Sharpekvot | Ett bra mått på avkastning i förhållande till risken
Sök:

Sharpekvot – ett mått på avkastning i förhållande till risk

RikaTillsammans-podden #61 - Använd Sharpe-kvoten för att spara bättre och göra en egen reality-check

Sedan måttet Sharpekvot definierades som – den avkastningen i förhållande till den risk som du tar – 1966 av Nobelpristagaren i ekonomi William Sharpe, har det varit ett av de mest använda måtten för riskjusterad avkastning. I den här artikeln tittar vi på; vad är en Sharpekvot? Hur kan man använda den i sitt sparande? Vad är en bra respektive dålig Sharpe-kvot? Vilka är fördelarna och nackdelarna samt slutligen, hur kan man använda Sharpekvoten för att få en reality-check på sitt avkastningskrav?

Jag får ofta frågan ”vad är en hög/bra avkastning?” Jag kan tycka det är en oerhört klurig fråga eftersom det är samma typ av fråga som ”Vad kostar ett dyrt vin?” Det är nämligen både subjektivt och beror på en mängd olika faktorer. En bra avkastning enligt mig, kan vara både 0.5 procent per år och 3 500 procent per år. En ränta om 0.5 procent på ett bankkonto med insättningsgaranti är bättre än ett lönekonto utan någon ränta. På samma sätt brukar jag säga att jag känner till ett sätt där man kan få 3 600 procents avkastning på ett par minuter.

De flesta tycker det låter helt fantastiskt ända tills de inser att jag berättar om att det bara är att sätta alla pengarna på ett enda nummer på roulette-bordet. Självklart blir det inte lika intressant för man inser att risken är överhängande för en förlust. Sannolikheten att vinna är nämligen 2.7 % och risken att förlora är hela 97,3 %. Jag tycker att det här illustrerar förhållande mellan avkastning och risk ganska väl.

Ekonomiprofessorn William Sharpe definierade redan för 50 år sedan ett mått, som han kallade för ”reward-to-variablity”. Det mätte just förhållande mellan en belöning och dess risk. Alla andra började ganska snabbt kalla måttet för Sharpekvot istället. Jag gillar Sharpekvoten av framförallt två anledningar. Det är enkelt att använda och så ger det framförallt en rimlighetskoll på att man ligger rätt i förväntningarna mellan avkastning och risk.

Sammanfattning Sharpekvot – de viktigaste sakerna

För dig som inte vill läsa hela artikeln så följer nedan de viktigaste punkterna:

Ju högre Sharpekvot desto bättre
Det viktigaste att komma ihåg är tolkningen; En sharpekvot är ett mått på den avkastning du får utöver den riskfria räntan i förhållande till den tagna risken. Ju högre Sharpekvot, desto bättre. En kvot under 0 är dålig (bättre med bankkonto då), en Sharpe-kvot på 0.2-0.3 är vanlig för ett tillgångsslag, långsiktigt är en Sharpekvot på 0.5 bra. Om du ser Sharpe-kvoter över 1.5 bör du vara skeptisk.
Du kan öka Sharpekvoten genom klok kombinering av aktier och räntor
Genom att kombinera olika tillgångsslag som aktiefonder och räntefonder så kan du öka den riskjusterade avkastningen och därmed din Sharpekvot. Globala barnportföljen bör över tid ligga på ca 0.35, Nybörjarportföljen ca 0.4 och en RikaTillsammans-portfölj på 0.6. Det är alla bättre siffror än för bara en 100 procent aktie-portfölj som över tid ger ca 0.2-0.3.
Du behöver i princip aldrig räkna ut en Sharpekvot
I de allra flesta fall är Sharpekvoten given. Morningstar.se redovisar Sharpekvoten för alla fonder äldre än 3 år under fliken ”risk och rating”. Du kan se Sharpekvoten för ditt eget sparande hos både Nordnet och Avanza.
Sharpekvoten är ingen magisk lösning
Även om jag älskar Sharpekvoten för att den ger möjlighet att göra rimlighetsuppfattningar, vila i beslutet att högst avkastning kanske inte alltid är målet eller hjälper en att fatta beslut i valet mellan två fonder så är det inte något magiskt nyckeltal som bestämmer allt. Det är bara ett verktyg i verktygslådan.
Hög Sharpekvot är inte lika med hög avkastning
Som jag visar längre ner i artikeln så är inte nödvändigtvis en hög Sharpekvot samma sak som en hög avkastning. Sharpekvoten visar bara att om du vill ha en hög avkastning och en rimlig Sharpekvot då kommer du också behöva ta en hög risk.

Jag hoppas att du gillar den här uppdateringen av en artikel som jag skrev för första gången redan 2008-04-02 (därav några gamla kommentarer sedan tidigare).

Lyssna på avsnitt #61 om Sharpekvot

Du kan som vanligt lyssna på den här artikeln i poddform i avsnitt #61 av RikaTillsammans-podden som finns i din poddapp (iTunes, Acast, SoundCloud), eller titta på video avsnittet på Youtube.

