Nu har min förvirring pågått ett tag och jag tycker att påstående som “Räntefonder är helt värdelösa” och “Ett sparkonto med sparränta är bättre än räntefonder” lämnas oemotsagda eller med en medhållande åsikt.
Jag förstår att det i investering finns en mer ekonomisk/matematisk kalkyl och en psykologisk/känslomässig kalkyl. Jag är ute efter en mer ekonomisk/matematisk kalkyl.
Lite siffror för att kontextbinda samtalet:
Ränte-del
Avkastning 2020
Lysas räntedel gjorde
0,27%
AMF Räntefond Lång gjorde
2,01%
Spiltan Räntefond gjorde
2,31%
Handelsbanken Realräntefond gjorde
-3,27%
IKC Avkastningsfond gjorde
2,71%
Några funderingar
Varför har räntefonder så dåligt rykte idag? Till och med Jan verkar tappa viss tilltro till räntefonder (min tolkning). Eric Strand uttryckte sig nästan i form med “vad är ens syftet med att ha räntefonder i portföljerna…?”. Jag menar i listan ovan ser man klart och tydligt att räntefonderna gett högre avkastning än ett sparkonto…?
Hur kan en räntefond vara så volatil att den går ner 3,27% på ett år? Diskvalificerar inte det syftet med en räntefond? Förstår att världen inte är så svart och vit, men tycker det är en vettig frågeställning.
Vilka fördelar ger likviditet på ett sparkonto kontra räntefonder? Handlar det om ökad avkastning ser jag inte det. Handlar det om tillgänglig likviditet (ex tajming av marknad ;)) så är det väl nästan lika enkelt att sälja av sin räntefond och köpa aktier (blir det 1-3 handelsdagar extra möjligtvis?)?
Vad är ditt alternativ till räntefonder? Räntefonder har ju som syfte att utöva risknedtoning så alternativet är ju inte mer aktier precis. Förstått att många verkar förespråka guld, råvaror, kontakter i en mix (typ rikatillsammans portföljen).
Hoppas jag har landat på rätt nivå för ett givande samtal och att jag kan få klarhet i dimman jag befinner mig i. Syftet är att jag behöver göra en investeringsstrategi då vi får nytt färskt kapital efter en bostadsaffär.
Här ger småspararguiden sin syn på några av frågorna.
Sammanfattningvis:
Historisk avkasting är inte någon garanti för framtida avkastning.
De räntefonder som är säkrast och som närmar sig säkerheten hos sparkonto (korta) ger inte mer avkastning än sparkonto.
Så här tänker jag (och Eric) och en del andra läsare här på forumet. Om jag tar Collector som exempel:
Bindningstid
Ränta
Rörlig
0,7%
3-mån
0,9 %
6-mån
1,0 %
12-mån
1,25 %
24-mån
1,40 %
Den här räntan är riskfri i och med den statliga insättningsgarantin. För att komma ner i samma risknivå på räntefonder måste man välja statsobligationer men dessa ger idag 0 % ränta, vissa av dem till och med negativ. Det som då blir svårt att argumentera mot t.ex. med LYSA är:
Varför ska jag utsätta mig för en risk i LYSAS räntedel för att få 0.27 % när jag kan få 0,7 eller till och med 1.25 % riskfritt på Collector?
Det här är en felprissättning på marknaden, i det här fallet av staten. För om staten hade sänkt eller tagit bort insättningsgarantin hade ju ingen - i alla fall inte jag - velat ha några pengar på Collector. Det är det som t.ex. @Daniel_Nilsson menar med att vi som småsparare kan utnyttja en felprissättning på marknaden som t.ex. inte en institution, fond eller bank kan.
En fond kan ju sätta sina pengar hos Collector, men de får bara garanti på den första miljonen, vilket gör det sjukt oattraktivt.
Riktningen (upp eller ner) är tvärtemot ränteförändringen. Går räntan nere, går värdet på räntefonden upp och vice versa. Ointuitivt först.
Hur mycket den går upp eller ner bestäms av hur lång löptid räntefondens lån löper på. Löper de i genomsnitt (=“duration”) på 7 år, så blir förändringen på en 1 % ränteförändring 7 % i räntefonden.
Att en räntefond således kan vara mer volatil (=“svängig”) är en aktiefond.
