Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha

I det här avsnittet träffar vi bloggrannen och skådespelerskan Claudia Galli Concha och pratar om hur man – som total nybörjare – kan komma igång och börja spara pengar till barnen på ett klokt sätt. Claudia bad oss om hjälp att komma igång med sitt barnsparande och var generös nog att låta oss spela in avsnittet så att det kommer flera till nytta. Det här är första avsnittet av två.

Jag och Claudia, som är bloggranne och driver en av Sveriges största mamma- och livsstilsbloggar, har träffats ett par gånger det senaste året. Vid ett tillfälle frågade hon om jag kunde hjälpa henne med att komma igång med sparandet till hennes två döttrar Chloe och Celeste. Det är ju något som har legat mig och Caroline väldigt nära om hjärtat ända sedan vår egen dotter Freja föddes 2011. Självklart tackade jag och Caroline ja till det.

Jag har skrivit mycket om ämnet på bloggen sedan tidigare, utmaningen dock med en blogg är att det inte alltid är lätt att följa den röda tråden. Artiklar är nämligen snarare i en kronologisk ordning än en pedagogisk. Det var en stor anledning till sammanfattningen i form av boken ”Gör ditt barn rikt – från veckopeng till förmögenhet” som jag skrev tillsammans med min vän Charlie Söderberg förra året (direktlänk till Adlibris (annonslänk)).

I det här avsnittet, som är det första av två, får du följa med på vårt samtal med Claudia där vi pratar om sparande till barn från början. En av de egenskaperna jag uppskattar mest med Claudia är hennes autenticitet och prestigelöshet. För hon är helt okej med att ”inte veta” och därmed våga ställa alla de där frågorna man inte vet svaret på. Jag hoppas att du uppskattar det här samtalet och avsnittet.

Huvudpunkterna i artikeln

I det här avsnittet börjar vi ”från början” när vi pratar. Vi går genom allt från vad en aktie och en börs är för något för att gå vidare och prata om indexfonder. För dig som har följt bloggen ett tag är det inga större nyheter. Nedan följer enligt mig de viktigaste punkterna:

• Spara först till dig själv innan du sparar till barnen
• Du kan ge barnen en bra start i livet genom att spara till dem.
• Spara inte för mycket pengar till dem
• En aktie är en andel i ett företag som ger dig rätt till att ta del av deras vinst
• En fond är inte en investering i sig, utan ofta bara många aktier samlade i en ”påse”
• En börs är en marknadsplats där handel med aktier sker
• Ett index är ett genomsnitt av hur en specifik aktiemarknad går
• Bara 6 av 1 000 fonder investerare slår index över tid
• Om du sparar till dig själv – gör det i ett ISK hos t.ex. Nordnet (annonslänk)
• Om du sparar till barnen – spara i en kapitalförsäkring (KF) i ditt namn med barnet som förmånstagare hos t.ex. Nordnet (annonslänk)

Jag rekommenderar även att läsa följande artiklar specifik på ämnet barnsparande:

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Ekonomisk barnmisshandel är att spara till barnen på ett bankkonto... - Förväntade utfall och sannolikheter för ett barnsparande i aktier över 18 år
• Gör ditt barn rikt - Från veckopeng till förmögenhet
• Alla artiklar på ämnet på bloggen

Hur mycket pengar blir det?

En av de stora anledningarna till att jag gillar sparande till barn handlar om att det per definition är ett långsiktigt sparande. Som vi kommer att prata om i nästa veckas avsnitt med Claudia så är tiden en av de mest avgörande faktorerna. Nedan följer en tabell framräknad med hjälp av ränta på ränta över hur olika månadssparanden slår över olika tidsperioder.

Som jag skrivit om i tidigare avsnitt och i boken, så rekommenderar jag inte att överspara till barnen. Att spara 500 kr räcker gott och väl för annars är det lätt att det – i all välmening – blir att göra barnen en björntjänst istället.

Transkribering av hela avsnittet

Om du hellre vill läsa avsnittet som artikel följer en grov transkribering nedan.

– START TRANSKRIBERING –

Idag har vi en speciell gäst, vi har med oss Claudia Galli Concha. Det är jätteroligt att du vill vara med. Du är mer känd än de flesta och första gången jag träffade dig var jag lite ”star struck”. Du var med i SVT:s produktion ”Starke Man”, du har gjort flera andra produktioner med Camilla Läckberg, du har en av de absolut största mamma-bloggarna, och det som jag verkligen gillar med dig är att det du gör är autentiskt. Det är på riktigt, utan pop-filter på allting, väldigt prestigelöst. Så, varmt välkommen hit Claudia.

Just detta autentiska är på sätt och vis temat för dagens avsnitt, för när vi pratade så sa du så att ”Alltså, kan vi inte bara prata om det här med ekonomi, för jag följer era poddar, men ibland så zonar jag ut för att det blir för svårt”. Och jag fick en klump i magen och tänkte att du sa det jag har känt.

Caroline: Precis, vi visste det nog egentligen på något vis. Det blir också roligare tror jag, om man tar ner nivån, så att det går att prata om ekonomi på ett värdigt sätt fast ändå så att alla förstår.

Jan: Precis, och jag tror att det hänger ihop med frågan ”Ni som pratar mycket ekonomi, brukar ni få mycket frågor på middag?” Och svaret är att nej, nästan aldrig. Jag tycker att det är så himla skönt att du är här för att göra oss bättre idag, genom att ställa frågor som vi ibland inte tänker på.

CG: Jag ser det nog mer som att ni ska hjälpa mig med att bli lite bättre på det här med ekonomi. Om jag skulle sitta på middag med er så skulle jag nog inte göra något annat än prata om ekonomi och ställa frågor och be om tips. Men vad kan det bero på att folk inte gör det? Det kan inte vara så att alla era vänner är lika insatta i ekonomi som ni är.

