Räntor är återigen relevanta i ett balanserat sparande

Förväntad avkastning på räntor är idagsläget på ca 4 % | Intervju med Oscar Björklund på LYSA

Jan och Caroline Bolmeson

29 januari, 2023

I dagens avsnitt intervjuar vi Oscar Björklund som är VD på Lysas fondbolag om räntor. Efter 2022 års ränteuppgång är räntor för första gången i spel för första gången på över 15 år. Fördelen med räntor är att de nu kan ge en god avkastning till en lägre risk än aktier och bör därmed vara en del av en balanserad portfölj.

En av mina stora insikter för ett par år sedan var att räntor – som vid första anblick ser ganska enkla ut – är betydlig mer komplexa än aktier. Det är därför jag vid olika tillfällen har framhållit Lysas ränteportfölj som bra. Det har dock ofta misstolkats som att bra är samma sak som bra avkastning och inte bra konstruerad.

Därför hjälper Oscar till med en introduktion kring räntor, där vi bland annat diskuterar:

• De två olika typerna av risk: ränterisk vs kreditrisk
• Vilken roll räntefonder har i en portfölj
• Räntor ger en liknande avkastning till lägre risk
• Olika typer av räntor – säkerställda, reala, företags- och statsräntor
• Räntor i olika valutor och valutasäkring
• Diversifiering av räntor i olika geografier (och övervikt mot Sverige)
• m.m.

Vi hoppas att du finner avsnittet intressant och blir lite klokare kring räntor. För det fina med LYSA är ju att man inte behöver göra någonting, utan allt sköter ju Oskar och hans team. För dig som vill nörda ännu lite mer så finns det tillhörande bonusavsnitt där han svarar på läsarfrågor och olika typer av räntor för olika typer av mer specifika sparmål (då Lysas räntedel är väldigt generell).

I bonusavsnittet tar vi avstamp i att den förväntade avkastningen på räntor i dagsläget (början av 2023) ligger på runt 4 %. Det är fyra gånger så högt som bara för 12 månader sedan och därmed är det rimligt att anse att räntor är i spel igen. Det syns även i följande graf som publicerades i Wall Street Journal häromveckan. Den visar fördelningen mellan aktier och räntor som man har behövt vid olika tidpunkter för att nå en förväntad avkastning om 6,5 %.

I bonusavsnittet diskuterar vi inte bara LYSA:s räntedel utan även hur man kan tänka kring portföljkonstruktion av räntor. Något som varit ett väldigt engagerande ämne i forumet med flera hundra inlägg i tråden: ”Ränteportfölj 2023”.

Vi pratar även om ränteportfölj med syfte att vara: 1) en krockkudde, 2) att ha en hög riskjusterad avkastning (Sharpekvot) eller 3) att ha ett kapitalbevarande mål. Vi pratar även om FRN-fonder där man får kreditrisk utan ränterisk och inte minst om hållbara fonder.

Vi hoppas att du gillar dessa två avsnitt och att vi ses även nästa vecka. 🙂

Hälsningar,
Jan, Caroline och Oscar så klart

PS. Om du gillar det du läser, använd gärna vår länk för att prova LYSA (annonslänk).

Bonusavsnittet med Oscar Björklund på LYSA

Vi valde att dela upp avsnittet i två delar för att det inte skulle bli två timmar långt. 🤓

Ställ gärna följdfrågor i forumet.

samt bonusavsnittet:

Transkribering av det ordinarie avsnittet

RikaTillsammans 286

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Oscar Björklund! Du är ju VD på Lysa Fonder AB, har en bakgrund som kvantanalytiker på Brummer & Partners, jobbat på iZettle, är civilingenjör och har också en kandidatexamen i ekonomi. Samt den som är ansvarig för en stor del av Lysas portföljer.

Oscar: Stort tack! Jättekul att att få vara här igen.

Jan: Jag har ju sett mycket fram emot det här avsnittet där vi ska prata om räntor och jag tänkte att du får förklara för den som bara snubblat in på avsnittet; Varför skulle du säga att det är viktigt med räntor? Varför ska man lyssna på oss idag?

Oscar: Jag tror ni har sammanfattat det rätt bra i tidigare avsnitt, att när man börjar investera så känns kanske räntor ganska lätt. Många har en relation till räntor i och med att man kanske har ett privatlån, bolån eller liknande, och aktier känns ganska svårt i jämförelse.

Men desto mer man gräver ner sig i den här världen av sparande och investeringar inser man att aktier kanske är ett lättare tillgångsslag, där det finns enkla koncept att följa och mycket empirisk forskning. Medan räntor tenderar att vara lite svårare när man kommer ner i det “nitty gritty”.

Jag tänker mig att en av anledningarna till att lyssna på oss idag skulle kunna vara att man får en inblick i den världen. Man lär sig lite mer om hur räntor kan komplettera aktier i en sparportfölj och kanske också förstå lite mer vad man faktiskt investerar i om man har räntor som komponent i sin portfölj.

Olika typer av räntor

Caroline: Jag blev lite förvirrad av det här begreppet “räntor”. För vi har ju som du säger ofta ett bolån med tillhörande ränta men sedan är det ju styrräntan man pratar om till vardags. Medan vi pratar om någonting annat i räntefonder.

Så det blir ju lite klurigt. Men kan du inte ta isär begreppen för oss, Oscar?

Oscar: Absolut. Du har helt rätt i att i jämförelsen med aktier, som är ägande i ett bolag, är räntor mycket svårare. För det det finns flera olika typer av räntor som man gärna klumpar ihop till ett begrepp.

Men ur ett investeringsperspektiv kan man väl säga att man i mångt och mycket pratar om statsobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer på den svenska räntemarknaden. Sedan finns det såklart varianter av dessa obligationer.

Men grundkonceptet är ju att man lånar ut pengar till en motpart och som kompensation för att låna ut pengar över en viss löptid så får man en räntebetalning, och det brukar man kalla kupong. Sen när obligationen löper ut får man tillbaka beloppet man lånat ut. Man kan ju exempelvis låna ut till en kompis direkt för en viss ränta.

Man kan givetvis ge det ett lån direkt till en kompis med en viss ränta. Men på räntemarknaden så brukar man ge lånet till staten eller ett bostadsinstitut som i sin tur lånar vidare pengarna som mellanhand till hundratals eller tusentals bostadsköpare eller exempelvis företag för olika typer av projekt eller finansiering av deras verksamheter.

Två typer av risk: ränte- och kreditrisk

Jan: Men det jag tycker är så roligt med räntor och som jag fann helt mind blowing när jag förstod det först är att att med aktier kan man ju tänka att det bästa företaget kommer ha en hög utveckling för sin aktiekurs. Men med räntor är det ju precis tvärtom!

Om vi tar ditt exempel med ett lån till kompisen jag litar mest på så behöver jag ju knappt ta ut någon ränta alls, då jag vet att jag sannolikt får tillbaka pengarna. Medan lånet till kompisen som har sämst återbetalningsförmåga är den jag vill ha mest säkerhet i, och därmed en högre räntesats.

Så med räntor är det ju ofta så att de lånen som är sämst ger bäst avkastning, vilket gör det lite klurigt.

Oscar: Här finns det två koncept inom räntor som jag tycker är viktiga att skilja på. Den ena är ju ränterisk. Där tar man risk på löptiden och vad som händer i ekonomin, alternativkostnaden. En obligation kan bli mer eller mindre värd beroende på vad andra obligationer prissätts till löpande.

Det vi pratar om innan är ju kreditrisken. Att låntagaren helt enkelt inte kan betala tillbaka varken kupong eller hela beloppet. Det är en annan typ av risk som är mer vanligt förekommande vid utlåning till företag. Stater, och i synnerhet den svenska, har ju ett väldigt högt kreditbetyg. Då brukar man inte prata om kreditrisken på samma sätt som med företag.

Jan: Vad kallade du den andra risken utöver kreditrisken?

Ränte- och durationsrisk

Oscar: Den brukar man kalla ränterisk eller durationsrisk. Det är ett svårare koncept som handlar om att det är en alternativkostnad med räntepapper när räntenivån i samhället kanske höjs, och då skulle man kunna låna ut samma pengar igen till någon annan med en högre ränta, men likvärdig kreditrisk.

Därför kan man ha förlorat pengar på sin obligation även om man vet att man kommer få tillbaka både kupong och nominal i slutändan.

Jan: Så man kan tänka sig att man exempelvis lånat ut en hundring till Kalle med 3 kronors ränta och sen får jag höra att Carro lånar ut till sina kompisar för 5 kronors ränta. Då inser man att lånet till Kalle blivit mindre värt i och med att jag skulle kunnat låna ut pengarna till 2 kronors högre ränta till Carros kompisar.

En grej jag gillar med Lysa är att alla utvärderar er på aktier men den hemliga fördelen ni har är att ni har en så bra ränteportfölj också. Då har jag ofta fått kritik för ränteportföljens prestanda hos er och inte själva konstruktionen i sig. Med tanke på förra avsnittet om att år 2022 var det sämsta avsnittet för räntor sedan franska revolutionen.

Men då kommer vi in på en av dagens frågor från Harvest som skriver såhär:

Vilken roll har egentligen räntefonder i en portfölj idag och kommer det förändras nu när ränteläget ligger lite högre?

Oscar: Det är en superbra fråga som består av flera komponenter. Om vi börjar med den andra delen så tycker jag absolut att räntors roll i en portfölj har förändrats i och med att ränteläget höjts. Det beror delvis på om man antar att den förväntade långsiktiga avkastningen på aktier fortfarande borde ligga mellan 6-8% eller vad man nu räknar med.

Kraftig ökning av den förväntade avkastningen

Förutsatt att den förväntade avkastningen är densamma nu som för ett år sedan har ju räntor som tillgångsslag blivit mycket intressantare. Om den förväntade avkastningen på räntor på 1 eller 2 års sikt är 4% årligen istället för exempelvis 0,5%.

Nu har vi ju gått från ett läge där den förväntade avkastningen har ökat kraftigt på räntor under det senaste året, samtidigt som räntefonder såklart har avkastat negativt under en period. Men nu blir ju det då mycket mer intressant att titta på räntor som ett komplement till aktier när man faktiskt kan investera en del av kapitalet i räntor och därmed sänka risken i portföljen.

Men kanske inte avkastningen så mycket som man gjorde tidigare. Den andra delen handlar väldigt mycket om vad man vill uppnå med sin portföljkonstruktion och sitt sparande. Det kanske vi kan gräva oss ner i lite mer i under avsnittets gång.

Jan: Det där är ju spännande. Jag prenumererar på Wall Street Journal och nu har de haft en serie där Goldman Sachs och Blackrock har haft en ganska offentlig diskussion om 60/40-portföljen. Då sa de att år 1999 behövde man 60% aktier och 40% räntor för att uppnå 6,5% årsavkastning. Medan år 2015 behövde man 80% aktier, 20% räntor, och nu år 2022 räcker det med 30% aktier och 70% räntor för samma förväntade avkastning.

