Sharpekvot – ett mått på avkastning i förhållande till risk

Sedan måttet Sharpekvot definierades som – den avkastningen i förhållande till den risk som du tar – 1966 av Nobelpristagaren i ekonomi William Sharpe, har det varit ett av de mest använda måtten för riskjusterad avkastning. I den här artikeln tittar vi på; vad är en Sharpekvot? Hur kan man använda den i sitt sparande? Vad är en bra respektive dålig Sharpe-kvot? Vilka är fördelarna och nackdelarna samt slutligen, hur kan man använda Sharpekvoten för att få en reality-check på sitt avkastningskrav?

Jag får ofta frågan ”vad är en hög/bra avkastning?” Jag kan tycka det är en oerhört klurig fråga eftersom det är samma typ av fråga som ”Vad kostar ett dyrt vin?” Det är nämligen både subjektivt och beror på en mängd olika faktorer. En bra avkastning enligt mig, kan vara både 0.5 procent per år och 3 500 procent per år. En ränta om 0.5 procent på ett bankkonto med insättningsgaranti är bättre än ett lönekonto utan någon ränta. På samma sätt brukar jag säga att jag känner till ett sätt där man kan få 3 600 procents avkastning på ett par minuter.

De flesta tycker det låter helt fantastiskt ända tills de inser att jag berättar om att det bara är att sätta alla pengarna på ett enda nummer på roulette-bordet. Självklart blir det inte lika intressant för man inser att risken är överhängande för en förlust. Sannolikheten att vinna är nämligen 2.7 % och risken att förlora är hela 97,3 %. Jag tycker att det här illustrerar förhållande mellan avkastning och risk ganska väl.

Ekonomiprofessorn William Sharpe definierade redan för 50 år sedan ett mått, som han kallade för ”reward-to-variablity”. Det mätte just förhållande mellan en belöning och dess risk. Alla andra började ganska snabbt kalla måttet för Sharpekvot istället. Jag gillar Sharpekvoten av framförallt två anledningar. Det är enkelt att använda och så ger det framförallt en rimlighetskoll på att man ligger rätt i förväntningarna mellan avkastning och risk.

Sammanfattning Sharpekvot – de viktigaste sakerna

För dig som inte vill läsa hela artikeln så följer nedan de viktigaste punkterna:

Ju högre Sharpekvot desto bättre

Det viktigaste att komma ihåg är tolkningen; En sharpekvot är ett mått på den avkastning du får utöver den riskfria räntan i förhållande till den tagna risken. Ju högre Sharpekvot, desto bättre. En kvot under 0 är dålig (bättre med bankkonto då), en Sharpe-kvot på 0.2-0.3 är vanlig för ett tillgångsslag, långsiktigt är en Sharpekvot på 0.5 bra. Om du ser Sharpe-kvoter över 1.5 bör du vara skeptisk.

Du kan öka Sharpekvoten genom klok kombinering av aktier och räntor

Genom att kombinera olika tillgångsslag som aktiefonder och räntefonder så kan du öka den riskjusterade avkastningen och därmed din Sharpekvot. Globala barnportföljen bör över tid ligga på ca 0.35, Nybörjarportföljen ca 0.4 och en RikaTillsammans-portfölj på 0.6. Det är alla bättre siffror än för bara en 100 procent aktie-portfölj som över tid ger ca 0.2-0.3.

Du behöver i princip aldrig räkna ut en Sharpekvot

I de allra flesta fall är Sharpekvoten given. Morningstar.se redovisar Sharpekvoten för alla fonder äldre än 3 år under fliken ”risk och rating”. Du kan se Sharpekvoten för ditt eget sparande hos både Nordnet och Avanza.

Sharpekvoten är ingen magisk lösning

Även om jag älskar Sharpekvoten för att den ger möjlighet att göra rimlighetsuppfattningar, vila i beslutet att högst avkastning kanske inte alltid är målet eller hjälper en att fatta beslut i valet mellan två fonder så är det inte något magiskt nyckeltal som bestämmer allt. Det är bara ett verktyg i verktygslådan.

