%2,14%2,64%2,89%3,04%3,14%3,22%3,27%3,31%3,35%
4% -1,65%0,65%2,63%3,30%3,64%3,84%3,97%4,07%4,14%4,20%4,24%
5% -2,15%0,65%3,12%3,96%4,38%4,63%4,80%4,92%5,01%5,08%5,14%
6% -2,65%0,65%3,61%4,61%5,12%5,42%5,63%5,77%5,88%5,97%6,03%
7% -3,15%0,65%4,09%5,26%5,86%6,21%6,45%6,62%6,75%6,85%6,93%
8% -3,65%0,65%4,57%5,92%6,59%7,00%7,27%7,47%7,62%7,73%7,82%
9% -4,15%0,65%5,05%6,56%7,33%7,79%8,10%8,32%8,48%8,61%8,71%
10% -4,65%0,65%5,53%7,21%8,06%8,57%8,92%9,16%9,35%9,49%9,61%

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker att det här är väldigt intressant. Det är dessutom inte det man tenderar att höra där ute när det pratas om räntefonder. 

Lång räntefond: AMF Räntefond Lång

En av de största skillnaderna mellan Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Lång är längden på durationen. Spiltan har 6 månader medan AMF har mellan 2 till 10 år. 

Eftersom värdeförändringen ges av durationen multiplicerat med förändringen i marknadsräntan kommer effekten att bli mycket större på AMF-fonden. Precis som i bilden med gungbrädan – längre duration, längre påverkan. 

Johan var supernoga med att påpeka samma sak som Lars. Nedan gäller allt annat lika och att en ränteförändring på flera procent är helt osannolik. Jag håller med honom. Min poäng är mest att visa på skillnaden mellan den långa respektive korta räntefonden. Något jag tycker syns tydligt i tabellen nedan.


År 12345678910
0%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%0,55%
1%-2,49%-0,49%0,19%0,52%0,73%0,87%0,96%1,04%1,09%1,14%
2%-5,31%-1,46%-0,14%0,53%0,93%1,20%1,39%1,53%1,65%1,74%
3%-8,28%-2,54%-0,55%0,46%1,07%1,50%1,79%2,01%2,18%2,32%
4%-11,21%-3,65%-0,99%0,37%1,19%1,79%2,18%2,47%2,70%2,89%
5%-14,14%-4,80%-1,47%0,24%1,28%2,05%2,55%2,92%3,21%3,44%
6%-17,07%-6,00%-1,99%0,08%1,34%2,29%2,89%3,34%3,69%3,97%
7%-20,00%-7,24%-2,50%-0,12%1,37%2,50%3,21%3,74%4,16%4,49%
8%-22,93%-8,53%-3,16%-0,36%1,36%2,68%3,50%4,12%4,60%4,99%
9%-25,86%-9,88%-3,82%-0,64%1,32%2,83%3,77%4,47%5,03%5,47%
10%-28,79%-11,27%-4,52%-0,96%1,24%2,96%4,01%4,80%5,43%5,93%

Den initiala räntechocken blir ju mycket större och det krävs en längre tid för återhämtning. MEN, precis som för den korta räntefonden så är alla siffror från det femte året och framåt positiva här också! 

Återigen är tiden vår bästa vän. Det är därför jag känner mig ganska trygg i att kunna rekommendera räntefonder i en långsiktig portfölj på 5 – 10 år. Du har nämligen hela tiden oddsen på din sida. Det betyder inte att vi kommer att vinna alla gånger, men det betyder att i längden så kommer vi vinna mer än vi förlorar.

Sammanfattning – tillfällen att ha räntefonder vid

Efter ännu en djupdykning är vi nu framme vid slutet. Jag hoppas att jag med den här artikeln har kunnat ge dig något nytt om räntefonder. Framförallt önskar jag att vi har slagit hål på några av myterna kring ränte- och obligationsfonder. 

Jag tycker att alla borde ha räntefonder i sitt sparande – förmodligen en åsikt som jag kommer att få kritik för – eftersom jag tror att de flesta kan skriva under på någon av följande punkter. Jag anser nämligen att en räntefond är väldigt bra att ha när du vill: 

  • balansera risken i ditt sparande
  • öka den riskjusterade avkastningen
  • ta hem och säkra en värdeökning
  • minska risken inför ett mål där du behöver pengar t.ex. pension
  • ha pengar för användning på kort sikt
  • inte varit med om en börskrasch
  • ha både broms och motor i ditt investeringsfordon

Som jag skrivit tidigare i artikeln så kan det till och med vara värt att ha räntefonder trots att det inte är en optimal lösning (just nu). Det kan vara så att det är smart senare, men i min värld tar man då risken att säga ”jag sätter på bromsarna sedan.” För det första är det ju farligt nära försöka spå framtiden och för det andra är det ju föga värt att sätta på bromsarna efter att man kraschat med bilen. 