Jan: Jag tror att det handlar om prestige. Man ska gärna kunna själv och av någon anledning så är det fortfarande väldigt konstigt att prata om pengar.

Caroline: Vi tycker ju om att ställa frågan ”Vad tjänar du?” till folk, och man märker hur de bara behöver ställa om i huvudet. Vissa kan svara direkt, medans andra är osäkra på om de ens vill svara på frågan. Den är väldigt intim på något vis.

Jan: Vi var ju på en middag med bekanta och jag upptäckte ganska snart att det var mer okej på den middagen att prata om sex än om att prata om pengar.

CG: Om deras eget sexliv eller i allmänhet eller?

Jan: Både och, så det blev privat. Väldigt awkward. Men kan vi inte nästan leka det spelet då? Om vi vore på middag, vad är det för frågor du hade ställt?

Som förälder vill man ju ge barnen en bra start i livet

CG: Gud, vart ska man börja. Jag har ju två döttrar, Chloe och Celeste, Chloe är tre år, och Celeste är ett och ett halvt. När de fyller arton då vill jag att de redan ska vara miljonärer, med hjälp av det som vi sparar till dem. Jag har mitt bankkonto framför mig här och nu är det så att Chloe som är tre år, hon är lite äldre, men hon gjorde också lite modelljobb när hon var bäbis. Så då fick hon in kanske 15’000 på det, så hon har lite mer än vad Celeste hade i samma ålder.

Men nu är Chloe också äldre, så hon har på sitt konto 46 731 kronor. Celeste har 16 826 kronor. Det här vill jag ska vara miljoner när de är 18. Jag förstår att det inte kommer vara det om jag låter det ligga här på min bank.

Jan: Redan där blir jag supernyfiken. Detta är ju skitbra. Innan vi hoppar in på hur man gör, så vill jag gå in på bloggen. Om man går in på bloggen och så söker man ”ränta på ränta”, så finns det en räknare. För är det vi ska prata om här. Ränta på ränta innebär att pengar kan tjäna pengar.

Jag brukar ibland tänka på att pengar är som små arbetare och de kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året, och det coola är att de kan jobba i generationer.

När man då sätter pengarna i jobb, som vi ska prata om sedan, så tjänar de lön. Det är det vi kallar för avkastning. Det coola är att man kan ta den lönen som de tjänar och ge dem nytt jobb, så blir det som att pengarna tjänar pengar, som tjänar nya pengar, som tjänar nya pengar… Det är ofta svårt att räkna för hand, men nu med ränta-på-ränta-räknaren är det lätt. Så dina barn har nu ungefär 50’000 tillsammans, så de har ungefär 15 år på sig. Månadssparar ni till dem?

CG: De får barnbidraget.

Sparar man barnbidraget så ger det mer än en halv miljon till 18-årsdagen

Jan: Då lägger vi på 2 500 kronor. Hur mycket tror vi att de tjänar? Jo, vi tror att de kommer tjäna 8% om året. Så efter 15 år så vi redan uppe i 1’038’000. Vi tänkte också att Freja skulle ha en miljon när hon fyller 18, men sedan funderade vi på om det bara skulle vara att göra henne en björntjänst. Du berättade själv att när du var 22 och mellan jobb, så har du alltid varit sjukt driftig. Du sålde smycken utanför Stockholm eller på nätet, du har försörjt dig via Instagram. Så egentligen, frågan till dig är att om du hade fått en miljon när var 18, tror du att du skulle ha mer eller mindre pengar idag?

CG: Jag tänker så här, de ska inte veta om pengarna. Egentligen är det här sparandet till oss, så det är inte så här ”Varsågod, här får du en miljon. Nu behöver du inte jobba förrän du är 25.” Den här miljonen är ingenting som vi ska ge till dem i pengar i handen, utan det här ska gå till deras första lägenheter, eller första bilen, eller man vet aldrig hur livet ser ut. De kanske träffar något kollektiv som de vill leva med och aldrig vill köpa en lägenhet, ok, då får du pengarna att köpa en bra bil, eller vad det nu är.

Jan: Precis, så resonerar vi med Freja också. Jag och Charlie skrev ju boken ”Gör ditt barn rikt”, och då kom vi fram till att en lagom summa var 250 000. För då räcker det till en del av kontantinsats, det räcker till att ta körkort och att ta det här klivet när barnen fyller arton, att man ska flytta hemifrån, skaffa sitt första jobb och få igång sin ekonomi. Så redan en miljon här, det är skitbra. Mer än så kan vara att man översparar. Då är det bättre att spara till sig själv, så har man de pengarna själv, sedan kan man välja att ge dem.

CG: Jag tror mer att vi tänker så här att vi har inte tänkt spara så mycket mer i månaden än deras barnbidrag, för det får de upp till att de är 18. Tanken är väl för oss att vi ska egentligen inte spara så mycket mer än det där, sedan ger man en slant till julklapp eller födelsedag. Vi försöker alltid ge pengar istället för att ge saker, för de får så mycket saker av alla andra. Så vi tänker att vi ska spara den här månadspengen varje månad och då vill vi se till att det sparandet är så effektiv som möjligt. Det är så vi har tänkt.

Inflationen äter upp pengarna på bankkontot över tid

Jan: Skitbra. Låt oss använda det som exempel när vi går igenom allt. Jag tänker så att jag börjar prata, så när jag seglar iväg för mycket, så får ni helt enkelt bara säga stopp och belägg. Det första är att man kan sätta pengarna på ett bankkonto och det gör de flesta. Då tänker många att ett bankkonto är säkert, för då kan inte pengarna minska i värde, och det stämmer till en viss grad.

Men problemet med bankkonto är att det finns i Sverige något som heter inflation och inflation är att pengar minskar i värde. Många har talas om att Riksbanken har en inflation på 2% och vad det betyder är att man vill i Sverige att pengarna ska minska i värde med 2% per år. Så man skulle nästan kunna säga att om man sätter in 100 kronor i januari, så är de i slutet av året värda 98 kronor.

