Räntefonder | Allt du behöver och borde veta

Räntefonder kritiseras idag för att inte ge någon avkastning, inte ha någon uppsida och för att vara ett sänke på avkastningen. Ändå kommer vi i det här avsnittet påstå att en räntefond kanske är den viktigaste, mest underskattade och mest missförstådda delen i ett sparande. Inget sparande är komplett utan räntefonder. Att räntefonder dessutom fördelen att de gör dåliga tider betydligt bättre, är en fin bonus.

Räntefonder är den andra ingrediensen jämte aktiefonder som alla bör ha i sitt sparande. Dock får de i skrivande stund väldigt mycket kritik. Kritiken mot fonderna är alltid samma: varför vill man äga något som inte ger någon avkastning? Räntan är på väg upp, så de kommer att bli ännu sämre och har ingen uppsida. Jag påstår att den här kritiken inte riktigt bottnar i någon djupare analys och inte alltid är relevant. 

Jag tror nämligen till och med att de flesta missförstår både vad en räntefond är, hur räntefonder fungerar, vad syftet med dem är och framförallt riskerna i dem. Nyckeln tror jag som alltid ligger i förståelse, kunskap och fakta. 

Syftet med den här artikeln med tillhörande podcast och youtube-video är att verkligen gå genom räntefonder en gång för alla. Att svara på frågor såsom: 

• Varför är räntefonder viktiga?
• Vad är räntefonder? 
• Vilka olika typer av räntefonder finns det och vad är deras syfte?
• Hur ska man tänka kring en räntefond i sitt sparande?

samtidigt som vi även svarar på några vanliga läsarfrågor från forumet: 

• Bör man amortera och ha en räntefond samtidigt?
• Var ska man ha sina räntefonder? ISK, KF eller aktiedepå?
• När ska man äga en räntefond?

I veckans överkursavsnitt kommer vi gå genom två räntekänslighetstabeller som vi har fått från Spiltan och AMF för mina två favoritfonder. Dessa kommer att slå hål på myten att man inte ska äga räntefonder i dagsläget på grund av rädslan för att räntan ska gå upp.

Vi hoppas att du uppskattar det här, kanske lite nördiga avsnittet om räntefonder. :-) 

Jan och Caroline

Sammanfattning i ett par punkter

Precis som vanligt följer nedan en sammanfattning över artikelns viktigaste poänger. Eftersom det är en sammanfattning kan den upplevas som avancerad. Men artikeln förklarar allt i grunden och hänger du inte med – fråga! Skulle man inte behöva förklara det i detalj, skulle det ju inte finnas någon anledning än att bara skriva nedanstående punkter. 

Om du vill ha högst avkastning, då ska du investera i aktier. Men, vill du behålla pengarna du tjänar på aktier, då behöver du räntefonder.

Det är inget snack om att aktier har historiskt sett varit den tillgången som har gett absolut högst avkastning och kommer även att göra så i framtiden. Utmaningen är att resan är extremt skakig längs vägen, där man statistiskt sett kommer att förlora minst halva beloppet vid två tillfällen under en 15 års period.

Skillnaden på långa och korta räntefonder är durationen

En av de viktigaste faktorerna att ha koll på när det gäller räntefonder är den så kallade durationen. Det vill säga den genomsnittliga löptiden för de skuldsedlar som räntefonden äger. Durationen bestämmer nämligen till stor del risken och avkastningen i en räntefond.

När (marknads)räntan går upp, då faller räntefonden i värde

Det vanligaste misstaget när det gäller en räntefond är att man tror att när marknadsräntan går upp, då går värdet på en räntefond upp. Det stämmer inte. Det fungerar snarare som en gungbräda med marknadsräntan och räntefonden på var sin sida. När den ena går upp, då går den andra ner.

Värdeförändringen beror på durationen och ränteförändringen

En tumregeln att komma ihåg är att värdeförändringen, det vill säga avkastningen i en räntefond, beror – allt annat lika – på durationen multiplicerat med marknadsräntans förändring. Det vill säga att om marknadsräntan går upp 1 % så kommer värdeförändringen på en räntefond med en 4-årig duration bli 1 * 4 = 4 procent. Riktningen på värdeförändringen blir negativ, eftersom marknadsräntan gick upp, vilket på grund av gungbrädan innebär, att värdet på fonden går ner. Det vill säga resulta – blir -4 procent.

Räntekänslighetstabellen visar på fakta

Det andra misstaget många gör kring räntefonder är man tror att om marknadsräntan går upp, då kommer räntefonden att fortsätta prestera en negativ avkastning. Det stämmer inte. En räntefond drabbas av en initial räntechock, men efterhand kommer den att kunna tillgodogöra sig den nya högre räntan och hitta ett nytt normalläge med positiv avkastning. En räntekänslighetstabell visar exakt när det här – allt annat lika – sker i tiden i förhållande till en förändring i marknadsräntan.

Artikeln kommer att gå genom alla punkterna i detalj. Har du frågor eller funderingar i slutet, kommentera mer än gärna!

Glöm inte att prenumerera för att få notis även om framtida avsnitt. 

Låna ut pengar istället för att låna

När vi som sparare köper aktier i ett företag innebär det att vi bli delägare i företaget och får andelar i det samma. När man handlar med så kallade räntor, så handlar man egentligen med skuldsedlar. I sin enklaste form är en skuldsedel en överenskommelse om att någon lånar en viss summa, över en viss period och ska betala en ersättning för lånet. 

Det skiljer sig inte nämnvärt från när man lånar från en kompis eller banken. De flesta av oss känner till bolån, det säger att du t.ex. kan låna 1 000 000 kr i 10 år till ett pris om 20 000 kr om året. Inget konstigt. Från det här enkla exemplet kan vi definiera många av de viktigaste begreppen:

Skuldbrevet kallas för obligation

Själva skuldbrevet kallas för obligation, det vill säga att jag som lånar har en skyldighet att betala tillbaka på mitt lån.

Tiden skuldbrevet löper över kallas för duration

De 10 åren som jag lånar pengarna från banken över kallas för duration. Om banken har lånat ut ett lån på 5 år och ett lån på 10 år till samma belopp, så kan man säga att den genomsnittliga durationen är 7,5 år (=(10+5)/2).

Beloppet som betalas i ränta kallas för kupong eller kupongränta

Det pris som jag får betala löpade för att jag har lånat pengarna kallas för kupong eller kupongränta. Det är ofta bestämt i förväg.

Lånebeloppet kallas för nominellt belopp

Själva beloppet jag har lånat, 1 000 000 kr, kallas för nominellt belopp.

I grunden fungerar det här exakt likadant för alla typer av skuldsedlar. Det kan vara en skuldsedel som ges ut av ett land, en kommun eller ett företag. Men i princip är det ju samma sak om jag har glömt pengar och lånar 100 kr av en kompis. Man kommer överens om beloppet, när pengarna ska betalas tillbaka och vilken ersättning, t.ex. noll, som ska betalas för lånet. 

Köp, sälj och handel med skuldsedlar

Det här med lån är inget nytt. Vi människor har hållt på och lånat ut och lånat pengar i alla tider. Det här med lån är inget nytt. Vi människor har lånat ut och lånat pengar i alla tider.