Det handlar också väldigt mycket om att lära känna sig själv, sitt lynne och sin risktolerans. Mitt tips är också att utgå från att du överskattar din risktolerans, det gör de flesta nämligen. Så, kom ihåg: det är inte dumt att ha räntefonder. Det är rent av smart av många anledningar!

Konkreta tips som du kan göra

Vårt mål är ju att du ska ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Nedan följer därför några tips på saker som du kan göra till följd av att ha läst den här artikeln: 

Om du bara har 100 procent aktier, lägg till räntefonder, åtminstone 10 procent.
Jag tror genuint på att de flesta inte klarar av att köra en bil med bara motor och utan bromsar. Lyssna på poddavsnitt #45 eller läs artikeln: ”Vad är bäst 90/10 eller 100/0 i en portfölj?” om du inte har gjort det innan.
Om du har räntefonder, se till att du har alla typerna
Jag tror ju inte att man ska lägga alla äggen i samma korg. Därför tror jag på att man ska ha både korta, långa och realobligationsräntefonder. Om du bara kör korta/långa är en 50/50-fördelning bra i räntedelen. Med alla tre skulle jag nog köra på 35/35/30.
Överväg att amortera istället för att har räntefonder
Utifrån Jonas Lindmarks rekommendation, överväg möjligheten och ta ett aktivt beslut huruvida du ska amortera eller inte. Sannolikt kommer du tjäna mer pengar på att amortera än på räntefonderna. Men, där finns som sagt ett men enligt mitt tidigare resonemang.
Hjälp andra förstå vikten av räntefonder
Som jag skrev i början, jag tycker att det är synd att räntefonder är så kritiserade och missförstådda. Särskilt när det kan rädda mycket pengar i en framtida krasch. Hjälp andra att få både krockkudde och broms på bilen, så att det inte bara är motor.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet

Om du gillade den här artikeln och vill få liknande i din mejlkorg en till två gånger i månaden – anmäl dig till nyhetsbrevet nedan. Det är kostnadsfritt och du kan avanmäla dig när du vill. Idag har vi mer än 40 000 prenumeranter, så du är i gott sällskap när du anmäler dig. 

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Du kan självklart även följa oss i sociala medier (Facebook, Twitter och Youtube) för lite mer samtal och lättsmälta tips. 

Tack för ert stöd via Patreon

Som du förhoppningsvis har märkt så har vi på senare tid både försökt lyfta nivån ytterligare ett steg på avsnitten och minska på antalet sponsrade reklamartiklar. Det är möjligt genom att flera av er läsare stödjer oss via Patreon. Verkligen ett stort tack för det! Det är inget vi tar för givet.

För dig som inte vet vad Patreon är så är det en tjänst för dig som är en nöjd läsare, att stötta oss och andra som gör bra saker ekonomiskt. Dessutom försöker vi ge alla våra Patroner ett mervärde. Läs mer på vår Patreon-sida.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så tror jag att du även kan uppskatta följande artiklar: 

Vad tänker du? Dela gärna med dig… :-)

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares bidrag. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att bland annat diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

  1. Hur gör du med dina räntefonder?
  2. Hur gör du kring amortering kontra räntefonder?
  3. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Kommentera

61 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag har själv stora investeringar i de utmärkta fonderna Spiltan Räntefond och Spiltan Högräntefond som nämns i denna artikeln.
    Men beskrivningen av fonderna är felaktig. Man bör inte förenkla så att det blir fel.
    Spiltan Räntefond är en Företagsobligationsfond som kommer att påverkas när
    börsen går ner. Största exponeringen är mot Fastighetssektorn på hela 27%.
    Men eftersom den har en stor andel FRN obligationer är ränterisken
    endast 7 månader, kreditlöptiden 1,4 år.
    Spiltan Räntefond är absolut INTE en Penningmarknadsfond eller Likviditetsfond.
    Spiltan Högräntefond är också i praktiken en företagsobligationsfond.
    Om man ska jämföra med andra fonder är den snarare en korträntefond än långräntefond. Den kallar sig Aktiv Räntefond.
    Ränterisken är 6 månader (lägre än Spiltan Räntefond) och kapitalbindningen
    3,2 år. Den har också till stor del FRN obligationer som håller ner ränterisken
    och har en exponering mot Fastigheter på hela 37 %.
    Båda fonderna är bättre skyddade mot räntehöjningar än de flesta
    obligationsfonder men när det börjar komma konkurser i Fastighetsbranschen
    så är de inte en bra placering med nuvarande innehav.
    Jag läser deras kvartalsrapporter och hoppas på att de styr om i tid annars
    får jag flytta mitt kapital.
    Om man är ointresserad eller okunnig så är de kanske inte det bästa valet
    för trygga placeringar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Göran Petersson
  2. Vit pil

    Tack Jan för en mycket intressant och förklarande artikel om räntefonder! Mitt intresse för ett mera aktivt sparande och fondsparande väcktes då jag började följa din blogg för 4 år sedan. Så mycket har fallit på plats genom ditt engagemang och professionella sätt att delge av ditt kunnande till oss som är ny i den här branchen. Glädjer mig nu att läsa intervjun med Kavastu! En annan favorit vad gäller aktieplaceringar.