Grov innehållsförteckning för podden och videon:

  • [kommer inom kort]

Varför är det viktigt att ha koll på Sharpekvoten?

Jag tycker det är viktigt att ha koll på måttet Sharpekvot eftersom det förklarar objektivt i siffror en hel del koncept som jag upplever att många gör fel. En av de vanligaste frågorna, kommentarerna och invändningarna på bloggen från läsare handlar om min rekommendation av att ha räntefonder i sitt sparande. Det vill säga att jag har fel när jag säger att man även i en långsiktig portfölj hellre ska ha 90 procent aktier än 100 procent. Eller när jag säger att det är viktigare att riskjustera eller riskminimera än att vinstmaximera. Sharpe-kvoten ger faktiskt svar på alla dessa frågor.

Låt oss ta några enkla exempel. Nedanstående bild från video-klippet visar utvecklingen av två aktier, fonder eller portföljer. Den första A) ger över tid +10 procents avkastning och den andra B) ger över tid +5 procent. De svänger båda ungefär lika mycket, vilket innebär att de har ungefär samma risk. Vilken är bäst?

Sharpekvot exempel A) Samma risk, olika avkastning.

Det är väl ingen högoddsare att man hellre vill ha A) än B). Man får ju dubbelt så hög avkastning utan att ta någon större risk. Vi kan alltså dra slutsatsen att vi gillar högre avkastning än lägre. Låt oss ta ett nytt exempel. Nu ger både A) och B) samma avkastning i slutet, +10 procent, men resan dit har sett väldigt olika ut. Vilken skulle du säga är bäst?

Sharpekvot exempel B) Olika risk, samma avkastning.

Jag skulle hellre välja A än B. Risken är lägre i form av att det svänger ju mycket mindre i A) än vad det gör i B). Här kan vi alltså dra slutsatsen att lägre risk är bättre än högre risk. Låt oss ta ett sista exempel där både risken och avkastningen är olika:

Sharpekvot exempel C) Olika risk, olika avkastning.

Jag påstår att här blir det väldigt oklart. Den ena ger högre avkastning och till synes lite högre risk, men frågan är om risken motiverar den ena procenten högre avkastning. Det är det som Sharpe-kvoten kan svara på.

Vad är en Sharpekvot?

En Sharpekvot är ett mått på den avkastning över den riskfria räntan man får i förhållande till den totala risk man tagit.

Om vi försöker förklara det på svenska så bygger det två grundläggande resonemangen ovan. Det vill säga, allt annat lika:

  • Högre avkastning är bättre än lägre avkastning
  • Låg risk är bättre än hög risk

Men Sharpekvoten tar faktiskt även hänsyn till en tredje parameter, nämligen att det alltid finns ett riskfritt alternativ att placera sina pengar. Det brukar man kalla för den riskfria räntan. Det vill säga den avkastning som man kan få utan att ta någons om helst risk. Väldigt förenklat så kan man ju faktiskt säga att man placerar sina pengar på bankkontot, då kan jag kanske få 0.5 procents ränta och dessutom ha statlig insättningsgaranti. Det är faktiskt ett alternativ till att investera i aktier eller räntor.

Allt det sammantaget definieras i formeln:

Sharpekvot - formel och definition av nyckeltalet

Det vill säga:

  • a= den förväntade avkastningen
  • ar = den riskfria räntan
  • σp = din portföljs standardavvikelse (risken i portföljen)

Avkastningen i det här fallet är avkastningen för investeringen, som kan vara en fond, en aktie eller till och med en hel portfölj som du har på t.ex. Nordnet under en tidsperiod, t.ex. 12 månader eller 3 år. Den riskfria räntan är den avkastning som du skulle kunnat få helt utan risk enligt tidigare resonemang. Normalt sett brukar vi i Sverige använda 3 månaders statsskuldsväxlar. Det vill säga att vi utgår från att vi lånar ut våra pengar till den svenska staten 3 månader i taget. Den sista parametern är den som är svårast att kvantifiera, då det handlar om investeringens risk under samma tidsperiod.