Caroline: Men varför har vi inflationen egentligen? Varför vill man att den ska ligga på 2%?

Jan: För att de flesta stater som Sverige har ju lån, och om du har ett lån men om det lånet minskar i värde, så blir det som att staten inte behöver betala på lånet. Det minskar utan att man betalar av. Om jag ska hårdra det så blir det lite konspiratoriskt, då kan staten säga titta här, vi har inte förändrat barndraget under de senaste åren, för nu var ju barnbidraget 1050 kronor i många år. Men egentligen kunde du köpa mindre och mindre för de här 1 050 kronorna, så har bidraget egentligen sänkts, och politikerna kunde använda det till andra saker.

Är ni med? Och varför är detta viktigt att prata om? För att barnsparande ligger på 18 år, vilket betyder att pengarna på ett bankkonto minskar i värde med två kronor per. Så en hundralapp som man gav i doppresent är bara värt 74 kronor när barnet är 18 år. Det står inte 74 kronor på bankutdraget, men man kan bara köpa saker värt 74 kronor. Detta är det som är inflation och detta är en av de viktigaste grejerna att förstå varför man inte ska ha pengarna på bankkontot.

Många säger att bankkontot är säkert, men då säger jag att bankkontot är inte säkert över en lång tidsperiod. Det är därför vi upplever att saker var mycket billigare när man var liten. När vi var små kunde man köpa tuggummi för 50 öre, idag kostar samma tuggummi en krona eller två kronor. Det är inte nödvändigtvis att det har blivit dyrare, utan att pengarna har minskat i värde.

CG: Men så säger man ju ibland när man är ute och reser, till exempel ”Nu är svenska kronan stark”, eller ”den är svag nu”. Går det upp och ner?

Att spara på bankontot är en garanterad förlust över tid

Jan: Ja, så är det. Svenska kronan varierar i förhållande till andra valutor, till exempel till dollarn. Men det är så mycket kopplat till inflationen, utan det är helt enkelt att man bedömer den svenska kronan som olika attraktiv. Om den är attraktiv, då är det många som vill placera sina tillgångar i svenska kronor. Framför allt utländska investerare, och då kan kronan öka i värde, eller så är det många som säger ”Nej, vad håller Sverige på med? Där vill vi inte ha våra pengar”, och då sjunker värdet på kronan. Till exempel Zimbabwe, där vill ingen investera sina pengar.

Nu är det väldigt förenklat, men det viktiga att ta med sig från denna lilla delen är att pengarna på bankkontot är en garanterad förlust över långa tidsperioder. Det är fakta. Och då brukar jag ta min mammas hus som exempel. Hon köpte ett hus 88, och då köpte hon det för typ en miljon. Om hon skulle ha sålt det idag för 1,8 miljoner, då hade de flesta sagt att hon hade gått 800’000 i vinst. Men om man tittar på vad en krona var värd 1988 jämfört med en krona 2018, så är en miljon lika med 1,8 miljoner 2018.

Så hon har egentligen inte tjänat en enda krona, utan pengarna har förlorat halva sitt värde under åren. Det hemska i sammanhanget är att om hon hade sålt huset då för 1,8 miljoner så hade hon fått betala skatt på 800’000, så hon hade egentligen gått back på det här. När man tänker på sparande så är det viktigt att man tänker på inflation och förlorat värde över långa tidsperioder. Därför ska man inte ha dem på bankkontot. Det är regel nummer ett.

Caroline: Det är rätt många som har pengarna på sitt bankkonto. Det finns ju siffror på hur mycket svenskarna har på sina bankkonton, och det är miljarder.

Jan: Ja, jag tror att det är 1600 miljarder kronor.

På banken super pengarna ihjäl sig

CG: Jag har ju alla mina pengar på banken just nu. Jag har ju ett litet Nordnet-konto här som är en katastrof just nu, men där har jag ju 5000, men i övrigt har jag allting på banken. Så jag är verkligen en av dem och jag pratade med min granne idag, som vet att jag skulle hit och då sa hon ”Gud vad bra, jag måste få alla tips”, för hon har också två döttrar i samma åldrar som mina. Hon sa också det ”Jag har inte satt mig in i det där”.

Jan: Ja, precis, så är det. Jag vill egentligen vara lite taskig och slå sönder myten om att bankkontot är bra. Det är bra på korta tidsperioder, som pengarna till lönen för att betala utgifter, eller kanske spara till kontantinsats, eller spara till semesterresa eller bil, för då är tidsperioden så kort. Men för långa sparanden så är inte bankkontot ett bra alternativ. Så, vad är då andra alternativ om man inte ska använda sig av ett bankkonto? Då brukar man prata om två olika typer av tillgångsslag.

Tillgångsslag är förenklat ett jobb som man skickar pengarna på. Jag kan skicka pengarna på jobb på bankkontot, men sedan kan jag även skicka dem i andra jobb. Dessa jobb brukar man kalla för tillgångsslag, så vad kan jag investera pengarna i där pengarna ska jobba? På banken så festar de och super och liksom dör av tristess, så de super ihjäl sig.

Så fungerar aktier

Jan: Så fort du är med Claudia, så hamnar vi här. Men det är skitbra, folk kommer i alla fall att komma ihåg det. Pengar på bankkontot, då har de så tråkig att de super ihjäl sig och där. Sedan finns det andra jobb och ett jobb som de flesta har hört talas om det är aktier. Aktier är helt enkelt en andel i ett företag, till exempel då att man har HM och då kan man köpa en aktie i HM och då är det som att man äger en mikromikroskopisk av HM.