    Monica

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Monica Westelius Langstrand
  3. Vit pil

    Tack för bra blogg, podd och alltihopa!
    Mitt enda önskemål för kommande program vore att Caroline mindre skulle tveka och istället tvinga Jan till mer utförliga/förenklade förklaringar direkt när hon inte riktigt hänger med, eller att hon återger i egna ord vad Jan sagt för att visa att det verkligen blivit begripligt. Detta är ju inte en fråga om intelligens hos mottagaren utan om tydlighet i presentationen och jag kan säga att som normalbegåvad nybörjar-sparare förstår jag det mesta ni säger men tappar i regel alltid tråden på precis samma ställen som Caroline!

    Så försök inte skynda förbi och låta frågetecken bli hängande. Jag tror istället att en sån approach – att kräva enkelhet – bara skulle göra podden bättre och Jan mer slipad på det han redan gör bra. Drömmen vore att Caroline även bjöd på lite mer peakningar av Jan, man får intrycket av att hon har dom nära till hands ibland =) Det kunde ännu mer förbättra dynamiken och underhållningen tror jag.

    Återigen, tack för lärorikt och uppmuntrande innehåll!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Robert Hansson
  4. Vit pil

    Om man ska ha både korta,långa och real räntefonder, vilken split är då att rekommendera? Att splita det på 3? Eller kanske ta mer i långa och realräntefonder om man redan har så pass mycket ”buffert” i sin korta räntefond? (säg en årslön)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Skulle nog köra 25 % i resp korta, långa, real och företagsoblugationsfonder.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tack! Vilka 4:a fonder skulle du välja (eller fler?) för att täcka in korta, långa, real och företgsobligationer med 25% var?

      Just nu har jag bara korta och långa (Spiltan räntefond Sverige och AMF Räntefond Lång)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Daniel
  5. Vit pil

    Med pengarna man sätter i räntefonder är det klokt att sätta en tredjedel vardera i korta, långa och real räntefonder eller är en annan fördelning mer fördelaktig?

    Jag tänker framförallt att korta räntefonder är en slags buffert på ett sätt som man kan ta av om man behöver göra ett väldigt stort köp privat så om man kommer upp i väldigt mycket pengar (säg över 1 miljon i korta räntefonder) så kanske en större fördelning på långa och real räntefonder är bättre då eftersom de har större avkastning över tid?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  6. Vit pil

    Om man har pengar i svenska räntefonder och sverige går åt pipan, skulle då de pengarna vara i fara? Är det i så fall inte bra att ha sina pengar i både svenska och utlänska räntefonder? Jag tycker inte Sverige har gått åt ett mer stabilt håll de senaste åren direkt.. Finns det några bra alternativ till de svenska räntefonderna för att sprida risken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Ja,Handelsbanken har norska räntefonder,båda korta,och långa , men som jag sagt innan med räntefonder ,får du betala varje år skatt på schablonintäkten och sen skatt på vinst när du säljer fonden om räntefonden finns på ett fondkonto ,på ISK finns andra regler.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Erwin
  7. Vit pil

    Riktigt bra avsnitt. Analogin med bil är kul, och jag kom att tänka på en annan analogi: Att försöka förutsäga marknadssvängningar är som att försöka köra bil och bara få titta i backspeglarna.
    Jag förstod inte Merriman, att på 44 år få 6.3% resp 11.8% avkastning. Det kan väl inte vara avkastning per år som menas? Låter orimligt högt, total avkastning på 44 år låter på tok för lite.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pex
    1. Vit pil

      Jo, det är faktiskt per år. Tack för analogin! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tycker fortfarande 11.8% per år låter orimligt högt. Men nu tror jag att jag förstår hur Merriman räknar.

      Merriman använder uttrycket ”compound return”. Det enda sätt jag kan tolka det som är att han utgått från 277% totalt resultat och delat med 44 år och fått fram 6.3%. Och det tycker jag är ett olyckligt sätt att räkna, hur ska man kunna relatera den siffran till något? Om man istället räknar x^44=3.77 får man x = 1.0306 alltså ca 3.1% per år. Och motsvarande för aktier, 11.8% på 44 år blir 519% alltså multipel på 6.19, x^44=6.19 ==> x=1.042 alltså 4.2% vilket låter rimligare än 11.8%.

