Veckans avsnitt är ett samarbete med och reklam för LYSA. I dagens avsnitt intervjuar vi Oscar Björklund som är VD på Lysas fondbolag om räntor. Efter 2022 års ränteuppgång är räntor för första gången i spel för första gången på över 15 år. Fördelen med räntor är att de nu kan ge en god avkastning till en lägre risk än aktier och bör därmed vara en del av en balanserad portfölj.
En av mina stora insikter för ett par år sedan var att räntor – som vid första anblick ser ganska enkla ut – är betydlig mer komplexa än aktier. Det är därför jag vid olika tillfällen har framhållit Lysas ränteportfölj som bra. Det har dock ofta misstolkats som att bra är samma sak som bra avkastning och inte bra konstruerad.
Därför hjälper Oscar till med en introduktion kring räntor, där vi bland annat diskuterar:
- De två olika typerna av risk: ränterisk vs kreditrisk
- Vilken roll räntefonder har i en portfölj
- Räntor ger en liknande avkastning till lägre risk
- Olika typer av räntor – säkerställda, reala, företags- och statsräntor
- Räntor i olika valutor och valutasäkring
- Diversifiering av räntor i olika geografier (och övervikt mot Sverige)
- m.m.
Vi hoppas att du finner avsnittet intressant och blir lite klokare kring räntor. För det fina med LYSA är ju att man inte behöver göra någonting, utan allt sköter ju Oskar och hans team. För dig som vill nörda ännu lite mer så finns det tillhörande bonusavsnitt där han svarar på läsarfrågor och olika typer av räntor för olika typer av mer specifika sparmål (då Lysas räntedel är väldigt generell).
I bonusavsnittet tar vi avstamp i att den förväntade avkastningen på räntor i dagsläget (början av 2023) ligger på runt 4 %. Det är fyra gånger så högt som bara för 12 månader sedan och därmed är det rimligt att anse att räntor är i spel igen. Det syns även i följande graf som publicerades i Wall Street Journal häromveckan. Den visar fördelningen mellan aktier och räntor som man har behövt vid olika tidpunkter för att nå en förväntad avkastning om 6,5 %.
Fördelning som behövs för att få en förväntad avkastning om 6.5 % avkastning. Källa: WSJ och Blackrock.
I bonusavsnittet diskuterar vi inte bara LYSA:s räntedel utan även hur man kan tänka kring portföljkonstruktion av räntor. Något som varit ett väldigt engagerande ämne i forumet med flera hundra inlägg i tråden: ”Ränteportfölj 2023”.
Vi pratar även om ränteportfölj med syfte att vara: 1) en krockkudde, 2) att ha en hög riskjusterad avkastning (Sharpekvot) eller 3) att ha ett kapitalbevarande mål. Vi pratar även om FRN-fonder där man får kreditrisk utan ränterisk och inte minst om hållbara fonder.
Vi hoppas att du gillar dessa två avsnitt och att vi ses även nästa vecka. 
Hälsningar,
Jan, Caroline och Oscar så klart
PS. Om du gillar det du läser, använd gärna vår länk för att prova LYSA (annonslänk).
Du som är medlem på Patreon kan som vanligt se det utan reklam via denna länk - du bör även ha fått det som utskick via Patreon, med bildspel, mp3:a och hela paketet. Notera att du även då slipper reklamen i forumet som en bonus.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Bonusavsnittet med Oscar Björklund på LYSA
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 287.
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
RikaTillsammans 286
Jan: Varmt välkommen tillbaka, Oscar Björklund! Du är ju VD på Lysa Fonder AB, har en bakgrund som kvantanalytiker på Brummer & Partners, jobbat på iZettle, är civilingenjör och har också en kandidatexamen i ekonomi. Samt den som är ansvarig för en stor del av Lysas portföljer.
Oscar: Stort tack! Jättekul att att få vara här igen.
Jan: Jag har ju sett mycket fram emot det här avsnittet där vi ska prata om räntor och jag tänkte att du får förklara för den som bara snubblat in på avsnittet; Varför skulle du säga att det är viktigt med räntor? Varför ska man lyssna på oss idag?
Oscar: Jag tror ni har sammanfattat det rätt bra i tidigare avsnitt, att när man börjar investera så känns kanske räntor ganska lätt. Många har en relation till räntor i och med att man kanske har ett privatlån, bolån eller liknande, och aktier känns ganska svårt i jämförelse.
Men desto mer man gräver ner sig i den här världen av sparande och investeringar inser man att aktier kanske är ett lättare tillgångsslag, där det finns enkla koncept att följa och mycket empirisk forskning. Medan räntor tenderar att vara lite svårare när man kommer ner i det “nitty gritty”.
Jag tänker mig att en av anledningarna till att lyssna på oss idag skulle kunna vara att man får en inblick i den världen. Man lär sig lite mer om hur räntor kan komplettera aktier i en sparportfölj och kanske också förstå lite mer vad man faktiskt investerar i om man har räntor som komponent i sin portfölj.
Olika typer av räntor
Caroline: Jag blev lite förvirrad av det här begreppet “räntor”. För vi har ju som du säger ofta ett bolån med tillhörande ränta men sedan är det ju styrräntan man pratar om till vardags. Medan vi pratar om någonting annat i räntefonder.
Så det blir ju lite klurigt. Men kan du inte ta isär begreppen för oss, Oscar?
Oscar: Absolut. Du har helt rätt i att i jämförelsen med aktier, som är ägande i ett bolag, är räntor mycket svårare. För det det finns flera olika typer av räntor som man gärna klumpar ihop till ett begrepp.
Men ur ett investeringsperspektiv kan man väl säga att man i mångt och mycket pratar om statsobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer på den svenska räntemarknaden. Sedan finns det såklart varianter av dessa obligationer.