Testa dig själv med den förenklade Sharpekvot-formeln

För många år sedan fick jag ett tips av en fondförvaltare som berättade att man kunder approximera och förenkla Sharpekvot formeln till följande:

Sharpekvot som en förenklad formel

På det här sättet så kan man nämligen leka lite med Sharpekvot-konceptet och använda det för att skapa sig en realitycheck på hur man relaterar till risk och avkastning. Testa gärna genom att ställa dig följande två frågor:

  1. Vilken avkastning per procent vill du ha i genomsnitt?
  2. Vilken maxförlust i procent är du villig att acceptera?

Innan du går vidare, svara gärna på frågorna för att få ett test på din egen uppfattningsförmåga på vad en rimlig risknivå ligger i förhållande till en viss avkastningsnivå. I poddavsnittet använder jag och Caroline ett ganska vanligt exempel som jag får på mina föreläsningar, om en önskad avkastning om 20 procent, samt en acceptabel risk om 20 procent. Det vill säga att man är beredd att riskera lika mycket som man kan vinna. Den riskfria räntan satte vi till 1 procent även om man i dag kan argumentera för att den ska vara 0. Det vill säga att det är svårt att idag få någon avkastning ens på bankkontot eller genom att låna ut det till staten. Ett räkneexempel ser då ut som följer:

Exempel på beräkning av en förenklad Sharpekvot

Det vill säga att, givet ett avkastningskrav om 20 procent, en riskfri ränta om 1 procent och en acceptabel maxförlust på 20 procent, då får vi en Sharpe-kvot på 1.9. Vad blev din? Här kommer ett av problemet med Sharpekvoten, den är ganska ointuitiv. 1.9, eller det resultatet som du fick, är det bra, är det dåligt eller vad betyder det egentligen?

Vad är en rimlig Sharpekvot?

Det amerikanska fondbolaget Blackstar gjorde 2009 en studie där de undersökte Sharpekvoten för 555 st fonder över olika tidsperioder. När sammanställde datan i en graf såg den ut som följer:

Sharpe-kvoten för 555 amerikanska finansiella rådgivare

Den amerikanske bloggaren Meb Faber, som skrev om det här första gången ställde sig den relevanta frågan: ”Var är alla hållbara Sharpekvoter över 1.0?” Precis som grafen visar, har det nämligen visat sig att det är extremt svårt att över längre tidsperioder ha en hållbar Sharpe-kvot över 1.0. På korta tidsperioder finns det många exempel på fonder, portföljer och investerare som har Sharpe-kvoter både i intervallet 1 till 2, men även över det.

En annan studie, ”Buffett’s Alpha” gav mig ytterligare en reality-check. Forskaren Lasse Pedersen räknade nämligen ut Warren Buffett och hans bolag Berkshire Hathaways Sharpe-kvot mellan 1976 och 2011. Warren Buffett räknas normalt som den bästa investeraren som någonsin levt. Hans sharpekvot över perioden var – håll i dig – 0.76. Helt i linje med den andra studien. Den amerikanska börsen, S&P 500, hade under samma period en Sharpe-kvot på 0.39.

Vad är en bra Sharpekvot?

En bra Sharpekvot över en längre tidsperiod bör vara ca 0.5. Man kan använda följande minnesregler:

Ju högre Sharpekvot, desto bättre!

Om man vill vara lite mer specifik, så skulle jag säga att:

  • De flesta tillgångsslag har en Sharpekvot mellan 0.2 och 0.3
  • En klassisk 60/40 (nybörarportföljen) har ca 0.4
  • En allvädersportfölj (rikatillsammansportföljen) har ca 0.6
  • En Sharpekvot mellan 0.5 – 0.75 är riktigt bra, runt 1.0 är världsklass

Som grafen från Blackstar visar är spridningen på korta tidsperioder väldigt stor. Då är det inte ovanligt med höga (och låga) Sharpe-kvoter. Men eftersom jag påstår att ens sparhorisont bör minst vara 10 år, tittar jag i ett längre perspektiv. Då tenderar Sharpekvoterna stabiliseras i intervallen ovan.

Normalt sett när jag ser någon Sharpekvot på över 1.5 så är jag skeptisk eftersom då är det ofta något annat som pågår. Det vanligaste är att det är en alldeles för kort tidsperiod. Jag brukar tjatar om 10 års perioder för dessa har historiskt tenderat att både ha med en börsuppgång och en börsnedgång. På det sättet balanserar siffrorna. Om man tittar på Sharpe-kvoter som bara har haft en halv konjunkturcykel, som nu där vi har haft en börsuppgång i princip sedan 2009, då kan det lätt bli missvisande.

Hur gick det med din rimlighetsuppfattning?

Första gången jag gjorde övningen så hade jag förväntan om en Sharpe-kvot på över 5 vill jag minnas. Även om 1.9 som vi använde i exemplet är bättre, så är det långt ifrån de 0.5 som är bra över tid. Jag tror att majoriteten av er läsare också hamnar på Sharpe-kvoter i världsklass om man skulle kunna ha dem uthålligt över tid. Det är inget fel, men det visar ju på behovet av kunskap och justera sina förväntningar. Det är nämligen alltid ouppfyllda förväntningar som ställer till det för oss i form av besvikelser (inte bara i ekonomi).

Ett sätt som jag har experimenterat rätt mycket med är att vända på den förenklade Sharpekvot formeln. Om du kommer ihåg från skolan, så får man nämligen göra precis vad som helst i en ekvation, bara man gör samma sak på båda sidor. Det gör att man kan lösa ut den maxförlust man bör vara beredd att acceptera för en given Sharpe-kvot. Notera nu att det här inte är någon naturlag, utan ett ”mellan-tummen-och-pekfingret”-resonemang för att få en känsla och rimlighetsuppfattning.

