Ränteportfölj likt sparkonto

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Hej jag har pengar på ISK och jag vil sänka min risk lite där. Horisont vet inte 1-2-5 år kanske

Hur kan jag återskapa en räntedel där utöver mina investeringer i aktiefonder som är så likt som mögligt ett sparkonto med rörlig ränta, fast på min ISK?

Här tänker jag samma typ av krav till risk/avkast.

Nu tänker jag att dom ju redan är på ISKen så jag lär väl betala skatt på det så kanske lika bra skapa någon räntedel där och ha lite tort krutt vid en börskrasch.

Kan ingenting om räntefonder och har försökt läst på men tycker det är skitsvårt i mitt fall tar gärna emot specifika förslag.

Vil ha en räntedel så nära riskfritt som mögligt givet det läge vi har nu på makro och helst med afkast i närheten av vanlig rörligt sparkonto.

Går det?
På förhand tack

2 gillningar
2

Alla räntefonder har högre risk än sparkonto men närmast är nog typ SEB likviditetsfond eller en korträntefond med låg kreditrisk som t.ex AMF kort.

2 gillningar
3

Tack mattias.

Tog en titt lite snabbt nu på förslagen. Dom är högre risk än sparkonto och har avkastat lite sämre än sparkonto i år men forfarande plus.

Sen kommer ju en avgift.

Finns räntefonder som ETf?

En fråga: hur skulle dessa 2 fonder reagera på sänkt ränta? Och vilken ränta är det då jag kan hålla koll på, amerikansk 10-års?

4

Om du vill ha sparkonto är det väl bara att ta ut pengarna och sätta den på sparkonto? :grinning:

Korträntefonder har generellt sett inte så mycket att göra i en ISK. Skatten riskerar att äta upp avkastningen.

Ovan om du har under 3 års sparhorisont.

Har du längre tid än så då kan du i så fall gå till obligationsfonder, högre risk men chans till högre avkastning speciellt om räntorna går ner. Men då bör man har minst 3 gärna 4-5 års sparhorisont

Mina go go obligationsfonder är

  • AMF Lång
  • AMF Mix
  • Storebrand Obligation

Lycka till :grinning:

3 gillningar
5

Haha tack jo jag vet pengarna skulle kanske inte ha satts inn alla ihop på isk, får lite kalla fötter nu. Men eftersom dom redan är där tar det lite emot att flytte ut för jag lär väl betala skatt ändå.

ser dey lite som ett bra sätt att börja förstå räntefonder lite mer, men det är något grundläggande som jag forfarande har svårt med…

Hmm kan du svara på mine frågor om korträntor och ränteutvecklingen?

1 gillning
6

Njae, skatten räknas ut kvartalsvis så tar du ut pengarna så minskar skatten.

Det man ska undvika är att ta ut och sätta in pengar för ofta, typiskt minst ett helt kvartal mellan uttag och insättning.

Om du ska ha pengarna ute i 1-5 år så är det bättre att ta ut, sätta på sparkonto med hög ränta (med insättningsgaranti) och eventuellt kan du binda en del på 1-2 år för att få högre ränta under tiden

Är det kortare tid än ett kvartal så kan det vara ett undantag då man har korträntefonder på ISK. Mina go to sådana skulle i så fall vara

  • AMF Kort
  • Storebrand Kort
  • SEB Likviditet

Bara tänk på att inget är riskfritt. På sparkonto tar du risken att inflationen urgröper värdet.

Läs nedan inkl exempel

1 gillning
7

Ok tack.

Kanske jo en poäng där.

Men roligt att försöka förstå detta om ni vil hkälpa mig… vad är en kort räntefond egentligen? Hur skaper dom avkast och vid vilke förhållande ger dom störst avkast?

Samma fråga med den andra fonden SEB likviditet.

Fritt att spekulera här också, se vi sänkt ränta i morgon vilke räntefonder börja avkasta bäst just då och är det en olika fördröjning inbyggd i om vi prater olika duration korta mellan lång?

1 gillning
8

Räntefonder köper skuldbrev där den som tagit lånet betalar ränta. Låntagare kan vara svenska staten, eller andra stater, kommuner, företag, bolån etc.

Korta lån har lägre risk att låntagaren skulle få problem eller gå i konkurs. Eftersom det ör säkrare så får man / betalar man lägre ränta.

Långa lån (obligationer) har högre risk eftersom låntagaren kan få problem om det ör 2-3-4-5 år som lånet löper på. Högre risk ger högre ränta.

En korträntefond köper korta papper som ovan, typiskt Max 1 års löptid på lånet.

En obligationsfond köper typiskt långa papper och ha i snitt (de tre jag listade ovan) typiskt 3-6 års löptid.

Precis som ditt sparkonto, du får lägre ränta på obundet eller 3 mån bunden (kort) än om du binder på längre tid.

Same same but different.

Läs mer tex här

2 gillningar
9

Tack :pray: Forfarande svårt att förstå hur och när storleken på avkast i fonderne påverkas av ändringar i räntan osv… när räntan börjar gå ner börjar räntafonder gå upp har jag hört i podden.

