På fleras förslag och @beq:s inspel har jag kommit i kontakt med en av förvaltarna för AP7 Räntefond som kanske kan tänka sig göra ett gästspel i podden i januari. Han var dock lite nyfiken på vilka frågor som vi har. Således:
Jag personligen prioriterar frågor som är aktuella ett lite längre tag än den dagen de spelades in, så att folk kan ha värde av intervjun även 6 månader senare. 
Kan du be de förklara utveckling på tips etf’er med långa löptider i usd och eur under 2022? Hade varit spännande att höra deras resonemang.
Varför AP7 räntefond är så hårt exponerad mot bostadsobligationer.
Är det dags byta 100% Ap7 Såfa till 100% Ap7 Räntefond näst kommande 6 månader ? 
Slänger med en halvelak fråga men det kanske finns bra svar på det och räntefonder förbryllar mig.
Vad förklarar nollavkastningen i typ 5 års tid mellan 2016 → 2021? Nog för att det då som nu inte var räntefondernas guldålder precis 
Men med tanke på den långa durationen i papprena (mycket bostadsobligationer, som sagt av @SNS) hade jag nog förväntat mig liiiite avkastning de där fem (!) åren? 
Det var många andra räntefonder, långa som korta, som gav lite avkastning under de där åren ändå.
AP7 aktiefond placerar i globala aktier, men AP7 räntefond är 100% Sverige.
Varför är t.ex. långa amerikanska statsobligationer exkluderade ?
Räntor ska ge stabilitet till portföljen samt en återkommande fast inkomst. Med minusränta så klarar räntefonder inget av detta. Mycket beroende på att traditionella statsobligationer ger för dålig avkastning så ränteförvaltare söker sig till företagsobligationer (High Yield). Dessa högriskräntor svänger med börsen och det finns dessutom likviditetsproblem när det smäller (Lex Spiltan).
Så med tanke på detta. Vilken roll har egentligen räntefonder i en portfölj idag? Och kommer det förändras nu när ränteläget ligger lite högre?
Räntefonder och/eller sparkonto nämns ofta som alternativ att ha i en portfölj ihop med aktier/aktiefonder. I en tråd på forumet diskuterades räntefonder i relation till sparhorisont.
Hur kan man tänka när det gäller sparhorisont utifrån räntefonders (jag tänker främst statsobligationer) löptider? Är det rimligt att utgå från den genomsnittliga löptiden i räntefonden som sparhorisont eller bör man ta höjd med längre sparhorisont än den genomsnittliga löptiden?
Om jag ska tänka mer generellt och försöka (
) undvika tänka bara nuläge (mer än en fråga) så blir det
Hur ska man tänka mht korta/långa räntor i tex en 60/40 portfölj. 50/50 långa/korta eller bara långa om tidshorisonten är lång? Hur ser din basränteportfölj ut? (dvs typisk fördelning av 100% räntor i de olika typerna som bör ingå)
Tajming. Obligationsmarknaden har väl haft sin sämsta period på ett sekel. Hur ska man tänka mht att köpa långräntor nu vis-a-vis durationen? Tex säg att durationen på en långräntefond är 4 år, som jag förstår det är de tidigare innehaven med låg ränta utbytta efter 4 år mot innehav med den högre räntan efter denna kraftiga ränteuppgången, eller? Kan man tajma köp av obligationsfonder mht durationen (inte som aktiefonder, dvs bara köp)? Alltså vänta ett tag tills långränte innehaven ”värkt ut”? Finns det några tumregler eller tankeprinciper kring detta?
Hur rankar ni risken i olika typer av obligationer. Jag tänker både lång / kort såklart men även de olika typerna från statspapper, kommunpapper, fastighetsobligationer (bolåne), företagsobligationer IG (investment grade), företagsobligationer HY (high yield), företegsobligationer FRN (floating rate note), realräntor. Kanske man måste tänka både ränterisk och default risk?
Många företagsobligationsfonder säger sig köpa minst BBB- dvs lägsta pinnen på investment grade. Är inte det en risk om fonder har mycket BBB- i en tuffare konjunktur där företag riskerar att nedgraderas och fonder måste då sälja ur alla dessa obligationer med prisfall som följd orsakat både av nergraderingen och en våg av försäljningar. Hur hanterar man det som förvaltare?
Jag tycker det är svårt att hitta transparent info om innehav i olika fonder, duration just nu (inte bara målsättning som tex 2-8 år) och fördelning av papperna på rating skala (från tex AAA till BBB- för en IG fond). MorningStar har för en del fonder men långt ifrån alla. Tips på var man kan hitta sådan info?
Realräntor tycker jag är sjukt svårt. I vilken typ av makromiljö (räntehöjning/sänkning, inflationsnivån mm) passar de sig bäst? Jag blir inte klok på dem. Eller bör de ingå som en del av en välbalanserad räntedel helt enkelt?
Varför kan vi inte i Sverige köpa statspapper som privatpersoner, i lite mindre belopp? I USA får privatpersoner göra det, ett visst maxbelopp per år dock. Hade ju varit mumma med 3-4% riskfri ränta i räntedelen.
Om vi pratar korträntefonder så vill man ju att de ska vara så säkra som det går. De ska ju helst aldrig gå ner. Så har det inte sett ut senaste åren. De med mycket statspapper har konstant tappat i värde pga minus/noll ränta. De med högre risk på papperna har gått ner en hel del sedan räntehöjningarna startat. Vilken betraktas som den ”säkraste” fonden i form att lägst risk för att tappa i värde nu när statsräntorna ändå är vettigt positiva? SEB Likviditet är min amatörgissning. Eller bör man hellre satsa på en korträntefond med blandade papper och ta risken att den kan tappa i värde? (Som senaste året)
Lite tankar som kanske kan vara intressant att ta upp
Vilka är de stora fördelarna för privatpersoner att välja en räntefond framför ett sparkonto med insättningsgaranti?
Överlåter med varm hand syntesen av våra frågor till @janbolmeson och önskar honom lycka till att försöka hålla avsnittet under 3 timmar 
Om Jan har gjort inledningen och sagt “Nu kör vi igång” innan tre timmar är jag nöjd
Varför finns det inga svenska räntefonder med löptider 20-30 år?
Vem är personen som borde välja en Räntefond?