Så du kan alltså få samma avkastning men du kan få den med en majoritet räntor, och då blir avkastningen riskjusterat bättre.

Caroline: Ja det är min uppfattning också.

Därför är räntor en säkrare tillgång än aktier

Jan: Kan du förklara varför räntor är en säkrare tillgång än aktier, Oscar? Så kan vi hoppa tillbaka till detta sen.

Oscar: Här kommer vi ju till en del av komplexiteten med räntor som tillgångsslag. Traditionellt sett kan man ju se på säkerhet på olika sätt. Historiskt sett så har räntor haft lägre volatilitet än aktier, vilket är en av riskmåtten man kan använda för att beräkna risken för förlorat kapital i de fall man skulle behöva ta ut kapitalet vid en given tidpunkt.

Sen finns det andra komponenter till räntor än bara volatilitet. Till exempel att investerar man i ett företags aktier och det går i konkurs förlorar man ju hela sitt kapital. Lånar man å andra sidan ut pengar till ett företag och det går i konkurs så är man prioriterad i återbetalningsstrukturen i konkursboet, som ofta gör att man får tillbaka en del av kapitalet när bolagets tillgångar säljs av etc.

Det är ju en mindre slags risk man tar när man investerar i ett företag via lån och det återspeglas ju ofta i att man ofta får lägre avkastning än aktier. Det finns helt enkelt ett lägre avkastningskrav på att låna ut pengar än att investera direkt i ett företag.

Jan: Jag brukar tänka på det som att när en bank lånar ut ett bolån så tas ju fastigheten i pant och kan säljas långt innan låntagaren gått i fullständig, personlig konkurs. Säkerheten finns alltid där för banken.
Jag vet inte om följande var ifrån när jag pratade med någon hos er på Lysa, men det var någon som sa att yield to maturity ligger på nästan 4% idag. Det vill säga att om man bara äger lånet tills förfallodatum så kan man få nästan 4% årsavkastning. Det tyder ju på att att det här som Blackrock skrev om att en majoritet av sina tillgångar i aktier borde generera en näst intill aktielik avkastning framgent.

Jag investerade ju i princip bara i aktier hos er förra året men i år känner jag ju definitivt att aktier är tillbaka i spel av den anledningen! Man kan ju börja lägga tillbaka pengar i 60/40-portföljen där man ändå får en krockkudde, för nu fungerar den. Till skillnad mot förra året!

Caroline: Hur mycket ska man behöva hålla på och mecka med det där? Man vill ju bara luta sig tillbaka med den portföljen man har valt?

Räntor i form av krockkudde fungerar nu igen

Jan: Om vi börjar där, Oscar. Håller du med om resonemanget att krockkudden har börjat fungera igen?

Oscar: Absolut. Räntor är definitivt tillbaka i spel i den mån att det är en högre förväntad avkastning än för ett år sedan.

Sen ska man vara tydlig med att även om den förväntade avkastningen har gått upp på grund av höjd styrränta av Riksbanken så finns det ju en möjlighet eller risk att Riksbanken fortsätter höja, och vi ser ytterligare nedgångar i räntor under en period till.

Men det motverkas ju samtidigt av att den förväntade avkastningen då stiger ännu mer än vad den redan gjort. Så med ett fortsatt långsiktigt månadssparande kommer det här visa sig fungera över tid. Att försöka tajma det här och hoppa på räntor vid rätt läge för att sedan hoppa av är inte att rekommendera och är mycket svårare, såklart.

Jan: Där finns det en amerikansk studie man gjort på före detta centralbankschefer, där de fått förutsäga räntebeslut. Då är det ju så att när centralbanken har ett möte finns ju bara tre utfall. Antingen lämnas räntan oförändrad, höjd eller sänkt.
Chansar man har man ju alltså 33% rätt. Men det här professorerna och före detta medlemmarna i centralbanken hade bara 18% rätt! Så det är jättesvårt. Det är ännu svårare att förutsäga styrräntan än att förutsäga aktier.

Men Caroline, jag tänkte jag skulle återkoppla till din fråga om varför man skulle hålla på med reallokering av tillgångsslagen i portföljen som jag pratade om innan. För sparande via Lysa är ju faktiskt enkelt just för att man kan sätta en allokering och sedan glömma det i 10 år.

Då brukar jag säga som så att är sin sparhorisont 0-2 år ska man använda bankkonto med insättningsgaranti för sitt kapital. Har man å andra sidan en sparohorisont på på mer än 10 år, ja då kanske man lika gärna borde ligga i 100% aktier.

Ligger man sedan i spannet 3-9 år, en “vet-inte-horisont”, då brukar jag förespråkar 50/50 mellan aktier och räntor. Alltså ganska nära den traditionella 60/40-portföljen. Håller du med om de tumreglerna, Oscar?

Tumregeln för fördelning av aktier / räntor

Oscar: Jo men jag tycker det är rätt bra tumregler. De lirar också mycket med andras rekommendationer att pengar som ska användas inom 10 år bör ha högre allokering mot räntor ju kortare horisonten är.
Sen handlar det om syftet med sparande. Jag tror väldigt många säger sig spara på väldigt lång sikt, men där det ändå finns en risk att man behöver använda pengarna tidigare än tänkt. Så sparhorisonten kan vara 20-30 år, men dyker möjligheten upp att köpa ett hus eller investera pengarna på ett annat sätt kanske de kommer användas inom 5-7 år.

Då finns det kanske ändå en anledning att överväga andra komponenter som räntor i portföljen för att sänka risken och sova lite bättre om natten. Om det är så att man inte kan hantera stora svängningar psykiskt eller att den där risken finns att man skulle kunna behöva pengarna tidigare än tänkt under en tid då aktier går väldigt dåligt.

Caroline: Du sa att det finns andra som håller med resonemangen med de olika sparhorisonterna. Vem eller vilka tänker du på då? Är det inom forskningen eller vissa institutioner?

Jan: Jag skulle säga att det är en klassisk tumregel i finansbranschen.

Caroline: Ja men exakt var kommer den ifrån?

Jan: Det är som att fråga var en klyscha kommer ifrån.

Oscar: Exakt. Det är mer åt tumregelhållet än befäst i någon faktisk forskning kring just exakt hur man ska lägga upp olika sparhorisonter.

Jan: Jag tror det jag snappat upp är att ungefär 10% i aktier per års sparhorisont just för att volatiliteten minskar så mycket över tid.

Oscar: Precis som med förvalsalternativet i Premiepensionen, AP7 Såfa, viktar ner andelen i aktier och ökar räntedelen de sista åren inför pension.

Jan: Ett kort sidospår bara som du nämnde och som jag finner jätteintressant är ju det här med att man tror sig ha en lång sparhorisont, men där mycket kan hända längs med den tänkta sparhorisonten. Det är roligt för medlemmen Jonathan Stolzenberg på forumet SMS:ade mig om att han läste på forumet och ville diskutera risken med långsiktigt sparande. För han sa så att tänk om din 20-åriga sparhorisont blir 20 timmar på grund av ett sjukdomsbesked, en skillsmässa eller att du blir arbetslös etc. Så man verkligen behöver sitt kapital på direkten!

Vilka är fördelarna med en räntefond framför ett sparkonto?

Vi har två frågor till. Här en från Isak Fredriksson som skriver såhär;

Varför ska man ha pengar i räntor hos Lysa istället för ett bankkonto med insättningsgaranti?

Samt Morgan som skriver:

Vilka är fördelarna för en privatperson att välja en räntefond framför ett sparkonto med insättningsgaranti?

Då ska det ju tilläggas att ni har både och idag. Dvs att man både kan ha bankkontot med insättningsgaranti eller räntepapper. Hur tycker du att Isak och Morgan ska resonera?

Oscar: Det är intressanta frågor och det tenderar att bli tekniskt när jag själv tänker på det. Men om vi går tillbaka till resonemanget om olika risktyper, ränterisk och kreditrisk. Då skulle jag vilja säga att har man pengarna på ett bankkonto är det i princip som en kort statsobligation på 3 månaders löptid i och med att vi har insättningsgaranti.

Binder man sin sparränta kan man öka durationen och därmed ta något ytterligare ränterisk gentemot staten. Då kan man komma upp till någonstans runt 3-5 års löptid. 5 år är kanske lite långt att binda sitt kapital helt och hållet. Men det är ju bara en komponent i att bygga en bra, långsiktig portfölj i sin helhet.
I en väldiversifierad, långsiktig portfölj finns ju även andra komponenter. Man kan ju både ha olika duration på sina räntor eller öka andelen ränterisk, utan att för den delen låsa in pengarna helt. För det blir ju en väldigt illikvid tillgång i bankkonton om man skulle ha ett behov av pengarna i närtid om man blir sjuk eller liknande.

Så man kan öka durationen och ränterisken i sin port genom att flytta pengar från sparkonton till räntefonder med längre duration. Fortsatt så skulle man kunna investera helt och hållet i statsobligationer. Så risktypen blir densamma, bara att man tar mer risk. En annan komponent för att bygga en bra portfölj är att införa ett element av kreditrisk. Att man lånar ut pengar till företag istället för stater.

På samma sätt skulle man kunna tänka sig att man lånar ut pengar till flera stater för att diversifiera en portfölj ytterligare. Så för mig handlar det om att konstruera en långsiktig portfölj som har en så bra riskjusterad avkastning som möjligt.

Sen finns det en massa teorier om hur en sådan portfölj borde sättas ihop, där vissa talar om att man bör äga precis alla tillgångsslag i hela världen. Jag lyssnade på en jätteintressant föreläsning av Kenneth French, nobelpristagaren som jobbar tillsammans med Dimensional, där han pratar om att man kan se det på två olika sätt.

Man kan äga alla tillgångsslag. Precis alla tillgångsslag i hela världen, om man är genomsnittsmänniskan i världen. Men man är ju ofta inte genomsnittsmänniskan! Så man måste titta på sig själv i förhållande till den hypotetiska genomsnittsmänniskan och göra justeringar därefter.

Andra har teorier om att en allvärdersportfölj är den bästa portföljen från ett perspektiv av riskjusterad avkastning. Vi har valt vägen med en bred aktie- och ränteportfölj på Lysa för att ha en god likviditet och god förväntad avkastning.

Där tycker vi att det finns utrymme för att ta både kreditrisk och viss ränterisk mot andra länder än Sverige. Så jag tycker att räntor hör hemma i en portfölj som ett komplement till sparkontot för sparande på kort sikt.

Brytpunkten då räntor är bättre än bankkonto är vid ca 3 år

Jan: Jag läste i Nick Maggiullis bok “Just Keep Buying” att brytpunkten går någonstans vid tre år. Alltså att vid en sparhorisont över 3 år tjänar man mer på att ha räntepapper än ett sparkonto i USA. Det går ju ganska mycket i linje med min rekommendation på 0-2 år. För på 0-2 år kan det ske slag, som vi ju exempelvis såg nu 2022. Men grejen är ju att räntepapper korrigeras och det kanske behöver gå 1-2 år innan ett nytt normalläge hittas, och då kan du ju tjäna tillbaka det som förlorades vid korrektionen.

