Om jag ska tänka mer generellt och försöka (
) undvika tänka bara nuläge (mer än en fråga) så blir det
-
Hur ska man tänka mht korta/långa räntor i tex en 60/40 portfölj. 50/50 långa/korta eller bara långa om tidshorisonten är lång? Hur ser din basränteportfölj ut? (dvs typisk fördelning av 100% räntor i de olika typerna som bör ingå)
-
Tajming. Obligationsmarknaden har väl haft sin sämsta period på ett sekel. Hur ska man tänka mht att köpa långräntor nu vis-a-vis durationen? Tex säg att durationen på en långräntefond är 4 år, som jag förstår det är de tidigare innehaven med låg ränta utbytta efter 4 år mot innehav med den högre räntan efter denna kraftiga ränteuppgången, eller? Kan man tajma köp av obligationsfonder mht durationen (inte som aktiefonder, dvs bara köp)? Alltså vänta ett tag tills långränte innehaven ”värkt ut”? Finns det några tumregler eller tankeprinciper kring detta?
-
Hur rankar ni risken i olika typer av obligationer. Jag tänker både lång / kort såklart men även de olika typerna från statspapper, kommunpapper, fastighetsobligationer (bolåne), företagsobligationer IG (investment grade), företagsobligationer HY (high yield), företegsobligationer FRN (floating rate note), realräntor. Kanske man måste tänka både ränterisk och default risk?
-
Många företagsobligationsfonder säger sig köpa minst BBB- dvs lägsta pinnen på investment grade. Är inte det en risk om fonder har mycket BBB- i en tuffare konjunktur där företag riskerar att nedgraderas och fonder måste då sälja ur alla dessa obligationer med prisfall som följd orsakat både av nergraderingen och en våg av försäljningar. Hur hanterar man det som förvaltare?
-
Jag tycker det är svårt att hitta transparent info om innehav i olika fonder, duration just nu (inte bara målsättning som tex 2-8 år) och fördelning av papperna på rating skala (från tex AAA till BBB- för en IG fond). MorningStar har för en del fonder men långt ifrån alla. Tips på var man kan hitta sådan info?
-
Realräntor tycker jag är sjukt svårt. I vilken typ av makromiljö (räntehöjning/sänkning, inflationsnivån mm) passar de sig bäst? Jag blir inte klok på dem. Eller bör de ingå som en del av en välbalanserad räntedel helt enkelt?
-
Varför kan vi inte i Sverige köpa statspapper som privatpersoner, i lite mindre belopp? I USA får privatpersoner göra det, ett visst maxbelopp per år dock. Hade ju varit mumma med 3-4% riskfri ränta i räntedelen.
-
Om vi pratar korträntefonder så vill man ju att de ska vara så säkra som det går. De ska ju helst aldrig gå ner. Så har det inte sett ut senaste åren. De med mycket statspapper har konstant tappat i värde pga minus/noll ränta. De med högre risk på papperna har gått ner en hel del sedan räntehöjningarna startat. Vilken betraktas som den ”säkraste” fonden i form att lägst risk för att tappa i värde nu när statsräntorna ändå är vettigt positiva? SEB Likviditet är min amatörgissning. Eller bör man hellre satsa på en korträntefond med blandade papper och ta risken att den kan tappa i värde? (Som senaste året)
Lite tankar som kanske kan vara intressant att ta upp 