Tack så hemskt mycket för er återkoppling. Det har hjälpt mig att förstå nyanserna med räntefonder bättre.
Stämmer dessa antaganden?
Korta räntor såsom statsobligationer ger idag säkerhet, men avkastning runt 0% - varpå ett bankkonto genererar mer avkastning samt har lika hög säkerhet.
Långa räntor riskerar att korrelera mer med aktiemarknaden/börsen i uppgång och fall. Vilket innebär ökad möjlighet till avkastning (runt 2% 2020) men med större osäkerhet.
Jag följer dem nya hink och portföljssamtalen noga så försöker snappa upp räntefondernas syfte där också. Är det matematiska syftet med räntefonder i en 60/40 portfölj att utsätta sig för en ökad risk (jämfört med bankkonto) och ha möjlighet till ökad avkastning på sina räntefonder i portföljen? Risken som finns är att räntefonderna har en viss korrelation med en sänkt börs, även om dem inte faller i den hastighet som aktierna gör (dvs det finns en mindre risk med räntefonderna än aktier). Eller är det enbart ett psykologiskt/känslomässigt argument att ha räntefonder i en 60/40 portfölj så att investeraren inte “flippar” ut och säljer vid bred/stor nedgång?
Räntedelen är svår tycker jag…Coronakraschen gjorde mig inte mer säker, t ex stod flera emot sämre än förväntat och Spiltan strulade ju till det som ni vet.
Men nu kan jag ha fel när jag tänker till. Men då räntefonderna ger lite avkastning nu borde de vara lite “billigare.” Detta medför att samma tänk som att det är rabatt på aktier går att applicera.
Dvs jag tror ju mig inte kunna förutsäga marknaden, därför har jag 10% räntefonder på LYSA ändå. Alla är vill inte korta räntefonder. Den dag nåt drastiskt händer så har jag räntefonder som kan bli något mer värda. Vi vet ju aldrig hur lång tid det tar innan räntan höjs igen…
Problemet är kanske att när räntan är låg som nu ger inte långa räntefonder något nu heller? Har för mig jag hört nåt om detta…
Jag landade iallafall att på LYSA behåller jag räntefonder, litar helt enkelt på proffsen här då jag definitivt inte kan göra detta bättre. På Avanzaportföljerna är det sparkonto som gäller.
Om man tänker skippa räntefonder helt på Lysa så borde man flytta pengarna till Avanza/Nordnet och köpa en globalfond. Hela syftet med Lysa är att man har lite räntor så man betalar för ombalanseringsfunktionen. Räntan kommer inte höjas drastiskt som det gjorde på 90-talet. Eftersom minsta räntehöjning skulle slakta världsekonomin. Ser vi på Sverige så skulle en höjd ränta få alla de som har bolån att sänka sin konsumtion vilket skulle accelerera butiksdöden. =P
En viktig poäng här är att man bör särskilja på räntefond och räntefond. Bankkonto kan jämföras med en kort räntefond utfärdad av svenska staten för att få likvärdig risk.
Långa räntefonder är en helt annan historia dock som jag fortfarande anser har ett visst värde i och med att det har en kraftig negativ korrelation mot aktier även om avkastningen i dagens ränteklimat är totalt värdelös. Då pratar jag främst om långa amerikanska räntefonder då (20-30 år), men även europeiska med samma tidshorisont har en liknande effekt men inte lika tydligt. Anledningen är att amerikanska centralbanken sätter styrräntan på dagsbasis vilket ger en snabbare effekt på långa räntefonder.
Företagsobligationer däremot fattar jag inte riktigt varför man investerar i alls om man har en stor andel aktier faktiskt. Coeli rekommenderade dem ju i senaste avsnittet som spelades in med dem men jag förstod inte riktigt varför. Tyvärr ingår företagsobligationer i Lysas räntedel men ändå lyckas man knappt överavkasta ett bankkonto med insättningsgaranti. Företagsobligationer kommer ha en väldigt stark positiv korrelation mot aktier (dvs. de kraschar samtidigt) och motverkar därmed effektivt syftet som räntefonder ska ha (dvs. en krockkudde mot aktier). Se spiltan högräntefond för ett tydligt exempel, men även spiltan räntefond (som av många ansågs säker) uppvisar samma tendenser.