Jan: Då tar vi en fråga från Mathias Blomberg:

Hur ser Oscar på att ha räntepapper och ett bolån på balansräkningen i en privatekonomi samtidigt?

Det vill säga ska jag ha bolån och en 60/40-portfölj hos er eller ska jag betala av bolånet med räntedelen och sen ha 100% aktier?

Caroline: Man tar samma risk?

Jan: Ja det blir ju ungefär samma. För det blir ju lite fånigt att jag lånar pengar av banken till 3% ränta och så tar jag de pengarna och lånar ut dem till amerikanska staten för samma ränta. Men då tar jag ju en risk som jag hade sluppit om jag bara amorterat på bolånet och haft en garanterad avkastning.

Oscar: Det här är ju superintressant och koka väl egentligen ner till varje individ och deras val.
Jag kan inte ge några råd men jag kan resonera lite kring hur jag själv skulle tänkt i ett sådant scenario.

Om man vänder sig mot det ena extremfallet, alltså att man skulle använda hela sitt sparkapital för att betala av bolånet, så har man en väldigt liten skuld men ingen buffert eller sparkapital vid sidan av.
Om Riksbanken då får för sig att höja räntan ytterligare och bolåneinstituten följer efter och höjer boräntorna, och man hamnar i en situation där man inte har råd att betala löpande räntebetalningar, då har man ju satt sig i en position som är väldigt ofördelaktig där man kanske måste tvångsförsälja bostaden.

Ur det perspektivet kan det vara bra att ha kvar lite sparkapital för att kunna betala räntebetalningarna en period om det skulle ske som på 90-talet och vi får 500% styrränta igen eller liknande. Så jag tycker det kan finnas en anledning att inte betala av hela bolånet utan ha lite pengar kvar som sparkapital.

Sen när man tittar på det sparkapitalet och hur man ska investera det tycker jag man ska utgå från sin riskaptit, ekonomiska situation och sparhorisont. Då kan det vara aktuellt att ha räntor i den portföljen oavsett bolån eller inte.

Så jag tycker man kan separera de två frågorna lite och fundera på om man inte ska ha ett visst sparkapital för att klara extrema räntehöjningar. Det sparkapitalet ska man sen investera på ett sätt som gör att man kan sova gott om natten.

Ränteavdraget ger 30 % rabatt på ränta vid lån

Jan: Precis. Man hade ju kunna prata så mycket mer om detta för det finns ju en inflationsaspekt i det, samt att vi får ränteavdrag på bolånet i Sverige. Så det blir en ganska komplicerad fråga.

Caroline: Vad är det?

Jan: Ränteavdraget. Att man får 30% rabatt på sin bolåneränta. Så har man exempelvis 3% bolåneränta betalar man egentligen 2,1% effektiv ränta.

Men om vi hoppar ner och nördar lite kring portföljen så kommer ganska många frågor från JFB.

Kontexten är att jag tänker som så att er ränteportfölj är bred och innehåller räntepapper man inte kan få tag i som privatperson i Sverige. Den är väldiversifierad i alla typer, geografier etc. Men en diskussion på forumet handlade om att även om Lysas ränteportfölj är en “Jack of all trades, master of none.”

Det gick över i om man inte ska ha en ränteportfölj som minskar risken i det långsiktiga sparandet? Men också frågan om man inte borde ha en ränteportfölj som ökar avkastningen?

Caroline: Ja så att man alltså inte får något av det hos Lysa?

Lysas ränteportfölj – varken hackad eller malen

Jan: Ja om man skruvar upp volymen lite skulle man kunna säga att diskussionen mynnade ut i att Lysas ränteportfölj är jättebra men varken hackad eller malen. Hur ställer du dig till det, Oscar?

Oscar: Jag skulle vilja titta på det på samma sätt som man tittar på aktiemarknaden. Det är klart att om vi visste vilken region i världen som kommer gå bäst de kommande 10 åren ska man ju inte hålla på med globala aktiefonder! Utan då kan man investera allting i exempelvis Latinamerika och göra det bästa valet.

På samma sätt kan man dela upp vår ränteportfölj på Lysa i olika komponenter. I aktiemarknaden handlar det om regioner och små respektive stora bolag exempelvis. I räntor kan man dela upp det i komponenter som statsobligationer, säkerställda obligationer, företagsobligationer etc.

Vi sprider dessutom dessa obligationer över olika regioner. Hade vi vetat vilken region eller typ av obligation som hade gått bäst de kommande 10 åren hade vi ju givetvis investerat i dem. Men det vet vi inte så därför vill vi vara exponerade mot hela eller så stor del av räntemarknaden som möjligt, och konstruera en portfölj som är bred och diversifierad samt fångar olika typer av ränterisk och kreditrisk.

Sen är det såklart som frågeställaren nämner att om man har ett specifikt behov och behöver räntedelen som en specifik del av en portfölj kanske man ska göra avsteg från Lysas portfölj. Men jag tror vi har en ganska bra balans i vår portfölj som ger möjlighet till avkastning över tid från olika komponenter.

Jan: Kan du beskriva de olika komponenterna?

Olika typer av komponenter i Lysas ränteportfölj

Oscar: Absolut. Vi använder oss av ett antal olika svenska och internationella fonder. Då har vi bland annat statsobligatiioner i både Sverige men också globalt. Globalt kommer obligationerna främst från tre olika fondförvaltare: iShares, Dimensional (specialiserade på faktor-investeringar) och Vanguard (duktiga på bred förvaltning till låga kostnader).

I Sverige har vi ett antal fondbolag som vi investerar i.

Jan: Då lånar man ut till amerikanska staten till stor del gissar jag, och sen typ Storbritannien, Tyskland? Det vill säga de stora ekonomierna och inte Venezuela för att det ger hög teoretisk avkastning?

Caroline: Jag tänkte också på Venezuela!

Jan: Venezuela är kompisen som inte betalar tillbaka!

Oscar: Ja och kompisen som betalar hög ränta under tiden!

Nej, så i dagsläget har vi inga utvecklingsmarknader i ränteportföljen. Jag ska ärligt säga att vi tittar på det för det är en intressant pusselbit i portföljen med “Emerging markets debt”. Om vi skulle lägga till det i portföljen skulle det vara en ytterst liten del men ändå intressant ur ett diversifierande perspektiv.

Men framför allt är det svenska, amerikanska, tyska och brittiska staten då.

Caroline: Men är det inte bra egentligen för utvecklingsländer att få in kapital?

Jan: Jo det är jättebra!

Caroline: Men investerarna säger att de inte har någon bra industri eller BNP och vill inte investera? Så utvecklingsländerna är i en sådan här…

Jan: Moment 22! Absolut, så är det ju. Men sedan finns det ju till exempel Världsbanken och andra som lånar ut med andra förutsättningar. Men då lånar man alltså ut till stater och mycket så kallade säkerställda obligationer, alltså i princip bolån, är det inte så?

Säkerställda obligationer

Oscar: Ja, exakt! Paraplyt brukar man kalla säkerställda obligationer och det handlar ju om att man lånar ut till en motpart och får en säkerhet i gengäld. Så om motparten inte skulle klara av sina betalningar, ja då har man åtminstone en rättighet till den underliggande säkerheten.

Det kan vara bostäder, vilket är vanligt på den svenska och amerikanska räntemarknaden. Men inte lika vanligt i Europa. Det finns en stor andel sådana i Sverige och det använder man i portföljen för att få en liten, liten överavkastning mot statsobligationer, men till likvärdig kreditrisk.

Men också för likviditetens skull. De handlas lite mer och det finns lite fler bostadsobligationer på marknaden. Det gör att man får bättre likviditet i fonden om man skulle behöva kompensera för uttag eller köpa många obligationer samtidigt vid stora insättningar.

Jan: Sen är nästa ben att man lånar ut till företag, alltså företagsobligationer, där det för att göra det komplicerat väl finns en hel skala från exempelvis D/C till A och A “Investment grade”?

Caroline: När du säger A, AAA, B och sådant tänker jag bara på finanskrisen.

Jan: Ja men det handlar om exakt det! Du är helt rätt, Caroline. Du börjar bli nördig du också! Nej, men man brukar klassa obligationerna med olika ratings. Hur ligger ni till på Lysa där? Ligger ni i det som man kallar “investment grade?”, alltså de med guldstjärna.

Oscar: Ja, företrädesvis gör vi det. Det finns ju som du säger hela skalan av risktyp här. Från företag som i princip bedöms vara säkrare än stater till företag som man vill ha 15-17% i ränta av då man är så orolig att de ska gå under.

Det betyder i princip att man ska få tillbaka hela lånet enbart i ränta över en 5-årsperiod. För efter det tror man inte att man får tillbaka pengarna som lånas ut. Så det finns hela skalan i Lysas ränteportfölj men vi investerar främst i toppskiktet, investment grade.

Men vi har en europeisk fond som har en mix med en liten del high yield. Så i vår svenska räntefond tror jag att det andelen ligger på ungefär 2% av hela kapitalet, eller strax därunder. Det är en ytterst liten del. Men som sagt är det intressant att även få exponering mot den typen av risk.

Rating av räntefonder

Caroline: Men kan det vara så att ett företag har en jättebra rating men i själva verket är det inte så bra?

Jan: Att det är mycket yta?

Caroline: Ja men precis som med finanskrisen 2008 och lånen som egentligen låg i de här lånen med AAA-rating.

Oscar: Du har helt rätt. Det var ju precis det som hände 2008 och när vi pratar om ratings så är det ju ett betyg från en fristående och oberoende aktör. Det finns ett antal sådana. Standard & Poors, Moody’s och Fitch är tre jättestora internationella aktörer som sätter sådana betyg på olika företag och deras lån.

Det finns en väldigt hög korrelation mellan deras betyg. Så tittar man på ett av institutens betyg brukar de ofta ha samma uppfattning om ett enskilt företag. Det finns också en ganska hög precision i deras betyg på så sätt att de som får ett lågt betyg också tenderar att gå i konkurs förr eller senare.

Men det är klart att det är människor som jobbar med det här. Det är experter av olika slag och de bygger modeller för det här, så det är ingen exakt vetenskap där man kan förutspå framtiden. Man kan göra fel och har gjort fel historiskt, både vad gäller stora företag men även stater, bolåneinstitut etc.

Så man ska ha med sig att bara för att ett företag har AAA-betyg är det inte garanterade pengar, och bara för att betyget är dåligt behöver det inte betyda att man förlorar alla pengar.

Jan: Min uppfattning från när jag pratat med exempelvis finanschefer på börsbolag är att den stora fördelen med kreditbetyg är att räntemarknaden räknar och aktiemarknaden tycker.

Det vill säga att finanscheferna uppskattar räntehandlare och institutionerna som sätter kreditbetyg mycket mer än aktiemarknaden. För det är mycket enklare att sätta en värdering på säkerheterna i ett bolag nu än vad det ska vara värt om sex månader.