Det vill säga vi går från:

Formel för en förenklad Sharpekvot innan vi löser ut maxförlusten

till:

Formel för en förenklad Sharpekvot där vi löst ut maxförlusten

Vi har helt enkelt flyttat maxförlusten från nämnaren på höger sida till vänster sida. Genom att multiplicera med två på båda sidor får vi bort ”halva” i ”halva maxförlusten”. På det här sättet kan man då få en uppfattning om den maxförlust man kommer behöva stå ut med om man önskar 20 procents avkastning över tid vid en Sharpekvot på 0.4 (det som amerikanska börsen gjorde över 30 år, samt något högre än ett tillgångsslag).

Exempel på Sharpe-kvot beräkning på 20 procent förväntad avkastning

Det vill säga att för att kunna få 20 procents avkastning så bör man nästan räkna med att riskera hela sitt kapital. Det går alltså inte att få 20 procents avkastning till en låg risk. Om vi räknar på den svenska börsen över längre tidsperioder, så ser beräkningen ut som följer:

Exempel på Sharpe-kvot beräkning på Stockholmsbörsen

Jag kan personligen tycka att det till och med är något i underkant, då vi har sett större svängningar nedåt på Stockholmsbörsen. T.ex. 2008 föll Stockholmsbörsen med över 40 procent. Men det visar ju i alla fall att det är rimliga siffror. Tolkningen är alltså för att kunna få en genomsnittlig avkastning om ca 8 procent över tid – vilket fås genom att t.ex. ta 100 procent i en svensk indexfond – så behöver jag räkna med svängningar / maxförluster på runt 35 procent.

Var hittar jag Sharpe-kvoten?

Man behöver väldigt sällan räkna ut Sharpe-kvoten då den ofta finns angiven. Jag använder framförallt Morningstar.se när jag vill ha information om sharpekvoten för en fond. Men de finns även hos t.ex. Nordnet och Avanza. Ibland behöver man leta efter den engelska termen ”Sharpe ratio” eller ”Sharperatio” (sök på sidan). På Morningstar hittar man den under fliken  ”Risk och rating” för alla fonder äldre än tre år.

Nedan följer den på en av mina favorit-fonder Länsförsäkringar Global Indexnära. Sharpekvoten finns på Morningstar för alla fonder äldre än 3 år

Per den 180805 är den 0.97. Det är väldigt bra, men som sagt så är det bara en kort tidsperiod om 3 år. Dessa tre år har dessutom bestått av mer eller mindre en konstant uppgång, så det är missvisande i ett långt tidsperspektiv.

Sharpekvoten för ditt eget sparande!

Som jag skrivit tidigare så är det inte bara fonder som har en Sharpekvot. Även ditt sparande och din portfölj har en Sharpe-kvot som faktiskt både Nordnet och Avanza redovisar. Om du använder Nordnet (annonslänk) så hittar du Sharpe-kvoten för din portfölj under fliken ”Portfölj-rapport”:

Nordnet visar Sharpekvoten i portföljrapporten. Här globala barnportföljen per 180804

Om du använder Avanza (annonslänk)så hittar du Sharpe-kvoten för din portfölj längst ner på konto-översikten:

Sharpe-kvoten på din Avanza-portfölj

Hög sharpekvot är INTE lika med hög avkastning

Jag har tyvärr också sett att ibland missuppfattas Sharpekvoten och man sätter ett likamed-tecken mellan hög Sharpe-kvot och en hög avkastning. Det är det inte. En hög Sharpekvot betyder inte hög avkastning. Det bästa examplet är fonden Spiltan Räntefond Sverige enligt bilden nedan:

Sharpekvot för Spiltan Räntefond Sverige per 180804

Det visar att fonden har en Sharpekvot på 3 år på 3.59. Men samtidigt så har den i princip bara avkastat 1.4 procent om året. Däremot är det värt att notera att de är väldigt duktiga på att tjäna pengar i förhållande till den risken som de tar. Överkursmöjligheten här är att det är en fond man skulle kunnat belåna kraftigt om man fick bra villkor.

Lite Nordnet Shareville-kritik…

Jag tänkte här passa på att kräka lite på Nordnet och deras tjänst Shareville (annonslänk) som jag uppskattar väldigt mycket. Det är nämligen ett sätt för dig som läsare att se in i mina portföljer, se innehaven och se att jag lever som jag lär. Där kan man t.ex. just nu se att Sharpe-kvoterna för mina portföljer är:

Det ser ju jättebra ut MEN, de gör exakt det felet jag skriver om ovan. För att de ska kunna räkna på alla användares portföljer har de valt att räkna Sharpekvoterna på rullande 3 månaders basis och det är extremt kort. Det leder till att om man tittar på topplistan för portföljerna med bästa Sharpekvoten så får man följande lista:

Sharevilles topplista för portföljer med de högsta Sharpe-kvoterna

Det är sällan jag ser en siffra så hög att jag inte ens kan uttala den. Även om vi bortser från ytterligheterna på miljoner, så är det inte ovanligt med Sharpekvoter långt över 1. Till och med min portfölj som ligger på 1.61 kvalar inte ens in på topp-10 procent med högst Sharpekvot.