Pengar och krediter har alltid hjälpt oss att flytta fram en framtida konsumtion eller vinst till idag. Dessa skuldsedlar hjälper oss att kunna köpa den bostad vi önskar och vi vill ha, redan idag istället för att behöva vänta tills vi har råd, men inte behöver den längre. Lån hjälper företag att investera i maskiner så att de kan tillverka nya produkter och så vidare.

Ett problem som uppstår om man lånar ut sina pengar i enlighet med en skuldsedel är att de är låsta under perioden. Det problem har man löst genom en ganska smart lösning. Varje skuldsedel har ju nämligen ett värde i form av löftet om återbetalning och räntan. Skuldsedeln i sig är en tillgång. Precis som vilken annan tillgång kan man därmed sälja, köpa eller belåna den.

På det sättet uppstod ganska snabbt en handel med dessa skuldsedlar. Varje skuldsedel har nämligen, i varje givet ögonblick ett marknadsvärde, som beror på en hel del faktorer. Det är faktorer som – hur trygg kan jag vara i att få pengarna återbetalda, hur stor är kupongen, hur stor är marknadsräntan i dagsläget och så vidare.

Även om du och jag faktiskt kan båda köpa, sälja och fylla dessa skuldsedlar är det inget jag rekommenderar. Inte ens om man har mycket pengar (en skuldsedel, s.k. obligation är ofta på 1 Mkr eller mer). är det något man bör göra. Det är betydligt bättre att utnyttja räntefonder och låta dem göra jobbet åt oss.

Räntefonder köper, äger och säljer skuldsedlar åt oss

En räntefond fungerar i praktiken nämligen exakt som en aktiefond. En aktiefond gör det möjligt för mig att för en hundralapp bli delägare (om än mikroskopisk) i flera hundra bolag. En räntefond gör det möjligt för mig att äga flera hundra skuldsedlar till olika aktörer, över olika löptider och till olika kuponger.

Fördelarna med räntefonder är framförallt:

• Dina pengar är inte bundna i skuldsedlarna och därmed inte låst
• Du kan köpa en räntefond på måndag, sälja på tisdag och ha pengarna på onsdag.
• Du kan köpa en andel i en räntefond för så lite som 100 kr
• Du kan sprida riskerna i många olika skuldsedlar
• Du får tillgång till att låna ut till många olika länder, kommuner och företag
• Du kan blanda så att inte alla äggen hamnar i samma korg.

För alla dessa fördelarna betalar du räntefonderna mellan 0.1 och 0.5 procent i avgift. Det tycker jag är fullt rimligt.

Varför är räntefonder viktiga?

Förutom fördelarna nämnda ovan finns det ytterligare ett antal fördelar med räntefonder. 

En räntefond är okorrelerad med börsen

Den största fördelen med räntefonder är att de till skillnad från aktiefonderna har en låg risk och en låg avkastning. Det kan de ha eftersom de inte är korrelerade med börsen. I korthet betyder det att räntefonderna rör sig oberoende av hur aktier rör sig.

Egentligen är det inte så konstigt. Om du lånar ut 100 kr till mig och börsen faller ett par dagar senare faller börsen, hur mycket är jag skyldig dig? Hur mycket ska jag betala dig i ränta? Jag ska ju betala exakt det som vi kom överens om när vi upprättade obligationen (”skuldsedeln”). Hur börsen eller aktierna går har ingen som helst betydelse för lånet.

Räntefonder är en krockkudde i sparandet

På det sättet kan man faktiskt relatera till räntefonder som en slags krockkudde i sparandet. När dina aktieindexfonder faller vi värde, så kommer dina räntefonder att behålla sitt. På det sättet kommer din portfölj inte att gå ner lika mycket som snittet för börsen.

Räntefonder hjälper dig att slå index i perioder av nedgång. 

Enkelt förklarat med ett exempel i Nybörjarportföljen. Den innehåller 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det betyder att om börsen faller med 50 procent, så kommer du portfölj bara att falla, allt annat lika, 30 % (=50 % * 60 %). Din portfölj landade helt enkelt i en krockkudde och går därmed bättre än index. Det i sin tur kan leda till att du i en svår situation får möjligheten att fatta klokare beslut, som t.ex. att köpa mer aktier.

Det här kommer naturligtvis med en kostnad i andra änden. När räntefonderna agerar krockkudde i en krasch så agerar de sänke i en uppgång. Jag är, för min del, ganska klar över att det är värt priset. Särskilt med tanke på prospect theory som vi pratade om i avsnitt #53 och #54 om vanliga misstag i sparandet.

Den säger bland annat att vi känslomässigt värderar en förlust dubbelt så illa som vi värderar en vinst. Räntefonderna hjälper mig att parera den effekten. Men till syvende och sist så behöver du bestämma dig om du håller med eller vill göra på något annat sätt.

Räntefonder är lämpliga i korta tidsperioder

En tumregel som jag alltid tjatar om är att bara investera 10 procent i aktier per år man kan låta pengarna arbeta i fred. Räntefonder är svaret på frågan var du ska placera de resterande procenten. Om man ska spara pengar på kortare tidsperioder än fem år, då är räntefonder i de allra flesta fall betydligt lämpligare än aktiefonder.

Öka din riskjusterade avkastning med räntefonder

I avsnitt #61 pratade vi om nyckeltalet Sharpekvot och den riskjusterade avkastningen. I grunden handlade det om att relatera en avkastning till den tagna risken. Det är inga problem att ha en extremt hög avkastning om man också får ha en extremt hög risk.

Ett exempel vi tar upp i videon är Venezuela där avkastningen på en 2-årig skuldsedel är över 92 000 procent. Problemet är att sannolikheten att du ska förlora pengarna är minst lika stor.

En portfölj som bara består av räntefonder eller aktiefonder kommer i genomsnitt att ha en Sharpe-kvot mellan 0.2 och 0.3 över tid (ju högre desto bättre). Genom att lägga till båda tillgångsslagen till ditt sparande kan du öka den till 0.4-0.5. Du kan alltså få mer avkastning för samma procent risk.

Räntefonder hjälper dig att behålla vinsten du gör i aktier

Den amerikanske journalisten Paul A. Merriman har beskrivit den sista stora fördelen med räntefonder i många av sina artiklar:

If you want to make the most money. You should invest in stocks. But if you want to keep the money you made in stocks, you should invest in bonds.

Paul A. Merriman

Räntefonder är helt enkelt det tillgångsslag som vi ombalanserar våra aktiefonders vinst till. 

Det vanligaste missförståndet med räntefonder

Jag upplever att det vanligaste misstaget med räntefonder lyder ungefär som följer:

”Eftersom marknadsräntan idag är så låg, så kommer räntefonder gå upp. Om räntan går upp, då kommer räntefonder att sjunka i värde. Varför vill jag idag köpa eller äga något som kommer att sjunka i värde?”

Jag ska direkt erkänna att jag har funderat i liknande banor många gånger. Problemet är att det skjuter lite bredvid målet. Att köpa räntefonder med förhoppningen eller tron att de ska öka i värde är totalt meningslöst. Det finns det ingen som helst poäng med.

Men här kommer också kärnan i problemet. Jag anser att frågan: ”Om jag inte kan sälja med vinst, vad är då poängen med investeringen?” är felställd.

Att maximera vinsten med räntefonder är nämligen inte poängen med att äga räntefonder.

Här sker missförståndet. Många tror att räntefonderna är till för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är det inte. Det är aktiefondernas uppgift.