      Att få 3.1% årlig avkastning på räntefonder, resp 4.2% på aktier, låter rimligt med tanke på att ränteläget var mycket högre under den tidsperioden än vad det är nu.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Pex
  8. Vit pil

    Problemet med räntefonder är att varje år på inkomstdeklarationen betalas 30 %. skatt på sk. schablonintäkter .Har man 250000 på en räntefond då schablonintäkten blir runt 1000 kr som tas upp som inkomst ,skatt på den blir runt 300 kr, oavsett att fonden gick upp eller ner ,sen tillkommer ytterligare 30 %. skatt på eventuella vinst vid försäljning av fonden då tycker jag att det sker en ,,dubbelbeskattning,,därför tycker jag att kontanter är en bättre alternativ.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erwin
    1. Vit pil

      Det här beror väl ändå på vilken kontotyp du har räntefonden på. Och det är antingen schablonskatt eller 30% på vinst vid försäljning. Aldrig både och.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
    2. Vit pil

      Som sagt man har dem ju inte på ISK längre, schablonskatten är för hög. Men oavsett så har man inte den dubbelbeskattning du talar om (förvisso finns där en skatt på fonderna, men den får snarare effekten att man i princip får skatta för orealiserade vinster).

      Kontentan är att man i praktiken bara behöver skatta för den vinst man gör. Det kan kännas surt, men trots allt så är det bättre att göra vinsten och skatta för den än att avstå vinsten. Jag tycker du är ganska snett på det om du tycker att kontanter är bättre alternativ pga skatteeffekter (jag kan hålla med om att kontanter kan ha andra fördelar, men skattemässigt är där inga).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  9. Vit pil

    Intressant artikel.

    Men Jan, är det inte dags att dra av plåstret nu och göra en artikel om Avanzas nya globalfond? Väntar med spänning. :)

    Mvh

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    O
    1. Vit pil

      Kommer nästa söndag, den 9 september. Nu på söndag är det dags för intervju med Arne ”Kavastu” Talving och nästa söndag blir det frågor och svar om bl.a. Avanza Global. Det korta svaret är: den verkar vara bra, ser det dock inte som någon nytt och revolutionerande och kommer inte göra något byte i portföljen förrän tidigast till jul.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Tack för ett jättebra avsnitt!

    Det vore trevligt med realräntefonderna inkluderade i diagrammet till räntefondsstegen.

    En tanke, flera av realräntefonderna, som är skyddade mot inflation, har presterat över 2% senaste året. Inflationen ligger just nu omkring 2%. Banklån i Sverige idag går att få med en ränta på under 2% och äts samtidigt upp av inflationen. Tänker jag fel eller är då inte realräntefonder en investering som just nu faktiskt ger en högre avkastning än amortering?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stoft
  11. Vit pil

    Hej Jan!

    Nu ska jag börja med att ge dig lite av den väntade kritiken ;) Om vi tar liknelsen med bilen, så anser jag att det är alldeles för dyrt att köra med bromsen nedtryckt hela vägen i en lång uppförsbacke (lång bulltrend).

    Jag använder själv Spiltan Räntefond Sverige för att ibland minska risken i portföljen, ex. inför det stundande valet, efter långa och ”för” stora positiva rörelser för att kunna ha lite krut i portföljen vid en sättning, när jag letar nya case osv.

    Intressanta grafer över fondernas räntekänslighet!

    I övrigt har jag svårt att lyssna/se på avsnitten då det går lite för långsamt för min smak + att du är duktig på att avbryta Caroline vilket jag stör mig så pass mycket på att jag slutar lyssna. Texterna är däremot väldigt uppskattade!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    David
  12. Vit pil

    Förslag på korta räntefonder i euro och dollar?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Ad
  13. Vit pil

    Hej Jan,

    Skitbra avsnitt, min ekonomi har verkligen tagits till nästa nivå sen jag började följa dig!

    Dock oskönt skämt om Caroline i början av avsnittet.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
  14. Vit pil

    Tack för ett mycket intressant avsnitt , räntekänslighetsanalysen/tabellen för Spiltan Räntefond Sverige var verkligen en ögonöppnare för mig iaf . Kommer absolut att även ta med den jämte AMF lång och HB real som jag slängde in i april då jag fyllde 54 år ( bara 10 år kvar )

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bertil
  15. Vit pil

    Jag har valt en portföljfördelning som består av 30% aktieindexfonder, 20% medlemsandelar i Ekobanken (trygg investering som ger ca 2%/år), 35% crowdfunding/crowdlending (Lendify, Trine, Kameo), 15% guld/silver.

    Skulle gärna höra hur du tänker kring dessa ”nyare” typer av tillgångsslag som crowdfunding innebär. Tycker själv att det känns relativt tryggt även om det kanske är lite oprövat. Ger en bättre avkastning än räntefonder och har troligen också en låg korrelation med aktiemarknaden. Dessa tjänster (åtminstone Lendify) ger ju en diversifiering över väldigt många låntagare.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Grip
  16. Vit pil

    Tjena Jan!
    Tänkte bara flika in att det inte alltid är bättre att amortera än att ha räntefonder!