Fördelen när man äger en liten del i HM, som vi tar som exempel, så är det att om HM går med vinst, så delar de ut den här vinsten till de som äger företaget. Så alla ägare får en liten, liten andel helt enkelt. Då kan man på aktier tjäna pengar på att antingen få del av den här vinsten varje år, förutsatt att företaget går med vinst så klart. Det kallas då för aktieutdelning eller avkastning eller vinstutdelning, men sedan kan man också säga att HM kan vara olika attraktivt.

Till exempel nu under det senaste året har HM varit väldigt oattraktivt för att de har haft dåliga kläder, de har missat kollektionerna, man har sett att Zaalando går mycket bättre, så då har värdet att vara aktieägare i HM inte varit så attraktivt. Då har kursen fallit. Så det är aktier.

Olika typer av fonder

Jan: Sedan att äga en enskild aktie är inget som jag rekommenderar. Den tesen som vi har är att det inte går att förutsäga framtiden, så det bästa är om du köper alla aktier som finns. Om du köper alla aktier som finns, då kommer någon gå dåligt, några kommer gå bra, och de flesta kommer gå ganska okej. Men det är väldigt opraktiskt om man själv skulle gå och köpa alla aktier, för att man har inte så mycket pengar till det och sedan tar det väldigt lång tid.

Då finns det något som heter fonder och en fond är då helt enkelt någon som köper alla de här aktierna åt dig och säger att du istället kan lägga 100 kronor hos, sedan köper vi alla aktier åt dig. Detta är då en fond och fonderna har olika inriktningar. Vissa fonder köper bara teknikbolag, och andra köper bara klädesbolag, och andra investerar bara i Sverige. De fonder som jag och Caroline pratar om mycket på RikaTillsammans det är de som äger allt i hela världen, en globalfond. Det kallas då för en indexfond och med en indexfond äger man allt. Man säger så här att vi vill inte att någon ska sitta och välja, vi vill bara äga rubbet.

De här indexen är lite olika definierade. Det vanligaste indexet som de flesta i Sverige har hört talas om är OMX30. Det är det de pratar om på Rapport, på nyheterna, då säger de så här ”Idag har börsen gått…”, det är alltid inslaget. Då tittar man på hur har Sveriges 30 största bolag har gått. Men jag tycker att 30 är alldeles för snävt, jag vill ha alla bolag. Då finns det en indexfond som tar alla bolagen i Sverige. Inte bara de 30, utan de 500 som är registrerade på börsen.

De flesta företag i Sverige är inte börsnoterade

CG: Varför är inte ni på börsen?

Jan: För att det är supermycket regler kring det där och det vanligaste skälet till varför man är på börsen är att man vill ha in kapital, men om man tar in kapital så vill folk ha aktier i utbyte och då vill de ha saker att säga till om. Och jag har ju kontrollbehov, så jag vill inte ha människor som bestämmer i mitt bolag. Då måste man ha styrelse och man måste rapportera. Det handlar inte omsättning, utan man går på börsen för att man vill ha kapital av en massa människor.

De som går in med kapital vill ha aktier, och då vill de ha redovisning som ska ske på ett visst sätt, det förekommer regler för att de som sitter i styrelsen inte ska ta pengarna och dra till Hawaii, så det viktigaste när man börsnoterar det är regelverket. Men regelverket är dyrt. Du behöver mycket advokater, jurister, med mera, så då pratar man om publika bolag som vem som helst kan köpa in sig i, och privata bolag. Sverige har väl ungefär 300 000, varav de flesta är privata. Sedan är det kanske 1 000 bolag som är börsnoterade.

CG: Kan du ge exempel på ett litet företag som skulle tjäna på att börsnoteras?

Jan: Till exempel ett bolag som vill utveckla en produkt men inte har pengar, en app till exempel. Då skulle de kunna börsnotera för att få in pengar och sedan utvecklar de sin produkt och de som har gått in med pengar får vara med på resan.

CG: Hur får folk reda på att det finns det här lilla bolaget som ska utveckla en app?

Jan: Då får man göra reklam i tidningar och på poddar och det finns en hel värld. På Nyemissioner.se kommer alla sådana bolag upp. Nu är vi väldigt från sparande till barn.

Börsen var en fysisk handelsplats förr i tiden

CG: Ja, börsen för mig låter som ett stort hus där jag inte har något att göra.

Jan: Ja, det är roligt. I Malmö så har vi ju Börshuset.

CG: Ja, det är jättefint. Där har jag faktiskt varit och lyssnat på Charlie en gång.

Jan: Ja och förr i tiden så var Börsen ett hus där folk satt och sa ”Jag har 100 aktier i detta bolaget, jag säljer för 60.” Då var det någon som sa ”Jag köper för 58”. Sedan kom de överens om att sälja för 59, och börskursen blev 59 kronor just i den affären där och då.

Caroline: Var det som Malmös Wall Street?

Jan: Ja, det var det. Idag är det automatiserat.

CG: Försvann det med Internet?

Jan: Ja, med datoriseringen. I New York finns det fortfarande vissa börser som har handel så här på telefon och där man skriker och så.

Caroline: Varför gör man det så? Varför gör man det inte bara på datorn?

Enkel förklaring av aktier för barnen

Jan: Det har med tradition att göra. Man kan förenkla det här med aktier. Vi gör ju det med Freja. Det är en Twittrare som heter Stefan Thelenius som pratar om månadens aktier med sina barn. När vi har förklarat aktier för Freja så är det så att man äger en galge på HM. Att man äger en liten mikroskopisk del. De flesta stora företag kan man nu välja att bli delägare. Nu var det till exempel Spotify som börsnoterades. Det var mycket i media om det.