Räntefonder som broms i portföljen

Paul Merriman förklarar det hela med en analogi med en bil. Vi är alla överens om att en bil har bl.a. en motor. Det är motorn som driver hela bilen framåt. Precis på samma sätt som aktier driver avkastningen i ett sparande i fonder.

Men en bil är betydligt mer än bara en motor. En annan extremt viktig, om inte livsviktig, komponent är bromsarna. Om aktierna är motorn är räntefonderna bromsarna som kontrollerar risken i portföljen.

Särskilt viktiga är bromsarna i en nerförsbacke när man behöver kontrollera hastigheten. Jag tror att jag och många med mig skulle få panik om vi körde för en stor nerförsbacke utan några som helst bromsar. Särskilt om hastigheten dessutom hela tiden ökade och ökade. Precis så är det nämligen i en börskrasch.

Det som händer i börskrasch är nämligen att paniken slår till. När vi hamnar i panik tar vi ofta ganska dumma beslut eftersom vi inte har hela vårt intellekt tillgängligt. Ett sådant dumt beslut vi tar är att sälja av våra aktier och tillgångar. Det gör att vi bryter mot regeln ”köp billigt och sälj dyrt” och istället ”säljer vi billigt”. Eftersom vi dessutom inte köper billigt lyckas vi göra dubbelfel.

Det är lätt att idag efter 10 års börsuppgång och nya rekord på börsen sitta och säga att man inte kommer få panik. Jag brukar säga att man behöver vara med om minst en riktigt börskrasch för att ens ha tillstymmelsen till förståelse hur man kommer att agera. Jag har varit med två gånger, och inte ens andra gången lyckades jag hålla huvudet kallt och agera ”rätt” i alla avseenden..

Räntefonder gör dåliga tider lite bättre

En annan stor och viktig anledning att älska räntefonder är att de gör dåliga tider lite bättre – inte minst genom att de hjälper en att slå index i tider av nedgång. I en undersökning som man gjorde på den amerikanska börsen över en 44-års period mellan 1970 och 2014 jämförde man två olika portföljer.

Portföljen som bara bestod av räntefonder hade under perioden en genomsnittlig årsavkastning om 6,3 procent. En portfölj med bara aktier under samma period hade en avkastning om 11,8 procent. Det går helt i linje med tidigare resonemang om att aktier är motorn i avkastning. Men, det fanns också en stor skillnad i den tagna risken. Under perioden kraschade nämligen aktier flera gånger, inte minst under den svarta måndagen då portföljen föll med 22 procent på några timmar.

Jag brukar säga att i genomsnitt kommer du med en 100 procent aktieportfölj förlora minst 50 procent av portföljens värde vid två tillfällen under en 15 års period. I vår analogi är det som att köra en väloljad sportbil med turbo. Det kommer gå väldigt fort och den långsiktiga avkastningen kommer att vara fantastisk.

Problemet är att resan kommer att vara så skakig att många av oss kommer inte att stå ut. Vi kommer att må så dåligt att vi kommer att ha bett om att få hoppa av under vägen. Precis som vissa av oss gör i karuseller.

Min farhåga är att många som sparar idag, inte kommer att palla resan som en bil utan bromsar innebär. Särskilt när den genomsnittlige 40-åringen inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen inte har upplevt finanskrisen. Det går bra att sitta med i en sportbil när den kör fort på en raksträcka, men när den börjar kränga är det inte lika kul.

Att bara äga räntefonder är lika fel som att bara äga fonder med aktier

Att däremot dra åt det totala motsatta hållet och bara argumentera för 100 procent räntefonder är dock lika fel. Att bara ha räntefonder innebär att motorn i bilen är så pass svag att den aldrig kommer att orka upp för backen eller hjälpa dig nå ditt mål med sparandet. Det behövs en kombination. Det behövs båda en gas och en broms. Det är därför vi har både räntefonder och aktiefonder i alla våra portföljer.

I nybörjarportföljen har vi kombination 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det är därför som vi kallar det för en balanserad och klassisk portfölj. Det är en kombination som i många år har visat sig fungera, det är lagom mycket motor och lagom mycket broms.

Den andra portföljen är den globala barnportföljen. Anledningen till att vi började kalla den för barnportföljen var för att den lämpade sig för ett långsiktigt sparande som till barn eller pension. Eftersom tidsperioderna är så långa så tenderar risken bli mindre och därmed kan man unna sig mer motor.

I vårt fall har vi valt att gå på ytterligare en klassisk fördelning om 90 procent aktier och motor och 10 procent broms i räntefonderna. Det medför att det kommer gå fort och det kommer vara väldigt skakigt i jämförelse med t.ex. nybörjarportföljen.

Den sista portföljen är RikaTillsammans-portföljen. Den består faktiskt av hela 50 procent räntefonder och har därmed den kraftigaste bromsen. Eftersom den dessutom bara har 25 procent motor i form av aktier är det den mest defensiva portföljen med lägst risk (och därmed också förväntad avkastning). Fördelen med den här lite udda kombinationen är att sannolikheten för att portföljen ska ge en positiv avkastning oavsett vad som händer är god.

Alla räntefonder är inte skapta lika

Det finns många olika typer av räntefonder och det man brukar kategorisera dem efter är bland annat:

Genomsnittlig löptid för fondens skuldsedlar

Den viktigaste uppdelningen av räntefonder sker enligt durationen. Det vill säga över hur lång tid räntefondens skuldsedlar löper i genomsnitt. Räntefonder som äger skulder med kortare löptid än ett år, brukar man kalla för korta räntefonder och med längre löptid än ett år, kallar man för långa räntefonder eller obligationsfonder.

Vem man lånar ut till

Olika räntefonder lånar ut till olika parter. De flesta räntefonder lånar ut till länder, kommuner eller olika typer av företag.

Vad syftet med lånet är

Vissa räntefonder kan ha en inriktning på t.ex. gröna obligationer, bostadslån eller något annat syfte.

Korta räntefonder

Det viktigaste kännetecknet för korta räntefonder är att durationen – den genomsnittliga låneperioden för de ägda skuldsedlarna – är mindre än ett år. Om vi tittar på svenska korta räntefonder brukar dessa ha en duration på runt 6 månader. 

Anledningen är att man ofta lånar ut sina pengar till den svenska staten i så kallade statsskuldväxlar (”SSVX”). Dessa löper ofta över perioder om 3 till 12 månader och är väldigt säkra. Det är dessa räntefonder som man ofta brukar jämföra med sparkonton med insättningsgaranti. 

Man brukar även ofta kalla dessa fonder för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. Det är i princip samma sak. Mina två favoriter i den här kategorin, enligt bästa fonderna 2018,  är Spiltan Räntefond Sverige och Öhman Penningmarknadsfond. 

Långa räntefonder (”obligationsfonder”)

Motsatsen till de korta räntefonderna är de långa räntefonderna. Dessa definieras av att de äger skuldbrev med durationer längre än ett år. Durationen kan dock sträcka sig ända upp till 20 eller 30 år i de allra längsta fallen. 

Risken och avkastningen i de långa räntefonderna är betydligt högre än i de korta räntefonderna. Det är i och för sig ganska logiskt eftersom det är betydligt svårare att förutsäga en utveckling för t.ex. Sveriges ekonomi på 30 års sikt jämfört med 3 månaders sikt. Precis som ett bundet bolån på fem eller tio år har en högre ränta än ett 3 månaders rörligt lån. 