Realräntor

Så ur den aspekten är ju räntor enklare. Men för att göra det lite mer komplicerat så finns det ytterligare en typ av räntor man brukar kalla realräntor. Hur skulle du förklara realräntor?

Oscar: Man skulle kunna klassa realräntor som en underkategori till statsobligationer då det är en typ av statsobligation men istället för en fast ränta på till exempel runt 4% under en 10-årsperiod idag så justeras den efter inflationen.

Man justerar alltså upp både kupong och beloppet man ska erhålla på slutet efter inflationen. Lånar man ut 100 kronor och inflationen är 10% under ett år ska man alltså få tillbaka 110 kronor. Det ger ett skydd mot oväntad inflation. Sen är det så att realränteobligationer för att göra det ännu mer komplicerat brukar ha lång duration.

Det gör att om inflationen ökar och Riksbanken höjer räntan, vilket i sin tur gör att värdet på en obligation med lång löptid sjunker, medför att en realränteobligation inte brukar öka mycket i värde just på grund av inflationen utan det motverkas av räntehöjningen.

Däremot kan man se att realräntefonder gick väsentligt bättre än statsobligationer 2022. Men det var inte så att de gick överdrivet bra utan bara att de gick mindre back.

Fördelningen av LYSAs portfölj

Jan: Hur skulle du säga att procentandelen är i Lysas ränteportfölj? Dvs mellan statsobligationer, säkerställda obligationer, företagsobligationer och realränteobligationer?

Oscar: Jag skulle säga att vi har en övervikt mot statsobligationer på runt 40%, varav ungefär 10% är realränteobligationer. Resten är ungefär lika fördelade mellan säkerställda obligationer (bostadsobligationer) och företagsobligationer. Ungefär 40-45/30/30.

Jan: För att göra det här ännu mer komplicerat kan man ju dessutom låna ut det här kapitalet i olika valutor. Jag kan låna ut pengar till svenska staten i SEK och till den amerikanska staten i USD.

Då har man ju dessutom valutamöjlighet och valutarisk med i spelet. Så det är en komplexitet med räntor att trots att jag kan låna ut till amerikanska staten till väldigt låg risk och erhålla runt 2-3% avkastning, kan ju valutakursen variera med 20%. Plötsligt är de säkra pengarna jag lånade ut 20% back på grund av förändringar i valutakursen!

Caroline: Men det känns ju jättejobbigt!

Jan: Exakt! Därför brukar man säga att man kan valutasäkra. Hur gör man det, Oscar, och hur tänker ni kring det?

Oscar: Jag skulle först vilja backa och påpeka att valutarisk finns för både aktier och räntor. Köper man exempelvis Tesla gör man ju det i USD och man är lika exponerad mot dollarkursen som om man lånat ut pengarna till amerikanska staten.

Jan: Har man då ägt Tesla senaste året har man förlorat mindre pengar om man är svensk eftersom dollarkursen har ätit upp en del av förlusten. Men det hade kunnat gå åt andra hållet!

Oscar: Exakt! Det är det som är nyckeln här. Det finns ingen positiv förväntad avkastning mellan två valutapar, utan det kan variera över tid. Sen finns det makroekonomiska faktorer som påverkar det här.

Valutarisk och valutasäkring av räntefonder

Sätter vi ser på det här på Lysa är att titta på valutor som risker i förhållande till andra risker. Så om man har en långsiktig aktieportfölj är valutarisken en komponent. Men eftersom den svänger fram och tillbaka över tid förväntar vi oss inte att den ska bidra åt ett speciellt håll, och vi vill inte ta kostnaden för att säkra den valutarisken eller göra oss av med den.

På räntedelen däremot har man kanske en kortare horisont där valutarisken är en större komponent i förhållande till ränterisken. Därför blir det mycket mer aktuellt att se över när man kanske förväntar sig 1% i årsavkastning och valutarisken genererar minus 5% istället. Det är en större svängning än om detsamma hade hänt i aktier där man förväntar sig 7-8% per år.

Därför tycker vi på Lysa att det är aktuellt att se över just räntedelen och inte ha för mycket valutarisk. Sen ska jag säga att om man tittar på hur vår portfölj är konstruerad har vi ungefär 40% exponering mot länder utanför Sverige, globalt och europeiskt.

Av den exponeringen är ungefär 20% eller alltså hälften av räntedelen valutasäkrad. Så vi har en viss valutarisk eftersom vi erbjuder vår räntefond i kombination med aktieinvesteringar. Men vi har gjort bedömningen att valutarisken som helhet i portföljen är rimlig i förhållande till aktie- och ränterisken.

Vi jobbar givetvis mycket med att se om det finns möjligheter att valutasäkra mer på ett effektivt sätt. Det man gör när man valutasäkrar är att man köper tillbaka valuta i framtiden. Man ingår alltså i ett kontrakt kring att växla tillbaka en viss valuta i framtiden, på ett visst datum, till en förutbestämd kurs.

Det betyder att skulle valutakursen förändras väldigt mycket kommer man tjänar pengar på kontraktet istället, om man har förlorat på sin initiala investering på grund av valutaförändringen och vice versa.

Om man tittar på hur det ser ut i världen just nu så kostar det en hel del pengar att valutasäkra från USD till SEK. Men man kan tjäna lite pengar på att valutasäkra EUR till SEK och det beror på ränteläget i de olika regionerna eller länderna. Då pratar vi om 20-30 baspunkter i kostnad eller intjäningspotential per år.

Även stora LYSA är för liten aktör ibland…

Jan: Det tycker jag är intressant för många gånger tänker man att det bara är att köpa en räntefond. Fast det finns ju många aspekter som durationen, valutan, vem/vilka man ska låna ut pengarna till och hur mixen ska sättas ihop.

När man väl har konstruerat en portfölj inser man att det inte finns en valutasäkrad fond i SEK mot den nischen man har hittat… En valutasäkrad Dimensional-fond ni har i ränteportföljen kan man ju exempelvis bara drömma om att köpa som privatperson i Sverige.

Oscar: Ja exakt. Vi skulle vilja investera i fler fonder från Dimensional. Det är en jättebra fondförvaltare men de har extremt höga krav på minimala insättningar så det blir mer och mer ett alternativ i och med att Lysa växer. Jag tror deras mina insättningar ligger någonstans runt 200 miljoner för att ens få tillgång till deras fonder.

Jan: Roligt att till och med ni känner er lite små i det avseendet!

Oscar: I vissa fall är vi det. Men däremot har vi en jättegod relation med Dimensional och har förberett för att titta på ytterligare fonder de har.

Caroline: Men varför måste det vara så höga belopp innan man kan investera hos Dimensional?

Oscar: Det handlar om administrativa kostnader från deras sida. De vill inte ta för hög avgift för sina fonder och för att de ska kunna hålla ner avgiften behöver de en viss mängd kapital från investerare. Det finns fasta, administrativa kostnader och man sätter upp konton med en viss rapportering som ska skötas etc.

Jan: Sen ligger ju mycket av deras strategi i att de inte vill ha för mycket handel heller.

Caroline: Men har de inte högt tryck? Är det inte många som vill investera i Dimensionals fonder?

Oscar: Jo det tror jag absolut.

Jan: Men de har lite olika strategier. Vanguard har exempelvis gått mer mot privatkunder och att man ska kunna gå in med relativt små belopp och ändå hålla låga avgifter. Dimensional har gått mer åt andra hållet. De vill inte ha med små kunder att göra utan vänder sig bara mot institutioner.

De vill hålla låga kostnader men inte ha in- och utflöden då strategin bygger på att de ska kunna ha en förutsägbarhet i kapitalflödena för att bygga en bra position.

Varför en så stor övervikt i Svenska räntor?

Innan vi rundar av den första delen kommer en fråga från MattiasA90 på forumet som skriver:

Varför så stor andel svenska räntor, 61% om jag räknat rätt, i deras ränteportfölj?

Oscar: Ja det var ju precis som jag nyss sa. Vi placerar ungefär 40% av räntorna globalt/europeiskt och 60% i Sverige ungefär. Det finns många anledningar till det och en anledning är tillgången till valutasäkrade räntefonder, helt enkelt. Det finns inte ett jättestort utbud av internationella fonder som är valutasäkrade till SEK, vilket gör det svårt.

En annan anledning är kostnaden. Svenska räntefonder har generellt sett en väldigt bra kostnadsbild kontra europeiska räntefonder. Sen vet jag att vissa röster har lyfts kring amerikanska ETF:er och fonder som är ännu bättre prissatta. Tyvärr får vi inte investera i dem av regulatoriska skäl. Även om vi tittat mycket på det.

Det hade varit fantastiskt att få tillgång till deras globala aktiefonder med 0,03-0,04% avgift. Men vi kan inte investera på samma sätt på räntesidan.

Jan: Varför inte? Nu blir jag jättenyfiken.

Oscar: De uppfyller inte de krav på diversifiering, likviditet och transparens som framgår av det europeiska regelverket för fonder, UCITS.

Ofta gör de det i praktiken. Men det har det inte skrivits in i fondbestämmelser eller åtaganden att att de måste uppfylla de relevanta kraven, vilket gör att det blir väldigt svårt för svenska och europeiska fonder att investera i amerikanska produkter.

Caroline: Är det så att Storbritannien har en bättre sits ur det perspektivet nu när de inte är med i EU längre?

Oscar: Jätteintressant fråga men jag är ingen expert på hur det regelverket har utvecklats i Storbritannien.

Jag tror att mycket av de här reglerna skapades innan Brexit och de har nog liknande regelverk applicerade i Storbritannien. Men jag har faktiskt inte koll och det är möjligt att de skulle kunna få en bättre position ur det avseendet.

Hur ser ni på riktigt långa statslåneobligationer?

Jan: Bra. Ännu en fråga från MattiasA90 som hade ett helt frågebatteri:

Hur ser ni på riktigt långa statsobligationer?

I Sverige när vi pratar att man lånar ut på lång sikt brukar det ju ofta handla om 5-7 års löptid. Max 10 år. Pratar man med en amerikan och nämner långa räntor kommer amerikanen tänka 15-30 år. Alltså att tidshorisonterna skiljer sig mycket åt där. Hur resonerar du kring det i räntepapper?

Oscar: Det finns olika resonemang kring det från Lysas sida. Dels så är det ju den här tillgångsfrågan. Har vi möjlighet att investera i så långa papper?

Tyvärr finns det inte den typ av produkter på den svenska räntemarknaden om man inte är intresserad av produkter som skapar lång duration med hjälp av derivat. Där är vi inte i dagsläget utan vi vill investera i fonder med faktiska obligationer som är underliggande.

Jag tycker man kan vända lite på det. Det handlar om syftet med investeringen och vad det är för typ av portfölj man har. Vi pratade ju tidigare om tumregeln att på 0-2 års sparhorisont kanske man ska ha ett sparkonto. Medan mellan 3-10 år kan man ha en räntefond med i mixen tillsammans med aktier, och över 10 år kanske man ska investera mestadels i aktier.