Disney var också ett sådant bolag. Så man behöver inte förklara allt med ränta och vinstutdelning för barnen, utan man kan bara säga så att när vi månadsspar till dig så får du månadens aktie. Sedan kan man köpa en aktie som barnet får välja. Det roligaste med Freja var när hon ville köpa en YouTube-kanal, och även om hon inte kunde köpa YouTube så kunde hon köpa Google, och Google-aktien har ett roligt namn för den heter Alfabet. Och den ville hon ha. Då gick jag in på Avanza och insåg att den aktien kostade 1050 US dollar. Det var den bästa veckopengsförhandlingen ever.

Olika typer av börsmäklare

Jan: Då kommer vi in på nästa grej, för då har du då Avanza eller Nordnet, som kallas för nätmäklare. Och i metaforen med då när folk stod på börserna och erbjöd priser, så är Avanza eller Nordnet de som ger dig eller oss tillgång till att få vara med i den handeln. Det är via Avanza som jag då säger att jag vill köpa HM till exempel för 150 kronor per aktie. Då skickar Avanza ut det på börsen där SEB och Nordnet och alla andra aktörer finns. Har jag då lagt ett tillräckligt attraktivt bud så kommer någon säga ”Jag vill säga till dig för 150” och då blir det affär. Jag får aktien, den andra personen får pengarna, och Nordnet tar en liten, liten avgift för att de har förmedlat affären.

CG: Jag har ett konto på Nordnet. Vad är det för skillnad på Nordnet och Avanza?

Jan: Ingen, det är samma. Det är som Swedbank och Nordea.

CG: För när jag gick in på Nordnet och skulle köpa just HM. Då var det mer jag vill köpa tio stycken och de kostar så här. Det kändes inte som att jag ställde någon fråga någonstans.

Jan: Nordnet eller Avanza har det aktuella priset, som marknaden är överens om. Om du vill köpa HM:s aktier så kommer då Nordnet föreslå att lägger du detta på 151 kronor, så kommer du få den här aktien. Sedan är det också att Nordnet och de har en funktion att även om den handlas för 150 just nu och du skriver 160 så kommer inte Nordnet säga 160 till de andra på marknaden. De kommer säga 150 och 55, så du får det bästa priset just nu. Det är sådan tjänst som Nordnet hjälper till med när du köper den här aktien.

Det är prissättningen. Aktien just nu, till exempel den senaste affären gick på 151 kronor, då går man in och skriver hur många aktier man vill köpa och hur mycket man vill betala för varje. Om man skriver 160 kronor så är man villig att betala tio kronor mer per aktie, men det hade varit dumt. Då sänker Nordnet det till det bästa priset för mig. Man behöver inte vara rädd för att sätta för högt pris, för att Nordnet sköter det åt en. Det Nordnet gör är att de hjälper oss att få tillgång till de här jobben.

CG: De är pärleporten in till liksom…

Enkelt att skapa ett konto på t.ex. Nordnet

Caroline: Det känns ändå som att vi har hoppat över några steg. Det finns de som inte har något Nordnet -konto. Hur gör man då för att komma igång?

Jan: Då tar vi det från början. De flesta har pengarna på bankkontot, sedan vill man skicka de på något annat jobb och för att få tillgång till de jobben behöver man då Nordnet (annonslänk) till exempel. Man behöver ha ett konto. Det är väldigt enkelt att skapa ett konto. Man kan använda länken här för att komma direkt dit (annonslänk). Det är gratis att skapa ett konto, så du betalar ingenting för att få tillgång till pärleporten. Det är jättesmidigt. När man sedan då har fört över pengar till Nordnet så kan man börja handla. Här är det som de flesta fastnar. Att man öppnar sitt konto och ser Pärleporten, sedan är det så sjukt mycket grejer och man vet inte vad man ska göra. Då kommer vi tillbaka till det här med olika typer av jobb eller tillgångsslag.

Så vi har pratat om bankkonto, vi har pratat om aktier som är andelar i företag, som är att jag får tillgång till vinstutdelningen som aktierna gör, eller att de varierar i värde beroende på hur attraktiva de är. Ju mer företaget går i vinst, desto mer attraktivt blir det ju, därför ökar aktiekursen. Går företaget back så kan de inte dela ut några pengar. Då vill de tvärtom ha pengar från ägarna, men folk är inte så sugna på att lägga in mer pengar. Då sjunker kursen tills den når en nivå där folk tycker att det återigen är attraktivt för att det är så pass billigt. Så de här varierar hela tiden.

Normalt med stor variation på börsen

Jan: På en tioårsperiod eller femtonårsperiod så här när vi pratar barnsparande, då kan en aktie som köps för 100 kronor variera mellan 50 upp till 150 kronor. Så den kan variera nästan plus 50% eller minus 50%. Det är därför många tycker att aktier är läskigt, för du kan köpa den för 100 kronor, men sedan sex månader senare kan de vara värda 50 eller 150 kronor.

Man upplever det som ett casino, men eftersom de underliggande företagen ändå går med vinst. Alltså, majoriteten driver ändå sina bolag för att man vill göra en vinst, så det betyder att de flesta bolagen tjänar ändå pengar. Eftersom de tjänar pengar så kan de dela ut pengar till sina ägare. Därför får de ett värde.

Då kommer nästa fråga. Hur ska man veta vilka företag som går med vinst och vilka som inte gör det? Då kan vi hoppa ner ett helt rabbit hole med olika fundamentala analyser och tekniska analyser, men det hjälper inte. Det funkar ändå inte. Så därför är det bäst att köpa alla bolagen. Då får man 20 som går jätteförlust, 20 som går jättevinst, så de två plockar ut varandra, och sedan har du de flesta som gör ok i vinst. Där har du sådana bolag som SKF. De gör kullager och det behövs alltid, men ingen går igång på kullager. Men de gör en vinst varje år, delar ut pengar till sina ägare, och växer.

CG: Man tjänar man då inte på att gå in och köpa en massa aktier i SKF? Om de aldrig förlorar.