När de korta räntefonderna ofta lånar ut till länder och kommuner, brukar betydligt fler långa räntefonder låna ut pengar till företag. Det medför att de långa räntefonderna löper över hela skalan från ”väldigt tryggt” till ”rör inte med tång”. 

De långa räntefonderna kallas ofta även för obligationsfonder för att lätt kunna skilja dem från räntefonder som i den betydelsen blir korta räntefonder.  Det är därför du ofta här på bloggen kan läsa att jag har skrivit ränte- och obligationsfonder. Jag anser nämligen att man bör äga båda typerna. 

Mina favoriter i den här kategorin är, enligt de bästa fonderna 2018, AMF Räntefond Lång och Spiltan Högräntefond. 

Företagsobligationsfonder

Lite slarvigt kan man säga att företagsobligationsfonder är en del av de långa räntefonderna. Skillnaden är att man bara fokuserar på att låna ut till olika företag med löptider om 1 – 5 år. 

En del av företagsobligationsfonderna kallas för ”High-Yield”-fonder och dessa vill jag varna för. Som du kommer se nedan så är det i dagens läge med negativa marknadsräntor oerhört svårt för en räntefonder att skapa någon avkastning. Många räntefonder går till och med minus. 

Eftersom det är extremt svårt att sälja räntefonder i vanliga fall, blir det ännu svårare när de går back. Därför har de så kallade ”High-Yield”-räntefonderna blivit väldigt populära. Där kan du nämligen både ha en räntefond (”det är ju tryggt”) och få en avkastning. 

Problemet dock med High-Yield-fonder är ju att det är fonder som äger skuldsedlar där man har lånat ut pengar till de företag som har allra sämst ekonomi. För precis som i normala livet, så är det ju kompisen som är sämst på att betala som man vill ha högst ränta från för att det ska motivera risken. 

Tänk om din broms egentligen är en turbo…

High-Yield-fonderna innehåller alltså lån till de sämsta företagen. Problemet här blir att när börsen kraschar så kommer vi här se en korrelation mellan räntefonder och aktiefonder. Precis det som vi ville undvika med räntefonder i resonemanget om krockkudde.

Motiveringen är enkel – när börsen rasar så sker det oftast i dåliga ekonomiska tider, i dåliga ekonomiska tider kommer de sämsta företagen att få det svårast (duktiga företag ser fram emot lågkonjunkturer). Eftersom de får det svårast kommer de ha svårt att betala sina räntor och sina lån, vilket kommer att drabba räntefonderna som äger deras skuldsedlar. 

I videon så liknade jag det här vid att ha en bil som man tror man har en broms i. Problemet är bara att när man är på väg ner för backen och trycker på bromsen, så kommer bilen istället gasa. Förmodligen inte det man förväntade sig när man köpte en broms till bilen. 

Realräntefonder

En tredje typ av räntefond är en realräntefond. Det är också en typ av lång räntefond, skillnaden är dock att den innehåller ett skydd mot inflationen. Inflation är när pengar tappar sitt värde och därmed sin köpkraft. Läs gärna sidospåret om Venezuela lite längre ned i artikeln. 

Realräntefonder garanterar att din sparade krona idag är lika mycket värd och har en lika stor köpkraft i framtiden. Det vill säga att man har i skuldsedeln lagt till villkoret att man förutom en ränta även ska en uppräkning med inflationstakten. Det leder till att räntan blir lägre men den blir real (till skillnad från nominell). 

Jag har pratat mycket om realräntefonder under året, inte minst på grund av att min favorit Öhman realobligationsfond slogs samman med en annan och blev lite sämre. En ny blivande favorit är förmodligen Handelsbanken Realräntefond. 

Hedgefonder

Den sista typen av räntefonder som förtjänar att nämnas är hedgefonder. Hedgefonder är fonder som har mycket friare tyglar än andra fonder och kan därmed kombinera skuldsedlar på ett helt annat sätt.

Jag rekommenderar att läsa artikeln i avsnitt #50 där vi gjorde en intervju med hedgefondsförvaltaren från Pacific Fonder Eric Strand på ämnet. Problemet med hedgefonderna är att det kan vara väldigt svårt att bedöma risken man tar i dem på ett enkelt sätt.  

Du kan förlora pengar i räntefonder

Även de flesta räntefonder har en låg risk och är, jämte sparkonton med insättningsgaranti, det säkraste du kan placera i, så kan du förlora pengar. Det finns inga garantier med räntefonder. Precis som med en vanlig skuldsedel så kan en förlust bero på många olika saker, det kan vara att den som ställt ut skuldsedeln hamnar i betalningssvårigheter och kan inte betala räntan eller än värre betala tillbaka det lånade beloppet.

Allt beror på sannolikheter och risken med skuldsedlarna. Man kan tänka på sig själv i verkliga livet. Det finns kompisar man lånar ut pengar till och man vet med 99.9 % säkerhet att man kommer att få tillbaka pengarna. Sedan har vi de andra kompisarna där det inte är lika säkert. Precis som i verkliga livet handlar det om vem jag vill låna ut mina pengar till.

För att dessutom göra det klurigare i dagsläget har vi en situation där vissa räntor är negativa. Det är något som aldrig hade hänt innan finanskrisen 2008. Det är en följd av centralbankernas agerande för att rädda den döende patienten för 10 år sedan. Även om man lyckades rädda livet på patienten då, så skull jag säga att hen inte har lämnat sjukhuset. I alla fall inte om vi tittar på några av de symptom – som negativa räntor – som fortfarande finns kvar.

Negativa räntor och deras betydelse

Det som är så märkligt med negativa räntor är att istället för att få betalt för att låna ut våra pengar, så måste vi som lånar ut betala dem som lånar pengarna. För att använda en metafor så skulle man kunna säga att du och jag har pengar på fickan. Mycket pengar. Problemet med att ha pengar på fickan är att man kan bli av med dem eller bli rånad.

Därför anlitar man en livvakt eller en bepansrad värdetransport för att följa oss vart vi än går. Det kostar pengar. Då finns det vissa personer där ute som säger, jag kan ta hand om dina pengar, men då vill jag ha betalt för det. Eftersom det är billigare än att ha livvakten så tackar många ja till det. Ett sådant exempel i verkligheten är Tyskland.

Tyskland har idag så stark ekonomi att de får betalt för att låna pengar. Nedanstående tabell från Bloomberg visar att räntan är negativ för alla skuldsedlar som Tyskland ger ut på två och fem års sikt:

Det betyder att marknaden bedömer den tyska ekonomin så välskött och att risken att låna ut pengar till dem är så låg, att det är värt att betala dem mellan 0.28 och 0.66 procent per år. Sveriges ekonomi är också – trots vad man hör i valrörelsen – så välskött att vi får betalt för att låna pengar i upp till 5 år enligt bilden nedan.

Det är ett mycket gott betyg för Sverige. Sedan kan man ju ha en åsikt om att vi borde utnyttja den möjligheten för att göra fler investeringar nu – t.ex. i järnvägen och andra eftersatta projekt. Men det är en annan historia.