Men grundkonceptet är ju att man lånar ut pengar till en motpart och som kompensation för att låna ut pengar över en viss löptid så får man en räntebetalning, och det brukar man kalla kupong. Sen när obligationen löper ut får man tillbaka beloppet man lånat ut. Man kan ju exempelvis låna ut till en kompis direkt för en viss ränta.
Man kan givetvis ge det ett lån direkt till en kompis med en viss ränta. Men på räntemarknaden så brukar man ge lånet till staten eller ett bostadsinstitut som i sin tur lånar vidare pengarna som mellanhand till hundratals eller tusentals bostadsköpare eller exempelvis företag för olika typer av projekt eller finansiering av deras verksamheter.
Två typer av risk: ränte- och kreditrisk
Jan: Men det jag tycker är så roligt med räntor och som jag fann helt mind blowing när jag förstod det först är att att med aktier kan man ju tänka att det bästa företaget kommer ha en hög utveckling för sin aktiekurs. Men med räntor är det ju precis tvärtom!
Om vi tar ditt exempel med ett lån till kompisen jag litar mest på så behöver jag ju knappt ta ut någon ränta alls, då jag vet att jag sannolikt får tillbaka pengarna. Medan lånet till kompisen som har sämst återbetalningsförmåga är den jag vill ha mest säkerhet i, och därmed en högre räntesats.
Så med räntor är det ju ofta så att de lånen som är sämst ger bäst avkastning, vilket gör det lite klurigt.
Oscar: Här finns det två koncept inom räntor som jag tycker är viktiga att skilja på. Den ena är ju ränterisk. Där tar man risk på löptiden och vad som händer i ekonomin, alternativkostnaden. En obligation kan bli mer eller mindre värd beroende på vad andra obligationer prissätts till löpande.
Det vi pratar om innan är ju kreditrisken. Att låntagaren helt enkelt inte kan betala tillbaka varken kupong eller hela beloppet. Det är en annan typ av risk som är mer vanligt förekommande vid utlåning till företag. Stater, och i synnerhet den svenska, har ju ett väldigt högt kreditbetyg. Då brukar man inte prata om kreditrisken på samma sätt som med företag.
Jan: Vad kallade du den andra risken utöver kreditrisken?
Ränte- och durationsrisk
Oscar: Den brukar man kalla ränterisk eller durationsrisk. Det är ett svårare koncept som handlar om att det är en alternativkostnad med räntepapper när räntenivån i samhället kanske höjs, och då skulle man kunna låna ut samma pengar igen till någon annan med en högre ränta, men likvärdig kreditrisk.
Därför kan man ha förlorat pengar på sin obligation även om man vet att man kommer få tillbaka både kupong och nominal i slutändan.
Jan: Så man kan tänka sig att man exempelvis lånat ut en hundring till Kalle med 3 kronors ränta och sen får jag höra att Carro lånar ut till sina kompisar för 5 kronors ränta. Då inser man att lånet till Kalle blivit mindre värt i och med att jag skulle kunnat låna ut pengarna till 2 kronors högre ränta till Carros kompisar.
En grej jag gillar med Lysa är att alla utvärderar er på aktier men den hemliga fördelen ni har är att ni har en så bra ränteportfölj också. Då har jag ofta fått kritik för ränteportföljens prestanda hos er och inte själva konstruktionen i sig. Med tanke på förra avsnittet om att år 2022 var det sämsta avsnittet för räntor sedan franska revolutionen.
Men då kommer vi in på en av dagens frågor från Harvest som skriver såhär:
Vilken roll har egentligen räntefonder i en portfölj idag och kommer det förändras nu när ränteläget ligger lite högre?
Oscar: Det är en superbra fråga som består av flera komponenter. Om vi börjar med den andra delen så tycker jag absolut att räntors roll i en portfölj har förändrats i och med att ränteläget höjts. Det beror delvis på om man antar att den förväntade långsiktiga avkastningen på aktier fortfarande borde ligga mellan 6-8% eller vad man nu räknar med.
Kraftig ökning av den förväntade avkastningen
Förutsatt att den förväntade avkastningen är densamma nu som för ett år sedan har ju räntor som tillgångsslag blivit mycket intressantare. Om den förväntade avkastningen på räntor på 1 eller 2 års sikt är 4% årligen istället för exempelvis 0,5%.
Nu har vi ju gått från ett läge där den förväntade avkastningen har ökat kraftigt på räntor under det senaste året, samtidigt som räntefonder såklart har avkastat negativt under en period. Men nu blir ju det då mycket mer intressant att titta på räntor som ett komplement till aktier när man faktiskt kan investera en del av kapitalet i räntor och därmed sänka risken i portföljen.
Men kanske inte avkastningen så mycket som man gjorde tidigare. Den andra delen handlar väldigt mycket om vad man vill uppnå med sin portföljkonstruktion och sitt sparande. Det kanske vi kan gräva oss ner i lite mer i under avsnittets gång.
Jan: Det där är ju spännande. Jag prenumererar på Wall Street Journal och nu har de haft en serie där Goldman Sachs och Blackrock har haft en ganska offentlig diskussion om 60/40-portföljen. Då sa de att år 1999 behövde man 60% aktier och 40% räntor för att uppnå 6,5% årsavkastning. Medan år 2015 behövde man 80% aktier, 20% räntor, och nu år 2022 räcker det med 30% aktier och 70% räntor för samma förväntade avkastning.
Fördelning som behövs för att få en förväntad avkastning om 6.5 % avkastning. Källa: WSJ och Blackrock.
Så du kan alltså få samma avkastning men du kan få den med en majoritet räntor, och då blir avkastningen riskjusterat bättre.
Caroline: Ja det är min uppfattning också.
Därför är räntor en säkrare tillgång än aktier
Jan: Kan du förklara varför räntor är en säkrare tillgång än aktier, Oscar? Så kan vi hoppa tillbaka till detta sen.
Oscar: Här kommer vi ju till en del av komplexiteten med räntor som tillgångsslag. Traditionellt sett kan man ju se på säkerhet på olika sätt. Historiskt sett så har räntor haft lägre volatilitet än aktier, vilket är en av riskmåtten man kan använda för att beräkna risken för förlorat kapital i de fall man skulle behöva ta ut kapitalet vid en given tidpunkt.