Tryggare att köpa index istället för enskilda aktier

Jan: Jo, men sedan kan de få en konkurrent i Kina som gör bättre kullager, så åker SKF. Det vet man aldrig. Så återigen är det bättre att köpa alla bolagen. Då kan man börja titta på det utifrån typen av aktier istället för enskilda bolag. Det är här man pratar om aktieintresserade, som går på träffar med SKF, pratar med VD:n, de läser tidningar, de prenumererar på Aktiespararna, läser Dagens Industri, ser på vilka konkurrenter som finns, och så vidare.

HM har till exempel konkurrenter som Kappahl, Lindex, Inditex heter det som äger Zara, sedan plötsligt kom Zalando, och då måste du ha koll på alla dem. Och det tar jättemycket tid. Sedan är det inte ens säkert att det hjälper att du har koll på alla, för det är så mycket som spelar in. Hur mycket pengar har de, vem är VD, fick VD:n sparken, har de köpt bra kollektioner, hur stort är deras lager, kom containern från Kina i tid…

CG: Jag följer en frågesida på Facebook där man då kan ställa frågor om ekonomi. Där handlar det mycket om aktier. Då var det så här ”Vad är det som händer på Zalando? Nu är det tydligen dags att köpa!” Då bytte de tydligen lager, och då sjönk aktien och då gick en massa folk in köpte och då höjdes den igen.

Jan: Precis. De köpte ett nytt lagersystem, som kostar en massa pengar. Det betyder att plötsligt så gick en massa pengar som hade kunnat delas ut till aktieägarna, gick till att köpa lagersystem. Som aktieägare känner man då att man vill ju ha sina pengar, och då kan jag känna att jag inte vill ha med de att göra. Men å andra sidan så kanske det blir mer pengar nästa år, och därför har vi den här variationen och då måste man vara superinsatt. Detta är då den stora myten. Då tror folk att om jag är insatt så kan jag förutsäga detta och då kommer jag att få en bättre avkastning. Problemet är att om man tittar på all forskning som finns så finns det inga vetenskapliga bevis för att det fungerar.

Passivt sparande bäst lösning för de flesta

Jan: För det finns folk, om jag drar åt andra extremen, så finns det bolag som då förvaltar pengar professionellt, där folk säger ”Jag vill inte ha koll på de här HM, Cubus, Zalando, så jag betalar Caroline, för att du ska ha koll åt mig.” Då finns det sådana bolag som Caroline då och Caroline har så mycket pengar att förvalta, så hon köper en satellit, som hon skickar upp i rymden, fotograferar parkeringarna utanför köpcentrum varje dag, har någon som räknar antalet bilar för att se hur många personer som har gått in där och handlat.

Trots att hon gör detta så får hon inte bättre resultat än någon annan. Detta är människor man tävlar med. Människor som köper satelliter. Det finns företag som har grävt kablar för tre miljarder för att de ska få in sina ordrar 0,1 sekund snabbare. Några av de absolut smartaste människorna jag har träffat de jobbar på sådana här finansiella företag. Det enda de gör, 24 om dygnet, i London, i New York, är att försöka hitta de här bolagen som kommer att gå bättre än de andra.

Caroline: Men du Jan, jag måste fråga. Det måste ändå vara så att de lyckas? Så mycket pengar och resurser som man pumpar in det här. Varför håller man annars på med det?

Jan: Vi som människor har lärt oss, genom hela livet, ju mer du kan, desto mer du anstränger dig, desto mer du läser på, desto mer du engagerar dig, desto bättre resultat kommer du att få. Problemet är att pengar fungerar precis tvärtom. Där är det så att ju mindre du engagerar dig, ju färre gånger du loggar in på ditt nätmäklarkonto hos Nordnet, ju mindre du köper och säljer, desto bättre avkastning kommer du att få. Det är precis tvärtom och helt ointuitivt. Det är detta vi inte klarar.

Om du var den enda som gjorde det där och du tävlade med amatörer som mig och Claudia, då hade du haft en fördel. Problemet är att det finns 10 000 sådana som dig, som har till jobb att placera pengar. De anställer de bästa människorna för att de kan betala de bästa lönerna, men problemet är när du har 10 000 supersmarta människor som ska lösa ett problem, så kommer lösningarna att se ganska lika ut. För att alla kommer fram till att detta är det bästa sättet att lösa det här problemet på.

Sex fondförvaltare av 1 000 slår index över tid

Jan: Då gjorde man en undersökning mellan 1976 och 2006, så 30 år. Man tittade på 2000 fonder och det var proffs som gjorde detta på heltid. De hade inte bara gjort det själva, utan de hade staber med doktorander, matematiker, statistiker, analytiker, alla program… Bridgewater är ett av största fondbolagen. De lägger en miljard kronor på forskning. Alltså bara på att försöka hitta den här edgen. Av de här 2000 absolut bästa fondförvaltarna i världen, så var det 24% som inte slog indexfonden. Hade man bara köpt alla, så hade 24% varit sämre, 74% fick samma resultat som om man bara hade köpt samma, 0,6% – det vill säga 6 fondförvaltare av 1000, lyckades få en avkastning som var bättre än man man bara hade köpt alla bolagen. Och detta är det som är kontroversiellt. Detta är det som är temat på RikaTillsammans.

Detta är vad forskningen säger och anledningen till varför jag tjatar om detta är för att jag har i 10 år försökt mig på det där och lyckades inte. Det kan gå ett år eller två år, men om man tittar över en lång tidsperiod på 10, 20 år, så är det 6 av 1000 människor som lyckas. Så jag säger verkligen inte att det inte går att slå index, men jag säger att det är bara 6 av 1000 människor som kommer att lyckas. Då är det dessutom människor som åker till Brasilien för att träffa VD:n på det där lilla bolaget, sedan reser till de något annat ställe och gör det där sju dagar i veckan, 365 dagar om året.