Sidospår: Venezuela har det jobbigt…

I andra änden av skalan har vi idag Venezuela. Om du har följt nyheterna under de senaste månaderna så kanske du har sett ett av reportagen om hur jobbigt läget där är. Nedanstående bild visar på ett väldigt illustrativt sätt krisen. Det är en fotograf från Reuters som har tagit bilder på vardagliga varor och mängden kontanter som krävs för att köpa den. 

Jag och Caroline har berört ämnet inflation tidigare – både med Claudia Galli och i en äldre separat artikel. Inflation är ju när pengar minskar i värde och man förlorar köpkraft. 

Exemplet vi använde i videon var att om man bodde i Venezuela för något år sedan och hade 6 000 kr på kontot, då kunde man köpa 823 kg tomater. Ett ganska stort fysiskt värde. Efter en inflation på 82 700 % som de har haft den senaste tiden, så kan jag för samma 6 000 kr bara köpa 1 kg. Snacka om en urholkning av värdet.

De tragiska är att det, som alltid, drabbar de allra fattigaste – de som inte hade råd att t.ex. växla till dollar eller någon annan valuta. En artikel från Reuters i februari år visade att den genomsnittlige venezuelanen har förlorat 11 kg i kroppsvikt och att 90 procent lever i fattigdom. Allt på grund av misskötta statsfinanser. 

Den här misskötseln syns också i räntorna som marknaden vill ha för att låna ut pengar till Venezuela: 

Det är en enorm skillnad mot den svenska två-åriga räntan om -0,547 %. Man litar inte på Venezuela så man vill ha 92 571,43 % för att låna ut pengar i två år. Till och med på medellång sikt om 5 år, vill man ha över 70 % ränta per år. Vem sa att räntor behövde vara tråkiga?

Kom ihåg gungbrädesprincipen 

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg med räntefonder är det omvända förhållandet mellan marknadsräntan och räntefondens värdeutveckling. Många gör nämligen misstaget att tro att när räntan ökar så ökar värdet på räntefonden. Det stämmer inte. Det är precis tvärtom. 

• När marknadsräntan stiger, då minskar räntefonden i värde
• När marknadsräntan minskar, då stiger räntefonden i värde

Man kan likna det vid mitt nedanstående försök till illustration av en gungbräda:

Det är vad man kallar för omvänt förhållande. 

Räkneexempel #1: marknadsräntan går upp, räntefonden faller

Det som är lite klurigare är att förstå varför. Eller så var det bara för mig det tog tid att lista ut. Nedan följer ett förenklat räkneexempel som visar hur det kan gå till. 

Låt oss säga att svenska staten ger ut en skuldsedel eller obligation som löper på 12 månader på 100 kr som har en kupong på 5 kr. Det betyder att den svenska staten åtar sig betala tillbaka 100 kr om ett år och dessutom betala 5 kr för lånet. Avkastningen på skuldsedeln är i det här fallet 5 procent. 

Vi lånar ut våra pengar till svenska staten den 1 januari, men dagen efter stiger marknadsräntan med +1 procent. Den svenska staten fortsätter ge ut skuldsedlar och ger nu ut en ny sådan. Den här nya löper också på 12 månader, har ett belopp om 100 kr, men nu är kupongen på 6 kr. Det vill säga har en avkastning om 6 procent. 

En ny sparare har nu att välja mellan att köpa den första obligationen på 5 procent eller den andra som ger 6 procent. Eftersom allt annat är lika, lär investeraren välja den senare. Den ger ju mer betalt för samma summa. 

Det betyder i sin tur att värdet på den första obligationen behöver sjunka för att den ska vara lika attraktiv på marknaden som den andra. För att avkastningen i procent ska bli jämbördig på 6 % – och den svenska staten förändrar ju varken kupongen eller beloppet – så behöver priset förändras. 

Det vill säga att vi behöver räkna ut ett nytt pris där kupongen om 5 kr motsvarar den nya avkastningen på 6 procent. Det nya priset blir 83.33 kr (=5 kr / 6 %). Det vill säga att om den gamla obligationen sjunker i värde med 17 kr så kommer avkastningen från de båda skuldsedlarna vara samma eftersom 5 / 83.33 = 6 / 100 kr. 

Räkneexempel #2: marknadsräntan går ner, räntefonden ökar

Motsatsen på gungbrädan fungerar likadant. Svenska staten ger ut en skuldsedel på 12 månader, 100 kr och en kupong om 5 kr. Avkastningen på obligationen blir 5 procent. Precis samma sak som innan. 

Vi lånar ut pengarna den 1 januari, men dagen efter sjunker marknadsräntan med -1 procent. Det ges ut en ny skuldsedel, denna gången på 100 kr, 12 månader men bara 4 kr i kupong. 

En extern investerare har nu valet att köpa den senare obligationen där hen tjänar 4 kr på 100 kr eller den första där man tjänar 5 kr på 100. Allt annat lika så kommer man vilja ha den första. Men varför skulle vi vilja sälja? 

Därför vill vi precis som innan räkna om den första obligationens värde så att avkastningen i procent är samma från båda – det vill säga 4 procent. På samma sätt ställer vi oss då frågan: ”Vad behöver den första skuldsedeln kosta för att 5 kr ska motsvara en avkastning om 4 procent?” Svaret kommer via 5 kr / 4 % som ger 125 kr. 

Det vill säga att den första obligationens värde stiger med 25 kr eftersom 5 / 125 = 4 / 100. Värdet på räntefonden som äger obligationen har stigit samtidigt som marknadsräntan föll. 

Durationen bestämmer risken och avkastningen

Efter gungbrädesprincipen är det näst viktigaste förstå hur risken och avkastningen hänger ihop. Ju längre tid man lånar ut sina pengar, desto större är osäkerheten kring hur det ska gå – det vill säga att risken ökar. När risken ökar vill man ha kompensation genom en högre ränta. Precis som bolånen vi pratade om tidigare.

Som tumregel kan man komma ihåg att värdeförändringen i en räntefond kan uppskattas till durationen multiplicerat med ränteförändringen.

Riktningen på värdeförändringen ges som tidigare av gungbrädan. Låt oss ta ett exempel. Vi har en räntefond med en duration på 1.5 år. Det vill säga skuldsedlarna som räntefonden äger löper över i genomsnitt 1.5 år. Marknadsräntan stiger med 1 %.

Det innebär att värdeförändringen i räntefonden blir -1.5 % (=1.5 % * 1 år * -1). Den sista faktorn, -1, ges av att det var en ökning i marknadsräntan vilket ger att förändringen sker i negativ riktning. 

Ju längre duration desto större hävstång på ränteförändringen

Det här leder till att risken (och avkastningen) i en räntefond ökar ju längre durationen är. Vilket illustreras av nedanstående bild:

Bilden ovan visar hur förändringen i olika marknadsräntor påverkar rörelsen i obligationerna med olika löptid. Är vi nära mitten av bilden, det vill säga den korta räntan påverkar de korta räntefonderna väldigt lite.

Däremot påverkas de extremlånga räntefonderna väldigt mycket av en relativt liten förändring i räntan. Det var ju så här som t.ex. Rikatillsammans-portföljen gick väldigt bra från 2008, då den hade räntefonder med durationer på över 20 år och räntan sänktes till negativ.

På samma sätt tar det emot att sitta kvar med dessa i dagsläget när många spekulerar i en uppgång i räntan. Men som räntekänslighetstabellerna i överkursavsnittet längst ner visar, så behöver man hålla tungan rätt i mun. 