Hög Sharpekvot är inte lika med hög avkastning

Som jag visar längre ner i artikeln så är inte nödvändigtvis en hög Sharpekvot samma sak som en hög avkastning. Sharpekvoten visar bara att om du vill ha en hög avkastning och en rimlig Sharpekvot då kommer du också behöva ta en hög risk.

Jag hoppas att du gillar den här uppdateringen av en artikel som jag skrev för första gången redan 2008-04-02 (därav några gamla kommentarer sedan tidigare).

Varför är det viktigt att ha koll på Sharpekvoten?

Jag tycker det är viktigt att ha koll på måttet Sharpekvot eftersom det förklarar objektivt i siffror en hel del koncept som jag upplever att många gör fel. En av de vanligaste frågorna, kommentarerna och invändningarna på bloggen från läsare handlar om min rekommendation av att ha räntefonder i sitt sparande. Det vill säga att jag har fel när jag säger att man även i en långsiktig portfölj hellre ska ha 90 procent aktier än 100 procent. Eller när jag säger att det är viktigare att riskjustera eller riskminimera än att vinstmaximera. Sharpe-kvoten ger faktiskt svar på alla dessa frågor.

Låt oss ta några enkla exempel. Nedanstående bild från video-klippet visar utvecklingen av två aktier, fonder eller portföljer. Den första A) ger över tid +10 procents avkastning och den andra B) ger över tid +5 procent. De svänger båda ungefär lika mycket, vilket innebär att de har ungefär samma risk. Vilken är bäst?

Det är väl ingen högoddsare att man hellre vill ha A) än B). Man får ju dubbelt så hög avkastning utan att ta någon större risk. Vi kan alltså dra slutsatsen att vi gillar högre avkastning än lägre. Låt oss ta ett nytt exempel. Nu ger både A) och B) samma avkastning i slutet, +10 procent, men resan dit har sett väldigt olika ut. Vilken skulle du säga är bäst?

Jag skulle hellre välja A än B. Risken är lägre i form av att det svänger ju mycket mindre i A) än vad det gör i B). Här kan vi alltså dra slutsatsen att lägre risk är bättre än högre risk. Låt oss ta ett sista exempel där både risken och avkastningen är olika:

Jag påstår att här blir det väldigt oklart. Den ena ger högre avkastning och till synes lite högre risk, men frågan är om risken motiverar den ena procenten högre avkastning. Det är det som Sharpe-kvoten kan svara på.

Vad är en Sharpekvot?

En Sharpekvot är ett mått på den avkastning över den riskfria räntan man får i förhållande till den totala risk man tagit.

Om vi försöker förklara det på svenska så bygger det två grundläggande resonemangen ovan. Det vill säga, allt annat lika:

• Högre avkastning är bättre än lägre avkastning
• Låg risk är bättre än hög risk

Men Sharpekvoten tar faktiskt även hänsyn till en tredje parameter, nämligen att det alltid finns ett riskfritt alternativ att placera sina pengar. Det brukar man kalla för den riskfria räntan. Det vill säga den avkastning som man kan få utan att ta någons om helst risk. Väldigt förenklat så kan man ju faktiskt säga att man placerar sina pengar på bankkontot, då kan jag kanske få 0.5 procents ränta och dessutom ha statlig insättningsgaranti. Det är faktiskt ett alternativ till att investera i aktier eller räntor.

Allt det sammantaget definieras i formeln:

Det vill säga:

• a_p = den förväntade avkastningen
• a_r = den riskfria räntan
• σ_p = din portföljs standardavvikelse (risken i portföljen)

Avkastningen i det här fallet är avkastningen för investeringen, som kan vara en fond, en aktie eller till och med en hel portfölj som du har på t.ex. Nordnet under en tidsperiod, t.ex. 12 månader eller 3 år. Den riskfria räntan är den avkastning som du skulle kunnat få helt utan risk enligt tidigare resonemang. Normalt sett brukar vi i Sverige använda 3 månaders statsskuldsväxlar. Det vill säga att vi utgår från att vi lånar ut våra pengar till den svenska staten 3 månader i taget. Den sista parametern är den som är svårast att kvantifiera, då det handlar om investeringens risk under samma tidsperiod.