Sharpekvoten för globala barnportföljen på Shareville

Jag vill verkligen inte få det att handla om min portfölj, för jag är helt trygg i den. Det ingår nämligen i spelet att den kommer aldrig vara bäst ett enskilt år, den ska vara bäst på 10 år. Min poäng är snarare att det blir extremt missvisande, särskilt när man lyfter fram det som en specifik menypost med ”högst sharpekvot”. Särskilt i jämförelse med en av de tidigare bilderna där 555 professionellt förvaltade fonder inte kom över 1.0. Eller så är det bara att de är dåliga och Pengaper är en dold diamant som bara 12 personer har hittat. Ja, jag tror du förstår min kritik.

Sharpekvoten är inte konstant över tid (och den kan vara negativ)

Det är också viktigt att inse att en naturlig följd blir att Sharpekvoten inte är konstant. Nedanstående bild av Bob Fulks visar hur den amerikanska börsen S&P 500 har haft olika Sharpe-kvoter i olika tidsperioder.

Sharpe-kvoten för SP500 över olika tidsperioder

Även om Sharpe-kvoten periodvis kan vara väldigt hög, över 1.00, så är det historiska snittet över längre tidsperioder relativt låg på ca 0.26, vilket ligger väl inom intervallet 0.2 till 0.3. Anledningen är att Sharpekvoten kan nämligen vara negativ eftersom avkastningen kan vara. De perioder där börsen går neråt, blir avkastningen negativ och således blir även Sharpekvoten det. Den riskfria räntan som subtraheras i formeln i täljaren straffar ju dessutom kvoten extra hårt. Vilket i sig är ganska naturligt – det är ju bättre att få den riskfria räntan än att äga en investering som minskar i värde.

Slutsats och några problem med Sharpekvoten

Jag kan tycka att det är värt att vi går in även lite på överkurs när det gäller Sharpe-kvoten. Så som Sharpe-kvoten är konstruerad så gör den antagandet att alla svängningar i portföljen är dåliga. Det är ju dock en sanning med modifikation, då både du och jag gillar när portföljens värde går upp och vi ogillar när värdet går ner. Det vill säga att ur en investerares perspektiv, så är ju volatiliteten uppåt positiv medan svängningarna nedåt är negativa. Det har man löst med den så kallade Sortino-kvoten, men den finns i princip inte redovisad någonstans. Så i praktiken är den oanvändbar.

Det andra problemet, till er mina nördkompisar där ute, är att Sharpekvoten mer eller mindre utgår från att avkastning och risk är normalfördelad. Det vill säga att det är ungefär samma sannolikhet för att olika händelser ska inträffa. Problemet historiskt på börsen är att vi har sett att osannolika händelser händer betydligt oftare än de borde. Det brukar ju tyda på att de är inte så osannolika, vilket i sin tur leder till att man borde använda andra sannolikhetsfördelningar.

Det tredje är att det många gånger är svårt att tolka Sharpe-kvoten. Inte så mycket utifrån tumreglerna jag har skrivit om tidigare, utan snarare kring hur stor är skillnaden på en Sharpekvot på 0.4 och 0.6. Eller hur tolkar man -0.22 och -1.0? Det är därför jag inte ser Sharpekvoten som en magisk lösning på alla problem, utan snarare just som ett verktyg i verktygslådan. Ska jag välja mellan två likadana fonder (med samma låga avgift) då kommer jag t.ex. välja den med högst Sharpekvot.

Jag använder det också för att göra rimlighetsuppfattningar och kunna vila i att det är inte dumt med räntefonder långsiktigt i en portfölj då de höjer den riskjusterade avkastning. Jag fokuserar också mer på att ha en hög riskjusterad avkastning än att bara ha en hög avkastning. Det går nämligen att ha en hög avkastning, men det kommer alltid att följa med höga svängningar och därmed en hög risk. Jag vet också att ju högre svängningar, framförallt nedåt, desto större är risken att vi sparare gör något klantigt med våra pengar.