    Om du exempelvis har bunden ränta på ditt bolån och räntorna höjs så bör du ju rimligtvis få bättre avkastning av att då spara i räntefonder istället för att amortera under den tiden räntan är bunden i alla fall!

    En sak till, angående avsnittet om buffert!
    Att ha 3 månadslöner som buffert kan vara bra också för att man brukar ha 3 månaders karens tills man får a-kassa om man säger upp sig självmant!

    Tack för en bra podd! 😀

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Tobias Ljunggren
  17. Vit pil

    Hej, bra genomgång av räntefonder!

    Jag skulle vilja se en jämförelse med alternativa investeringar som krockkudde. Jag tänker på Savelend, Lendify, Tessin och preffar. Alla har såklart lite högre risk än räntefonder men ger betydligt bättre avkastning. Tänker mig att det kan vara ett mellanting mellan aktier och räntefonder.

    /PT

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    PT
  18. Vit pil

    Tack för ännu ett bra avsnitt!

    Tycker kanske att ett förtydligande kring Spiltan Räntefonds innehav skulle kunna vara på sin plats, även om också jag tycker det är en bra fond som jag själv ligger tungt i. Jag lyssnade speciellt intensivt just kring detta om deras innehav eftersom jag ville förstår det lite bättre speciellt mht. kreditrisk och eventuell samvariation med börsen/aktier.

    I podcasten säger ni att Spiltan Räntefond är investerad i ”svenska räntepapper av svenska staten i svenska kronor” (58e minuten) vilket inte stämmer helt tycker jag (i artikeln står det bara ‘svenska kronor’).

    Fördelen med statspapper/skuldväxlar är ju att de är oerhört säkra och knappast har någon kreditrisk och inte heller samvarierar med börsen/företag. Alltså det är en mycket bra krockkudde (men usel avkastning).

    När jag tittar på Spiltan Räntefonds innehav så är det, vad jag kan se, uteslutande företagsskulder. Visst i huvudsak bra stabila bolag (tex. Klövern, Castellum, Hexagon, Intrum, Getinge) – MEN det är såklart ändå med en kredit/konkurs-risk och en risk för samvarierar med börsen, vilket kanske påverkar hur bra krockkudden är.

    Den finns ingen gratislunch så för att få 1-2% avkastning då måste de in i företagspapper. Även om de väljer stabila bolag och sprider riskerna på relativt många bolag, så tycker jag ändå det är viktigt att veta att det inte rör sig om statspapper utan om korta företagsskulder utgivna i Svenska kronor. Bara så man har rätt syn på vad man äger och ev. risker med det.

    Kanske det är någon som har fler tankar kring detta?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik B
  19. Vit pil

    Det finns en mening i poddensom tangerar en frågeställning jag haft väldigt länge. Den har inget med räntefonder att göra i sig så jag ber om ursäkt om den på så sätt kommer lite off topic.
    Du Jan nämner att man kan köpa sina fonder dag 1, sälja dem dag 2 och ha pengarna i handen dag 3.
    Men så är det ju inte, i alla fall inte för mig.
    Jag har mina fonder på Swedbank. När jag gör en fondtransaktion tycks det ta 3 dagar innan transaktionen går igenom, ska jag flytta fonden tar det ytterligare tre att handla upp nya fonder.
    En flytt av räntefonder från fondkonto till ISK skulle därmed kunna ta minst sex bankdagar.
    Om jag då försöker hålla mig intresserad och ha perfekt timing vid en upp- eller nedgång så kommer det ju ändå ta tre dagar innan mina affären registreras, med innebörden att uppgången/nedgången missats. Det blir därmed så extremt omotiverande att bevaka börsen eftersom jag vet att det finns praktiska bekymmer att hitta upp- eller nedgången.
    Hur avhjälpa? Är transaktionerna snabbare på Avanza eller Nordnet?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Olle
  20. Vit pil

    Hej! Nu vet jag definitivt mer om räntefonder än jag gjorde innan. Men jag har en fråga angående sikten på sparandet. Om man vill spara på relativt kort sikt, säg två-tre år, är räntefonder då ett bra alternativ? Eller är det bättre att spara på ett tråkigt sparkonto? Förutsättningen här är alltså att jag framförallt vill undvika att förlora pengar.

    Finns det någon räntefond/er du skulle rekommendera för kortsiktigt sparande?

    Tack!

    Med vänlig hälsning,

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Svårt att säga något, men sparande på 2-3 år skulle man kunna göra en kombination av en kort räntefond och sparkonto. En av de bästa korta räntefonderna enligt mig är Spiltan Räntefond Kort.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Min erfarenhet är att en bra kort räntefond brukar inte bjuda på några överraskningar. Även om det i teorin finns viss risk så tycker jag man kan använda räntefonder istället för bankkonto.