Sen beror det lite på de specifika personliga förutsättningarna. Men med en sparhorisont på 5-6 år tar man mycket ränterisk med en räntefond med 30-åriga statsobligationer vilket kanske inte hör hemma i en sådan portfölj.

Så jag skulle säga att långa räntor blir aktuella först om du har väldigt lång sparhorisont och ett specifikt behov av att sätta ihop en räntedel med vissa egenskaper. Då kan det vara väldigt aktuellt.

Till exempel om man vet att man har lång sparhorisont, men sover extremt dåigt om natten om det svänger och mår dåligt av att kolla sin portfölj varje dag. Så i en portfölj som rör sig lite långsammare och inte har samma avkastningskrav kan det vara aktuellt. Där tror jag inte de flesta av våra kunder är idag utan man vill antingen maximera sitt sparkapital över riktigt lång tid eller så har man lite kortare sparhorisont.

Så i dagsläget ser jag inte riktigt en plats för riktigt långa räntepapper i våra portföljer. Men det kan komma att ändras över tid. Speciellt om vi får tillgång till det och man ser att det finns nischer eller delar av kunderna som har behovet.

Vem vill köpa riktigt långa (15-30 åriga) räntor?

Jan: Vad tänker du på, Caroline? Du ser fundersam ut?

Caroline: Jag försöker bara ta in det här. För mig är det knepigt.

Jan: Så är det för oss också. Men vad är det du tycker är knepigt?

Caroline: Jo men de här långa räntefonderna… Vem vill ha dem då? Du sa om man vill sova gott om natten men vem är köparen då?

Oscar: Jag tänker mig försäkringsbolag och pensionsbolag som har ett helt annat syfte där man matchar tillgångar med framtida utgifter eller inbetalningar. Då skulle det kunna vara aktuellt skulle jag tro.

Jan: Jag tänker att vi rundar av här och spelar in ett avsnitt till. Så kan man fortsätta om man tycker det här var jätteroligt. Så kan vi prata liter mer om hur man konstruerar den här ränteportföljen.

Sen har vi lite fler frågor också. Hur man ska tänka? Vad syftet är med ränteportföljen, etc. Stort tack för att du har hängt med oss och pratat räntor, Oscar.

Oscar: Tack så jättemycket!

Jan: Super. Hoppas att du som lyssnare/läsare gillade detta avsnittet och vill du ha mer läsarfrågor är det bara att lyssna på bonusavsnittet som vi släppt i samband med detta.

Transkribering av bonusavsnittet

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Oscar Björklund. VD på Lysa Fonder AB som tidigare jobbat på iZettle, Brummer & Partners, är civilingenjör med ekonomiexamen och numera ansvarig för Lysas portföljer.

Oscar: Stort tack, jättekul att vara här.

Jan: Vi tar en fråga från Fredrik Rydin:

Vore intressant att höra vad Oscar tycker om att man kan räkna med för förväntad avkastning från räntedelen i en Lysa-portfölj?

Historiskt har ni väl sagt att ni räknar med 0,5%. Men sen har ju räntorna ökat ganska mycket det senaste året?

Oscar: Ja, exakt. Jag tror att över långa tidsperioder så ska man förvänta sig någonstans mellan 1-3% från räntedelen i en portfölj. Sen kommer det såklart att variera över tid.

När vi tittar på de underliggande fonder som vi äger och räknar ihop den förväntade avkastningen som de har rapporterat och kommunicerat landar det runt ungefär 4% per år i dagsläget, givet nuvarande ränteläge.

Sen kan det såklart förändras om Riksbanken höjer räntan ytterligare. Då kommer vi kanske se ett litet nedställ på räntesidan igen. Men då ökar ju den förväntade avkastningen efter det. Om räntan istället sänks eller planar ut kommer man kanske ta hem en del av den förväntade avkastningen i närtid. Då skulle den långsiktiga förväntade avkastningen bli något lägre.

Förväntad framtida avkastning runt 4 % per år just nu

Men någonstans mellan runt 4% per år skulle jag säga är dagsläget för vår ränteportfölj.

Jan: Hur skulle du säga att den förväntade avkastningen ligger för aktier? Ska man kunna räkna på 6-8% per år, ungefär?

Oscar: Långsiktigt har man räknat med 6-8% per år för en global aktieportfölj, och det finns väl ingenting som fundamentalt har förändrats i de antagandena. Utan det ligger fortsatt på ungefär samma nivå. Sen kan den förväntade avkastningen precis som för räntor variera kraftigt.

Jag såg bilder från Fondbolagens Förening igår som visar att svenska marknaden har gått allt mellan plus runt 70% och minus runt 40% enskilda börsår. Men snittet i förväntad avkastning ligger då något högre för svenska marknaden på långa tidsserier. Runt 10% årligen.

Jan: Vi pratade ju lite kort igår om den rapporten från Fondbolagens Föreningsrapport; Hur såg kapitalflödet ut för 2022? Var det inflöden eller utflöden?

Oscar: Det var totalt sett inflöden på ett antal miljarder för fondmarknaden i stort. Men det är ju inklusive Premiepensionen (PPM), och den står för en stor andel av inflöden. Exklusive PPM har det inte sett lika positivt ut, utan då har man sett utflöden under året.

Där måste man ändå ge en eloge till Lysas kunder där vi tvärtom har sett inflöden kontinuerligt under 2022. Så det verkar som att de som sparar långsiktigt med Lysa fortsätter sina månadssparanden, vilket vi är oerhört glada för och det är ett starkt förtroende vi har fått från våra kunder.

Jan: Annars brukar jag säga att normalt när man tittar på Fondbolagens Förenings grafer så ser man en perfekt negativ korrelation med hur marknaden gått. När marknaden gått ner tar man ut pengar istället för att köpa billigt och ta ut pengarna när det gått upp.

Hur ser ni på skatteeffekten av räntor i ett ISK?

Vi tar nästa fråga från Harvest:

Hur ser ser Oscar på skatteeffekten av att ha räntefonder på ISK som Lysa har? Ställer inte det väldigt höga krav på att räntorna avkastar högre än 2-3% per år? Svenska räntefonder har ju svårt att nå dit.

Oscar: Det är en intressant fråga som tenderar att bli matematisk i sin natur om man vill besvara den korrekt. Harvest har ju helt rätt i att valet mellan ISK och en aktiedepå beror på den förväntade avkastningen, givet föregående års referensränta för ISK då.

Som det ser ut i dagsläget ligger den förväntade avkastningen runt 4% årligen och den där brytgränsen för när det är fördelaktigt med en aktiedepå kontra ISK ligger runt 3% årlig avkastning, Så har man en förväntad avkastning över 3% då är det fortsatt fördelaktigt att ha räntor på en ISK.

Sen vet vi ju såklart inte vad som kommer hända kommande år men man kan bara ta beslutet på den förväntade avkastningen där och då. Än så länge ser det ut som att det fortsatt kommer vara ISK för räntor.

Det finns ju också en viss dynamik här. För höjs räntan ytterligare till nästa år kommer den förväntade avkastningen på räntor öka ytterligare. Men brytpunkten för den förväntade avkastningen man bör ha på ett ISK ökar också då, och vice versa med den förväntade avkastningen för räntor respektive brytpunkten på ISK om räntorna sänks.

Vi kommer givetvis att monitorera det och skulle vi hamna i en situation där det skulle vara uppenbart mer fördelaktigt att ha räntorna på aktiedepå kommer vi prioritera att hitta en lösning på det.

Jan: För då kan man separera ut räntedelen till en aktiedepå tänker du?

Oscar: Det skulle säkert kunna vara en av de potentiella åtgärderna man skulle kunna göra. Man skulle också kunna titta på hur räntedelen är komponerad. Det finns flera saker man skulle kunna titta på men i dagsläget så ser det ut som att ISK fortfarande är rätt skal så att säga.

Ska man äga hela höstacken även med räntor?

Jan: Innan så sa du att det finns olika skolor när man komponerar en sådan här ränteportfölj. Man kan titta på att marknadsvikta portföljen, investera i vissa geografier, och sedan landade vi i att ni har en övervikt mot Sverige i ränteportföljen. Kan du inte resonera lite kring de här skolorna?

När man pratar aktier ska man gärna äga hela höstacken. Hur kan man resonera kring räntor där? Är det samma resonemang som med aktier?

Oscar: Det finns komponenter av resonemanget som håller, och sen i andra delar så håller det inte alls.

Ett exempel på där det inte håller är ju att på aktiesidan viktar man enskilda bolag efter deras marknadsvikt. På räntesidan känns det inte fullt så naturligt att desto större skuld ett företag har desto större vikt ska det ha i en ränteportfölj.

Det skulle ju innebära att väldigt skuldsatta bolag skulle få en stor vikt i en ränteportfölj, men inte nödvändigtvis att de har bäst återbetalningsförmåga. Så där måste man tänka annorlunda gentemot aktiemarknaden.

Men det jag tänker på är att bryta upp räntor i de här två risktyperna som vi pratade om i förra avsnittet. Vi har ränterisken, som handlar om alternativkostnaden, där man kanske skulle kunna få bättre avkastning i en annan tillgång vilket justerar värdet på ens obligation löpande.

Sen hade vi kreditrisken vilket är risken för att bolaget eller staten man lånar ut till inte kan betala tillbaka. Om vi börjar med kreditrisken skulle jag säga att man kan tänka ganska likt aktiemarknaden. Man vill diversifiera bort den specifika bolagsrisken.

Man vill äga obligationer i så många bolag som möjligt för att få en bred exponering. Så att man inte är utsatt för riskerna i något specifikt bolag, bransch, eller region. Viktningen blir lite komplex eftersom man inte enkelt kan vikta det bolag som har mest skuld, utan man får hitta ett annat sätt att vikta.

Då kan man ha en jämvikt mellan obligationerna, eller tiltta på olika nyckeltal för att fastställa de individuella vikterna. Det här är också varför indexförvaltning av räntor är mycket ovanligare, åtminstone på den svenska marknaden.

Ovanligt med globala index för räntor

Det finns en del indexförvaltade räntefonder globalt, men det är inte lika vanligt som för aktiemarknaden då det är svårare att komponera ett index.

Om vi för ett ögonblick låtsats att stater inte kan gå i konkurs och inte är förenade med en kreditrisk; Då finns ju inget behov av att diversifiera. Sen kan man tänka sig att man ser på andra stater som ett nytt tillgångsslag man vill lägga till för andra positiva egenskaper.

Men om man bara äger svenska statsobligationer finns det ingen anledning att diversifiera i olika statsobligationer i första hand, utan då gäller det kanske att utgå ifrån sin sparhorisont och sina specifika behov för att förstå vilken duration och ränterisk man vill ha i sin ränteportfölj.

Däremot kan det finnas andra anledningar att diversifiera som kopplar till behovet av likviditet. Att man vill kunna köpa och sälja sig ur en position om man behöver ta ut pengarna.