Men finns ju maser räntefonder som har get positiv avkast 1 år tilbaka och vi har i princip bara sett höjning på höjning av ränta så jag är smått förvirrad, :face_with_peeking_eye::grinning::flushed:

1 gillning
10

Hur skulle avkastningen se ut i dessa eksempel i det närmste året om räntan helt enkelt stanner häruppe:

Långreränta/obligation?
Realränter?
Kortränter?

Och vid sänkning av räntan gradvist någon procent?

Långreränta/obligation?
Realränter?
Kortränter?

Ju mer jag läser om bindningstider och typer av räntefonder ju mer förvirrad blir jag

11

Jo det är lite lurigt i början men inte så jättesvårt ändå

Tumregeln är att en räntefond går upp 1% i pris per år den har i duration (duration = hur lång löptiden är i snitt på lånen i fonden) om räntan går ner 1%enhet. Och tvärt om.

Tänk en gungbräda - räntan på ena sidan, priset på obligationen på andra sidan. Om räntan går ner, så går obligationen upp och tvärt om.

Tex säg att en fond som AMF Lång med en duration på nästan 4 år så om Riksbanken får tuppjuck och sänker räntan med 2% dvs marknadsräntorna på alla AMF Lång innehaven kommer att sättas om/sänkas. Då kommer enligt tumregeln AMF Lång att gå upp 8% (4 * 2). Samt det motsatta, att den går ner i pris om Riksbanken höjer räntan.

Samtidig tjänar ju AMF Lång ränta på sina innehav som företag/kommuner/bolånetagare etc betalar till dem. Längre lån som på 4 år i snitt ger väl idag en 5-6% ränta kanske.

Så en obligationsfond påverkare dels av hur marknadsräntorna går upp/ner + intjäning av räntor de får på lånen.

Samma sak för en korträntefond som tex AMF Kort. Fast här är durationen (längden på lånen) typiskt runt 6 mån dvs den påverkas väldigt lite av ränteändringar. Samtidigt är dess intjäning på räntor från låntagarna lägre eftersom lånen är kortare i tid (betraktas som säkrare). Lägre risk, lägre avkastning.

Sen har vi just nu en lite udda situation där skillnaden mellan långa och korta räntor är rätt liten, dvs man får i nuläget inte så mycket högre ränta på långa lån jämfört med korta. Men det är sådant som rättar till sig på 1-2 års sikt typiskt.

Pga av risken för räntehöjningar dvs att obligationsfonder kan tappa i värde om räntan går upp så finns det en tumregel till

Tumregel: man ska räkna med att hålla räntefonder i lika många år som durationen är i år

Detta för att inte riskera behöva sälja den med förlust OM räntan går upp dvs obligationsfonden går ner i pris.

Så tex AMF Lång med knappt 4 års duration bör man bara köpa om man kan hålla den i runt 4 år eller längre. AMF Mix ligger ungefär på samma duration och Storebrand Obligation på cirka 5.5 år.

Korta räntefonder med under 1 års duration kan man köpa så länge man kan hålla dem åtminstone upp till 1 år.

Så inte så svårt egentligen. Lite klurigt innan det satt sig bara :grinning:

2 gillningar
12

Skippa realräntefonder. Jag har helt gett upp dem och ser inte poängen med dem i Sverige.

Jättesvårt att säga exakt vad de kommer att ge. Samma som att fråga vad börsen kommer att ge. Ingen vet :wink:

Generella reglerna är

  • högre risk, högre avkastning.
  • lägre risk, högre risk inflationen äter upp köpkraften

Korträntefonder ger något mer än sparkonto. De har högre risk är sparkonto så ger något mer.

Obligationsfonder ger mer pga längre duration.

Detta gäller för de 3 korträntefonder och 3 obligationsfonder jag gett ovan. De är breda, svenska, billiga fonder från erkänt duktiga förvaltare/banker med hög kreditkvalitet dvs de lånar inte ut pengar till högrisk företag mm. Du behöver inte mer än det i min mening.

Sen finns det en uppsjö av andra typer av räntefonder. High Yield obligationer (lån till företag med sämre finanser). Korta/långa räntefonder som enbart lånar ut till företag (företag har högre risk än lån till stat, kommun och bolån som är garanterade av staten). Extra långa räntefonder på 10+ års duration med högre risk/möjlighet om räntan går upp/ner. Skippa sådant tillsvidare

Läs på om de 3 + 3 fonderna på respektive hemsida istället så du förstår dessa och kanske ha dina favoriter att använda. Som sagt du behöver inte mer än det IMHO :grinning:

2 gillningar
13

Dessa 2 inlägg den bästa förklaringen jag sett hittills bara klapper och säga tack :pray: ska läsa den 10 gånger nu :man_shrugging::partying_face::pray:

3 gillningar
14

Kul att kunna hjälpa till :heart:
Lycka till :grinning:

4 gillningar
15

Ett tips till är att lyssna på avsnitt om räntor. Detta med LYSA tex som jag tyckte var bra

1 gillning