Sen finns det andra komponenter till räntor än bara volatilitet. Till exempel att investerar man i ett företags aktier och det går i konkurs förlorar man ju hela sitt kapital. Lånar man å andra sidan ut pengar till ett företag och det går i konkurs så är man prioriterad i återbetalningsstrukturen i konkursboet, som ofta gör att man får tillbaka en del av kapitalet när bolagets tillgångar säljs av etc.
Det är ju en mindre slags risk man tar när man investerar i ett företag via lån och det återspeglas ju ofta i att man ofta får lägre avkastning än aktier. Det finns helt enkelt ett lägre avkastningskrav på att låna ut pengar än att investera direkt i ett företag.
Jan: Jag brukar tänka på det som att när en bank lånar ut ett bolån så tas ju fastigheten i pant och kan säljas långt innan låntagaren gått i fullständig, personlig konkurs. Säkerheten finns alltid där för banken.
Jag vet inte om följande var ifrån när jag pratade med någon hos er på Lysa, men det var någon som sa att yield to maturity ligger på nästan 4% idag. Det vill säga att om man bara äger lånet tills förfallodatum så kan man få nästan 4% årsavkastning. Det tyder ju på att att det här som Blackrock skrev om att en majoritet av sina tillgångar i aktier borde generera en näst intill aktielik avkastning framgent.
Jag investerade ju i princip bara i aktier hos er förra året men i år känner jag ju definitivt att aktier är tillbaka i spel av den anledningen! Man kan ju börja lägga tillbaka pengar i 60/40-portföljen där man ändå får en krockkudde, för nu fungerar den. Till skillnad mot förra året!
Caroline: Hur mycket ska man behöva hålla på och mecka med det där? Man vill ju bara luta sig tillbaka med den portföljen man har valt?
Räntor i form av krockkudde fungerar nu igen
Jan: Om vi börjar där, Oscar. Håller du med om resonemanget att krockkudden har börjat fungera igen?
Oscar: Absolut. Räntor är definitivt tillbaka i spel i den mån att det är en högre förväntad avkastning än för ett år sedan.
Sen ska man vara tydlig med att även om den förväntade avkastningen har gått upp på grund av höjd styrränta av Riksbanken så finns det ju en möjlighet eller risk att Riksbanken fortsätter höja, och vi ser ytterligare nedgångar i räntor under en period till.
Men det motverkas ju samtidigt av att den förväntade avkastningen då stiger ännu mer än vad den redan gjort. Så med ett fortsatt långsiktigt månadssparande kommer det här visa sig fungera över tid. Att försöka tajma det här och hoppa på räntor vid rätt läge för att sedan hoppa av är inte att rekommendera och är mycket svårare, såklart.
Jan: Där finns det en amerikansk studie man gjort på före detta centralbankschefer, där de fått förutsäga räntebeslut. Då är det ju så att när centralbanken har ett möte finns ju bara tre utfall. Antingen lämnas räntan oförändrad, höjd eller sänkt.
Chansar man har man ju alltså 33% rätt. Men det här professorerna och före detta medlemmarna i centralbanken hade bara 18% rätt! Så det är jättesvårt. Det är ännu svårare att förutsäga styrräntan än att förutsäga aktier.
Men Caroline, jag tänkte jag skulle återkoppla till din fråga om varför man skulle hålla på med reallokering av tillgångsslagen i portföljen som jag pratade om innan. För sparande via Lysa är ju faktiskt enkelt just för att man kan sätta en allokering och sedan glömma det i 10 år.
Då brukar jag säga som så att är sin sparhorisont 0-2 år ska man använda bankkonto med insättningsgaranti för sitt kapital. Har man å andra sidan en sparohorisont på på mer än 10 år, ja då kanske man lika gärna borde ligga i 100% aktier.
Ligger man sedan i spannet 3-9 år, en “vet-inte-horisont”, då brukar jag förespråkar 50/50 mellan aktier och räntor. Alltså ganska nära den traditionella 60/40-portföljen. Håller du med om de tumreglerna, Oscar?
Tumregeln för fördelning av aktier / räntor
Oscar: Jo men jag tycker det är rätt bra tumregler. De lirar också mycket med andras rekommendationer att pengar som ska användas inom 10 år bör ha högre allokering mot räntor ju kortare horisonten är.
Sen handlar det om syftet med sparande. Jag tror väldigt många säger sig spara på väldigt lång sikt, men där det ändå finns en risk att man behöver använda pengarna tidigare än tänkt. Så sparhorisonten kan vara 20-30 år, men dyker möjligheten upp att köpa ett hus eller investera pengarna på ett annat sätt kanske de kommer användas inom 5-7 år.
Då finns det kanske ändå en anledning att överväga andra komponenter som räntor i portföljen för att sänka risken och sova lite bättre om natten. Om det är så att man inte kan hantera stora svängningar psykiskt eller att den där risken finns att man skulle kunna behöva pengarna tidigare än tänkt under en tid då aktier går väldigt dåligt.
Caroline: Du sa att det finns andra som håller med resonemangen med de olika sparhorisonterna. Vem eller vilka tänker du på då? Är det inom forskningen eller vissa institutioner?
Jan: Jag skulle säga att det är en klassisk tumregel i finansbranschen.
Caroline: Ja men exakt var kommer den ifrån?
Jan: Det är som att fråga var en klyscha kommer ifrån.
Oscar: Exakt. Det är mer åt tumregelhållet än befäst i någon faktisk forskning kring just exakt hur man ska lägga upp olika sparhorisonter.
Jan: Jag tror det jag snappat upp är att ungefär 10% i aktier per års sparhorisont just för att volatiliteten minskar så mycket över tid.