Då kan det finnas ett behov av diversifiering i olika durationer i flera olika statsobligationer, och kanske också att lägga till snarlika räntor som exempelvis bostadsobligationer, som rör sig väldigt likt statsobligationer med en högre likviditet. Så räntemarknaden har likheter och olikheter mot aktiemarknaden, skulle jag säga.

Caroline: Det här med statsobligationer… Man blir ju ibland chockad när man hör hur mycket skulder exempelvis USA har. Ändå räknar man USA som ett säkert land att låna ut pengar till?

Oscar: Jag har inte koll på de exakta siffrorna men det har väl pratats om att visa ratinginstitut funderat på en nedgradering av USA:s kreditbetyg från det högsta betyget. Det har kanske redan gjorts vid något tillfälle, men generellt räknar man USA som ett extremt säkert land att låna ut pengar till.

De problemen man har sett har varit associerade med de administrativa och politiska konsekvenserna av att höja de här budgettaken. Men det finns inte så jättemånga som ifrågasätter USA:s förmåga att betala sina skulder över tid. Givet at man får ordning på administrationen kring det.

Men återigen; Man ska inte ta någonting för givet, och svarta svanar har dykt upp på andra ställen i världen där man inte alls förutsett dem.

Resonemang kring ränteportfölj konstruktion

Jan: Skulle du inte kunna resonera väldigt grovt kring det vi pratade om innan om hur man konstruerar sin räntedel förhållande till aktiedelen i portföljen beroende på om målet är att maxa avkastningen eller ha räntedelen mer som en krockkudde? Detta är ju för nördarna som egentligen inte använder er!

Oscar: Vilka pratar vi om då? Jag förstår inte vad du menar. 😂 Nej, men det är ju jätteintressant och det finns ju många som tycker det ränteportföljer är spännande och roliga att hålla på med, och det har jag full respekt för.

Jan: Ja vi har ju en tråd med 300+ inlägg om det!

Oscar: Ska jag vara helt ärligt hade jag nog också velat lägga en hel del av min fritid på konstruktionen av ränteportföljer hemma om kvällarna, om jag inte gjorde det här på heltid! Men vi har ju kommit tillbaka till det flera gånger och det beror såklart på syftet med portföljen.

Jan: Om man vill ha ett komplement? En krockkudde?

Oscar: Om krockkudden är i förhållande till aktier skulle jag titta på hur aktieportföljen ser ut. Är den global? Troligtvis, om den ligger i linje med forskningen. Då kanske man ska ha ett visst mått av globala räntor, då globala räntor kommer ha en bättre möjlighet att agera krockkudde mot globala aktier, jämfört med vad svenska räntor skulle vara.

Sen är ju inte Sverige ett isolerat land utan vi lever i en väldigt europeisk miljö. Vi är också väldigt influerade av USA. Så man behöver inte nödvändigtvis gå 100% globalt om man inte hittar valutasäkrade räntefonder, utan man kan gå mer mot statsobligationer.

Men då vill man ju ha durationsrisken för att få ett komplement. Så man har en möjlighet att ta risk och tjäna pengar på att räntan sänks för att stimulera ekonomin. Men kanske förlora pengar om räntedelen höjs då. Det skulle kunna fungera tillsammans med aktier i det scenariot.

Längre räntor om man har globala aktier

Jan: Så lite längre räntefonder om man vill ha ett komplement till globala aktier?

Oscar: Ja. Om man sedan tittar på en ränteportfölj med hög riskjusterad avkastning eller Sharpekvot, då vill man hitta flera tillgångsslag som kan samverka ihop med aktierna. Då skulle man även vilja ha ett visst mått av kreditrisk i sin ränteportfölj.

Kanske räntor med mellanlånga durationer ihop med obligationer i tillväxtmarknader, samt realränteobligationer, företagsobligationer etc. För att få flera tillgångsslag som samverkar för en god riskjusterad avkastning i en portfölj över lång tid.

Vill man ha en strikt kapitalbevarande strategi skulle man vikta ner alla risktyper i portföljen. Man skulle minimera andelen aktier, ränterisken och kreditrisken. Då handlar det om korta statsobligationer, som ändå tenderar att ge någon form av real avkastning över tid.

Jan: Jag brukar ju ibland säga att om man vunnit det ekonomiska spelet och är ekonomiskt fri eller liknande, hur ska man då tänka om man vill kunna bevara kapitalet och bara leva på avkastningen?

Oscar: Det är en intressant fråga. Jag upplever att det finns en diskrepans mellan akademin och hur vissa tänker rent praktiskt kring det här. Inom akademin brukar man prata om en 60/40-portfölj eller att man kanske ska övervikta räntor i ett sådant scenario för en bra balans.

Medan många privatpersoner som lever såhär konstruerar en allvädersportfölj som ska ha förutsättningar att generera avkastning i många olika miljöer. För det är ju i slutändan det man vill ha. Man har inget behov av att maximera avkastningen över tid men man vill vara säker på att man har tillräckligt med pengar för att åtminstone köpa mat.

För man kan inte bortse från de grundläggande utgifterna även det där året då portföljen går back. Även då måste man äta och bo någonstans, och då vill man ha en portfölj som har möjlighet till avkastning varje år.

Där tror jag starkt på att hitta väldigt många olika tillgångsslag med en naturligt positiv förväntad avkastning, som kan genereras i olika klimat.

Men sen är det svårt för privatpersoner i det avseendet för det är svårt att få tillgång till vissa typ av infrastrukturprojekt som exempelvis fastighetsprojekt, som kan vara en komponent i en sådan portfölj. Då kanske det är bättre att titta på andra typer av tillgångar.

En klassisk allvädersportfölj blandar in råvaror och guld till exempel. Det skulle kunna vara något för den typen av investerare att titta på. Men då tycker jag att man ska göra hemläxan väldigt noga och förstå vad det är man investerar i. Hur kontrakten fungerar, förknippade kostnader med att äga guld över tid etc.

Så att man inte hittat ett koncept på internet och bara tycker det låter bra. Man ska vara ganska intresserad och förstå det här om man ska titta på produkter som skapar avkastning med hjälp av derivat.

Jan: Fnorrbart hade faktiskt den frågan, så ära den som äras bör.

Aktivt val att bara investera i placeringar med naturlig avkastning

Men ni på Lysa har ju gjort ett strategiskt beslut som innebär att ni bara investerar i produkter med naturlig avkastning, Kan du inte förklara vad det betyder för den som hör det här för första gången, och hur det skiljer sig från andra produkter?

Oscar: Absolut. Det handlar framför allt om de breda kategorierna, aktier och räntor. Aktier ger naturlig avkastning såtillvida att man får utdelningar över tid som aktieägare. Räntor ger naturlig avkastning i den mån att man får räntebetalningar över tid som ägare av en obligation.

Sen finns det samma typer av naturlig avkastning i exempelvis hyresfastigheter, där man som ägare för hyresinbetalningar över tid. Så det har ju också en möjlighet till naturlig avkastning.

På samma sätt kan en skogsfastighet ge naturlig avkastning när man avverkar och säljer skog över tid som inte nödvändigtvis medför kostnader. Sen finns det en massa underhållskostnader med skogsfastigheter, såklart. Men tanken är ju att man ska kunna få ut lite mer av skogen än underhållskostnaden.

Däremot finns det ju tillgångsslag som inte ger en naturlig avkastning…

Jan: Guld, till exempel!

Oscar: Ja till exempel guld. Eller valutor för den delen. Tillgångar som kostar att spara över tid. Man kan investera i konst, vin och andra tillgångar som faktiskt har levererat en värdeuppgång historiskt. Men som inte har ett naturligt kassaflöde som tickar in. Det är en annan typ av investeringsobjekt.

Jan: Varför har ni gjort valet att bara investera i tillgångar med naturlig avkastning?

Oscar: Dels på grund av tillgången och kostnaden för att investera i aktier och räntor. Man kan investera i aktier och räntor till en låg kostnad på ett diversifierat sätt, och det är även regulatoriskt säkert.

Nu vet jag att man skulle kunna titta på kontrakt för exempelvis guld. Men då ska man hitta ett format som passar. Vi är inte där att vi känner oss bekväma med det formatet. Men ur ett regulatoriskt säkert och kostnadseffektivt sätt att investera är det aktier och räntor som ger den absolut bästa möjligheten.

Skulle det vara så att man på motsvarande sätt skulle kunna investera i fastigheter eller skog skulle vi såklart vilja titta på det. Men i dagsläget är det mycket svårare.

Traditionell förvaltning / försäkring har andra möjligheter

Jan: Jag tänker att det brukar väl dyka upp i tradliv-lösningar?

Caroline: Tradliv?

Jan: Ja exempelvis Skandia eller Folksam som garanterar en pension exempelvis 30 år i framtiden, där de garanterar 2-3% avkastning på insatt kapital. Sen köper de infrastrukturprojekt eller lånar ut pengarna.

Oscar: Det är väldigt intressant i ett pensionssammanhang. Då har man en komponent som vi inte har på Lysa. Det är inlåsningen och den riktigt långa tidshorisonten. Våra kunder svarar ju på hur långa deras tidshorisonter är, men vi vill samtidigt erbjuda friheten att ta ut pengarna dagen efter om behovet skulle uppstå på grund av en skada, renovering eller liknande.

Men pensionspengarna kan man inte bara använda här och nu. De sitter inlåsta väldigt länge och då har man helt andra möjligheter att investera i infrastrukturprojekt eller andra typer av obligationer och illikvida aktier som inte handlas över börsen. Men som också är tillgångsslag man skulle vilja ha exponering mot.

Jan: Det tycker jag är spännande. Det låter nästan som att vi pratar lite mer som Yale och Stanford om de här här endowment-strategierna som Swensen talat om. Typ att en av de största skogsägarna i USA tydligen är universitet. Då blir man fundersam… Men det är ju just att de har en nästan evig sparhorisont.

Då kan de köpa en skog för att den ger avkastning om 100 år, och universitetet kommer ha studenter om 100 år.

Oscar: Visst är det så. Har man en väldigt lång sparhorisont med ett annorlunda syfte med sin investering kan det ge en viss förutsägbarhet i avkastningen varje år. Där tror jag att Lysas kunder och sparare i allmänhet snarare har syftet att maximera avkastningen över tid.

Men kombinationen av de två gör det möjligt att investera långsiktigt. Sen ska man inte ta det till extremerna. Jag tillbringade ganska mycket tid på Visingsö på somrarna, och där var det någon kung som för länge sedan planterade tusentals ekar att bygga skepp av. När ekarna väl stod klara så byggde man skepp av stål…

Caroline: Men det är en fin skog nu?

Oscar: Det är en jättefin skog idag! Men kanske inte med samma användningsområde.

Caroline: Man tänkte verkligen långsiktigt. Vad fint ändå!

Oscar: Ja det var ju jättebra!