CG: Men då tänker jag så här att om det är så enkelt som du säger, med det här med indexfonder att man bara köper och lägger alla pengar i de här som köper alla. Varför gör inte alla bara det då?

Jan: För att de flesta vet inte om det. Vi lever i den här myten om att detta är en kunskapsgrej.

Säkert och medelmåttigt med indexfonder

Caroline: Det är väl ekonomibranschen också som gärna vill verka, tycker jag i alla fall, som att de gör ett riktigt viktigt jobb när de förvaltar dina pengar. Och du förstår inte allt och de vet vad de sysslar med. Det finns otroligt mycket pengar i det.

Jan: Ja, ju svårare någonting är, så kan jag ju komma och säga ”Du lilla gumman, nu ska jag hjälpa dig med detta, och för det jobbet tar jag 1% av dina pengar, oavsett om du tjänar pengar eller inte.” Då kommer bankerna med en proffsförvaltare som har gått på Handelshögskolan i fem år. ”Vi är ett team, vi väljer ut de bästa aktierna.” Eller att de har en datorn som köper alla aktierna till dig. Det kan man ju inte ta betalt för. Och när indexfonder kom i slutet av 70-talet då fanns det helsidesannonser i New York Times som sa ”It is un-American to buy indexfonder, because it is average”. För om du köper en indexfond, då blir det average. Du får de som går dåligt, du får de som går bra, men det mesta går i genomsnitt.

CG: Men vad skönt då att kunna vara average och gå ut som en vinnare. Det känns ju helt magiskt.

Jag ska göra en sådan tröja, ”I am average”.

Jan: Ja, jag brukar säga det på bloggen. Ju snabbare man inser att man är average, att man är genomsnittlig, desto bättre avkastning kommer man att få. För att de flesta tävlar ju med det andra och ju fler år jag är average i rad, lägger man ihop det, så blir du bättre än alla andra tillslut. Så på tio års sikt så är du som har varit average varje enskilt år, kommer vara mycket bättre än alla de andra som tävlade i tio. De där 6 personerna av 1000 måste då lyckas för 6 personer av 1000, varje år. Det är som att slå en tärning. Det är klart att du kan slå en sexa två gånger i rad. Tre gånger i rad. Men det blir ju svårare liksom.

CG: Då är det ju ett heltidsjobb också. Det jag ska gå in och göra nu och den average person jag ska bli, det är ju ingenting som kommer ta mig så mycket tid. Arbetarna kommer ju bara hålla på.

Låt pengarna jobba ifred med indexfonder

Jan: Absolut, och det är detta budskapet som jag verkligen försöker få ut hela tiden. Att investera sina pengar det ska inte ta någonting. Det tar kanske tre timmar att sätta upp första gången. Låt pengarna jobba ifred. Den största fienden till dina pengar det är du själv. Att man ska in där och hålla på. Låt pengarna få jobba ifred.

Caroline: Ja, ett år i alla fall. Vi pratade ju om det där att man kanske har en lång horisont, som i barnsparande, men att man låter pengarna vara när man har satt upp sitt konto. Sedan ombalanserar man, men det kanske är lite överkurs.

Jan: Tricket är så här. Ju fortfarande jag kan inse att jag är average, desto bättre. Bankkonto – dåligt. Pengarna super ihjäl sig på bankkontot under långa tidsperioder. Då har vi då aktier som vi har pratat om nu. Då vill vi ha de här indexfonderna för då köper de alla bolagen. Det sista viktiga angående indexfonder är att de kan följa olika index. Ett index är helt enkelt en jämförelse. Det är som att gå in på Ica och så köper man mjölk och så står det jämförelsepris 15,20 liksom. Det är vad ett index är. Till exempel som vi pratade om nyheterna innan, då tar man index från de 30 största bolagen, men jag säger att det är även för snävt att titta på alla bolagen i Sverige.

Både svenskt och globalt index

Jan: Som nu med fotbolls VM. Det är bara svenskar som satsar pengar på att Sverige kommer att vinna fotbolls VM. Vi tror det för att vi gillar Sverige, för att vi känner till det svenska landslaget och så. Om man tittar globalt så är den svenska börsen 0.8% av det totala värdet i världen. Den holländska börsen är lika stor som den svenska, men det är ingen i Sverige som beslutar sig för att lägga alla sina pengar i Holland. Därför bör man ha ett globalt index och en stor och bred fond.

CG: Så det är de 30 största bolagen de talar om på nyheterna. Men hur många företag är inkluderade i en indexfond i USA?

Jan: 500. Ni kanske har hört talas om SOP 500 eller Fortune 500? Då talar man om de 500 största. Sedan finns det andra, det finns jättemånga index, men det är de vanligaste indexen. Jag brukar säga att du ska inte bara köpa alla bolagen i Sverige, utan du ska köpa alla bolagen i världen.

CG: Man kan inte tjäna då på att köpa en indexfond i Sverige och sedan en global indexfond?

Så fungerar räntefonder

Jan: Jo, det ska man göra. Men innan vi hoppar dit så ska vi tillbaka till det med tillgångsslag, för det finns ännu ett tillgångsslag förutom bankkonto och aktier, vilket är räntor. Räntor då helt enkelt att man lånar ut pengar till andra. Som när vi går och köper en bostad så lånar vi pengar från banken, sedan får vi betala 1,5% för det. Det betyder att banken tjänar 1,50 på varje lånad hundralapp. På samma sätt, om jag har pengar då kan jag leka bank.

Då kan jag låna ut mina pengar till svenska staten. Då säger svenska staten, ”Perfekt, vi betalar dig en krona per hundralapp”, eller så kan jag låna ut mina pengar till olika bolag som till exempel om SKF ska bygga en ny fabrik och behöver pengar, då kan jag låna ut mina pengar till SKF. Men svenska staten är riskfritt att låna ut till, för om de får slut på pengar så höjer de bara skatten. Så att låna ut till länder är mer eller mindre riskfritt, men SKF kan ju gå i konkurs, så då vill jag ha kanske två kronor per hundralapp.