Så slutsatsen att komma ihåg enligt mig är:

  • En Sharpekvot under 0 är dåligt (bättre med bankkonto då)
  • Sharpe-kvot på 0.4 – 1.0 är väldigt bra över tid
  • Använd Sharpekvoten när du jämför liknande fonder
  • Kolla gärna din Sharpekvot för ditt eget sparande
  • Använd Sharpekvoten för att få en känsla för vad som är realistiskt och inte

Beräkna Sharpe-kvot med hjälp av Excel (överkurs)

Även om formeln för Sharpe-kvoten är enkel, så är det sällan trivialt att räkna ut den för sin egen portfölj eller investeringar. Även om både Avanza och Nordnet ger värdet, så vill man ibland räkna ut den för egna sammanställningar. Därför har jag skrivit en artikel på ämnet här, från en nörd till en annan nörd:

Håll till godo! :-)

Nästa steg, Patreon och fråga till kommentarerna

Jag hoppas att du uppskattade den här artikeln och avsnittet även om jag kanske borde ha utfärdat en nördvarning på ämnet. Skriv gärna i kommentarsfältet hur det gick för dig med den förenklade Sharpekvoten och om du också fick en ”orealistisk” Sharpekvot, eller om det är något som jag kan komplettera med.

I övrigt får du gärna prenumerera på vårt nyhetsbrev där vi ger våra bästa tips ungefär en gång i månaden, följa oss i sociala medier (Twitter, Facebook) eller stödja oss via vår Patreon-sida. Det är nämligen ett av våra sätt att försöka hålla bloggen så reklamfri som möjligt. Du får även en hel del extramaterial som t.ex. powerpointen vi använde i videon samt lite andra möjligheter.

Tack för den här gången och hoppas att vi ses nästa söndag!

Kommentera

41 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Som du skriver i artikeln så kan man på Morningstar hitta Sharpe-kvoten på en fond för tidsperioden 3 år. Du skriver samtidigt även att detta är en kort tidsperiod. Så om man vill hitta Sharpe-kvoten för längre tidsperioder, var kan jag hitta det?

    Sharpe-kvoten som visas på varje fond hos Avanza och Nordnet står utan tidsperiod, är det underförstått att det är 1 år då?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  2. Vit pil

    Hej Jan.

    Stort tack för en grym blogg med mycket info (att ta in under kort tid). Har tack vare detta börjat spara i fonder och aktier under det senaste året. Följer i dagsläget lite löst nybörjarportföljen i det att jag har samma fonder, men i andra fördelningar, samt ganska mycket i aktier. Ser ut som följer:

    SHB A: 22,5%
    Swedb. A: 8,3%
    Patriot one: 8,2%
    Castellum AB: 1,8%
    Hifab AB: 0,6%
    Ericsson A: 0,4%

    AMF aktiefond världen: 9,8%
    Länsförsäkringar global index: 8,9%
    SPP aktiefond global A: 8,3%
    Swedbank robus access asien: 7,0%
    Länsförsäkringar tillväxtmarknad indexnära: 5,0%
    Spiltan Aktiefond Investmentbolag: 4,5%
    IKC Avkastningsfond: 4,4%
    Öhman Realräntefond A: 3,4%
    AMF Räntefond Lång: 3,4%
    Spiltan Räntefond Sverige: 3,2%

    Likvida medel 0,1%

    har en sharpe-kvot på 0,8 i dagsläget. Tanken med detta sparkontot är att börja använda avkastningen om ca 20-25 år och fram tills dess sätta in ca 4000 i månaden. Är det något du direkt skulle säga borde ändras i fördelning av tillgångar eller ska jag fortsätta i den fördelning som råder just nu (försöker hålla mig runt 15% räntor och resterande i aktier och aktiefonder). Mitt mål är att ha en avkastning på minst 6,5% i genomsnitt.

    Mvh
    Sebastian

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sebastian
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej Jan!

    För det första, tack för en toppen blogg och bra poddar! Jag har lärt mig mycket.

    För det andra. Den här fixeringen vid Sharpekvoten som det universella riskmåttet har jag ganska svårt med. Det skulle vara intressant om du kunde bredda diskussionen kring risk framöver. Vad mer behöver vi tänka på?

    Som jag ser det har volatiliteten betydelse för hur benägen jag är att överge min strategi. På kortare sikt eller där man sparar ett visst (fast bestämt) antal år så säger den ju förstås något om hur stort intervallet för möjliga utfall är och det kan ju ha betydelse.

    Men om man är riktigt långsiktig, månadssparar, använder 4 hinkar-strategin och liknande för att se till att man inte överger strategin och gör något dumt så tänker jag att den borde få mindre betydelse. Andra saker spelar kanske större roll? Att få lägre avkastning under väldigt lång tid är ju också en sorts risk.
    Bör man också ta hänsyn till andra risker som t.ex. motpartsrisken om man ska investera i ETFer? Vad är egentligen risken för ”permanent” förlust av en del av sina pengar?

    Som ett litet experiment tog jag följande situation: Jag sparar till pensionen som är 30 år framåt i tiden.
    Jag har ett startkapital på 50 000 kr och sparar 2 000 kr i månaden. Så jämförde jag Globala barnportföljen mot Nybörjarportföljen under perioden 1999 till juli 2018. (Startåret blev pga att det är från då det finns lättillgängliga fonddata).