Kan man som privatperson köpa obligationer i Sverige

Jan: Vi tar några korta frågor från JFB. En duktig profil på forumet. Han skriver såhär:

I Sverige kan vi inte köpa statsobligationer som privatpersoner. I USA får man det, dock till ett visst maxbelopp.

Jag tänker; Får vi verkligen inte det som privatpersoner? Det fanns väl obligationer förr?

Oscar: Premieobligationer fanns förr i tiden. Men jag håller nog med JFB där. Det är svårt som privatperson idag. Jag tror man kan göra det men med en rätt hög insättning som minimum. De säljs ofta i block om 100 miljoner eller liknande.

Har man 100 miljoner till övers för räntepapper är det kanske aktuellt. Men jag tror att vi var inne på det i föregående avsnitt att ett sparkonto med insättningsgaranti i praktiken är en väldigt kort statsobligation.

I det avseendet kan man ju köpa statsobligationer som privatperson i Sverige också. Men inte på samma sätt som i USA eller köpa en statsobligation från Riksgälden.

Jan: Han skriver också att han har svårt att hitta transparent information om durationen i räntepapper. Man kanske har landat i målsättningen att man vill äga räntepapper med en duration på 2-8 år, men fördelningen på papper i betyg och duration är svår att hitta. Så han efterfrågar tips på var man kan hitta den informationen.

Oscar: Jag håller med, det är svårt. Alla som förvaltar och köper obligationer direkt håller stenkoll på det här . Men det finns inga regulatoriska krav på att redovisa den informationen. Det görs frivilligt vid intresse.

De allra flesta fondbolag rapporterar dessa siffror i sina månadsrapporter. Det måste man leta lite på hemsidorna för att hitta. Men det går oftast att hitta en siffra på månadsbasis för vad den aktuella durationen i en viss portfölj är. Men det finns undantag med fondbolag som inte publicerar det.

Vissa är jätteduktiga på att skicka informationen till Morningstar men det hör inte till vanligheterna då det inte alltid efterfrågas av kunderna. Det enda tipset jag kan ge är att gå in på fondbolagens webbsidor och leta i eventuella månadsrapporter i det fall att de existerar.

Jan: Ibland upplever jag att man faktiskt kan mejla fondförvaltaren om det här.

Jag kommer ihåg att jag mejlade Spiltans räntefond och fick vad man kallar en räntekänslighetstabell. Dvs hur innehaven påverkas om styrräntan höjs en procentenhet exempelvis. Att den skulle falla de följande 6 månaderna och sedan öka i värde, då man hunnit rotera ut de befintliga lånen under den tiden.

Oscar: Det är jättebra. Jag tror att de flesta fondförvaltare är schyssta och delar med sig av sina siffror. Sen finns det regulatoriska krav på likabehandlingsprinciper. Man får inte ge enskilda kunder information om den inte ges ut till alla andra kunder. Den informationen som är offentlig tror jag alla fondförvaltare är glada att dela med sig av.

Jan: Precis, “Äntligen hör någon av sig!”

Varför flera liknande svenska obligationsfonder?

Vi tar en fråga från Aether:

Varför har ni flera svenska obligationsfonder som utgår från snarlika fondbestämmelser?

Oscar: Då är vi tillbaka i den regulatoriska floran och faunan. Som värdepappersfond finns det av godo massa begränsningar och krav på hur man får investera. Att man inte ska ta onödiga risker eller koncentrera sig för mycket.

En av de begränsningarna är att en enskild fond vi investerar i bara får utgöra 20% av portföljen. Sen behöver vi lite spelrum där så att inte en marknadsrörelse gör att man trillar över den gränsen. Så vi brukar säga att någonstans mellan 15-18% är max.

Vill man ha ett tillgångsslag som utgör en större del av portföljen än 15-18% måste man fördela det över flera fonder. Vi gör det både på räntesidan med Öhman Obligationsfond och Storebrand Obligation där båda innehåller mycket statsobligationer.

Vi gör det även på aktiesidan där vi har flera olika börshandlade fonder (ETF) för att representera USA. För vi kan inte bara äga en enda ETF då den skulle bli en för stor andel av portföljen.

Jan: Vi tar en fråga från Birger.

Ränteportföljen borde anpassa sig efter sparhorisont

Då är vi tillbaka på syftet med räntefonder i en portfölj med liknande funderingar. Han säger exempelvis att Avanza har lösningar för en kort sparhorisont med låg risk där man får mer korta räntor. Sen förändras sammansättningen beroende på spahorisonten som vi pratade om tidigare.

Är det något som skulle vara möjligt för er på Lysa också? Att om jag har angett att jag har tio år i sparhorisont så får jag en lite annan ränteportfölj än om jag skulle ange att jag har en sparhorisont på tre år?

Oscar: Absolut. Det är något vi tycker är väldigt intressant. Delvis är det en resursfråga för oss och en prioriteringsfråga. Vi såg behovet av ett sparkonto som något högre prioriterat där. Så vi jobbade hårt med att att komplettera våra tjänster med ett sparkonto, vilket är att gå hela vägen på den skalan åt det ena hållet.

Man kan komplettera sparkontot med räntor och aktier. Men en naturlig förlängning i framtiden skulle vara att dela upp räntedelen. Nu har vi vuxit tillräckligt mycket för att kanske ha två olika ränteportföljer med olika profiler.

Mer kreditrisk och ränterisk i den ena, mindre i den andra. Just för att kunna matcha sparhorisonten i lämplighetsprövningen.

60 % av kunderna på LYSA har 100 % aktier

Jan: Vad är den genomsnittliga sparhorisonten på Lysa?

Oscar: Den är svår att svara på för har vi problematiken men skillnaden på snittet och medianen. Jag skulle gissa att den genomsnittliga sparhorisonten är någonstans runt 7-8 år. Men det är en väldigt stor andel av våra kunder som har 100% aktier, vilket indikerar en sparhorisont över 15 år eller åtminstone 10 år.

Så den är svår att besvara men jag vet att ungefär 65-70% av kunderna har något konto med 100% aktier. Sen är det en skala däremellan.

Jan: Här kommer ännu en nördfråga. Du brukar ju dela med dig av ett Excelblad som jag får experimentera med. Då såg jag att Lysas aktiedel gick -8% på helåret 2022. Men om man tar bort exponeringen mot Sverige var nedgången endast -5,5%. Det var ju betydligt mindre än i princip vilken global indexfond som helst.

Nu kan man ju inte exkludera Sverige i eran aktieportfölj; Men hur kommer det här sig?

Oscar: Det finns lite olika svar på det. Jag tror att Lysa Aktier C ofta jämförs mot vad man kallar en global indexfond, vilket egentligen är en fond som investerar i storbolag i utvecklade marknader.

År 2022 var ju exempelvis Latinamerika en av få regioner som gick mot strömmen med ungefär 20% avkastning. Genom att Lysa har en liten exponering mot utvecklingsmarknader och mindre bolag fick vi därmed en lite annorlunda avkastningsprofil än många globalfonder.

Den stora skillnaden mellan globalfonder utomlands och i Sverige är ju också att valutaeffekten har så stor effekt för oss när SEK har försvagats så kraftigt mot USD. Men det det är väl de två komponenterna som bidrar mest.

Sen är det jättesvårt när man inte vet vilken fond man jämför med. Det finns ju väldigt många fonder med hållbarhetsfilter som kan ha påverkat positivt eller negativt under 2022. Man måste nästan grotta sig ner i detaljerna för att förstå det där men det brukar vara de tre aspekterna som gör att det skiljer i avkastning.

Hållbarhet, ESG och räntefonder

Jan: Vi har inte pratat så mycket om hållbarhet eller ESG. Ni har ju ett alternativ i form av en extra hållbar portfölj. Hur appliceras det på räntor och hur ska man tänka kring hållbarhet och ESG i relation till räntor?

Oscar: Jag har längtat efter den frågan! När vi pratar om olika typer av obligationer finns det något som kallas gröna obligationer. Men det kan vi komma in på lite senare. Jag kan först börja berätta lite om hur vi jobbar med det här.

Precis som du nämner har vi ett brett respektive ett hållbart erbjudande. Det hållbara på aktiesidan blir ganska enkelt att förklara. Det handlar om exkludering av ett visst antal branscher och bolag som bryter mot internationella normer. Det gör man i den breda inriktningen också, såklart. Men det hållbara alternativet har en mer långtgående exkluderingslista.

Sen viktar man bolagen efter ett ESG-betyg från MSCI och tar bort de 25% sämsta så man får övervikt mot de 75% bästa. Sen vet jag att exempelvis Öhman i vår hållbara, svenska aktiedel jobbar väldigt mycket med påverkan också för att jobba aktivt med bolagen. Ganska enkelt på aktiesidan, alltså.

På räntesidan använder man samma typ av universum. Här handlar det inte om att exkludera eftersom man inte följer ett index på samma sätt. Men på samma sätt investerar man inte i den typen av branscher. Man hämtar in exakt samma typ av ESG-betyg och utvärderar bolagen väldigt kraftigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Man premierar alltså bolag som har ett bra hållbarhetsarbete och är i framkant på hållbarhetssidan.

Där har man också en möjlighet som obligationsinnehavare att påverka bolagen. Det är liknande med aktier men där ser det något annorlunda ut. För man kan ju förhandla när det gäller obligationer på ett sätt också. Sen finns det mer specifika regler för just obligationer.

Gröna obligationer

Jan: Du tänker på de här gröna obligationerna?

Oscar: Ja, de gröna obligationerna. Det är en specifik typ av obligation där man lånar ut till projekt som är öronmärkt gröna. De ska ha vissa klimat- eller miljöfrämjande egenskaper. Eller leva upp till vissa krav på hur projektet genomförs för att få klassas som grönt. Nu investerar vi inte i en grön obligationsfond i dagsläget, men vi tittar på att göra det i framtiden.

En viktig del att ha med sig är att ränterisken ofta är högre i den typer av obligationer än andra. Det beror på att gröna projekt lutar lite mer åt det långsiktiga hållet än andra typer av investeringar. De tenderar att ha längre duration helt enkelt och det måste man ha med sig. Vi tittar på att kanske komplettera med gröna obligationsfonder i framtiden men de måste passa in i mixen.

Caroline: Men hur brukar gröna obligationer gå i förhållande till konventionella?

Oscar: Det är en viss skillnad i avkastningskrav mellan dem. Så man kan få lite mindre betalt som investerare för gröna obligationer. Men det tenderar att variera över tid. Sen är frågan hur det fungerar om ett bolag står inför två olika projekt, ett grönt och ett brunt.

Kommer det vara obligationen och kostnaden för att låna som avgör vilket projekt man kommer genomföra? Kommer man genomför båda projekten? Eller kommer det vara avkastningspotentialen för respektive projekt som styr vad man väljer att göra?

Man ska vara försiktig med det. Det finns säkert en risk att det är bolag som ändå hade kunnat finansiera sig, men som ställer ut gröna obligationer och inte gör något aktivt hållbarhetsarbete ändå. Men vi kommer se mycket mer reglering inom det här området de kommande åren. Det ser vi fram emot och följer noga för att se om det finns möjligheter att hitta bra produkter.