Oscar: Precis som med förvalsalternativet i Premiepensionen, AP7 Såfa, viktar ner andelen i aktier och ökar räntedelen de sista åren inför pension.
Jan: Ett kort sidospår bara som du nämnde och som jag finner jätteintressant är ju det här med att man tror sig ha en lång sparhorisont, men där mycket kan hända längs med den tänkta sparhorisonten. Det är roligt för medlemmen Jonathan Stolzenberg på forumet SMS:ade mig om att han läste på forumet och ville diskutera risken med långsiktigt sparande. För han sa så att tänk om din 20-åriga sparhorisont blir 20 timmar på grund av ett sjukdomsbesked, en skillsmässa eller att du blir arbetslös etc. Så man verkligen behöver sitt kapital på direkten!
Vilka är fördelarna med en räntefond framför ett sparkonto?
Vi har två frågor till. Här en från Isak Fredriksson som skriver såhär;
Varför ska man ha pengar i räntor hos Lysa istället för ett bankkonto med insättningsgaranti?
Samt Morgan som skriver:
Vilka är fördelarna för en privatperson att välja en räntefond framför ett sparkonto med insättningsgaranti?
Då ska det ju tilläggas att ni har både och idag. Dvs att man både kan ha bankkontot med insättningsgaranti eller räntepapper. Hur tycker du att Isak och Morgan ska resonera?
Oscar: Det är intressanta frågor och det tenderar att bli tekniskt när jag själv tänker på det. Men om vi går tillbaka till resonemanget om olika risktyper, ränterisk och kreditrisk. Då skulle jag vilja säga att har man pengarna på ett bankkonto är det i princip som en kort statsobligation på 3 månaders löptid i och med att vi har insättningsgaranti.
Binder man sin sparränta kan man öka durationen och därmed ta något ytterligare ränterisk gentemot staten. Då kan man komma upp till någonstans runt 3-5 års löptid. 5 år är kanske lite långt att binda sitt kapital helt och hållet. Men det är ju bara en komponent i att bygga en bra, långsiktig portfölj i sin helhet.
I en väldiversifierad, långsiktig portfölj finns ju även andra komponenter. Man kan ju både ha olika duration på sina räntor eller öka andelen ränterisk, utan att för den delen låsa in pengarna helt. För det blir ju en väldigt illikvid tillgång i bankkonton om man skulle ha ett behov av pengarna i närtid om man blir sjuk eller liknande.
Så man kan öka durationen och ränterisken i sin port genom att flytta pengar från sparkonton till räntefonder med längre duration. Fortsatt så skulle man kunna investera helt och hållet i statsobligationer. Så risktypen blir densamma, bara att man tar mer risk. En annan komponent för att bygga en bra portfölj är att införa ett element av kreditrisk. Att man lånar ut pengar till företag istället för stater.
På samma sätt skulle man kunna tänka sig att man lånar ut pengar till flera stater för att diversifiera en portfölj ytterligare. Så för mig handlar det om att konstruera en långsiktig portfölj som har en så bra riskjusterad avkastning som möjligt.
Sen finns det en massa teorier om hur en sådan portfölj borde sättas ihop, där vissa talar om att man bör äga precis alla tillgångsslag i hela världen. Jag lyssnade på en jätteintressant föreläsning av Kenneth French, nobelpristagaren som jobbar tillsammans med Dimensional, där han pratar om att man kan se det på två olika sätt.
Man kan äga alla tillgångsslag. Precis alla tillgångsslag i hela världen, om man är genomsnittsmänniskan i världen. Men man är ju ofta inte genomsnittsmänniskan! Så man måste titta på sig själv i förhållande till den hypotetiska genomsnittsmänniskan och göra justeringar därefter.
Andra har teorier om att en allvärdersportfölj är den bästa portföljen från ett perspektiv av riskjusterad avkastning. Vi har valt vägen med en bred aktie- och ränteportfölj på Lysa för att ha en god likviditet och god förväntad avkastning.
Där tycker vi att det finns utrymme för att ta både kreditrisk och viss ränterisk mot andra länder än Sverige. Så jag tycker att räntor hör hemma i en portfölj som ett komplement till sparkontot för sparande på kort sikt.
Brytpunkten då räntor är bättre än bankkonto är vid ca 3 år
Jan: Jag läste i Nick Maggiullis bok “Just Keep Buying” att brytpunkten går någonstans vid tre år. Alltså att vid en sparhorisont över 3 år tjänar man mer på att ha räntepapper än ett sparkonto i USA. Det går ju ganska mycket i linje med min rekommendation på 0-2 år. För på 0-2 år kan det ske slag, som vi ju exempelvis såg nu 2022. Men grejen är ju att räntepapper korrigeras och det kanske behöver gå 1-2 år innan ett nytt normalläge hittas, och då kan du ju tjäna tillbaka det som förlorades vid korrektionen.
Jan: Då tar vi en fråga från Mathias Blomberg:
Hur ser Oscar på att ha räntepapper och ett bolån på balansräkningen i en privatekonomi samtidigt?
Det vill säga ska jag ha bolån och en 60/40-portfölj hos er eller ska jag betala av bolånet med räntedelen och sen ha 100% aktier?
Caroline: Man tar samma risk?
Jan: Ja det blir ju ungefär samma. För det blir ju lite fånigt att jag lånar pengar av banken till 3% ränta och så tar jag de pengarna och lånar ut dem till amerikanska staten för samma ränta. Men då tar jag ju en risk som jag hade sluppit om jag bara amorterat på bolånet och haft en garanterad avkastning.
Oscar: Det här är ju superintressant och koka väl egentligen ner till varje individ och deras val.
Jag kan inte ge några råd men jag kan resonera lite kring hur jag själv skulle tänkt i ett sådant scenario.
Om man vänder sig mot det ena extremfallet, alltså att man skulle använda hela sitt sparkapital för att betala av bolånet, så har man en väldigt liten skuld men ingen buffert eller sparkapital vid sidan av.