    Resultatet blev Sharpekvot 0.46 för Globala barn resp 0,57 för Nybörjarportföljen.
    Värdet vid periodens slut blev 1 409 000 för Nybörjarportföljen och 1 635 000 för Globala barn. Det är ändå 16% mer pengar. Visst, jag betalar genom att behöva se värdet minska med 50% under dotcom-krisen och 31% under finanskrisen jämfört med 38% resp 23% för Nybörjarportföljen och det tar 2-4 månader längre tid att vara tillbaka igen efter det. Sämsta året för Globala barnportföljen var -32% jämfört med -18% för Nybörjarportföljen.

    Är det så stor skillnad att man vill gå miste om den extra avkastningen i ett mycket långsiktigt sparande?
    Det är ju förstås individuellt hur lätt man har att sova gott om natten.
    Och Jan brukar ju förespråka Globala barnportföljen vid riktigt långsiktigt sparande.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ML
  4. Vit pil

    Som alltid en intressant och bra artikel! Jag kommer att fokusera mera på Sharpekvoten i fortsättningen.

    Jag tittade för skojs skull på mina två portföljer i Avanza, som till cirka 60 procent består av aktier och aktiefonder och resterande del av räntefonder.

    Båda ligger en bit över 2. I den ena har jag Spiltans räntefond, och i den andra har jag Spiltans Högräntefond, därav det goda resultatet.

    Högräntefonden har en väldigt hög avgift, men så länge Spiltan levererar då får den vara kvar. Har du några synpunkter på fonden?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
    1. Vit pil

      Nope, gillar båda två. Jobbar faktiskt på att få till en intervju med Spiltan och Lars som förvaltar dem. Grattis till att ligga över 2 också. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Om man kollar Avanzas fondlista över de fonder med högst Sharperatio så är topp 20 räntefonder (mest korta?). Se t.ex. Simplicity Likviditet med 4,74(!!). De flesta där har ju en årsavkastning som är sämre än en riskfritt ränta (eller åtminstone ett sparkonto på 0,6%). Men trots det har de så höga Sharperatios?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
    1. Vit pil

      Ja, det beror ju på matten. Om du har en låg standardavvikelse (nämnaren) så räcker en liten täljare för att ge en hög kvot. Det är därför jag skrev i artikeln att en hög Sharpe-kvot är inte nödvändigtvis samma sak som hög avkastning och att man måste jämföra inom sin kategori (dvs. jämföra räntefonder med räntefonder och aktiefonder med andra aktiefonder). Eller, det var kanske inte det som du menade? :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Jag har två aktier i AAPL:
    Sharpekvot 12 mån 2,02

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil Mauritzson
    1. Vit pil

      Ja, det har varit en fantastisk investering de senaste åren. Skulle nog rekommendera en viss riskspridning. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Hur påverkas Sharpekvoten om man har tillgångar i annan valuta än den egna – t ex en fond i US$ när man bor i Sverige?

    Tar Morningstar, Avanza m fl hänsyn till valutarisker i sina beräkningar av Sharpekvoter?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Dagge
    1. Vit pil

      Det tror jag inte, utan man räknar i den valutan som tillgången är i. Om du däremot tittar på din egen portfölj hos t.ex. Nordnet så räknas den ju alltid om till SEK och då får du med valutans svängningar.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    1. Vit pil

      Hej!

      Att man skriver snitt istället för vad Sharpe ligger på just nu är för att just pensionsfonder är på lång sikt, vad den är i detta nu är inte lika relevant som vad det är över tid.

      Hälsningar
      Elin

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
    2. Vit pil

      Precis som Elin skriver, så handlar det om att man behöver mäta avkastningen och risken över en längre tidsperiod. Det går inte att mäta Sharpekvot på en ögonblicksbild, eftersom det behöver vara en skillnad mot ett tidigare värde. Tack för dina fina ord också! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Äsch..så dum jag känner mig nu..
    Borde såklart ha lyssnat klart på hela avsnittet innan jag fick panik över min låga Sharpe-kvot..
    Man lär sig något varje dag.
    Häj.

    /Emanuel

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
    1. Vit pil

      Ingen fara, det är insikterna med mest känsla som sitter i bäst! Så har det varit för mig många gånger också. Du är inte ensam i det! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Hej alla!

    Enligt Nordnet har min Nybörjarportfölj en Sharpe-kvot på 0,1 (noll komma ett..).

    Hjälp!! Kan det verkligen stämma?!
    Känns ju liksom lite siså..

    Länsf. Global index 40%
    AMF Räntefond lång 20%
    Spiltan Räntefond Sverige 20%
    Xact Svenska Småbolag 5%
    Spiltan Aktiefond Inv. Bolag 5%
    Spp Emerging M SRI 5%
    Swedbank R access Asien 5%

    Nån som har koll,som orkar..?!