Räntefondsstegen

När vi nu har definierat att risken och avkastningen ökar med ökad duration så kan man illustrera det i form av en räntefondsstege. I grova drag kan man nämligen säga: 

Den visar hur vi börjar längst ner till vänster med låg avkastning och låg risk eftersom durationen är så kort. Därefter ökar durationen samtidigt som både risken och avkastningen ökar. Jag har inte ens tagit med de extremlånga räntefonderna med löptider över 10 år. 

Spara i en räntefond samtidigt som man har lån? 

Ett ganska kontroversiellt ämne som har diskuterats i ”Frågor och svar” ett par gånger är huruvida man ska ha räntefonder och lån samtidigt. Jonas Lindmark på Morningstar har sammanfattade det väldigt väl: 

Att samtidigt ha lån och räntefonder en dålig affär eftersom du aldrig får en lika bra ränta som du är tvungen betala

Jonas Lindmark, Morningstar

Vad han säger är att om jag ska låna 100 kr på banken i t.ex. bolån så kommer jag få betala t.ex. 1.5 procent i dagsläget. Om jag istället ska lägga 100 kr i en räntefond med motsvarande risk så kommer jag att aldrig att få 1.5 procent, utan i dagsläget 0.5 på sin höjd. 

Det betyder att om jag skulle amortera, så tjänar jag mer pengar i form av att jag nästa år slipper betala räntan, än om jag har pengarna i en räntefond. Det är svårt att argumentera mot. Jag brukar skoja om att man ska inte argumentera mot siffror eller verkligheten. 

Det finns anledningar till att ibland ta ett suboptimalt beslut

MEN, jag delar faktiskt inte hans slutsats till 100 procent. Låt oss hoppa tillbaka till analogin med bilen. Ett sätt att tolka det Jonas skriver är att säga ”minska farten så att du klarar köra bilen utan bromsar”. Det är ju sant, om jag inte kör lika fort så behöver jag inte bromsa lika mycket. 

Problemet är att när nerförsbacken kommer, så har jag kanske kompetensen att navigera den utan en broms. Men jag kan ge mig tusan på att jag kommer vilja vara där och trycka på den, åtminstone för säkerhets skull. 

Jag tror därför att där finns en poäng att ha räntefonder och lån samtidigt. Särskilt i en kombination med aktiefonder. Då kommer jag nämligen i en nedgång se att jag slår index. Det i sig kommer hjälpa mig att hålla huvudet kallt och fatta bättre beslut. 

Den här argumentationen kommer från att jag har haft möjligheten att få lära känna mig själv och hur jag fungerar. För mig är det här ett sätt att puffa (”nudge”) mig själv i rätt riktning genom att lura mig själv.

För mig är det faktiskt inte ett alternativ att sälja av alla räntefonderna, amortera med de pengarna och sedan sitta med 100 procent i aktier – även om det skulle, rent siffermässigt, vara smartast. Jag skulle inte klara det mentalt i en nedgång. Men du behöver fatta ditt beslut baserat på ditt beteende och tro om dig själv. Jag har inga illusioner om mig själv. :-)

Räntefond i ISK eller KF-konton?

En annan vanlig fråga som dyker upp titt som tätt är ”var ska man ha sina räntefonder?”. Frågan har sitt ursprung i de två olika möjligheterna till beskattning av vårt sparande som vi har: 

• Investeringssparkonto (ISK) – skatt på totala beloppet
• Kapitalförsäkring (KF) – skatt på totala beloppet
• Aktie- och fonddepå (AF) – 30 procent på vinsten

Det kluriga är att för ISK och KF så är skatten olika från år till, men jag brukar uppskatta den till ca 1 – 2 procent per år. Säg ca 1.5 procent för enkelhetens skull. (Fakta för 2018 är 0.45 %)

Det betyder de facto att om vi har en räntefond i på ett ISK eller KF som presterar under 1.5 procent per år, så kommer vi att betala mer skatt än vad vi tjänar. Det är ju inget kul. Då är det ju bättre att ta AF där vi bara betalar skatt om vi tjänar pengar och dessutom bara av vinsten. 

För att svara på den här frågan behöver man alltså räkna ut den så kallade brytpunkten för när det är bättre med AF vice versa. Jag har roat mig med att räkna på brytpunkten och resonera kring de olika kontotyperna men det är överkurs. Tumregeln jag brukar rekommendera är: 

Om du räknar med en avkastning över 1.5 procent per år i dagsläget, välj ISK och KF, annars en vanlig aktie- och fonddepå. 

Trots att det är suboptimalt har jag räntefonder i mitt ISK

Men precis som vanligt så finns det ett undantag. Undantaget för mig är precis samma som i föregående delkapitel. Det handlar om att känna sig själv. Jag har valt att att ha mina räntefonder i mina ISK-konton. Jag vet att det inte är optimalt, att jag betalar mer skatt än vad jag tjänar och det är bättre med en vanlig aktie- och fonddepå. 

Anledningen är att jag vill ha dem i samma depå för att i mina portföljrapporter och grafer som kommer från depån, vill se hur totalen går – jag behöver se att jag slår index i en nedgång. Jag vill se helheten och jag är beredd att betala de hundralapparna det rör sig om. Risken för misstag är nämligen betydligt dyrare än det jag betalar extra i skatt. 

Överkurs: Räntefonder är svårare än aktiefonder

Vi har som mål att i varje avsnitt även ge något till den läsare som är lite mer intresserad eller den som vill få en djupare förståelse. Jag minns när jag började spara, då tänkte jag att räntefonder var det enkla och aktiefonder det svåra. I dag vet jag att det är tvärtom och de flesta erfarna sparare är beredda att hålla med mig. 

För det första påverkas räntefonder av fler faktorer än aktier som är svårspådda. Det är valutakurser, inflation, konjunktur, marknadsräntor, motparter och så vidare. Dessutom finns där en begränsning i tid som inte finns i aktier. Det finn ju nämligen ett datum då själva skuldsedeln förfaller. 

Ett företag (aktie) har alltid ett realt värde. Som Jonas Lindmark skriver; en fabrik kan producera lika mycket oavsett inflation eller förändringar i en valutakurs.

En räntefond köper egentligen ”bara” en rättighet att på ett visst datum få ett förutbestämt nominellt belopp i en viss valuta på ett bestämt datum.

Jonas Lindmark, Morningstar

Det är många rörliga delar i den rättigheten…

Faktorerna som påverkar en räntefond

Tittar vi på de fyra viktigaste faktorerna som påverkar räntefonden är de, som ovan nämnt: 

Valutakursen

Räntefonder handlas i olika valutor och valutakursen har därmed extremt stor påverkan. Jag kan ju köpa en tysk räntefond i EUR som ska göra 2 % om året, vilket den också gör. Samtidigt förändras kronans värde mot euron med 10 procent, vilket innebär att värdet på min räntefond förändras motsvarande. Plötsligt var min säkra räntefond mer eller mindre en valutaspekulation. Det är därför det är viktigt att veta vilken valuta räntefonden handlas i och huruvida den är valutasäkrad (”hedgad”) eller inte. Notera att det kan vara riskspridning att faktiskt ha en räntefond i EUR, då det är inte lägga alla äggen i svenska kronor.