Testa dig själv med den förenklade Sharpekvot-formeln

För många år sedan fick jag ett tips av en fondförvaltare som berättade att man kunder approximera och förenkla Sharpekvot formeln till följande:

På det här sättet så kan man nämligen leka lite med Sharpekvot-konceptet och använda det för att skapa sig en realitycheck på hur man relaterar till risk och avkastning. Testa gärna genom att ställa dig följande två frågor:

1. Vilken avkastning per procent vill du ha i genomsnitt?
2. Vilken maxförlust i procent är du villig att acceptera?

Innan du går vidare, svara gärna på frågorna för att få ett test på din egen uppfattningsförmåga på vad en rimlig risknivå ligger i förhållande till en viss avkastningsnivå. I poddavsnittet använder jag och Caroline ett ganska vanligt exempel som jag får på mina föreläsningar, om en önskad avkastning om 20 procent, samt en acceptabel risk om 20 procent. Det vill säga att man är beredd att riskera lika mycket som man kan vinna. Den riskfria räntan satte vi till 1 procent även om man i dag kan argumentera för att den ska vara 0. Det vill säga att det är svårt att idag få någon avkastning ens på bankkontot eller genom att låna ut det till staten. Ett räkneexempel ser då ut som följer:

Det vill säga att, givet ett avkastningskrav om 20 procent, en riskfri ränta om 1 procent och en acceptabel maxförlust på 20 procent, då får vi en Sharpe-kvot på 1.9. Vad blev din? Här kommer ett av problemet med Sharpekvoten, den är ganska ointuitiv. 1.9, eller det resultatet som du fick, är det bra, är det dåligt eller vad betyder det egentligen?

Vad är en rimlig Sharpekvot?

Det amerikanska fondbolaget Blackstar gjorde 2009 en studie där de undersökte Sharpekvoten för 555 st fonder över olika tidsperioder. När sammanställde datan i en graf såg den ut som följer:

Den amerikanske bloggaren Meb Faber, som skrev om det här första gången ställde sig den relevanta frågan: ”Var är alla hållbara Sharpekvoter över 1.0?” Precis som grafen visar, har det nämligen visat sig att det är extremt svårt att över längre tidsperioder ha en hållbar Sharpe-kvot över 1.0. På korta tidsperioder finns det många exempel på fonder, portföljer och investerare som har Sharpe-kvoter både i intervallet 1 till 2, men även över det.

En annan studie, ”Buffett’s Alpha” gav mig ytterligare en reality-check. Forskaren Lasse Pedersen räknade nämligen ut Warren Buffett och hans bolag Berkshire Hathaways Sharpe-kvot mellan 1976 och 2011. Warren Buffett räknas normalt som den bästa investeraren som någonsin levt. Hans sharpekvot över perioden var – håll i dig – 0.76. Helt i linje med den andra studien. Den amerikanska börsen, S&P 500, hade under samma period en Sharpe-kvot på 0.39.

Vad är en bra Sharpekvot?

En bra Sharpekvot över en längre tidsperiod bör vara ca 0.5. Man kan använda följande minnesregler:

Ju högre Sharpekvot, desto bättre!

Om man vill vara lite mer specifik, så skulle jag säga att:

• De flesta tillgångsslag har en Sharpekvot mellan 0.2 och 0.3
• En klassisk 60/40 (nybörarportföljen) har ca 0.4
• En allvädersportfölj (rikatillsammansportföljen) har ca 0.6
• En Sharpekvot mellan 0.5 – 0.75 är riktigt bra, runt 1.0 är världsklass

Som grafen från Blackstar visar är spridningen på korta tidsperioder väldigt stor. Då är det inte ovanligt med höga (och låga) Sharpe-kvoter. Men eftersom jag påstår att ens sparhorisont bör minst vara 10 år, tittar jag i ett längre perspektiv. Då tenderar Sharpekvoterna stabiliseras i intervallen ovan.