Jan: Om vi tittar på erat breda erbjudande för aktier som jag kan bäst har ni mellan 8000-9000 bolag tror jag. Medan det hållbara alternativet för aktier drar ner det antalet till ungefär 900. Det är ju en ganska stor skillnad. Är det samma skillnad i den hållbara räntedelen?

Oscar: Exakt. Det är på ett motsvarande sätt för räntedelen. Det är nog ännu mer accentuerat i den hållbara delen. Nu är det dock förmodligen runt 1200 bolag på den hållbara aktiedelen där. Men på räntesidan är det lite svårare då det kan vara väldigt många enskilda obligationer i en fond. Men vi försöker räkna på det för att se lite mer exakt hur det ser ut.

Om man kokar ner det till antalet stater och företag blir det kanske en mer rättvisande bild. Men jag vet att antalet enskilda obligationer är fler på räntesidan än antalet enskilda aktier på aktiesidan. Men det kokar ner till väsentligt färre obligationer i den hållbara ränteportföljen. Det rör sig om kanske 100-200 obligationer eller liknande i den hållbara ränteportföljen.

FRN-fonder (kreditrisk utan ränterisk)

Jan: Nu har vi faktiskt gått igenom alla frågor från forumet på räntesidan. Men är det någon fråga eller fundering som egentligen borde ha ställts?

Oscar: Nu fick jag ju ändå nämna gröna obligationer så det känns bra. Sen har jag läst igenom lite olika trådar på forumet och jag tycker det är viktigt att ha med sig de två olika risktyperna för obligationer, ränterisk och kreditrisk.

Jag tycker exempelvis att kreditfonder/företagsobligationsfonder kanske fick lite väl oförtjänt negativ fokus i någon tråd jag läste. Jag tycker de kan vara intressanta. Det är ett tillgångsslag som genererar avkastning men som inte är perfekt korrelerad med varken aktier eller andra räntepapper. Så det kan vara ett intressant komplement.

Det vi inte har pratat om är FRN-fonder, som i princip är flytande företagsobligationer på den svenska räntemarknaden där räntan uppdateras en gång i kvartalet. Det gör att man i princip tar kreditrisk utan ränterisk vilket gör tillgångsslaget extra intressant ur det perspektivet. Man kan ta kreditrisken men inte bli exponerad mot räntan.

Jan: Har ni sådana i Lysas ränteportföljer?

Oscar: I dagsläget har vi inte det men vi tittar även på det. Vi har redan fått in tillräcklig kreditrisk i andra delar så vi har inte bedömt det än. Vi tittar snarare på om det går att öka durationen något. FRN-fonder skulle ju snarare minska durationen så i dagsläget har vi inte det. Men det kan komma i en annan konstellation i framtiden.

Jan: Hur ser det ut på kontoret när ni har de här diskussionerna? Sitter ni med Excel uppe och så kommer någon med idéer? För jag vet att ni har haft externa rådgivare och professorer som varit med. Hur ser det ut bakom kulisserna? Är det post-it-lappar på väggen?

Oscar: Jag tror det är ganska spot on! Vi har ett antal whiteboards där vi försöker visualisera saker men mycket av arbetet sker ju i Excel, där vi jämför olika typer av fonder och ställer upp olika portföljer och scenarier.

Vad händer om man lägger till eller tar bort den här komponenten? Hur skulle den här fonden kunna komplettera? Vad är de förknippade kostnaderna med det? Både engångskostnader och de löpande kostnaderna?

Ibland är det ganska livliga diskussioner, och jag har tur att jag har kollegor som precis som jag gillar att sitta på kontoret. Så vi är ofta inne och snackar med varandra om de här sakerna.

Eventuellt tillägg av tillväxtmarknadsskuld i framtiden

Jan: Vad har varit den mest livliga diskussionen? Är det om guld?

Oscar: Nej där har vi konsensus skulle jag säga.

Caroline: Det kan man tänka sig!

Oscar: Men när det gäller exempelvis Emerging Market Debt, alltså att investera en liten del i utecklingsmarknader på räntesidan eller i gröna obligationer, där har vi lite olika tankar och åsikter som vädras och funderas kring.

Jan: För mig är ju era ränteportföljer en av de grejerna som folk underskattat med Lysa och nu är jag ju spänd på att få revansch och att det äntligen går bra för era portföljer! Vad skulle du önska att fler visste om Lysa? Ett guldkorn eller ett sorgebarn som inte får uppmärksamhet och som vi skulle kunna kasta ljus på?

Oscar: Oj, vilken bra fråga! Just nu så vill jag slå ett slag för vårt sparkonto som är en jättebra produkt och som kommer bli bättre över tid. Vi har ganska mycket spännande på gång där.

Sen önskar jag såklart att fler kunder var medvetna om oss som ett realistiskt alternativ. Både i Sverige men framförallt i de marknaderna vi försöker slå oss in på som Danmark, Finland och Tyskland. Man ska ha med sig att det blir en skaleffekt här.

Desto fler kunder vi får, desto bättre kan vi prissätta, och desto effektivare blir vi. Så det kommer sänka kostnaderna över tid. Jag hoppas fler hittar till oss!

Jan: Bra! Vi brukar ha två avslutande frågor. Vi börjar med: “Sämsta rådet i finansbranschen du har hört?”

Oscar: Efter 2022 års totala haveri på kryptomarknaden så måste man nästan säga någonting om kryptotåget, och hur vissa tänker sig att det ska revolutionera världen.

Det kanske det gör på väldigt lång sikt men jag har väldigt svårt att se att vi kommer ha ett annat ekonomiskt system de kommande tio åren bara för att vi har en kryptovaluta med ifrågasatt användningsområde.

Caroline: Det ska bli spännande att se vad som händer med krypto. Det känns som att vi är i början på någonting som vi inte fattar vad det kan bli.

Jan: Eller så är vi i slutet av någonting!

Caroline: Men din andra fråga då? För jag har också en fråga sen.

Jan: Jag måste bara kommentera det här med krypto. Vi har haft massor av fel i de här femton åren på det. Men jag är nöjd med att vi rekommenderade att hålla sig borta från det redan 2017.

Och vet du vad, jag har nog inte skicka det här till dig, Oscar. Men jag gjorde jämförelse och det finns en tråd på forumet som heter något i stil med “Missade du X för fem år sedan?”

Det är roligt för en global indexfond som exempelvis Länsförsäkringar Global var förbi nu om man hade köpt den istället för krypto år 2018. Det var det klassiska. Jättemycket upp och jättemycket ner för krypto!

Oscar: Man ser ju de återkommande mönstren. Det var Fingerprint för några år sedan, och det har funnits andra exempel.

Jan: Northland resources år 2010! Men jag tänker såhär Oscar att vi kanske börjar bli gubbar? Gammal är äldst!

Caroline: Nej det tror jag inte men man har ju varit med ett tag. Då ser man sådant här även om man inte är gubbe för den sakens skull.

Jan: Det är sant!

Oscar: Det kanske är så att ambitionsnivåerna har förändrats något. De här drömmarna om tusentals procent i avkastning kanske inte biter så hårt efter att man varit med några år och sett riskerna med det.

Caroline: Ja men precis! Men jag tänkte att jag skulle vilja fråga någon i finansbranschen det här. För vi brukar prata om att vi har Lysa som bas. Sen har vi en lekhink/lärohink. Där vi kan placera alternativa investeringar om man vill lära sig om någonting exempelvis. Har du själv något liknande, Oscar?

Någonting du tycker är jättekul att investera i? Kanske kaffe, konst, skog eller fastigheter etc? Eller känner du kollegor som har något liknande?

Oscar: Ja det har jag säkert. Nu tror jag inte att jag kan hänga ut någon kollega sådär. Men jag har vänner som tänker precis så fast inom vin. De investerar en hel del i vin och tycker det är jätteroligt. Men jag tror att då är det mer ett intresse än en investering.

Ja jag tycker komponenter med lekhinken och finansiellt lärande är ett fantastiskt koncept, och ni gör helt rätt som pushar för det. Jag har själv inte det i min portfölj. För jag tycker att jag tillbringar så mycket tid när jag jobbar med det här!

Men jag är helt övertygad om att jag hade haft det om jag inte hade jobbat på Lysa utan jobbat med något helt annat. Jag tror också att när det är dags för min åttaåriga son att tänka mer på investeringar och sparande kan en lekhink vara bra för att förstå olika bolag. För att sätta sig in i hur bolag skapar aktieägarvärde och intäkter.

Så jag tycker det är ett jättebra koncept att ha en liten lekhink om det är 5-10% av portföljen.

Caroline: Exakt så har vi för vår elvaåring. Det är ju bara lekhink för hennes del och hela hennes innehav är ju en lekhink!

Jan: Hon hade ju bara tillväxtaktier. Det var ju exempelvis mycket Netflix och Amazon. Så vi har haft bra samtal nu på grund av det. Att man kan titta på hur mycket pengar som först tjänades och sen förlorades på kort tid.

Så nu när vi skulle äta glass tyckte hon jag skulle betala för hon han förlorat så mycket i aktier! Det är lite roligt!

Tips på boken purple cow

Har du läst någon bra bok på sistone, Oscar?

Oscar: Ja, ni fick ju vinka till min kollega Noak innan vi satte igång, och han tipsade om en bok som hette Purple Cow. Det handlar om en ny era av marknadsföring även om den har ett par år på nacken. Det är en kort, lättläst bok som jag tyckte var väldigt givande. Det handlar om någonting som jag tillbringar väldigt lite tid att tänka på dagligdags. Men som lärde mig väldigt mycket.

Jan: Var det inte den som Patrik delade ut som obligatorisk läsning?

Oscar: Ja, på rekommendation från Noak så blev det bokklubb på jobbet! Det var superbra.

Jan: Oscar, ett fantastiskt stort tack för att du tål mod att hänga här med oss i två timmar. Tänk, Caroline, att man kan prata två timmar om räntor och egentligen känna att det finns mer att prata om!

Oscar: Absolut!

Jan: Men jag vet ju också att har man frågor specifikt så kan man ju höra av sig till er kundtjänst. Ni svarar både på Facebook, i vårt forum och på andra ställen. Jag hoppas verkligen att du som har lyssnat också fått med dig att räntor är ett ganska bra tillgångsslag. Det är en del i en portfölj.

Investerar du hos Lysa så klappa dig själv på axeln. Då har du en bra ränteportfölj! Oskar, både för oss som har mycket av våra pengar hos er och för alla andra; Tack för det jobbet ni gör! Tack för att ni delar med er. Tack för att ni är transparenta och bidrar till att göra oss andra klokare också.

Oscar: Tack för förtroendet. Det har varit jätteroligt att vara med och jag hoppas att jag blir bjuden att återkomma någon gång.

Jan: Absolut! Tack så mycket!