Om Riksbanken då får för sig att höja räntan ytterligare och bolåneinstituten följer efter och höjer boräntorna, och man hamnar i en situation där man inte har råd att betala löpande räntebetalningar, då har man ju satt sig i en position som är väldigt ofördelaktig där man kanske måste tvångsförsälja bostaden.
Ur det perspektivet kan det vara bra att ha kvar lite sparkapital för att kunna betala räntebetalningarna en period om det skulle ske som på 90-talet och vi får 500% styrränta igen eller liknande. Så jag tycker det kan finnas en anledning att inte betala av hela bolånet utan ha lite pengar kvar som sparkapital.
Sen när man tittar på det sparkapitalet och hur man ska investera det tycker jag man ska utgå från sin riskaptit, ekonomiska situation och sparhorisont. Då kan det vara aktuellt att ha räntor i den portföljen oavsett bolån eller inte.
Så jag tycker man kan separera de två frågorna lite och fundera på om man inte ska ha ett visst sparkapital för att klara extrema räntehöjningar. Det sparkapitalet ska man sen investera på ett sätt som gör att man kan sova gott om natten.
Ränteavdraget ger 30 % rabatt på ränta vid lån
Jan: Precis. Man hade ju kunna prata så mycket mer om detta för det finns ju en inflationsaspekt i det, samt att vi får ränteavdrag på bolånet i Sverige. Så det blir en ganska komplicerad fråga.
Caroline: Vad är det?
Jan: Ränteavdraget. Att man får 30% rabatt på sin bolåneränta. Så har man exempelvis 3% bolåneränta betalar man egentligen 2,1% effektiv ränta.
Men om vi hoppar ner och nördar lite kring portföljen så kommer ganska många frågor från JFB.
Kontexten är att jag tänker som så att er ränteportfölj är bred och innehåller räntepapper man inte kan få tag i som privatperson i Sverige. Den är väldiversifierad i alla typer, geografier etc. Men en diskussion på forumet handlade om att även om Lysas ränteportfölj är en “Jack of all trades, master of none.”
Det gick över i om man inte ska ha en ränteportfölj som minskar risken i det långsiktiga sparandet? Men också frågan om man inte borde ha en ränteportfölj som ökar avkastningen?
Caroline: Ja så att man alltså inte får något av det hos Lysa?
Lysas ränteportfölj – varken hackad eller malen
Jan: Ja om man skruvar upp volymen lite skulle man kunna säga att diskussionen mynnade ut i att Lysas ränteportfölj är jättebra men varken hackad eller malen. Hur ställer du dig till det, Oscar?
Oscar: Jag skulle vilja titta på det på samma sätt som man tittar på aktiemarknaden. Det är klart att om vi visste vilken region i världen som kommer gå bäst de kommande 10 åren ska man ju inte hålla på med globala aktiefonder! Utan då kan man investera allting i exempelvis Latinamerika och göra det bästa valet.
På samma sätt kan man dela upp vår ränteportfölj på Lysa i olika komponenter. I aktiemarknaden handlar det om regioner och små respektive stora bolag exempelvis. I räntor kan man dela upp det i komponenter som statsobligationer, säkerställda obligationer, företagsobligationer etc.
Vi sprider dessutom dessa obligationer över olika regioner. Hade vi vetat vilken region eller typ av obligation som hade gått bäst de kommande 10 åren hade vi ju givetvis investerat i dem. Men det vet vi inte så därför vill vi vara exponerade mot hela eller så stor del av räntemarknaden som möjligt, och konstruera en portfölj som är bred och diversifierad samt fångar olika typer av ränterisk och kreditrisk.
Sen är det såklart som frågeställaren nämner att om man har ett specifikt behov och behöver räntedelen som en specifik del av en portfölj kanske man ska göra avsteg från Lysas portfölj. Men jag tror vi har en ganska bra balans i vår portfölj som ger möjlighet till avkastning över tid från olika komponenter.
Jan: Kan du beskriva de olika komponenterna?
Olika typer av komponenter i Lysas ränteportfölj
Oscar: Absolut. Vi använder oss av ett antal olika svenska och internationella fonder. Då har vi bland annat statsobligatiioner i både Sverige men också globalt. Globalt kommer obligationerna främst från tre olika fondförvaltare: iShares, Dimensional (specialiserade på faktor-investeringar) och Vanguard (duktiga på bred förvaltning till låga kostnader).
I Sverige har vi ett antal fondbolag som vi investerar i.
Jan: Då lånar man ut till amerikanska staten till stor del gissar jag, och sen typ Storbritannien, Tyskland? Det vill säga de stora ekonomierna och inte Venezuela för att det ger hög teoretisk avkastning?
Caroline: Jag tänkte också på Venezuela!
Jan: Venezuela är kompisen som inte betalar tillbaka!
Oscar: Ja och kompisen som betalar hög ränta under tiden!
Nej, så i dagsläget har vi inga utvecklingsmarknader i ränteportföljen. Jag ska ärligt säga att vi tittar på det för det är en intressant pusselbit i portföljen med “Emerging markets debt”. Om vi skulle lägga till det i portföljen skulle det vara en ytterst liten del men ändå intressant ur ett diversifierande perspektiv.
Men framför allt är det svenska, amerikanska, tyska och brittiska staten då.
Caroline: Men är det inte bra egentligen för utvecklingsländer att få in kapital?
Jan: Jo det är jättebra!
Caroline: Men investerarna säger att de inte har någon bra industri eller BNP och vill inte investera? Så utvecklingsländerna är i en sådan här…
Jan: Moment 22! Absolut, så är det ju. Men sedan finns det ju till exempel Världsbanken och andra som lånar ut med andra förutsättningar. Men då lånar man alltså ut till stater och mycket så kallade säkerställda obligationer, alltså i princip bolån, är det inte så?
Säkerställda obligationer
Oscar: Ja, exakt! Paraplyt brukar man kalla säkerställda obligationer och det handlar ju om att man lånar ut till en motpart och får en säkerhet i gengäld. Så om motparten inte skulle klara av sina betalningar, ja då har man åtminstone en rättighet till den underliggande säkerheten.