Normalt sett när jag ser någon Sharpekvot på över 1.5 så är jag skeptisk eftersom då är det ofta något annat som pågår. Det vanligaste är att det är en alldeles för kort tidsperiod. Jag brukar tjatar om 10 års perioder för dessa har historiskt tenderat att både ha med en börsuppgång och en börsnedgång. På det sättet balanserar siffrorna. Om man tittar på Sharpe-kvoter som bara har haft en halv konjunkturcykel, som nu där vi har haft en börsuppgång i princip sedan 2009, då kan det lätt bli missvisande.

Hur gick det med din rimlighetsuppfattning?

Första gången jag gjorde övningen så hade jag förväntan om en Sharpe-kvot på över 5 vill jag minnas. Även om 1.9 som vi använde i exemplet är bättre, så är det långt ifrån de 0.5 som är bra över tid. Jag tror att majoriteten av er läsare också hamnar på Sharpe-kvoter i världsklass om man skulle kunna ha dem uthålligt över tid. Det är inget fel, men det visar ju på behovet av kunskap och justera sina förväntningar. Det är nämligen alltid ouppfyllda förväntningar som ställer till det för oss i form av besvikelser (inte bara i ekonomi).

Ett sätt som jag har experimenterat rätt mycket med är att vända på den förenklade Sharpekvot formeln. Om du kommer ihåg från skolan, så får man nämligen göra precis vad som helst i en ekvation, bara man gör samma sak på båda sidor. Det gör att man kan lösa ut den maxförlust man bör vara beredd att acceptera för en given Sharpe-kvot. Notera nu att det här inte är någon naturlag, utan ett ”mellan-tummen-och-pekfingret”-resonemang för att få en känsla och rimlighetsuppfattning.

Det vill säga vi går från:

till:

Vi har helt enkelt flyttat maxförlusten från nämnaren på höger sida till vänster sida. Genom att multiplicera med två på båda sidor får vi bort ”halva” i ”halva maxförlusten”. På det här sättet kan man då få en uppfattning om den maxförlust man kommer behöva stå ut med om man önskar 20 procents avkastning över tid vid en Sharpekvot på 0.4 (det som amerikanska börsen gjorde över 30 år, samt något högre än ett tillgångsslag).

Det vill säga att för att kunna få 20 procents avkastning så bör man nästan räkna med att riskera hela sitt kapital. Det går alltså inte att få 20 procents avkastning till en låg risk. Om vi räknar på den svenska börsen över längre tidsperioder, så ser beräkningen ut som följer:

Jag kan personligen tycka att det till och med är något i underkant, då vi har sett större svängningar nedåt på Stockholmsbörsen. T.ex. 2008 föll Stockholmsbörsen med över 40 procent. Men det visar ju i alla fall att det är rimliga siffror. Tolkningen är alltså för att kunna få en genomsnittlig avkastning om ca 8 procent över tid – vilket fås genom att t.ex. ta 100 procent i en svensk indexfond – så behöver jag räkna med svängningar / maxförluster på runt 35 procent.

Var hittar jag Sharpe-kvoten?

Man behöver väldigt sällan räkna ut Sharpe-kvoten då den ofta finns angiven. Jag använder framförallt Morningstar.se när jag vill ha information om sharpekvoten för en fond. Men de finns även hos t.ex. Nordnet och Avanza. Ibland behöver man leta efter den engelska termen ”Sharpe ratio” eller ”Sharperatio” (sök på sidan). På Morningstar hittar man den under fliken  ”Risk och rating” för alla fonder äldre än tre år.

Nedan följer den på en av mina favorit-fonder Länsförsäkringar Global Indexnära.

Per den 180805 är den 0.97. Det är väldigt bra, men som sagt så är det bara en kort tidsperiod om 3 år. Dessa tre år har dessutom bestått av mer eller mindre en konstant uppgång, så det är missvisande i ett långt tidsperspektiv.

Sharpekvoten för ditt eget sparande!