Inflationen

Eftersom jag ska få tillbakan en summa pengar i framtiden är det väsentligt att veta vad den summan kommer att vara värd i köpkraft. Särskilt när t.ex. riksbankens mål är att inflationen ska vara 2.0 procent per år. Det innebär nämligen att pengarnas värde ska urholkas med lika mycket procent. På 36 år innebär det en halvering i värde. Det är därför det finns realräntefonder som skyddar mot den inflationsrisken (mot en lägre avkastning så klart)

Förändring i marknadsräntorna

Vi har redan varit inne i att de korta och långa marknadsräntorna kan påverka räntefondens värde. De korta marknadsräntorna påverkas till stor del av riksbankerna och har relativt liten påverkan i förhållande till de längre marknadsräntorna som sätt av marknaden.

Kreditrisken

Det vill säga hur stor är risken för konkurs eller att den som fonden lånat ut pengar till ställer in sina betalningar. Det som på engelska kallas för default. I exemplet med Venezuela bedömer ju marknaden den risken som överhängande tillsammans med inflationsrisken.

Det är en hel vetenskap kring hur man bedömer dessa faktorer. Det finns till och med företag vars affärsidé är att sätta olika kreditbetyg på skuldsedlar.

Kreditbetygsskalan för obligationer

Det är därför man ser ibland räntefonder som pratar om att vi investerar bara i skuldsedlar med vissa betyg. Det kan vara allt från betyget AAA som är jättebra, till fonder som handlar med så kallade skräpobligationer (”junk bonds”) med betydget D där företagen är på randen till konkurs. 

Carnegie har sammanställt följande tabell som illustrerar hela skalan och har dessutom några svenska exempel: 

Inte helt oväntat ligger staterna överst eftersom risken med dessa är obefintlig. Skulle Sverige inte kunna betala sina räntor har de möjligheten att öka skatten. Näst högst ligger svenska kommuner som t.ex. Göteborg. De kan också höja skatten och bedöms därför som lågrisk. Därefter kommer företag i fallande ordning. 

Checklista för att välja en räntefond

Ovanstående delar tillsammans gör att man kan skapa en övergripande checklista enligt nedan: 

Amortera först på dina lån

Läs stycket om att amortera på lån. Inför ett köp i en räntefond bör man i alla fall ha tagit ett aktivt beslut kring huruvida man vill/bör amortera eller inte. Det är många gånger en mer ”garanterad” avkastning.

Korta räntefonder

Du köper korta räntefonder när du vill ha en krockkudde i portföljen, tror att den svenska kronan kommer att stärkas eller vara oförändrad. Tror du på en annan valuta eller vill sprida riskerna i olika valutor, välj räntefonder i andra valutor, t.ex. eur, usd eller motsvarande.

Långa räntefonder

När du vill ha en krockkudde i portföljen eller tror på att räntorna ska falla.

Realräntefonder

Realräntefonder köper du när du vill skydda dig mot en stigande inflation, säkra dina pengars värde och behålla deras köpkraft.

Företagsobligationsfonder

När du vill ha en tillgång som riskmässigt ligger över korta räntefonderna men under aktier, då kan en företagsobligationsfond vara ett alternativ.

När du sedan väljer fond inom respektive område, välj baserat på lägst avgift, högst sharpekvot och antal morningstar-stjärnor. Det är nämligen ofta väldigt liten variation i resultat mellan räntefonder i samma kategori. 

Fördjupning: räntekänslighetstabeller

Jag hittade följande citat i Veckans Affär av Jonas Ranneby som då var kreditförvaltare på fondbolaget Alfred Berg. Han uttalade sig då enligt följande:

”Rådet att göra sig av med allt vad räntefonder heter bottnar inte i någon djupare analys, det gäller att skilja på olika typer av fonder och vilka risker de medför. Nyckeln ligger i att försöka förstå vilken typ av räntor och risker som fonden är exponerad mot och i vilken utsträckning.”

Jonas Ranneby, fondförvaltare på Alfred Berg

Saken är att jag håller helt och hållet med honom. Det handlar om att titta på fakta. En av faktorerna att titta på är en så kallad räntekänslighetstabell. Den visar – allt annat lika – hur värdet på en räntefond förändras till följd av en förändring i marknadsräntan. 

Vi har tidigare i artikeln berört tumregeln som lyder durationen multiplicerat med marknadsränteförändringen. Det stämmer i stora drag, men det svarar inte på frågan – ”När är jag tillbaka på plus?”

Därför bad jag förvaltarna för mina två favoriträntefonder att ta fram en räntekänslighetstabell för respektive fond. Räntekänslighetstabeller visar nämligen exakt hur känslig räntefonden är för en förändring i marknadsräntan om allt annat är lika. 

Både Lars Lönnquist på Spiltan Fonder och Johan Moeschlin på AMF Fonder tackade ja vilket jag blev jätteglad och tacksam över. Tack Johan och tack Lars!

OBS! Inget samarbete finns med något av dessa företag, så det är ingen reklam eller sponsrad artikel.

Kort räntefond: Spiltan Räntefond Sverige

Om vi börjar med Spiltan Räntefond Sverige så är det en kort räntefond som placerar primärt i räntepapper utgivna i svenska kronor. De har förvaltningsavgift om 0.1 % och en genomsnittlig duration på 6 månader.

I den nedanstående tabellen visar: 

• Kolumnerna resultatet efter X antal år efter en ränteförändring
• Raderna en ökning i marknadsräntan från 0 – 10 %

Det vill säga att om jag idag köper en andel i fonden, räntan är oförändrad i 1 år, så kan jag förvänta mig en avkastning om 0.65 procent per år. Om jag istället köper en andel i fonden och räntan ökar imorgon med 2 procent, så kommer jag efter 6 månader att ha förlorat -0.65 procent.

Innan vi går vidare så vill jag betona att en marknadsränteförändring på några procent, än mindre 5 – 10 procent är helt orealistisk i dagsläget. En sådan förändring hade ställt hela det svenska samhället på huvudet. Den svenska bostadsbubblan hade exploderat spektakulärt om marknadsräntan ökade med ett par procentenheter. 

Räkneexempel utifrån räntekänslighetstabellen

Så låt oss undersöka räntekänslighetstabellen närmare. Så vad händer i scenariot att vi köper andelar i fonden och dagen efter ökar marknadsräntan med 5 procent. 

Det som händer mer eller mindre direkt är att jag förlorar -2.15 % eftersom när räntan går upp, går värdet på räntefonden ner. Tumregeln säger ränteförändringen multiplicerat med durationen. I det här fallet är durationen 6 månader och ränteförändringen 5 procent. Det ger ett resultat på -2,5 % (=0.5 år * 5 %), vilket är i samma härad som -2.15 %. 

Men det som händer i steg två är mer intressant. Efter räntehöjningen börjar räntefonden rotera och byta ut sina skuldsedlar (de löper ju t.ex. ut), vilket innebär att de kan dra nytta av den nya högre räntan. Alla nya skuldsedlar har ju nu en marknadsränta om 5 %. 

Det innebär att år 2 har jag en genomsnittlig årsavkastning om 3.12 procent, år 3 om 3.96 %, år 4 om 4,38 % och år 5 om 4.63 %. För varje år som går kommer vi närmare och närmare marknadsräntan om 5 procent. Man kan räkna om räntekänsligheten i en ny tabell som vi kan omvandla till absoluta tal. 