Det kan vara bostäder, vilket är vanligt på den svenska och amerikanska räntemarknaden. Men inte lika vanligt i Europa. Det finns en stor andel sådana i Sverige och det använder man i portföljen för att få en liten, liten överavkastning mot statsobligationer, men till likvärdig kreditrisk.
Men också för likviditetens skull. De handlas lite mer och det finns lite fler bostadsobligationer på marknaden. Det gör att man får bättre likviditet i fonden om man skulle behöva kompensera för uttag eller köpa många obligationer samtidigt vid stora insättningar.
Jan: Sen är nästa ben att man lånar ut till företag, alltså företagsobligationer, där det för att göra det komplicerat väl finns en hel skala från exempelvis D/C till A och A “Investment grade”?
Caroline: När du säger A, AAA, B och sådant tänker jag bara på finanskrisen.
Jan: Ja men det handlar om exakt det! Du är helt rätt, Caroline. Du börjar bli nördig du också! Nej, men man brukar klassa obligationerna med olika ratings. Hur ligger ni till på Lysa där? Ligger ni i det som man kallar “investment grade?”, alltså de med guldstjärna.
Oscar: Ja, företrädesvis gör vi det. Det finns ju som du säger hela skalan av risktyp här. Från företag som i princip bedöms vara säkrare än stater till företag som man vill ha 15-17% i ränta av då man är så orolig att de ska gå under.
Det betyder i princip att man ska få tillbaka hela lånet enbart i ränta över en 5-årsperiod. För efter det tror man inte att man får tillbaka pengarna som lånas ut. Så det finns hela skalan i Lysas ränteportfölj men vi investerar främst i toppskiktet, investment grade.
Men vi har en europeisk fond som har en mix med en liten del high yield. Så i vår svenska räntefond tror jag att det andelen ligger på ungefär 2% av hela kapitalet, eller strax därunder. Det är en ytterst liten del. Men som sagt är det intressant att även få exponering mot den typen av risk.
Rating av räntefonder
Caroline: Men kan det vara så att ett företag har en jättebra rating men i själva verket är det inte så bra?
Jan: Att det är mycket yta?
Caroline: Ja men precis som med finanskrisen 2008 och lånen som egentligen låg i de här lånen med AAA-rating.
Oscar: Du har helt rätt. Det var ju precis det som hände 2008 och när vi pratar om ratings så är det ju ett betyg från en fristående och oberoende aktör. Det finns ett antal sådana. Standard & Poors, Moody’s och Fitch är tre jättestora internationella aktörer som sätter sådana betyg på olika företag och deras lån.
Det finns en väldigt hög korrelation mellan deras betyg. Så tittar man på ett av institutens betyg brukar de ofta ha samma uppfattning om ett enskilt företag. Det finns också en ganska hög precision i deras betyg på så sätt att de som får ett lågt betyg också tenderar att gå i konkurs förr eller senare.
Men det är klart att det är människor som jobbar med det här. Det är experter av olika slag och de bygger modeller för det här, så det är ingen exakt vetenskap där man kan förutspå framtiden. Man kan göra fel och har gjort fel historiskt, både vad gäller stora företag men även stater, bolåneinstitut etc.
Så man ska ha med sig att bara för att ett företag har AAA-betyg är det inte garanterade pengar, och bara för att betyget är dåligt behöver det inte betyda att man förlorar alla pengar.
Jan: Min uppfattning från när jag pratat med exempelvis finanschefer på börsbolag är att den stora fördelen med kreditbetyg är att räntemarknaden räknar och aktiemarknaden tycker.
Det vill säga att finanscheferna uppskattar räntehandlare och institutionerna som sätter kreditbetyg mycket mer än aktiemarknaden. För det är mycket enklare att sätta en värdering på säkerheterna i ett bolag nu än vad det ska vara värt om sex månader.
Realräntor
Så ur den aspekten är ju räntor enklare. Men för att göra det lite mer komplicerat så finns det ytterligare en typ av räntor man brukar kalla realräntor. Hur skulle du förklara realräntor?
Oscar: Man skulle kunna klassa realräntor som en underkategori till statsobligationer då det är en typ av statsobligation men istället för en fast ränta på till exempel runt 4% under en 10-årsperiod idag så justeras den efter inflationen.
Man justerar alltså upp både kupong och beloppet man ska erhålla på slutet efter inflationen. Lånar man ut 100 kronor och inflationen är 10% under ett år ska man alltså få tillbaka 110 kronor. Det ger ett skydd mot oväntad inflation. Sen är det så att realränteobligationer för att göra det ännu mer komplicerat brukar ha lång duration.
Det gör att om inflationen ökar och Riksbanken höjer räntan, vilket i sin tur gör att värdet på en obligation med lång löptid sjunker, medför att en realränteobligation inte brukar öka mycket i värde just på grund av inflationen utan det motverkas av räntehöjningen.
Däremot kan man se att realräntefonder gick väsentligt bättre än statsobligationer 2022. Men det var inte så att de gick överdrivet bra utan bara att de gick mindre back.
Fördelningen av LYSAs portfölj
Jan: Hur skulle du säga att procentandelen är i Lysas ränteportfölj? Dvs mellan statsobligationer, säkerställda obligationer, företagsobligationer och realränteobligationer?
Oscar: Jag skulle säga att vi har en övervikt mot statsobligationer på runt 40%, varav ungefär 10% är realränteobligationer. Resten är ungefär lika fördelade mellan säkerställda obligationer (bostadsobligationer) och företagsobligationer. Ungefär 40-45/30/30.
Jan: För att göra det här ännu mer komplicerat kan man ju dessutom låna ut det här kapitalet i olika valutor. Jag kan låna ut pengar till svenska staten i SEK och till den amerikanska staten i USD.