    /Emanuel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
    1. Vit pil

      Det beror helt och hållet på tidsperioden. Jag skulle inte oroa mig särskilt mycket för det med tanke på de fonderna som du har.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Bra avsnitt. Kände inte till att tiden har så stor betydelse. Ska man inte bry sig om Sharpkvot från Shareville eftersom dom alltid räknar med senaste 3 månaderna? Har själv 0,5 sedan start oktober 2017 enligt Nordnet och 0,44 på Shareville. Min portfölj skiljer sig lite från nybörjarportföljen då jag har lagt till guld på 14-18%.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Alfredsson
    1. Vit pil

      Tre månader är väldigt kort tid, så jag ser Sharpekvoten på Shareville mer som än kul grej än som ett mått på hur bra det gått :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  11. Vit pil

    Hej

    Tack för ett mycket bra avsnitt.

    Det skulle vara väldigt spännande med en genomgång av flera nyckeltal som man kan hitta inne på Avanza/Nordnet/Shareville i era kommande avsnitt.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Kul idé! Det gör vi gärna! Tack för tipset och för din kommentar!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Hej Jan

    Tack för mycket bra läsning.

    Under ”en förenklad sharpekvot mellan tummen och pekfingret” så är förlusten multiplicerad med 0.5 i formelns ursprung. Kan du kort förklara vad 0.5 kommer ifrån?

    Tack på förhand.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pär
    1. Vit pil

      Kan det vara att delat med två är samma sak som multiplicerat med 0.5?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det har med konfidensintervall att göra, för en gaussian distribution är 96 % av utfallen inom 2 standaravvikelser. Sharpkvoten har standaravvikelsen (std) i nämnaren. Std kan därmed uppskattad genom att beräkna hälften av risken man är villig att tolerera (den nedre ändpunken på konfidensintervallet) , därmed 20/2, eller 20*0.5.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Johannes
  13. Vit pil

    Jag har 5,8 i sharpekvot och har fått 330% på ett år.
    Men jag har gått all-in på 3 aktier i följd, samt tagit värdepapperslån.
    Jag vet att risken är enorm, men jag har bra is i magen.
    Viktigt när man tar stora risker tycker jag är att ställa sig frågan, kan jag leva fattig/ta en redig smäll?
    Om svaret är Ja, så är det ju bara att köra.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nicke
    1. Vit pil

      Ja, så kan det ju vara. Man behöver också ställa sig frågan: Gör jag det här för att tjäna pengar eller för att ha spänning i livet? :-)

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    4,80 under 12 månader här! Haft mycket tur men kul att ligga i världsklass en stund iallafall.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Absolut, kan du hålla det över tid så är mitt tips att säga upp dig från jobbet och börja förvalta (mina) pengar. :-D

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Hur hittar jag min historiska sharpe-kvot på Avanza? Måste man räkna ut det själv?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Kolla längst ner på ditt konto, har lagt upp en bild i artikeln var du hittar det. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Jag har en sharpkvot på 3,66

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jag
  17. Vit pil

    Hej, Jan!
    Tack för mycket bra läsning!
    Du säger i denna artikeln att OMX30:s sharpekvot på 0.58 är ganska dålig. När du jämför tre olika portföljer i en annan artikel är sharpekvoten för din rika tillsammans portfölj 0.50. Min slutsats blir ju att man har bättre riskjusterad avkastning på Stockholmsbörsen än i din rika tillsammansportfölj. Hur kommer det sig?

    Mvh

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
    1. Vit pil

      Att tidsperioden är för kort tyvärr. Portföljernas Sharpe-kvot är 3 eller 12 månader. På så korta tidsperioder kan enskilda händelser ha en stor påverkan. Man annars är din tolkning korrekt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  18. Vit pil

    Tack för en bra blogg och artiklar.

    Kort fråga, motsäger du inte dig själv i denna (äldre) artikeln jämfört med hur du förespråkar indexfonder i del 4 av bra portfölj för nybörjare?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Hej Martin,

      Tack för feedbacken, jag skulle säga att resonemanget om Sharpe-kvoten håller, men jag har lagt till en info-ruta som refererar till de nyare artiklarna. 2008 var min strategi inte lika utarbetad som den är idag (tyvärr, eftersom det hade sparat mig en halv miljon… :) )

      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    Visst kan man göra det – Morningstar (http://www.morningstar.se) har jämförbara sharpe-kvoter. Själv var jag mest ute att lyfta ämnet och prata om principen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    madwax
  20. Vit pil

    Borde man inte på något sätt räkna fram någon form av konfidenstal för sharpe-kvoten också? Om de 11% avkastning som OMX snittat på, och då också sharpe-kvoten, är beräknat över en period av 50 år, och (den ,antar jag då, högre) sharp-kvoten för t.ex. Ryssland är framräknad med t.ex. 10 års statistik så är de ju inte direkt jämförbara. Eller?

    /Olof

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Olof

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.