      Notera dock att på ett par års sikt kan man även ta lite medellånga räntefonder i beaktande. Man kan också överväga bankkonto med bunden ränta. Man låser då pengarna en tid (vilket inte är ett problem om man inte behöver pengarna under den tiden).

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  21. Vit pil

    Hej

    I mina portföljer har mellan 25% till 50% räntefonder.
    Det är tack vare dina goda råd😀

    I en av dessa har jag Ålandsbanken cash Manager B som du rekommenderade
    för något år sedan. Den fonden ligger på + 10;56 % i år.
    Den stora ökningen beror väl mest på att SEK minskat i värde mot EUR.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Ja, sådan avkastning får man inte utan anledning på räntefonder. Räntefonder i utländsk valuta är snarare att placera pengarna i annan valuta än att placera dem i räntebärande (räntorna gör lite i förhållande till valuta rörelser).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  22. Vit pil

    Tack för en efterlängtad förklaring av räntefonder! Framförallt biten med ”gungbrädan” som förklarade hur man tjänar pengar på dessa. och ”förlust x månader för att sedan tjäna om marknaden vänder”.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Micke
  23. Vit pil

    Hej,
    Tack för en av de bästa poddarna som finns.
    Fonden ”Janus Henderson Hrzn Euro HY Bd A2 EUR” är säkert ett typexempel på högavkastande företagsobligationsfond med skräpstatus ”junk bond” som du nämner är riskfull. Ändå har den bara 3 av 7 på riskskalan medan t.ex. en global aktieindexfond har 5 av 7. Hur går det ihop, är denna junk bond ändå relativt safe?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    J
    1. Vit pil

      Det är lite svårt att svara på. Risken som anges är egentligen den volatilitet som observerats, denna kan skilja sig från risken du tar (historik är ingen garanti för framtida utveckling).

      Det kan finnas scenarion där junk bond har mer stryk än aktier fonderna. Det är ju inte samma typ av bolag som är gäldenär för juni bonds precis. Hade man jämfört med aktiefonder som placerar i dessa bolag så hade Bonds varit säkrare.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  24. Vit pil

    Hej! Tack för ett bra avsnitt. Ni har verkligen fått mig att ändra uppfattning kring räntefonder. Har en liten fundering dock. Jag är en relativt ny aktiesparare och har därför inte fått ihop någon större förmögenhet. Har runt 250 000 kronor investerade och fyller stadigt på i utdelningsaktier. Mitt mål är ju att genom mycket långsiktigt sparhorisont få så stor och säker avkastning som möjligt självklart. Min fundering här är väl egentligen om ni fortfarande rekommenderar mig att spara (viss del av min månadsinsättning) i räntefonder trots liten förmögenhet. Eller är det kanske bättre att fokusera på avkastning och lägga pengarna direkt i de utdelande aktierna kontinuerligt? Jag förstår ju att det är viktigare för er familj att bibehålla er förmögenhet, men för mig är prio kanske att skrapa ihop förmögenheten. Ja, jag vet inte. Hoppas att ni förstår. Uppskattar svar och tankar från er.

    Vh

    Pontus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pontus
  25. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag förstår inte hur du motiverar AMF Räntefond Lång i portföljen utifrån tabellen. Den ger idag mindre än de bästa sparkontona med insättningsgaranti. Om räntan går upp förlorar du pengar på kort sikt och får dålig ränta även på 10års sikt. Om räntan går ner så blir det ju inget vidare alternativ heller. Är det inte bättre att ligga med korta räntefonder/sparkonto tills det att marknadsräntorna går upp?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Simon
    1. Vit pil

      Mycket bra fråga, Det vill även jag gärna ha svar på. I övrigt tusen tack för ett mkt klargörande avsnitt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Catrin
  26. Vit pil

    Hej,
    I dina portföljer investerar du även i IKC avkastningsfond som är lite dyr (0,85% eller 0,6%) som är över generella 0,4%. Du nämner även 9/10 ska man inte välja företagsobligationer.

    Över 5 års tid så har de dock inte gått över realräntefonderna (öhman/handelsb.) eller AMF Lång.

    Varför är IKC med och inte mer pengar i real- eller långräntefond? :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ARutgersson
  27. Vit pil

    Hej, Jag har 2 portföljer en på 90/10 och 60/40 som sparas på samma isk-konto, vilket väl ger en annan procentfördelning i sparandet, för de läggs samman i denna korg sas. Skall jag dela dem så de hamnar på separata isk-konton? för att verkligen ge de procentsatser jag ämnade från början.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Berit
  28. Vit pil

    Det blev mycket tydligt där i slutet med räkneexemplet. att löptiderna går ut och man senare får den nya räntan, det var nyttigt att se!

    en sak som jag märkte nu precis :) Inte säkert det stämmer men tyckte det var ett kul sammanträffande.