Som jag skrivit tidigare så är det inte bara fonder som har en Sharpekvot. Även ditt sparande och din portfölj har en Sharpe-kvot som faktiskt både Nordnet och Avanza redovisar. Om du använder Nordnet (annonslänk) så hittar du Sharpe-kvoten för din portfölj under fliken ”Portfölj-rapport”:

Om du använder Avanza (annonslänk)så hittar du Sharpe-kvoten för din portfölj längst ner på konto-översikten:

Hög sharpekvot är INTE lika med hög avkastning

Jag har tyvärr också sett att ibland missuppfattas Sharpekvoten och man sätter ett likamed-tecken mellan hög Sharpe-kvot och en hög avkastning. Det är det inte. En hög Sharpekvot betyder inte hög avkastning. Det bästa examplet är fonden Spiltan Räntefond Sverige enligt bilden nedan:

Det visar att fonden har en Sharpekvot på 3 år på 3.59. Men samtidigt så har den i princip bara avkastat 1.4 procent om året. Däremot är det värt att notera att de är väldigt duktiga på att tjäna pengar i förhållande till den risken som de tar. Överkursmöjligheten här är att det är en fond man skulle kunnat belåna kraftigt om man fick bra villkor.

Lite Nordnet Shareville-kritik…

Jag tänkte här passa på att kräka lite på Nordnet och deras tjänst Shareville (annonslänk) som jag uppskattar väldigt mycket. Det är nämligen ett sätt för dig som läsare att se in i mina portföljer, se innehaven och se att jag lever som jag lär. Där kan man t.ex. just nu se att Sharpe-kvoterna för mina portföljer är:

• Globala barnportföljen (annonslänk) 1.6
• Nybörjarportföljen (annonslänk) 1.3
• RikaTillsammans-portföljen (annonslänk) 1.1

Det ser ju jättebra ut MEN, de gör exakt det felet jag skriver om ovan. För att de ska kunna räkna på alla användares portföljer har de valt att räkna Sharpekvoterna på rullande 3 månaders basis och det är extremt kort. Det leder till att om man tittar på topplistan för portföljerna med bästa Sharpekvoten så får man följande lista:

Det är sällan jag ser en siffra så hög att jag inte ens kan uttala den. Även om vi bortser från ytterligheterna på miljoner, så är det inte ovanligt med Sharpekvoter långt över 1. Till och med min portfölj som ligger på 1.61 kvalar inte ens in på topp-10 procent med högst Sharpekvot.

Jag vill verkligen inte få det att handla om min portfölj, för jag är helt trygg i den. Det ingår nämligen i spelet att den kommer aldrig vara bäst ett enskilt år, den ska vara bäst på 10 år. Min poäng är snarare att det blir extremt missvisande, särskilt när man lyfter fram det som en specifik menypost med ”högst sharpekvot”. Särskilt i jämförelse med en av de tidigare bilderna där 555 professionellt förvaltade fonder inte kom över 1.0. Eller så är det bara att de är dåliga och Pengaper är en dold diamant som bara 12 personer har hittat. Ja, jag tror du förstår min kritik.

Sharpekvoten är inte konstant över tid (och den kan vara negativ)

Det är också viktigt att inse att en naturlig följd blir att Sharpekvoten inte är konstant. Nedanstående bild av Bob Fulks visar hur den amerikanska börsen S&P 500 har haft olika Sharpe-kvoter i olika tidsperioder.

Även om Sharpe-kvoten periodvis kan vara väldigt hög, över 1.00, så är det historiska snittet över längre tidsperioder relativt låg på ca 0.26, vilket ligger väl inom intervallet 0.2 till 0.3. Anledningen är att Sharpekvoten kan nämligen vara negativ eftersom avkastningen kan vara. De perioder där börsen går neråt, blir avkastningen negativ och således blir även Sharpekvoten det. Den riskfria räntan som subtraheras i formeln i täljaren straffar ju dessutom kvoten extra hårt. Vilket i sig är ganska naturligt – det är ju bättre att få den riskfria räntan än att äga en investering som minskar i värde.