Då har man ju dessutom valutamöjlighet och valutarisk med i spelet. Så det är en komplexitet med räntor att trots att jag kan låna ut till amerikanska staten till väldigt låg risk och erhålla runt 2-3% avkastning, kan ju valutakursen variera med 20%. Plötsligt är de säkra pengarna jag lånade ut 20% back på grund av förändringar i valutakursen!
Caroline: Men det känns ju jättejobbigt!
Jan: Exakt! Därför brukar man säga att man kan valutasäkra. Hur gör man det, Oscar, och hur tänker ni kring det?
Oscar: Jag skulle först vilja backa och påpeka att valutarisk finns för både aktier och räntor. Köper man exempelvis Tesla gör man ju det i USD och man är lika exponerad mot dollarkursen som om man lånat ut pengarna till amerikanska staten.
Jan: Har man då ägt Tesla senaste året har man förlorat mindre pengar om man är svensk eftersom dollarkursen har ätit upp en del av förlusten. Men det hade kunnat gå åt andra hållet!
Oscar: Exakt! Det är det som är nyckeln här. Det finns ingen positiv förväntad avkastning mellan två valutapar, utan det kan variera över tid. Sen finns det makroekonomiska faktorer som påverkar det här.
Valutarisk och valutasäkring av räntefonder
Sätter vi ser på det här på Lysa är att titta på valutor som risker i förhållande till andra risker. Så om man har en långsiktig aktieportfölj är valutarisken en komponent. Men eftersom den svänger fram och tillbaka över tid förväntar vi oss inte att den ska bidra åt ett speciellt håll, och vi vill inte ta kostnaden för att säkra den valutarisken eller göra oss av med den.
På räntedelen däremot har man kanske en kortare horisont där valutarisken är en större komponent i förhållande till ränterisken. Därför blir det mycket mer aktuellt att se över när man kanske förväntar sig 1% i årsavkastning och valutarisken genererar minus 5% istället. Det är en större svängning än om detsamma hade hänt i aktier där man förväntar sig 7-8% per år.
Därför tycker vi på Lysa att det är aktuellt att se över just räntedelen och inte ha för mycket valutarisk. Sen ska jag säga att om man tittar på hur vår portfölj är konstruerad har vi ungefär 40% exponering mot länder utanför Sverige, globalt och europeiskt.
Av den exponeringen är ungefär 20% eller alltså hälften av räntedelen valutasäkrad. Så vi har en viss valutarisk eftersom vi erbjuder vår räntefond i kombination med aktieinvesteringar. Men vi har gjort bedömningen att valutarisken som helhet i portföljen är rimlig i förhållande till aktie- och ränterisken.
Vi jobbar givetvis mycket med att se om det finns möjligheter att valutasäkra mer på ett effektivt sätt. Det man gör när man valutasäkrar är att man köper tillbaka valuta i framtiden. Man ingår alltså i ett kontrakt kring att växla tillbaka en viss valuta i framtiden, på ett visst datum, till en förutbestämd kurs.
Det betyder att skulle valutakursen förändras väldigt mycket kommer man tjänar pengar på kontraktet istället, om man har förlorat på sin initiala investering på grund av valutaförändringen och vice versa.
Om man tittar på hur det ser ut i världen just nu så kostar det en hel del pengar att valutasäkra från USD till SEK. Men man kan tjäna lite pengar på att valutasäkra EUR till SEK och det beror på ränteläget i de olika regionerna eller länderna. Då pratar vi om 20-30 baspunkter i kostnad eller intjäningspotential per år.
Även stora LYSA är för liten aktör ibland…
Jan: Det tycker jag är intressant för många gånger tänker man att det bara är att köpa en räntefond. Fast det finns ju många aspekter som durationen, valutan, vem/vilka man ska låna ut pengarna till och hur mixen ska sättas ihop.
När man väl har konstruerat en portfölj inser man att det inte finns en valutasäkrad fond i SEK mot den nischen man har hittat… En valutasäkrad Dimensional-fond ni har i ränteportföljen kan man ju exempelvis bara drömma om att köpa som privatperson i Sverige.
Oscar: Ja exakt. Vi skulle vilja investera i fler fonder från Dimensional. Det är en jättebra fondförvaltare men de har extremt höga krav på minimala insättningar så det blir mer och mer ett alternativ i och med att Lysa växer. Jag tror deras mina insättningar ligger någonstans runt 200 miljoner för att ens få tillgång till deras fonder.
Jan: Roligt att till och med ni känner er lite små i det avseendet!
Oscar: I vissa fall är vi det. Men däremot har vi en jättegod relation med Dimensional och har förberett för att titta på ytterligare fonder de har.
Caroline: Men varför måste det vara så höga belopp innan man kan investera hos Dimensional?
Oscar: Det handlar om administrativa kostnader från deras sida. De vill inte ta för hög avgift för sina fonder och för att de ska kunna hålla ner avgiften behöver de en viss mängd kapital från investerare. Det finns fasta, administrativa kostnader och man sätter upp konton med en viss rapportering som ska skötas etc.
Jan: Sen ligger ju mycket av deras strategi i att de inte vill ha för mycket handel heller.
Caroline: Men har de inte högt tryck? Är det inte många som vill investera i Dimensionals fonder?
Oscar: Jo det tror jag absolut.
Jan: Men de har lite olika strategier. Vanguard har exempelvis gått mer mot privatkunder och att man ska kunna gå in med relativt små belopp och ändå hålla låga avgifter. Dimensional har gått mer åt andra hållet. De vill inte ha med små kunder att göra utan vänder sig bara mot institutioner.
De vill hålla låga kostnader men inte ha in- och utflöden då strategin bygger på att de ska kunna ha en förutsägbarhet i kapitalflödena för att bygga en bra position.
Varför en så stor övervikt i Svenska räntor?
Innan vi rundar av den första delen kommer en fråga från MattiasA90 på forumet som skriver:
Varför så stor andel svenska räntor, 61% om jag räknat rätt, i deras ränteportfölj?