    GBP räntor 10% * 1/3 = 0,033
    NBP räntor 40% * 1/3 = 0,133
    RTP räntor 50% * 1/3 = 0,166
    = total ränta 33%

    Jan Bolmeson 36 år Malmö -Ratsit.se

    Citat från en tidigare artikel
    ”I artikeln beskriver jag en variant där jag påtalar en fördelning i räntor som är lika stor som antalet år man är gammal. Är man 33 som jag i skrivande stund, då tar man 33 % räntor och 67 % aktier.”

    Jan kanske har tänkt i liknande banor där men har en lite annorlunda fördelning, eftersom han nu är äldre.

    Jag skulle gärna höra lite mer vad som hände under tidigare börsras psykologiskt. Du (Jan) med all den kunskap du har om börsen, varför gillar du inte när det gungar till i båten så att säga? Blir du lätt sjösjuk? ta en åksjuketablett när det gungar då? haha nej skojade. Jag är kaxig nu, har inte hunnit förlora några pengar än. Skrattar bäst som skrattar sist osv

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mumsen
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar! Ja, jag är född 1981 så jag fyller 37 om ett par dagar. :-)

      Jag ogillar börskrasch för att man ser sina pengar minska i depån. Man har 100 000 kr, sedan loggar man in och de är värde 90 000 kr, därefter 75 000 kr, därefter 65 000 kr och så vidare. Man börjar jämföra de förlorade summorna med hur lång tid det tog att tjäna ihop dem, vad man skulle kunna göra med dem istället, hur lång tid det kommer att ta att få ihop dem igen, hur trist det känns att sätta in nya pengar som återigen också sjunker i värde och så vidare.

      Det är åtminstone för mig oerhört psykologiskt smärtsamt. På sätt och vis har jag uppskattat att förlora en större summa på en och samma gång. Ungefär som när Trustbuddy gick i konkurs och jag förlorade 150 000 kr på ett bräde. Då gör det ont, men efter ett par dagar har man accepterat det och går vidare. En börskrasch är till skillnad vad många tror en utdragen historia. Det kan ta 6 månader, 12 månader till och med 24 månader. Det är som att riva av ett plåster extremt långsamt.

      Och ja, jag blir lätt sjösjuk. :-) Och ja, tabletten brukar för mig vara att inte logga in på kontot för ofta. Jag gör det inte när det går upp och jag gör det inte när jag går ner heller. Kavastu på Twitter föreslog vid något tillfälle att man skulle ta en danskurs eller bygga ett lusthus i Estland. :-)

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Thanks

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Vitaly Vinnikov
  29. Vit pil

    Jag har Spiltan högräntefond och IKC avkastningsfond eftersom de gynnas av räntehöjningar. De placerar främst i papper med rörlig ränta (Floating Rate Note). Jag ser dessa räntefonder som ett komplement till aktiefonder. De korrelerar med aktiefonderna men med lägre volatilitet.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    enkel-ekonomi
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar. Ja, jag har sett dessa FRN-papper men kände att jag inte ville klydda till det ytterligare.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag kollade på dessa fonder, men tycker de har för hög förvaltningsavgift. Finns det några billigare? Eller varför valde du just dessa?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Hanna
  30. Vit pil

    Med tanke den delen i inlägget som handlade om Venezuela, inflationen och att växla till dollar osv. Hade varit kul med ett avsnitt med lite fördjupning ang valutor. Du sammarbetar ju med nordnet tex. Och jag har sett på mitt konto där att man kan handla valuta och köpa fonder direkt i andra valutor. Har dock aldrig provat.

    även då hur man bör agera om Sverige eller USA tex skulle drabbas av hyperinflation. Kanske inte är så sannolikt men intressant tankeexperiment. De flesta av oss har väldigt mycket pengar i just USA och inflation är en ständig skräck, nästan värre än en finanskris skulle jag säga (det kanske är en typ av finanskris? Hah)

    Sköt om er!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Majk
    1. Vit pil

      Tack! Jag ska se om vi gör något på valutor. Om räntefonder är svårt i förhållande till aktier så skulle jag säga att valutor är ytterligare ett snäpp svårare. Jag tror att det är svårt för en vanlig sparare att ha en tillstymmelse med chans att få oddsen på sin sida i en valutaspekulation.

      Därmed inte sagt att man inte ska diversifiera till andra valutor – det tycker jag absolut att man bör. Jag själv försöker ha lite i både EUR, USD och CHF. I fall av hyperinflation då är det ju alltid bättre med reala tillgångar såsom fastigheter, företag eller t.ex. guld som brukar vara det klassiska skyddet. Det tänkte jag däremot återkomma till vid ett lite senare tillfälle.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej

      Jag är också intresserad av att höra mer om att använda olika valutor för riskspridning.