Vad tabellen ovan visar är den initiala nedgången med -2.15 procent. Min 100-lapp skulle härmed bara vara värd 97,85 kronor. Men redan efter 12 månader är jag tillbaka med 100,65 kr i värde. Värdet ökar år för år och det femte året har jag fått ihop 125,40 kr. Trots att räntan har gått upp, har jag över tid gjort en bra affär med min räntefond.

Myten om att det är dumt med räntefonder

Som jag visade i förra exemplet är det således en myt om att det skulle vara dåligt att äga räntefonder bara för att räntan ska gå upp. Allt beror på vilken tidshorisont och vilket syfte du har. 

Jag har roat mig med att Spiltans räntekänslighetstabell markera de negativa utfallen för räntefonden. Notera att alla ligger i intervallet 0 – 6 månader. Notera även vad som händer över den tidsperiod som jag brukar rekommendera om 5 – 10 år. 

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker att det här är väldigt intressant. Det är dessutom inte det man tenderar att höra där ute när det pratas om räntefonder. 

Lång räntefond: AMF Räntefond Lång

En av de största skillnaderna mellan Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Lång är längden på durationen. Spiltan har 6 månader medan AMF har mellan 2 till 10 år. 

Eftersom värdeförändringen ges av durationen multiplicerat med förändringen i marknadsräntan kommer effekten att bli mycket större på AMF-fonden. Precis som i bilden med gungbrädan – längre duration, längre påverkan. 

Johan var supernoga med att påpeka samma sak som Lars. Nedan gäller allt annat lika och att en ränteförändring på flera procent är helt osannolik. Jag håller med honom. Min poäng är mest att visa på skillnaden mellan den långa respektive korta räntefonden. Något jag tycker syns tydligt i tabellen nedan.

Den initiala räntechocken blir ju mycket större och det krävs en längre tid för återhämtning. MEN, precis som för den korta räntefonden så är alla siffror från det femte året och framåt positiva här också! 

Återigen är tiden vår bästa vän. Det är därför jag känner mig ganska trygg i att kunna rekommendera räntefonder i en långsiktig portfölj på 5 – 10 år. Du har nämligen hela tiden oddsen på din sida. Det betyder inte att vi kommer att vinna alla gånger, men det betyder att i längden så kommer vi vinna mer än vi förlorar.

Sammanfattning – tillfällen att ha räntefonder vid

Efter ännu en djupdykning är vi nu framme vid slutet. Jag hoppas att jag med den här artikeln har kunnat ge dig något nytt om räntefonder. Framförallt önskar jag att vi har slagit hål på några av myterna kring ränte- och obligationsfonder. 

Jag tycker att alla borde ha räntefonder i sitt sparande – förmodligen en åsikt som jag kommer att få kritik för – eftersom jag tror att de flesta kan skriva under på någon av följande punkter. Jag anser nämligen att en räntefond är väldigt bra att ha när du vill: 

• balansera risken i ditt sparande
• öka den riskjusterade avkastningen
• ta hem och säkra en värdeökning
• minska risken inför ett mål där du behöver pengar t.ex. pension
• ha pengar för användning på kort sikt
• inte varit med om en börskrasch
• ha både broms och motor i ditt investeringsfordon

Som jag skrivit tidigare i artikeln så kan det till och med vara värt att ha räntefonder trots att det inte är en optimal lösning (just nu). Det kan vara så att det är smart senare, men i min värld tar man då risken att säga ”jag sätter på bromsarna sedan.” För det första är det ju farligt nära försöka spå framtiden och för det andra är det ju föga värt att sätta på bromsarna efter att man kraschat med bilen. 

Det handlar också väldigt mycket om att lära känna sig själv, sitt lynne och sin risktolerans. Mitt tips är också att utgå från att du överskattar din risktolerans, det gör de flesta nämligen. Så, kom ihåg: det är inte dumt att ha räntefonder. Det är rent av smart av många anledningar!

Konkreta tips som du kan göra

Vårt mål är ju att du ska ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Nedan följer därför några tips på saker som du kan göra till följd av att ha läst den här artikeln: 

Om du bara har 100 procent aktier, lägg till räntefonder, åtminstone 10 procent.

Jag tror genuint på att de flesta inte klarar av att köra en bil med bara motor och utan bromsar. Lyssna på poddavsnitt #45 eller läs artikeln: ”Vad är bäst 90/10 eller 100/0 i en portfölj?” om du inte har gjort det innan.

Om du har räntefonder, se till att du har alla typerna

Jag tror ju inte att man ska lägga alla äggen i samma korg. Därför tror jag på att man ska ha både korta, långa och realobligationsräntefonder. Om du bara kör korta/långa är en 50/50-fördelning bra i räntedelen. Med alla tre skulle jag nog köra på 35/35/30.

Överväg att amortera istället för att har räntefonder

Utifrån Jonas Lindmarks rekommendation, överväg möjligheten och ta ett aktivt beslut huruvida du ska amortera eller inte. Sannolikt kommer du tjäna mer pengar på att amortera än på räntefonderna. Men, där finns som sagt ett men enligt mitt tidigare resonemang.

Hjälp andra förstå vikten av räntefonder

Som jag skrev i början, jag tycker att det är synd att räntefonder är så kritiserade och missförstådda. Särskilt när det kan rädda mycket pengar i en framtida krasch. Hjälp andra att få både krockkudde och broms på bilen, så att det inte bara är motor.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet

Om du gillade den här artikeln och vill få liknande i din mejlkorg en till två gånger i månaden – anmäl dig till nyhetsbrevet nedan. Det är kostnadsfritt och du kan avanmäla dig när du vill. Idag har vi mer än 40 000 prenumeranter, så du är i gott sällskap när du anmäler dig. 

Du kan självklart även följa oss i sociala medier (Facebook, Twitter och Youtube) för lite mer samtal och lättsmälta tips. 

Tack för ert stöd via Patreon

Som du förhoppningsvis har märkt så har vi på senare tid både försökt lyfta nivån ytterligare ett steg på avsnitten och minska på antalet sponsrade reklamartiklar. Det är möjligt genom att flera av er läsare stödjer oss via Patreon. Verkligen ett stort tack för det! Det är inget vi tar för givet.

För dig som inte vet vad Patreon är så är det en tjänst för dig som är en nöjd läsare, att stötta oss och andra som gör bra saker ekonomiskt. Dessutom försöker vi ge alla våra Patroner ett mervärde. Läs mer på vår Patreon-sida.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så tror jag att du även kan uppskatta följande artiklar: 

• Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj? - Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du investerar alla dina pengar i aktier...
• Räntefonder - krockkudden i ditt sparande - En diskussion med Henrik Tell om räntefonder och deras plats i sparandet
• Hedgefonder - en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder
• Sharpekvot - ett mått på avkastning i förhållande till risk - Använd Sharpe-kvoten för att spara bättre och göra en egen reality-check
• Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha - Del 1 av 2 om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• Bästa fonderna 2021 - De bästa indexfonderna, hållbara fonderna, räntefonderna och övriga fonderna för ditt sparande och din portfölj 2021

Vad tänker du? Dela gärna med dig… :-)

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares bidrag. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att bland annat diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

1. Hur gör du med dina räntefonder?
2. Hur gör du kring amortering kontra räntefonder?
3. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Jan och Caroline Bolmeson

26 augusti, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 26 augusti 2018 klockan 21:15 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden, RikaTillsammans-portföljen, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.