Slutsats och några problem med Sharpekvoten

Jag kan tycka att det är värt att vi går in även lite på överkurs när det gäller Sharpe-kvoten. Så som Sharpe-kvoten är konstruerad så gör den antagandet att alla svängningar i portföljen är dåliga. Det är ju dock en sanning med modifikation, då både du och jag gillar när portföljens värde går upp och vi ogillar när värdet går ner. Det vill säga att ur en investerares perspektiv, så är ju volatiliteten uppåt positiv medan svängningarna nedåt är negativa. Det har man löst med den så kallade Sortino-kvoten, men den finns i princip inte redovisad någonstans. Så i praktiken är den oanvändbar.

Det andra problemet, till er mina nördkompisar där ute, är att Sharpekvoten mer eller mindre utgår från att avkastning och risk är normalfördelad. Det vill säga att det är ungefär samma sannolikhet för att olika händelser ska inträffa. Problemet historiskt på börsen är att vi har sett att osannolika händelser händer betydligt oftare än de borde. Det brukar ju tyda på att de är inte så osannolika, vilket i sin tur leder till att man borde använda andra sannolikhetsfördelningar.

Det tredje är att det många gånger är svårt att tolka Sharpe-kvoten. Inte så mycket utifrån tumreglerna jag har skrivit om tidigare, utan snarare kring hur stor är skillnaden på en Sharpekvot på 0.4 och 0.6. Eller hur tolkar man -0.22 och -1.0? Det är därför jag inte ser Sharpekvoten som en magisk lösning på alla problem, utan snarare just som ett verktyg i verktygslådan. Ska jag välja mellan två likadana fonder (med samma låga avgift) då kommer jag t.ex. välja den med högst Sharpekvot.

Jag använder det också för att göra rimlighetsuppfattningar och kunna vila i att det är inte dumt med räntefonder långsiktigt i en portfölj då de höjer den riskjusterade avkastning. Jag fokuserar också mer på att ha en hög riskjusterad avkastning än att bara ha en hög avkastning. Det går nämligen att ha en hög avkastning, men det kommer alltid att följa med höga svängningar och därmed en hög risk. Jag vet också att ju högre svängningar, framförallt nedåt, desto större är risken att vi sparare gör något klantigt med våra pengar.

Så slutsatsen att komma ihåg enligt mig är:

• En Sharpekvot under 0 är dåligt (bättre med bankkonto då)
• Sharpe-kvot på 0.4 – 1.0 är väldigt bra över tid
• Använd Sharpekvoten när du jämför liknande fonder
• Kolla gärna din Sharpekvot för ditt eget sparande
• Använd Sharpekvoten för att få en känsla för vad som är realistiskt och inte

Beräkna Sharpe-kvot med hjälp av Excel (överkurs)

Även om formeln för Sharpe-kvoten är enkel, så är det sällan trivialt att räkna ut den för sin egen portfölj eller investeringar. Även om både Avanza och Nordnet ger värdet, så vill man ibland räkna ut den för egna sammanställningar. Därför har jag skrivit en artikel på ämnet här, från en nörd till en annan nörd:

• Räkna ut volatilitet, standardavvikelse och Sharpe-kvot med Excel - Verktyg för att räkna ut viktiga nyckeltal för din portfölj

Håll till godo! :-)

Nästa steg, Patreon och fråga till kommentarerna

Jag hoppas att du uppskattade den här artikeln och avsnittet även om jag kanske borde ha utfärdat en nördvarning på ämnet. Skriv gärna i kommentarsfältet hur det gick för dig med den förenklade Sharpekvoten och om du också fick en ”orealistisk” Sharpekvot, eller om det är något som jag kan komplettera med.

I övrigt får du gärna prenumerera på vårt nyhetsbrev där vi ger våra bästa tips ungefär en gång i månaden, följa oss i sociala medier (Twitter, Facebook) eller stödja oss via vår Patreon-sida. Det är nämligen ett av våra sätt att försöka hålla bloggen så reklamfri som möjligt. Du får även en hel del extramaterial som t.ex. powerpointen vi använde i videon samt lite andra möjligheter.

Tack för den här gången och hoppas att vi ses nästa söndag!

Jan och Caroline Bolmeson

5 augusti, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 5 augusti 2018 klockan 20:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden, RikaTillsammans-portföljen, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.