Eftersom vi har mycket diskussion om räntor, bl.a. i tråden “Ränteportfölj för 2023” så tänker jag att jag under våren ska bjuda in några olika aktörer där vi pratar om räntor, deras varande, inte varande, konstruktion, kombination och plats i en portfölj.
Först ut tänker jag att Oscar Björklund blir (jobbar även på att få till förvaltaren för AP7 Räntefond), så om du har några frågor som du vill att jag ska ta upp, skriv dem gärna nedan. 
Hur ser han på att ha räntepapper och ett bolån på balansräkningen i en privatekonomi samtidigt?
Ska det undvikas helt om man inte behöver likviditeten eller beror det på vilka papper/fonder man väljer? Tex bara undvika korta räntor (till bolåneinstitut 
) i så fall?
Vi har väl rätt mycket i en annan tråd. Mitt bidrag nedan 
Förvisso på frågan om det var en från AP7 men jag tycker frågorna är desamma. Dessutom intressant om vi får olika perspektiv på samma frågor
En plus fråga: Varför (i h-te 
) finns det inte en global hela höstacken vanlig index räntefond med vettig avgift som dessutom är tillgängliga hos de flesta aktörerna? Som LF global eller Storebrand All-countries fast räntor 
Fråga: Stay rich - Om man redan tjänat ihop en stor summa som man är nöjd med, men vill bevara värdet på den summan till så låg risk som möjligt. Hur ska man placera den ?
Spännande!
Några frågor som jag spontant kommer på nu på rak arm.
Vore intressant att höra vad han tycker att man kan ha för förväntad avkastning från räntedelen i en LYSA portfölj under nuvarande ränteläge? Frågan kan väl iofs gälla räntedelen i vilken fondportfölj som helst.
Min fråga:
Hur viktigt är det egentligen med geografisk diversifiering när det gäller räntor, borde det inte räcka bra med enbart svenska ränteplaceringar för en svensk investerare? Tex 100% Storebrand Obligation A eller AMF Räntefond Lång.
Är det verkligen rätt att köpa alla typer av räntor i en portfölj? Är det inte bättre att välja typ av räntefond utifrån syftet med investeringarna – stabilare avkastning, högre riskjusterad avkastning eller att maximera avkastning från just räntor. Dvs det @Zino varit inne på tidigare.
Hur ser Lysa på valutasäkring? Om nu räntor måste valutasäkras, varför ska inte globala aktier valutasäkras?
Hur ser Lysa på andra tillgångsslag? Exempelvis guld, råvaror, skogsfastigheter, kommersiella fastigheter, onoterat och volatilitetsterminer. Lysa är ju en stor aktör och skulle kunna ge småsparare tillgång till saker som är svåra att köpa själva.
Här kommer lite lösa frågor jag kommer på efter att ha nördat ned mig i räntornas förlovade land under veckan:
Valutasäkra ?
Kanske en standardfråga från en som är ny på att investera i räntor, men ack så relevant: Varför ha pengar i räntor hos lysa kontra ett bankkonto med bra ränta samt med insättningsgaranti och fria uttag?
Om Lysa föreslår 50/50 aktier/räntor, vad har Oscar för argument att Lysa kommer lyckas bättre med att förvalta räntedelen med tanke på historiken hos Lysas räntor?
Kommer Lysa att ta hem och sköta fler delar av innehavet så som man gjort med Sverigedelen i sina breda portfölj?
Är forskningen vad gäller räntepapper mot aktier baserat på ränte fonder eller faktiska obligationer? Tänker att i USA går det ju som privatperson att köpa riktiga bonds, medan man i Sverige är hänvisad till fonder. De skiljer sig ju ganska radikalt åt ibland?
Hur ser han på att ha annorlunda ränteinnehav baserat på tidshorisont eller risknivå?
Exempelvis så använder en konkurrent enbart långa tio års obligationer från Sverige när risken är 85/15 aktier/räntor. Vad tycker han om det?
Varför är det svårt att alltid uppgift om Förräntningstakt 1 år. Något fundamentalt för mig avseende korta ränefonder.
Är det inte lämpligt att i första hand hålla sig till SEK vad gäller räntor? Räntefonder är för mig en balanspost för att minska min risk och då slipper jag valutarisken. Medges samtidigt att nu när kronan är så extremt svag så frestas man göra en viss chansning.
Nu när räntorna äntligen kommit upp till rimliga nivåer, så känns risknivån för långa räntefonder helt acceptabel, i alla fall om man har en horisont på 3 år eller mer?
Kom på en till fråga. Hur ser han på skatteeffekten av att ha räntefonder på ISK som Lysa har? Ställer inte det väldigt höga krav på att räntorna avkastar högre än 2–3 procent per år? Svenska räntefonder har svårt att nå dit.
Varför ha med företagsobligationer i portföljen istället för statsobligationer?
Blir det verkligen lägre risk när man investerar i både obligationer och aktier i samma företag?
Flikar in och svarar. Ja det är lägre risk att låna ut pengar till ett företag än att äga företaget, för vid en eventuell konkurs ska bolagets tillgångar säljas och då har du som fordringsägare mycket större chans att få tillbaka dina pengar än aktieägarna.
Exempel:
Köper du aktier i ett bolag för 100kr och lånar ut 100kr till samma bolag, så har du större chans att få tillbaka pengar än om du köpt enbart aktier för 200kr. Dvs lägre risk, men även lägre förväntad avkastning.
Men man förlorar fortfarande pengar och då fyller väl inte företagsobligationen sin roll som krockkudd?
Min förståelse var att det var företagsobligationerna som var problemet Spiltan när de stoppade utbetalningar från sina fonder…
Utifrån dessa anledningar håller jag mig borta från företagsobligationer då jag ser risken som för stor 
.
En diskussion angående en klassisk 60/40-fördelning vore intressant.