Då är det det som kallas för ränte- & obligationsfonder. Det där är också klurigt, för då undrar man vad skillnaden är mellan en räntefond och en obligationsfond. Lite slarvigt, så är det bara tiden man lånar ut pengarna. Om jag lånar ut pengarna i ett år eller kortare, då är det en räntefond. Lånar jag ut pengarna i över ett år så är det en obligationsfond. Fördelen då med att ha ränte- & obligationsfonder är att där har vi kommit överens om avkastningen i förväg.

Jag har lånat ut mina pengar till dig så då vill jag ha tillbaka de här pengarna. Oavsett om vi får en börskrasch så kommer en räntefond alltid ge ungefär samma avkastning. Då är vi tillbaka på din fråga i början där du undrade varför jag fyllde i 8%, hur vet man det? Då vet man att lönen på ett bankkonto är typ noll procent. Lönen som man får i en ränte- eller obligationsfond är ungefär två till tre procent. Och aktier är mellan sex och åtta. Då kommer vi in på den sista termen som är ”portfölj”.

Skapa rätt typ av konto hos din nätmäklare

Jan: Förr i tiden när vi stod där på börshuset och handlade våra aktier, när affären var klar så fick jag ett papper där det stod att nu äger jag HM-aktierna på detta värdepapper. Till slut så hade man en bunt sådana här papper och då lade man ner dem i portfölj, alltså en väska. Så en portfölj är där man har sina värdepapper, sina aktier och sina fonder. Då kommer nästa fråga då, hur ska jag fördela mina pengar i min portfölj?

Om man då har ett par tusen på Nordnet, hur ska man fördela dem mellan aktier och räntor? När man då öppnar sitt konto till exempel på Nordnet, så ska man välja vilket typ av konto man ska. Då kan man välja mellan vanlig depå, investeringssparkonto eller ISK och kapitalförsäkring KF. Om jag fortsätter att tala i metaforer så är det som en Ikea-kasse, en Ica-kasse eller en snygg Burberry-väska. Det enda som det styr är hur mycket man betalar i skatt på sin portfölj. Lägger jag ner den här portföljen i ett vanligt depå, i Ica-plastkassen, då kommer jag betala 30% på vinsten. Så när du säljer, så kommer du behöva visa det här för Skatteverket, för Skatteverket ser att du har haft din portfölj i en Ica-kasse och då vill de ha 30% av vinsten.

Skatter och lagar som påverkar ditt sparande

Jan: Om jag istället har portföljen i en blå Ikea-kasse då kommer Skatteverket säga att aha, du har haft din portfölj i en Ikea-kasse, då vill vi ha 1% av värdet varje år. Så det förändrar inte vilka tillgångar du har, eller hur mycket pengar du tjänar. Du förändrar bara hur skatten ser ut. De flesta som ska spara till sig själv ska därför ha ett ISK-konto. Depå ska man typ aldrig ha, för att betala 30% på vinsten.

Sedan är då det sista kapitalförsäkring och det brukar jag säga att det behöver man inte, förutom specialfallet med barn. Om du har ett ISK i barnets namn, så är det så att när barnet fyller 18, så är det barnets pengar. Men om du har det i en KF så äger du det, och så har barnets som förmånstagare och du kan välja när barnet ska få portföljen.

CG: Ja, det vill man ju. Man hoppas att allt är bra i relationen till ens barn, men sedan vet man aldrig vad som händer i livet.

Jan: Det andra problemet med om man har pengarna i barnets namn, är i föräldrabalken i Sverige så står det att om barnet får en stor summa pengar, så måste du anmäla det till kommunen och få en överförmyndare. För att det är ett sätt att skydda barnet, för man säger att barnet är inte vuxet ännu och då litar vi inte på föräldrarna att de ska använda pengarna för barnets bästa, så då måste du plötsligt be om tillstånd till den här överförmyndaren för att till exempel byta aktier eller liknande.

CG: Om det är jag som har sparat till barnet?

Jan: Ja, de skiljer inte på det om det är barnets pengar. Det är en bra lagstiftning och barnet får ett arv, eller så. Det är därför man ska en kapitalförsäkring i sitt eget namn med barnet som förmånstagare och det kan man lätt göra på Nordnet. Man kan ställa in flera barn också som förmånstagare. Så spar man till sig själv ska man välja ISK, sparar man till barnen i sitt eget namn ska man välja KF.

Fortsättning följer…

Jan: Nu har vi pratat i en timme, och vi har inte ens gått in på fördelningen av pengarna och så vidare. För att det ska vara rimligt för våra lyssnar och tittare, så tänker jag att vi gör ett break här helt enkelt, sedan fortsätter vi med ett annat avsnitt. Jag tycker att detta har varit jättespännande och jättekul, men om du har några frågor så får du gärna skriva dem i kommentarerna. Jag kommer att vara inne på Claudias blogg också och svara på frågor. Det är www.claudiagalliconcha.se. Tack för idag.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Prenumerera gärna på mitt nyhetsbrev (gratis)

Om du vill ha fler artiklar av den här typen till din mej, sätt gärna upp dig på min nyhetsbrevslista nedan. Det är kostnadsfritt och kommer någon gång i månaden.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag även:

• Alla artiklar i kategorin ”Sparande till barn” på bloggen
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet
• Vi föräldrar: korta tips om sparande till barn - Kommentarer till Vi föräldrars (aug, 2017) recension av boken “Gör ditt barn rikt”
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Gör ditt barn rikt - Från veckopeng till förmögenhet

Jan och Caroline Bolmeson

8 juli, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 8 juli 2018 klockan 20:59 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Barnsparande - Spara till och med barn, Globala barnportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.