Oscar: Ja det var ju precis som jag nyss sa. Vi placerar ungefär 40% av räntorna globalt/europeiskt och 60% i Sverige ungefär. Det finns många anledningar till det och en anledning är tillgången till valutasäkrade räntefonder, helt enkelt. Det finns inte ett jättestort utbud av internationella fonder som är valutasäkrade till SEK, vilket gör det svårt.
En annan anledning är kostnaden. Svenska räntefonder har generellt sett en väldigt bra kostnadsbild kontra europeiska räntefonder. Sen vet jag att vissa röster har lyfts kring amerikanska ETF:er och fonder som är ännu bättre prissatta. Tyvärr får vi inte investera i dem av regulatoriska skäl. Även om vi tittat mycket på det.
Det hade varit fantastiskt att få tillgång till deras globala aktiefonder med 0,03-0,04% avgift. Men vi kan inte investera på samma sätt på räntesidan.
Jan: Varför inte? Nu blir jag jättenyfiken.
Oscar: De uppfyller inte de krav på diversifiering, likviditet och transparens som framgår av det europeiska regelverket för fonder, UCITS.
Ofta gör de det i praktiken. Men det har det inte skrivits in i fondbestämmelser eller åtaganden att att de måste uppfylla de relevanta kraven, vilket gör att det blir väldigt svårt för svenska och europeiska fonder att investera i amerikanska produkter.
Caroline: Är det så att Storbritannien har en bättre sits ur det perspektivet nu när de inte är med i EU längre?
Oscar: Jätteintressant fråga men jag är ingen expert på hur det regelverket har utvecklats i Storbritannien.
Jag tror att mycket av de här reglerna skapades innan Brexit och de har nog liknande regelverk applicerade i Storbritannien. Men jag har faktiskt inte koll och det är möjligt att de skulle kunna få en bättre position ur det avseendet.
Hur ser ni på riktigt långa statslåneobligationer?
Jan: Bra. Ännu en fråga från MattiasA90 som hade ett helt frågebatteri:
Hur ser ni på riktigt långa statsobligationer?
I Sverige när vi pratar att man lånar ut på lång sikt brukar det ju ofta handla om 5-7 års löptid. Max 10 år. Pratar man med en amerikan och nämner långa räntor kommer amerikanen tänka 15-30 år. Alltså att tidshorisonterna skiljer sig mycket åt där. Hur resonerar du kring det i räntepapper?
Oscar: Det finns olika resonemang kring det från Lysas sida. Dels så är det ju den här tillgångsfrågan. Har vi möjlighet att investera i så långa papper?
Tyvärr finns det inte den typ av produkter på den svenska räntemarknaden om man inte är intresserad av produkter som skapar lång duration med hjälp av derivat. Där är vi inte i dagsläget utan vi vill investera i fonder med faktiska obligationer som är underliggande.
Jag tycker man kan vända lite på det. Det handlar om syftet med investeringen och vad det är för typ av portfölj man har. Vi pratade ju tidigare om tumregeln att på 0-2 års sparhorisont kanske man ska ha ett sparkonto. Medan mellan 3-10 år kan man ha en räntefond med i mixen tillsammans med aktier, och över 10 år kanske man ska investera mestadels i aktier.
Sen beror det lite på de specifika personliga förutsättningarna. Men med en sparhorisont på 5-6 år tar man mycket ränterisk med en räntefond med 30-åriga statsobligationer vilket kanske inte hör hemma i en sådan portfölj.
Så jag skulle säga att långa räntor blir aktuella först om du har väldigt lång sparhorisont och ett specifikt behov av att sätta ihop en räntedel med vissa egenskaper. Då kan det vara väldigt aktuellt.
Till exempel om man vet att man har lång sparhorisont, men sover extremt dåigt om natten om det svänger och mår dåligt av att kolla sin portfölj varje dag. Så i en portfölj som rör sig lite långsammare och inte har samma avkastningskrav kan det vara aktuellt. Där tror jag inte de flesta av våra kunder är idag utan man vill antingen maximera sitt sparkapital över riktigt lång tid eller så har man lite kortare sparhorisont.
Så i dagsläget ser jag inte riktigt en plats för riktigt långa räntepapper i våra portföljer. Men det kan komma att ändras över tid. Speciellt om vi får tillgång till det och man ser att det finns nischer eller delar av kunderna som har behovet.
Vem vill köpa riktigt långa (15-30 åriga) räntor?
Jan: Vad tänker du på, Caroline? Du ser fundersam ut?
Caroline: Jag försöker bara ta in det här. För mig är det knepigt.
Jan: Så är det för oss också. Men vad är det du tycker är knepigt?
Caroline: Jo men de här långa räntefonderna… Vem vill ha dem då? Du sa om man vill sova gott om natten men vem är köparen då?
Oscar: Jag tänker mig försäkringsbolag och pensionsbolag som har ett helt annat syfte där man matchar tillgångar med framtida utgifter eller inbetalningar. Då skulle det kunna vara aktuellt skulle jag tro.
Jan: Jag tänker att vi rundar av här och spelar in ett avsnitt till. Så kan man fortsätta om man tycker det här var jätteroligt. Så kan vi prata liter mer om hur man konstruerar den här ränteportföljen.
Sen har vi lite fler frågor också. Hur man ska tänka? Vad syftet är med ränteportföljen, etc. Stort tack för att du har hängt med oss och pratat räntor, Oscar.
Oscar: Tack så jättemycket!
Jan: Super. Hoppas att du som lyssnare/läsare gillade detta avsnittet och vill du ha mer läsarfrågor är det bara att lyssna på bonusavsnittet som vi släppt i samband med detta.
Kanske jag ska säga att man slipper orelevant reklam 
) trots att ni inte behöver rapportera det. Jag antar att det är den räntefonden man får hos er? (inte kund, bor utomlands så hade behövt KF för privatpersoner)
Stort tack igen!!