Amortera bolån? Nu är jag ny på forumet men jag har inte sett det nämnas som ett alternativ. Att sänka sitt bolån ser jag själv som motsvarande att köpa en riskfri ränktefond, med garanterad avkastning.
Med det sagt är det inte med så mycket som bolåneräntan slår sparkontoräntan med idag, bl a pga ränteavdrag.
Är det någonting som ni tycker jag missar i att tänka så?
Dom enda obligationerna som avkastar nåt idag är företagsräntorna under AAA-A -klassificeringar. Och dom kan vara jättevolatila. BTW, tror att Coeli Bros pratade om High Yield, många proffs faktiskt handlar dom under kriserna för att dom ofta återhämtar sig fortare än aktier.
Men det är ju jättesvårt att få avkastning med bra riskhantering från räntorna. Statskulder med kvalitet har negativa räntor och företagsobligationer är riskabla i förhållande till deras potentiella uppsida. Lysa och blandfonderna måste dock investera i dom för att de kan inte investera såna summor i bankkontot. Men vi som konsumenter kan, så tycker jag att just nu är det rimligt att placera majoriteten av ens ”ränteplaceringar” på sparkontot.
Har faktiskt resonerat detta ämne tidigare denna vecka på detta viset:
För att spä på räntehatet så är Buffetts tankar om att investera i räntor ganska intressanta:
“If you save money, you can buy bonds, you can buy a farm, you can buy an apartment/house — or you can buy a part of an American business,” Buffett said in February. “And if you buy a 10-year bond now, you’re paying over 40 times earnings for something whose earnings can’t grow. You compare that to buying equities, good businesses, I don’t think there’s any comparison.”
När han sa detta låg 10-åringen USA på 2,5%. Nu ligger den på 1%, dvs 100 times earning…
Hej. En fundering gällande räntefonder. Jag kanske har missat en del info om detta i diverse trådar men måste bara fråga en sak.
Jag är ju på det klara med att räntefonder har svårt att hävda sig i dagen miljö i det korta perspektivet och jag har förstått att du @janbolmeson ersatt räntefonder med bakkonto i de flesta portföljer.
I avsnitt 64 på bloggen/podden så har du en del diagram på räntekänslighetstabeller som där i alla fall visar att räntor absolut kommer ge positiv avkastning även om räntorna stiger. Tolkar jag diagrammen fel eller gäller dessa diagram inte längre?
De gäller och övertid så kommer en räntefond klara sig bra även vid ett scenario då räntan ökar (eftersom den byter ut lånen till nya lån med högre räntor). Men det tar lite tid beroende på fondens duration (genomsnittliga löptid på lånen). Men eftersom de bästa räntefonderna inom riskklass 1-2 ger ca 1 procent, då kan man lika gärna skaffa sig riskfri ränta på ett konto med insättningsgaranti.
Hmm, Lysas breda räntefond ligger som riskklass 3, men jag har för mig att Patrik (VD:n) har sagt “ca 1 procent” även för den för inte så länge sedan. (Inte 1,5% som de har i sin beräkningsmodell på hemsidan). Det gör att jag ogärna har speciellt mycket räntor öht.
Ja precis. Och när jag räknar på sharpekvoten på olika fördelningar hos Lysa så stiger den snabbt (blir bättre alltså) när man går från 0 till 20-25% aktier, och sedan planar den ut helt och hållet. Mellan 25 och 100% aktier får man alltså lika mycket betalt per riskenhet*.
Jag har då räknat med 1% avkastning på LysaRäntor, 0.75% riskfri ränta samt Lysas modellantagande på 2% volalitet för räntorna, vilket dessutom är den nedre gränsen för riskklass 3, samt 15% volalitet för aktierna (även det nedre gränsen för riskklass 6).
OBS: samt modellantagandet med korrelation 0.1, vilket man kanske också kan fundera på om det stämmer (eller om det borde vara högre). Ju mer räntorna och aktierna är korrelerade, ännu mindre anledning att välja lågavkastande räntor.
OBS2: tar gärna ödmjukt emot synpunkter på detta från de/den som verkligen kan det här @OscarLysa
*Sharpekvoten borde ju vara ett väldigt bra jämförelsemått när man jämför exakt samma fonder fast med olika fördelningar