      Svenska kronan går dåligt nu, en svensk räntefond har väl backat nästan 10% jämfört med EUR sen årsskiftet och OMX30 är väl ca plus-minus noll.

      Om uppgången på börsen är pga valutans värdeminskning. Kommer det motsatta hända när kronan återhämtar sig?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalke
  31. Vit pil

    Lättförståelikt och bra avsnitt om en viktig del av sparandet,

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Tack. Kul att vi lyckades med målet att göra det lättförståeligt. Det var verkligen en utmaning. Vi fick skrota ett helt inspelat poddavsnitt då det blev alldeles för svårt, så din feedback gjorde mig glad. Tack!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  32. Vit pil

    Hej. Tack för en bra förklarande text om räntefonder. Men frågan kvarstår. Varför ha just räntefonder, när de inte ger något alls. Tom. minus. Då är väl kontanter på ett sparkonto som åtminstone ger 1 % ränta, fria uttag och har insättningsgaranti bättre som broms? Blir inte resultatet detsamma. Broms och i värsta fall pengar kvar att köpa aktier för. Räknar man med dem har man ju också slagit index i nedgång som du menar räntefonder hjälper till med. Skillnaden är ju att de är helt riskfria med åtminstone en liten ränta, till skillnad från ränte- och obligationsfonder. Så varför lyfter man inte vikten att ha kontanter som brons, när räntefonder inte ger mer, men med en liten risk och låsta. Eller har jag missförstått något? Har själv ca 60% aktier och 40% kontanter på konto som ger runt 0,7-1%. Inga räntefonder alls.
    /Martin

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Aktiefonder menade jag att jag har.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Martin
    2. Vit pil

      Med kontanter slipper man även skatt vs om man har räntefonder i ett ISK. I nuläget ser jag inte heller poängen, eventuellt att räntefonder fungerar i ett framtida scenario där räntan justerats – men idag?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robert
    3. Vit pil

      Jag tänker att man får till en bra valutadiversifiering till låg risk med räntefonder i flera olika valutor. Hade man haft svenska fonder/investmentbolag som tjänar bra på valutakursen och resten av pengarna i räntefonder i USD så hade man gjort sig 15% på räntefonderna bara det senaste året.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      J
    4. Vit pil

      Kolla gärna styckena om räntekänslighetstabeller som jag lade till efter publiceringen. Där finns enligt mig en del av förklaringen. Nu har jag inte kollat exakt vilken ränta man kan få på sparkonton, men jag gissar att det ligger runt 0.5 %. Det är ju vad t.ex. Spiltan Räntefond Sverige ligger på också vid en oförändrad ränta.

      Jag kan absolut hålla med om att sparkonto är ett alternativ på kort sikt, men om man ska bygga en portfölj på 5 – 10 års sikt, då tror jag att räntefonden har bättre odds än ett sparkonto. Särskilt om man gör en kombination av korta, långa och realobligationsfonder. Vill man spica till det så kan man ju lägga till den lågrisk företagsobligationsfond eller till och med en marknadsneutral hedgefond med inriktning på räntefonder – s.k. multistrategi räntefond.

      Men klockan är mycket, så jag kan ha lite otur i mina tankar just nu. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Hej och tack för ett bra avsnitt! Istället för räntefonder har jag gjort så här i mitt sparande (tjänstepension+ppm+eget sparande) där jag har 25% av kapitalet kontant på SBAB till 0,65% ränta, 25% i Skandia traditionell försäkring och resten i aktier och aktiefonder. Min tanke är då att hälften av kapitalet är säkert placerat med liten uppsida men ingen nersida och övrigt följer aktiemarknaden. Kan ni se några brister i denna strategi eller funkar den? Totalt är det 5 msek och jag är 53 år.
    Mvh Sigge

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eric
    1. Vit pil

      Den enda ”bristen” jag ser är att du behöver känna dig själv ganska väl så att du vet hur du reagerar vid en nedgång. Jag ”lurar” hellre mig själv med att ha räntefonderna tillsammans med aktiefonderna för att se en total utveckling – då det får mig att känna mig bättre.

      Jag fattar rationellt att resultatet blir bättre i kronor att göra så som du föreslår. Det fungerar också väl om du kan undvika att göra saker i panik med aktierna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Så om jag fattar dig rätt så har du cirka 10% av dina pengar i räntefonder – med mindre än 1% avkastning? Och du har dessa räntefonder på ditt ISK-konto, som tar 1,5% ränta på hela innehavet? Du gör alltså en förlust på -0,5% på 10% av dina pengar?

    Vore det inte bättre att ta ut dessa pengar och lägga på ett vanligt sparkonto med 0% ränta på banken?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    magfro
    1. Vit pil

      ISK skatten ligger på 0,45% för 2018. Har man RF i utländska valutor så kan man ta del av både räntebärande avkastning samt valutarörelser.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      J

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.